1 - 23 of 23
rss atomLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
  • Åberg, Sven
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för klassisk musik.
    Judgement fields and practising processes: On the development of knowledge within a praxis2024Inngår i: Journal of Praxis in Higher Education, E-ISSN 2003-3605, Vol. 6, nr 5, s. 93-120Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    This article attempts to summarize and develop some of the concepts discussed in my earlier work, especially with consideration of the relationship between language and practical action, in a succinct form. The point of departure is research around the development of praxes, conducted at the Royal College of Music in Stockholm in collaboration with the Royal Institute of Technology, Stockholm. The musician’s practice is a fruitful example since the actual performance is so clearly non-verbal. In a series of images, the concept of judgement fields and its connection to examples within practice are presented. Departing from a discussion of collective praxis and the tension fields that define part of the praxis concept, this discussion is led towards the individual practitioner’s relationship to practical action, in the moment. In a reworking of the philosopher Henri Bergson’s thoughts on the performer in the flow of moments, an image is created of the connection between practical action and the different language levels used in rehearsal, teaching, and other activities connected to a praxis. The model is expected to be useful in the handling of experience transferring within higher education, as well as a contribution to philosophical discussion around the relationship between language and practical action, especially connected to artistic research. 

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • Namrood, Sabina
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    ”Att vara personlig, men inte privat”: Sångpedagogers utsagor kring närhet och distans i en-till-en sångundervisning2025Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Sammanfattning         

    Syftet med föreliggande studie är att undersöka balansen mellan professionell närhet och distans i en-till-en sångundervisning utifrån ett relationellt pedagogiskt perspektiv. Forskningsfrågorna lyder: Hur ser sångpedagoger på balansen mellan närhet och distans i sin undervisning gentemot sina sångelever? Hur har sångpedagogers uppfattningar om balansen mellan närhet och distans i en-till-en sångundervisning förändrat deras metoder och förhållningssätt? Vilka utmaningar möter sångpedagoger i hanteringen av närhet och distans i förhållandet till en–till-en undervisning i sång? Genom kvalitativa intervjuer med erfarna sångpedagoger belyses hur balansen mellan närhet och distans hanteras i undervisningsrelationen. Resultaten, som har analyserats tematiskt, visar att en personlig relation är nödvändig för att skapa en trygg och individanpassad lärandemiljö samtidigt som distans är viktig för att bevara auktoritet och objektivitet. Studien bidrar med insikter som sånglärarstudenter och nyexaminerade pedagoger kan använda när det gäller upprätthållande av balansen mellan närhet och distans i professionell sångundervisning.

    Fulltekst (pdf)
    Sabina Namrood - ”Att vara personlig, men inte privat”
  • Sjönneby, Amalia
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Att inkludera ungdomars musikvärldar i klassrummet: En studie om musiklärares erfarenheter av att inkludera ungdomars egna musikvärldar i undervisningen2024Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Detta självständiga arbete har ämnat att bidra med ökad förståelse för hur elevers musikvärldar inkluderas i musikundervisningen och vilka följder detta får i relation till val av innehåll och styrande faktorer. Denna studie, som bygger på fyra kvalitativa intervjuer med verksamma musiklärare i grundskolan, har genomförts med syfte att undersöka hur musiklärare i grundskolan inkluderar elevernas musikvärldar och deras musikaliska agentskap i undervisningen, med hjälp av ett sociokulturellt synsätt på lärande samt ur ett musikdidaktiskt perspektiv som teori. Resultaten visade sig vara mångfacetterat men de mest centrala visade på att lärarna ofta anpassar undervisningen efter elevgruppens unika förutsättningar. Resultaten belyser de didaktiska dilemman lärarna möter när de balanserar elevernas musikpreferenser med läroplanens mål, samt hur elevernas sociokulturella bakgrund och musikaliska identiteter präglar lärandet och undervisning. Studien ger insikter i den komplexa processen att inkludera ungdomars musikvärldar i skolans musikundervisning.  

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • Lidén, Douglas
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    "Det är det här livet går ut på!": Musikaliska upplevelser inom Svenska kyrkans verksamheters betydelse för människor och musikläraryrket2025Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Idéen till denna studie grundar sig i mina egna musikaliska erfarenheter och aktivt deltagande i Svenska kyrkans verksamheter. Gemenskapen som jag delade genom musiken med andra deltagare i Svenska kyrkan stärkte min musikaliska kompetens och var en viktig faktor till mitt val att studera till musiklärare. Baserat på mina egna erfarenheter skapades ett intresse att få en inblick i hur musikaliska upplevelser i kyrkan beskrivs och ifall dessa upplevelser har betydelse vid yrkesval. Det har knappt bedrivits någon forskning som specifikt undersöker musikaliska upplevelser i Svenska kyrkan och dess betydelsen för yrkesval. Syftet med denna studie är därför att få större förståelse hur musiklärare beskriver sina erfarenheter av musikaliska upplevelser och aktiviteter i Svenska kyrkans verksamheter och ifall dessa erfarenheter och upplevelser har haft betydelse för deras val att utbilda sig till musiklärare. Semistrukturerade kvalitativa intervjuer genomfördes som insamlingsmetod för data där fyra musiklärare, med bakgrund inom Svenska kyrkan, fick dela med sig av deras erfarenheter av musikaliska upplevelser och aktiviteter i Svenska kyrkans verksamheter och huruvida det haft betydelse i deras val att studera till musiklärare. Intervjuerna transkriberades och analyserades tematisk, vilket resulterade i tre rubriker: Musikaliska upplevelser och gemenskap i Svenska kyrkan, Deltagandet och utrymmet för musikalisk aktivitet och Betydelse för yrkesval. Teorin om praxisgemenskaper (Wenger, 1998) tillämpades i studien för att få djupare förståelse kring aspekter som gemensamt deltagande, ömsesidiga mål, delade repertoar (1998) samt situerat lärande och legitimt perifert lärande (Lave & Wenger, 1991) har för betydelse för informanternas musikaliska erfarenheter och upplevelser Svenska kyrkan. Av studiens resultat framgår att samtliga informanter beskriver sina erfarenheter och upplevelser av Svenska kyrkans verksamheter som positiva. Informanterna nämner hur de fick utrymme, möjlighet, förtroende och uppmuntran att musicera i olika sammanhang, som visade sig vara stärkande för både deras personliga och musikaliska utveckling vilket även har haft en positiv bidragande effekt för deras val att studera till musiklärare. I slutet av studien diskuteras resultatet, metoden, teorin och avslutas med pedagogiska implikationer och idéer om vidare forskning inom samma ämne. 

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • Ferntoft, Gabriel
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Självkänsla och musicerande: En kvalitativ studie om upplevelsen av bristande självkänsla i förhållande till det egna musicerandet2024Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Studien undersöker relationen mellan självkänsla och musicerande hos musikstudenter på eftergymnasial nivå utifrån upplevelsen av låg självkänsla i förhållande till det egna musicerandet och faktorer som bidrar till detta. Genom semistrukturerade intervjuer, analyserade inom ramen för self-determination theory (SDT), undersöks hur upplevelsen av att känna sig kompetent, autonom och delaktig påverkar den egna självkänslan i. Resultaten visar att faktorer som bekräftelse, kommunikation, gruppdynamik, jämförelse, utbildningsinstitutionens kultur, perfektionism, förberedelse och identitet bär på potentialen att påverka en persons självkänsla i förhållande till det egna musicerandet. Resultaten pekar också på att självkänsla i det egna musicerandet kan beskrivas utifrån om SDT:s basala behov kompetens, autonomi och delaktighet är uppfyllda eller ej. Studien drar slutsatsen att relationen mellan självkänsla och musicerande kräver insatser både på institutions- och individnivå för att blomstra.

    Fulltekst (pdf)
    Självkänsla och musicerande: En kvalitativ studie om upplevelsen av bristande självkänsla i förhållande till det egna musicerandet - Gabriel Ferntoft
  • Karlsson, Hans
    et al.
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Lönnroos, Hanna
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Musiklärarens arbete med gruppdynamik: En kvalitativ studie om gruppdynamik i ensemble på gymnasiet2024Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Denna kvalitativa studie undersöker musiklärares syn på och arbete med gruppdynamik i ensembleundervisning på gymnasienivå. Med fokus på pop- och rockensembler identifierar studien faktorer som påverkar gruppdynamiken och ämnar ta reda på hur gruppdynamiken påverkar en musikalisk lärandesituation. Studien bygger på kvalitativa intervjuer med verksamma ensemblelärare och analyserar deras upplevelser utifrån sociokulturellt och kulturpsykologiskt perspektiv, samt ur ett flernivåperspektiv. Resultatet visar att gruppdynamik i ensembleundervisning på gymnasiet formas av relationer, samarbete och kommunikation. Trygghet, individuellt ansvarstagande och kommunikation är centrala faktorer för en positiv gruppdynamik, som i sin tur stärker lärandet. Övriga faktorer som påverkar är konserter, konflikter och elevernas rollfunktioner. Lärare använder språket som ett kulturellt verktyg för att skapa en trygg miljö där elever vågar uttrycka sig och utvecklas. Olika roller identifieras bland eleverna, från naturliga ledare som kan stärka eller dominera gruppen, till ansvarstagande “trygga pelare” och mindre engagerade deltagare vilka kan påverka dynamiken. Lärarnas ledarskap balanserar styrning och självständighet genom att introducera rutiner och gradvis överlåta ansvar i linje med elevernas utvecklingsnivå. Arbetet bidrar till en fördjupad förståelse av musiklärares roll i att hantera gruppdynamik och samarbete i ensembleundervisning samt ger förslag på hur dessa insikter kan omsättas i praktiken. 

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • Leijonhufvud, Susanna
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle. susanna.leijonhufvud@smi.se.
    Skapandet av svensk folkmusik: En studie av den tidiga musiken vid nationalprojektet Skansen 1896-18992024Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [sv]

    Nationalprojektet Skansen grundades i slutet av 1800-talet av Dr. Artur Hazelius. Här skaps detsvenska under en nationalromantisk era genom att inhämta exempel på folkets kultur från riketsalla provinser. Denna kultur skulle visas, medvetandegöras och läras ut på huvudstadensfriluftsmuseum. Det aktuella forskningsprojektet fokuserar på den del av detta projekt som lyfterfram de tidiga nyckelharpospelarna som ett exempel på något unikt och genuint svenskt.Skansen har, som institution, blivit betydelsefull för kunskapsproduktion och förståelse avsvensk kultur på flera sätt. Därför är det intressant att undersöka hur, och på vilket sätt, musikkom att manifesteras och visas på Skansen. Ett sätt att undersöka detta är att fokusera på enenskild spelman – Johan Edlund från Roslagens församling i Harg i Uppland. Edlund, engageradsom spelman 1896–1899, porträtteras sin första vecka på Skansen av folkmusiksamlaren KarlPeter Leffler. Denna bok har sedan utgivningen varit en av de äldsta källor som senare studierutgår ifrån.Presentationen kommer att visa resultatet av en explorativ studie som har tagit avstamp iLefflers skrift om Nyckelharpospelet på Skansen och därtill kritiskt undersökt ursprunget tillskapandet det svenska och det folkliga genom källmaterial från Nordiska museet. Resultatet visarspelmännens arbetsuppgifter på Skansen under den aktuella perioden och hur dennaspelmansmusik kom att bli iscensatt i Skansens verksamhet som ett uttryck för svensk folkmusiksamt hur detta rapporterades ut via media till landets lokaltidningar.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • Fällman, Pontus
    et al.
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Svantesson, Maja
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Motivationsstödjande musikundervisning: En kvalitativ studie av hur självbestämmandeteorins delkomponenter – samhörighet, autonomi och kompetens tar sig uttryck i den gymnasiala musikpedagogiska praktiken.2025Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

     Denna studie undersöker hur motivationsstödjande undervisning tar sig i uttryck i den gymnasiala musikpedagogiska praktiken. Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om motivationsstödjande undervisning genom att beskriva lärares didaktiska handlingar i relation till självbestämmandeteorin och hur de ger förutsättningar för eleverna att uppleva kompetens, autonomi och samhörighet. Vi observerade och videodokumenterade framförallt ensemble och körlektioner på två gymnasieskolor och analyserade den inhämtade datan utifrån själbestämmandeteorins tre delkomponenter autonomi, kompetens och samhörighet. Resultaten tycks visa på att lärare bedriver motivationsstödjande undervisning genom att ställa frågor, låta eleverna uttrycka sig, vara delaktiga, uppmuntra till beslutsfattande och främja en gemenskap där en elevs lärande gynnar hela gruppen. Vidare forskning skulle kunna innebära utökade klassrumsobservationer och diskussioner kring dessa mellan lärare och elev.

    Fulltekst (pdf)
    Motivationsstödjande musikundervisning
  • Tupina, Madara
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för klassisk musik.
    Guidelines to find a viola bow: Comparison on bow history. Baroque, modern, and carbon fiber bow. Bow weight, material, applicabilities for bow strokes.2025Independent thesis Advanced level (degree of Master of Fine Arts (Two Years)), 20 poäng / 30 hpOppgave
    Abstract [en]

    This thesis aims to identify the most suitable viola bow through a comparative analysis of various bow types, materials, technical nuances, and their corresponding sonic potentials. Specific research described in this paper is about the viola bow, so the argument is made that the exploration and knowledge of practice would be of benefit to any classically trained string instrument musician, specifically classical viola player. Conducted over a two-year period within a master’s program, the research involved practical experimentation and performance of standard viola repertoire using different bows. Detailed information of the bow's histories, classifications, and personal investigations are provided. 

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
    Download (wav)
    audio
  • Becker, Max
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för klassisk musik.
    The Solo Clarinet Repertoire Throughout The Twentieth Century: A study of the development of performance practices of solo clarinet repertoire from the 1900's to the present day2024Independent thesis Advanced level (degree of Master of Fine Arts (Two Years)), 20 poäng / 30 hpOppgave
    Abstract [en]

    For my project I have decided to focus my study on the development of performance practices of solo clarinet repertoire from the 1900's to the presentday. More specifically, I am interested in how certain composers/clarinetists have utilized the musical potentials of the clarinet in the context of contemporary extended techniques. Given the fact that the solo clarinet literature has expanded so dramatically in the past decades, I studied the compositions of two specific composers: William O. Smith's Variants (1963) and Bruno Mantovani's Bug (1999). My set question is: how do Smith and Mantovani exploit and explore possibilities for the clarinet within their works? My hypothesis is that it is possible to find technical and expressive elements of particular interest for the clarinet, due to an innovative writing that is decidedly relevant to the new tendencies of contemporary music. The paper presents the following structure: the first two chapters deal with the clarinet repertoire developments and the technical innovations of performance practices throughout the 20th century. The following chapters are dedicated to the study of the two considered works. Finally, the conclusions of the project and the bibliography. I based my paper by carrying out a bibliographical research on historical sources and consulting documents, websites and analyzing the scores in light of my musical skills and my direct practical approach and knowledge pertaining to clarinet technique.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
    Download (mp4)
    movie
  • Brun, Filip
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Frihet under ansvar: Ett relationellt perspektiv på ensembleundervisning2025Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    I denna studie har fyra stycken musiklärare i ensembleundervisning intervjuats för att ta reda på hur de balanserar lärarstyrning och elevers ansvarstagande. Studiens syfte har varit att undersöka hur relationella aspekter påverkar undervisningen. Utifrån ett relationellt perspektiv undersöktes lärarnas roll i att skapa en trygg och inkluderande miljö där elever kan utveckla både musikaliska och sociala färdigheter. Resultaten visar att en kombination av tydliga ramar och elevmedverkan stärker delaktighet, ansvarstagande och kreativitet. Studien betonar vikten av att läraren anpassar sin styrning till gruppens behov och använder relationellt arbete för att främja samspel och balans i ensemblegrupper Slutligen diskuteras hur dessa insikter kan bidra till utvecklingen av undervisningsmetoder som stärker både individens och gruppens lärande inom musikpedagogik. 

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • Lindqvist, Johan
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    ”Det är väl det som är drivkraften på något sätt.. att få spela tillsammans med andra”: En kvalitativ studie om hur musikstudenter beskriver motivation i förhållande till inlärning och musicerande2024Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Detta självständiga arbete syftar till att undersöka hur musikhögskolestudenter upplever och beskriver motivation i relation till sitt lärande och musicerande. För att ta reda på detta formulerades två forskningsfrågor med avsikt att undersöka vilka faktorer som beskrivs som motivationshöjande samt hur studenter beskriver aspekter rörande motivationsämnet. Studien lyfter i bakgrundskapitlet vad det innebär att studera på en musikhögskola samt tittar närmare på motivationsbegreppet. Studiens datainsamlingsmetod är kvalitativa semistrukturerade intervjuer med fyra studenter och det insamlade materialet har analyserats genom ett sociokulturellt perspektiv som teoretisk ram. De centrala teman som beskrivs i resultatkapitlet handlar om motivationens koppling till social kontext, användningen av verktyg för inlärning, och hur drivkraften till att utvecklas kopplas till motivation. Exempelvis betonade deltagarna hur samspel och delade musikupplevelser skapade inspiration och drivkraft, vilket går i linje med motivation. Resultatet visade även att motivation stärks i sociala miljöer där gemenskap och stöd från både lärare och kamrater är centrala, vilket efter diskussionskapitlets jämförelser kan liknas med aspekter som lyft i studiens tidigare forskning. Sammanfattningsvis understryker denna studies resultat att motivation är en dynamisk process där sociala faktorer, stödjande verktyg och känslan av att göra framsteg samspelar och spelar roll för inspiration och drivkraft hos informanterna. Resultatet i detta arbete kan bidra med en ökad förståelse för hur musikhögskolestudenter upplever hur motivation uppstår i olika kontexter och situationer och varför.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • Khaladyan, Muhammad
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Undervisning i maqam – Betydelsen av gehör och notation2024Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Denna studie behandlar samtida metoder för undervisning av de närbesläktade traditionella arabiska och persiska ton- och musiksystemen, kända som maqam, med särskilt fokus på betydelsen av gehör och notation. Historiskt har undervisningen uteslutande skett genom gehör, under ledning av en mästare. Denna metod används fortfarande, men notation har fått en allt mer framträdande roll.

    Syftet med denna studie är att öka kunskapen om betydelsen av gehör, notation och andra verktyg inom samtida instrumentalundervisning i maqam. Utifrån detta formulerades forskningsfrågor som undersöker hur instrumentalister med österländsk bakgrund resonerar kring betydelsen av dessa verktyg i undervisning av maqam, samt vilken roll den kulturella inramningen spelar för lärandet av maqam.

    Dessa frågor undersöktes genom semistrukturerade intervjuer med fyra musikpedagoger som undervisar i österländsk instrumental musik: två från Iran, en från Syrien och en från Palestina. En tematisk analysmetod användes för att koda data. Den teoretiska ram som tillämpades är Hultbergs (2009) modell för musikaliskt lärande, med fokus på begreppen kulturell verktygslåda och musikkulturell inramning.

    Resultatet visar att gehör fortfarande är det viktigaste kulturella verktyget för lärarna vid undervisning i maqam. Detta förklaras av dess förmåga att utveckla musikalitet, spelteknik och förståelse för maqamernas särdrag. Samtidigt har moderna verktyg, såsom notskrift och inspelningar, blivit viktiga i den samtida undervisningen av maqam, särskilt i en globaliserad kontext där samspel med andra musiktraditioner är vanligt. Notskriften har effektiviserat undervisningen i maqam och bidragit till utvecklingen av österländsk musik som helhet, medan inspelningar delvis kan ersätta mästarlärarens roll i gehörsundervisningen.

    Fulltekst (pdf)
    Undervisning i maqam
  • Jäderberg, Henrik
    et al.
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Jäderberg, Martin
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Vad sägs till ensemblen och varför: En hermeneutisk studie om återkopplingspraktiker i ensembleundervisning på gymnasieskolans estetiska program med inriktning musik2024Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Den här studiens syfte är att undersöka hur musiklärare på estetiska programmet med inriktning musik ger verbal återkoppling i ensembleundervisning samt hur de resonerar kring val av återkopplingstyp i undervisningen. De genomförda observationerna och intervjuerna talar för att hur de undersökta lärarna ger verbal återkoppling i sin undervisning varierar mellan de båda lärarna och rimligen mellan lärarkåren i stort. Lärarna väljer att ge återkoppling på olika sätt beroende på lärandemålet och hur de tror sig bäst kunna närma sig det. Studien syftar även till att undersöka hur de två lärarna beskriver skillnaden mellan verbal återkoppling och andra kommunikativa modus för återkoppling samt hur det praktiseras i undervisningen. De undersökta lärarna gör inte aktiv skillnad mellan de två återkopplingsformerna utan att det är ögonblicket i undervisningen som avgör vilken form av återkoppling som ges. Vidare visar studien att lärarna anser att verbal och multimodal återkoppling samverkar och kompletterar varandra i undervisningen. Undervisningsmomentet i kombination med elev eller elevgrupp avgör vilken form av återkoppling som ges samt hur lärarna väljer att ge återkopplingen. 

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • Skoog, Jonatan
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Musiklärarstudenters bild av sångundervisning2025Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Sammanfattning 

    Studien undersöker musiklärarstudenters uppfattningar om sångens roll, i deras utbildning och framtida läraryrke. Genom en fenomenografisk metod analyseras variationer i studenters uppfattning av sång och sångundervisning. Två fokusgruppsintervjuer genomfördes med totalt nio deltagare. Utifrån datan kunde sex beskrivningskategorier identifieras. Resultatet visar att många studenter upplever brist på praktisk förberedelse och metodisk vägledning inom sångämnet, vilket påverkar deras trygghet i att undervisa i sång. Sång uppfattas som både ett kraftfullt pedagogiskt verktyg och en personlig, kroppsnära aktivitet som kräver specifika didaktiska färdigheter. Särskilt manliga studenter uppfattade osäkerhet i att undervisa i sång, bland annat på grund av könsnormer, röstrelaterade utmaningar och bristande ämneskunskaper. Studien belyser att musiklärarstudenter har uppfattning att lärarutbildningens fokus på sångmetodik behöver stärkas, med syfte att ge blivande lärare bättre förutsättningar att använda sång som en resurs för elevers musikaliska, språkliga och sociala utveckling i grundskolan. 

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • Roland, Junell
    et al.
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Linn, Hellström
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Studiero i musikklassrummet i grundskolan: En fenomenografisk komparativ studie mellan Sverige, Finland och Kina2025Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Denna komparativa studie handlar om hur musiklärare i Sverige, Finland och Kina uppfattar och hanterar studiero i musikklassrummet. Med lärarna har vi disskuterat för- och nackdelar och vad som karakteriserar deras egna uppfattnigar av studiero. Dit hör deras resonemnag kring elevers beteenden, attityder och sociala anpassningsförmåga i musikklassrummet. Studien är avgränsad till musikämnet och lärares perspektiv i grundskolan i de tre länderna. Studien avser att besvara följande forskningsfråga: Vad karakteriserar samtal om studiero i Sverige, Finland och Kina. Vi fokuserar på läraren men det betyder inte att vi anser att läraren ensam är ansvarig för studieron i musikklassrummet. Utifrån en kvalitativ metodologi genomför vi intervjuer med finska, svenska och kinesiska lärare. Dessa intervjuer analyseras med fenomenografisk teori. Vi använder oss också av en egen teoretisk modell (”fenomenogram”) för att åskådliggöra uppfattningar. Studien riktar sig främst till lärare i grundskolan men kan vara av nytta även för gymnasiet. Förhoppningen är att ge en internationell utblick och djupare förståelse av fenomenet studiero. Resultatet från studien visar att problematik kring studiero är ett dilemma i tiden, oberoende geografiskt läge, vilket kan ge sig i uttryck av olika karaktär och styrka. 

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • Wancke, Gunilla
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    "Barn sjunger med barn": Vad hände sen?: Vad deltagande elever har tillägnat sig i form av nytt lärande efter avslutat körprojekt.2024Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med den här studien är att utforska hur körsång kan fungera som ett redskap för nytt lärande genom känslor och upplevelser, praktiskt körsångsarbete samt i möten med nya grupper. Jag vill också ta reda på huruvida ett integrationsprojekt som pågår under en skoltermin i årskurserna 2, 3, 4, och 5 kan bidra till ökad integration inom en skola där två olika skolformer samsas, nämligen en vanlig grundskola och en grundskola med spetsutbildning i körsång. För min studie har jag använt projektet "Barn sjunger med barn", som initieras av Körcentrum Ung i samarbete med Libravoice/ kungl. Musikhögskolan.

    De båda deltagande elevgrupperna lär sig olika saker ur samma projekt. Lärandet som framträder hos Adof Fredrik Farsta Grundskola-eleverna är självinsikt, ansvarstagande och en förståelse för den andre som genererar tålamod och stärkt självförtroende. Lärandet som framträder hos Farst Grundskola-eleverna är trygghet, tillit, ökat självförtroende och självkänsla samt grundläggande kunskap i körsång och körsångsrelaterade musikpedagogiska begrepp. De medierande redskapen känslor, framför allt glädje och nervositet och skillnaderna i erfarenhet av körsång i förhållande till den andre genererar ett nytt lärande. Likheter står att finna i sättet att beskriva avslutningskonsertens konferencier och entusiasmen över den lyckade konserten, grupparbetenas sociala lärande, hur vänskaper över  gruppgränserna inte blev bestående samt känslan av nervositet.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • Lindström, Alma
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Gitarrhjältar och tjejband: En kritisk diskursanalys av porträtteringen av kön i musikhistorisk kurslitteratur2025Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Den här studien syftar till att på ett normkritiskt sätt belysa könsskillnader vad gäller utrymme och porträttering i kurslitteratur i musikhistoria för ämneslärarprogrammet och utbildning i musikvetenskap. Detta kommer utföras genom att använda Theo van Leeuwens (2008) teori om sociala aktörer, som är baserad på kritisk diskursanalys. Studien visar att det finns skillnader i hur ofta män respektive kvinnor inkluderas i litteraturen, men även en liten skillnad i hur ofta de framställs som aktiva eller passiva. Dessutom finns indikationer på att kvinnor oftare än män nämns i samband med sitt kön, och att män beskrivs med ett mer hyllande språk än kvinnor. Vidare kan teorin om sociala aktörer kan vara ett verktyg för att få syn på hegemonier som kan diskuteras ur ett normkritiskt perspektiv. Fortsatta studier kan eventuellt baseras på intervjuer med författare till musikhistoriska böcker för att förstå hur de resonerar kring urval och framställning av musiker, samt inkludera ett transperspektiv.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • Boquist, Simon
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Det går också lika bra med tablets: En undersökning om hur tablets kan hjälpa i musikundervisningen på grundskolan2024Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [en]

    This study examines how tablets can support students' learning in music

    education. The purpose is to investigate how tablets can help students achieve

    relevant grading criteria, enhance their musical skills, and explore a music

    teacher’s perspective on the tool’s usability. Using a combination of quantitative

    and qualitative methods, including observations from movie recordings,

    quantitative scoring, and a semi-structured interview, data were collected from

    two half-classes with a total of 20 students and one music teacher. The study

    employs sociocultural theory as its framework. The result indicates that tablets

    can contribute to faster learning and higher musical achievements compared to

    traditional keyboard instruments, while also offering a more accessible and

    inclusive learning environment. However, the study identifies challenges related

    to ergonomics, technical distractions, and the teacher’s role in ensuring focused

    use of the tool. The conclusions highlight the need for pedagogical support and

    resources to effectively integrate digital tools in music education.

    Keywords: digital tools, music pedagogy, musical skills, sociocultural theory

    swedish school, tablets

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • Rönnberg Westin, Hampus
    et al.
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Gabrielsson, Thobias
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Baslärares formativa återkoppling i praktiken: En kvalitativ studie kring formativ återkoppling hos baslärare på gymnasiet2025Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Denna studie undersöker hur baslärare på gymnasiet använder formativ återkoppling i individuell musikundervisning. Genom kvalitativa observationer av fyra lärare under 2 lektionstillfällen med varje lärare så analyseras hur formativ återkoppling ges och hur den relaterar till begreppen utfall, process och reglering. Studiens resultat visar att lärarna bland annat använde sig av diverse framåtsyftande strategier i sin återkoppling. Återkopplingen anpassades till stor del efter elevernas individuella behov och interaktionsnivå under lektionerna. Resultatet belyser även hur formativ återkoppling kan bidra till att skapa en stödjande läromiljö som främjar motivation och ett lärande hos eleven. Studien erbjuder insikter i hur formativ återkoppling används i praktiken och bidrar till en djupare förståelse av dess roll i musikundervisning.

    Fulltekst (pdf)
    Sjalvstandigt arbete Westin och Gabrielson
  • Wallberg, Sara
    et al.
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Hogg, Viktor
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Spelar musiken någon roll?: En undersökning om hur gymnasieelever reflekterar kring musikanvändning i samband med lärande2025Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    I denna studie undersöker vi hur gymnasieelever resonerar kring användning av musik i samband med sina studier och vilka samband som kan identifieras mellan musikanvändning och elevernas upplevelser av lärande. Med hjälp av tidigare forskning och relevant litteratur har vi bland annat fördjupat oss i ämnena musikpsykologi och kognitionsvetenskap. Genom en kvalitativ metod har data insamlats via semi-strukturerade intervjuer med sex elever från två olika gymnasieskolor. Resultatet pekar på att musik används som ett verktyg för att hantera känslor, skapa fokus och strukturera studietiden. Det framkommer också att elevernas upplevelse av lärande varierar beroende på vilken typ av musik som används samt individuella preferenser och studiemiljöer. I diskussionskapitlet tar vi upp aspekter som teknikens utveckling och vilken effekt den kan ha medfört kring ungdomars musikvanor och lyssnande. Vi går även in på vilka pedagogiska implikationer vår studie kan ge upphov till och utifrån dessa föreslås strategier och verktyg som av lärare kan appliceras i klassrummet. Dessa handlar om att introducera elever till evidensbaserade metoder för musikanvändning, inkludera musik i klassrumsmiljön, samt att integrera musikbaserade lösningar i musikundervisningen.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • Söderberg, Sara
    et al.
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Mannström, Elin
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Från prestationsångest till prestationslust: En studie om prestationsångest i ensembleundervisning2025Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Denna studie handlar om prestationsångest i ensembleundervisning. Studien har riktat sig till gymnasieelever på estet-musiklinjen och är en sk. kvantitativ studie med kvalitativa inslag. Enkätundersökning har använts vid insamlande av data. Studien har syftat till att lyfta ämnet prestationsångest i relation till ensembleundervisning och ge en inblick hur elever upplever undervisningen. I studien deltog tre gymnasieskolor inom samma län, varav 184 elever svarade på enkäten. Enkäten ifråga innehöll både påståendefrågor, attitydfrågor och även tre öppna frågor där eleverna fritt fick uttrycka sig. Några av frågorna ställdes i syfte att samtidigt bli ett lärtillfälle för eleverna, genom att vi vände på perspektivet så att de fick reflektera över sin egen roll i ensemblen gentemot sina klasskompisar.

    Resultatet av enkätstudien visar att en majoritet av eleverna har upplevt eller upplever prestationsångest under ensembleundervisningen. Många elever ställer höga krav på sig själva, och elever tenderar också att jämföra sig mycket med varandra. Många elever är motvilliga till att prata om sin prestationsångest med sina lärare. Resultatet av studien visar att eleverna inte dömer varandra i den utsträckning som många av dem uppger att de är oroliga för. Slutligen visar resultaten i studien att ett mindre antal elever inte upplever eller har upplevt prestationsångest.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • Zakrisson, William
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Musikpublikation, musikskapande och prestationsångest: En studie i prestation och att publicera musik2025Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Själva definitionen av ordet musikproduktion finns inte i den Svenska Akademins ordbok, men ordet i sig består av två delar: Musik och Produktion. Musikdelen kan tänkas stå för kreativitet och skapande medan produktion definieras av att skapandet resulterar i en produkt. Teknologi har alltid varit en del av musikproduktion och produktionsverktygen har följt den teknologikurvan världen har upplevt sedan musikproduktionens begynnelse, från grammofoner till allmänt tillgängliga superdatorer i laptopformat. Syftet med denna undersökning är att med hjälp av kvalitativa intervjuer undersöka hur musiklärare och musikskapare i olika åldrars inställning till att publicera musik ser ut samt hur musiklärare och musikskapare förhåller sig till prestationsångest i relation till publikation utav musik. Frågeställningarna som jag formulerade för att besvara studiens syfte är: Hur beskriver musiklärare och musikskapare sina upplevelser av att publicera musik? och Hur upplever musiklärare och musikskapare prestationsångest angående att publicera musik? Den insamlade empirin från intervjuerna och den tidigare forskningen är analyserad ur ett sociokulturellt perspektiv. Forskningen som jag utgick från var en grund för hur jag valde att utforma dessa intervjuer och vilka ämnen som jag valde att inkludera. Anledningen att studien undersöker just detta är för att skapa en större förståelse om de förutsättningar musiklärare kan komma att möta i sitt framtida yrkesliv. Resultaten indikerar att musikskapande och publikation är sammanlänkat med den teknologiska utveckling som sker inom musikproduktion, konsumtion och distribution. Detta resulterar i en föränderlig inställning hos musikskapare i hur de ställer sig till att exponera sin musik för omvärlden. Slutsatsen av studien är att en ökad digitalisering medför för och nackdelar för musikskapare där fördelarna innebär en ökad frihet och större möjligheter att skapa utifrån sina egna förutsättningar. Nackdelarna talade för att de ramar som tidigare fanns och nu mer försvinner på grund utav teknologin även innebär en överexponering och resulterar i att fokus på marknadsföring löper risk för att negativt påverka den kreativa delen av skapandet. Slutligen så visade resultatet att det existerar en genusobalans i musikproduktionsutbildningar då en tydlig majoritet av de som studerar musikproduktion i gymnasiet är pojkar. 

    Fulltekst (pdf)
    C-uppsats William Zakrisson (2025)