1 - 23 of 23
rss atomLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
  • Sundin, Mathilda
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Barns sångimprovisation: Om att utforska kreativitet genom lek2020Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med det här arbetet är att undersöka hur barn utforskar musikalitet genom lek. I undersökningen kombinerades deltagande observation, ljud- och videoupptagning och barns reflektion vid informella samtal och bildskapande. Två barn, fem och sex år, deltog i observationerna som utfördes i deras hem. Barnen fick hitta på sånger vid lek och utforskade musikalitet och skapande genom sångimprovisation. Material som inhämtats vid observationerna har tolkats med hjälp av begrepp från Vygotskijs kulturhistoriska perspektiv. Resultatet visade att deltagarna i leken använde tidigare erfarenheter i skapandet samtidigt som deltagarna inspirerades av och imiterade varandra. Barnen skapade sånger under lekprocessen och visade kunskaper och lärande om strukturer, intervaller och rytmer genom sjungandet. Deras kunskap och lärande visade sig i hur de utforskade musikalitet och sångimprovisation genom imitation, interaktion och inspiration. Leken bidrog till att barnen utforskade röst, kropp och kreativitet utifrån olika roller och perspektiv. De eftersökte ramar och de ramar barnen föreslog själva inspirerade dem att skapa sånger där de på lekfulla sätt utmanade sig själva i sitt tonspråk, sångregister och berättande. Sång och rörelse hade starka samband i hur barnen kommunicerade och utforskade musikalitet.

  • Olsson, Elin
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Att stärka självförtroende och motivation hos elever i kulturskolan2020Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    I detta arbete undersöks lärare vid kulturskolans syn på begreppen självförtroende och motivation samt hur de arbetar för att främja detta hos sina elever. Studien genomfördes på en kulturskola i Sverige, där 20 pedagoger deltog. I fyra fokusgrupper diskuterade informanterna fyra frågor. Gruppdiskussionerna spelades in med hjälp av ljudupptagning som senare låg till grund för analysen.Undersökningen visade att kommunikation var den mest betydande faktorn för fungerande undervisning och för att lärare och elev ska förstå varandra så bra som möjligt. Inom de frågor som ställdes till informanterna vid undersökningstillfället, återkom resonemanget att alla elever är unika. Det krävs därför av pedagogerna att undervisningen utgår från att varje enskild elev ska känna sig bekräftad och sedd. För att eleverna ska kunna skaffa sig det mod som krävs för att våga behöver miljön i klassrummet vara tillåtande och innefatta uppgifter på rätt nivå för att undvika känslor av misslyckande hos eleven. Intresset hos elever frambringas genom lustfyllda aktiviteter, en vilja att lära sig samt engagerade lärare. Genom att eleverna ingår i ett sammanhang där de får spela med andra och trivas i gruppen skapas en plattform att växa och stärkas på.

  • Schröder, Malin
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Språkkör som medel för språkutveckling: Om körundervisning i det flerspråkiga klassrummet2020Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    I denna uppsats undersöks hur körsång kan användas som verktyg för språkutveckling. Syftet är att undersöka på vilka sätt en spåkkör kan vara en tillgång i deltagarnas språkutveckling i ett andraspråk (svenska). För att undersöka detta har en observation av en körlektion med en språkkör gjorts, samt intervjuer med både körledare och deltagare. Resultaten visar att kören hjälper deltagarna att utveckla svenskan, men att den också ger flera andra positiva aspekter. Exempelvis känner sig deltagarna glada när de sjunger, de känner styrka och trygghet från den övriga gruppen, och en av deltagarna berättar att kören och sången är viktig för hennes personliga utveckling. Det visar sig också att kören blir en plats där deltagarna får träffa andra personer som är på väg in i det svenska samhället, vilket kan bidra till att man hjälper varandra. Slutsatsen är att en språkkör kan vara ett bra verktyg för att lära sig svenska, då sång både är ett bra verktyg för att träna språk, och kören också ger tillfälle för deltagarna att lära känna nya personer som får mötas i både en fysisk, social, mental och musikalisk gemenskap.

  • Olsson, Viktor
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Medveten röstuppvärmning för körsångare: Uppvärmning och uppsjungning – hur påverkar det körer?2020Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    En god röstvård inom vokal musik börjar med medvetenhet och förståelse för vikten av uppvärmning och uppsjungning. Följande studie behandlar dessa begrepp inom körsammanhang, utifrån ett kollektivt perspektiv. Dess syfte är att undersöka vilken roll den kollektiva uppvärmningen i kör spelar, vilken påverkan den har för körklangen samt sångarnas hälsa och välmående både som individer och som grupp. Studien delar in uppvärmning i tre kategorier; Körsång, Hälsa och Gemenskap utifrån Thomas Caplins (2000) sju underrubriker till repetitionsförberedelse. Forskningsunderlaget baseras på en kvantitativ enkätundersökning med utgångspunkt i uppvärmning och uppsjungning i kör. Som ett kvalitativt komplement till enkäten och studien genomfördes fyra olika ljudupptagningar på ett körstycke. Detta stycke spelades in fyra gånger under en och samma repetition och mellan varje tagning fick kören utöva någon form av förberedelse av musiken. Inspelningarna jämfördes senare med varandra i ett datorbaserat ljudbehandlingsprogram, i vilket det gick att både visuellt och audiellt observera likheter och skillnader mellan tagningarna. Resultatet visar att uppvärmning och uppsjungning har verkan på den musikaliska slutprodukten och att majoriteten av de tillfrågade i enkätundersökningen ansåg att kollektiv uppvärmning främst syftar till att utveckla sångarnas gehör och stärka körens gemensamma klang framför att förebygga slitage och skärpa körens närvaro.

  • Svensson, Joel
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Att spela elgitarrsolo i ensemble inom gymnasiets estetiska program: En intervjustudie av fyra elgitarristers upplevelser av ensemblesituationer2020Independent thesis Basic level (professional degree), 210 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Sammanfattning

    Syftet med denna studie var att utforska, analysera och beskriva elgitarrelevers upplevelser av ensemblespel på gymnasiets estetiska program. Som metod valdes att genomföra kvalitativa intervjuer med fyra elgitarrister för att se hur deras upplevelser skiljer sig åt. Studien utgår från ett hermeneutiskt perspektiv, men informanterna utgör också ett representativt urval av såväl kvinnliga som manliga elgitarrelever för att intervjusvaren ska kunna tolkas i ett genusperspektiv. I resultatet visas att alla elever är positiva till och vill spela gitarrsolo, men några informanter känner att det är svårt att ta rätt mängd ”musikalisk plats” inom ensemblen. Det skiljer sig mellan informanterna hur stora utmaningar de önskar ha och hur mycket egen förberedelse de önskar innan lektionerna. Viktiga slutsatser kan vara att eleverna gärna spelar låtar på ensemblen där deras instrument har en aktiv och viktig roll för att känna meningsskapande, samtliga elever tror att om de lär sig hitta över hela halsen så kommer de kunna spela bättre solo. Tjejerna i studien efterfrågar fler kvinnliga gitarrister som förebilder.

  • Mannberg, Mikael
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Motorik ur ett gitarrpedagogiskt perspektiv2020Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • Theorell, Töres
    et al.
    Karolinska Institutet.
    Kowalski, Jan
    Bojner Horwitz, Eva
    Royal College of Music in Stockholm; Karolinska Institutet .
    Music listening as distraction from everyday worries2019Inngår i: Nordic Journal of Arts, Culture and Health, ISSN 2535-7913, Vol. 1, nr 1, s. 35-46Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Background: Anecdote suggests that listening to music can help to distract from worries about ongoing life problems.

    Purpose: In this study we examine the phenomenon and ask, to what extent does music listening alleviate worry, and under what circumstances? Our focus was on the immediate temporary effects.

    Methodology: We performed four pilot experiments with audiences comprised of different ages and backgrounds of musical experience. As part of these experiments, we constructed a visual analogue scale (VAS) to assess “daily worry” together with the three other dimensions of tiredness-arousal, sadness-happy and anxiety-calmness. Participants were asked to listen to live classical music and to fill out the VAS before and after assessments. The experiments enabled us to examine the similarities and differences among audiences of different ages and music experience with regard to the capacity for music to distract them from their worries, what we term ‘worry distraction’.

    Findings: In the different listening situations, the self-rating of daily worries decreases after listening to live, high-quality professional performances of classical music. In our experiments, previous experience of classical music does not have a significant effect on decreased worry while listening. University level education in general, however, is associated with an increased effect. This prompts a discussion regarding the role education plays as a determinant for health – including the relationship between experiences of music in relation to health.

    Originality: It is striking that live classical music could affect daily worries of people across different age groups evaluated with our simple and easily distributed Visual Analogue Scale. This could therefore be recommended for evaluations in other contexts.

  • Theorell, Töres
    et al.
    Department of Music, Pedagogy and Society, Royal College of Music.
    Bojner Horwitz, Eva
    Department of Music, Pedagogy and Society, Royal College of Music; Department of Clinical Neuroscience, Karolinska Institutet.
    Emotional Effects of Live and Recorded Music in Various Audiences and Listening Situations2019Inngår i: Medicines, ISSN 2305-6320, Vol. 6, nr 1, artikkel-id 16Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
  • Hillered, Maja
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Dirigering och Identitet: En kvalitativ undersökning av hur kördirigenter tolkar dirigering utifrån identitetsbegreppet i ett fenomenologiskt perspektiv2020Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Gester, tecken och rörelser tillhör dirigeringens gestik och inom ramen för dirigering finns utöver gestik även metodik, kommunikation och den musikaliska helheten. Dirigering är en komplex form av musicerande och den är intressant för forskning i sin praktik, teori och mentalitet, där till exempel kommunikation och interaktion mellan dirigent och kör är ett uppmärksammat område. Genom att se på dirigering ur identitetsperspektiv, det vill säga sätta in dirigeringens komponenter i identitetsbegreppet, är det min förhoppning att få en förståelse för hur dirigering är uppbyggd musikaliskt, tekniskt och teoretiskt.

    I denna kvalitativa undersökning om dirigering och identitet har syfte och frågeställning varit att undersöka hur kördirigenter tolkar och beskriver dirigering och deras relation till identitet och dirigering. För att försöka förstå begreppet identitet har det i analysen av intervjuer samt fokusgruppsamtal med kördirigenter använts tre begrepp — insida, utsida och runtomkring. Genom att fenomenologiskt analysera intervjuerna och fokusgruppsamtalet har de intervjuades tolkning av dirigering och identitet, separat och tillsammans, tagit form. För att förtydliga studiens syfte synliggjordes analysen i en tabell som åskådliggör dirigeringens egenskaper och hur de kan kopplas till identitetsbegreppet. Dirigering är ett konstnärligt musikaliskt och kommunikativt redskap som använder många olika komponenter för att synliggöra musiken och helhetsbilden för körsångarna, vilka i sin tur omvandlar gestiken till ett musikaliskt uttryck. De intervjuade kördirigenterna tolkar begreppet identitet olika, men ur fenomenologiskt perspektiv kan dirigering formuleras som en identitet då den från olika uppfattningar och erfarenheter formas och utvecklas. Dirigeringen är en social konstruktion som är i ständig förändring. En identitet fortsätter alltid att utvecklas, vilket dirigering gör varje gång en ny människa börjar dirigera och får agera och interagera med körsångare.

  • Johansson, Joel
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Musisk lek med Musiklek2020Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Detta är en kvalitativ studie vars syfte varit att undersöka musisk pedagogik i förhållande till traditionell förmedlingspedagogik. De pedagogiska försöken har ägt rum hos 4 olika barnkörer med åldrarna 5-8 år vid 2 tillfällen vardera, där barnen fått bekanta sig med nyskrivet material. I arbetet har teorier om musisk pedagogik legat som grund, liksom författarskap kring barnrösten, barnkörmetodik och utvecklingspsykologi. Teorier kring delaktighet har tillsammans med interaktionsanalys legat som grund för analys och resultat, där diskussionen återkopplar till de resultat och den litteratur som arbetet vilar på. Resultaten visar att lek, fantasi och rörelser påverkar barnens musicerande positivt; deras interpersonella intelligens och delaktighet stärks. Eleverna håller enklare fokus, hyser större engagemang och får en sundare röstteknik. De ges också en större möjlighet att utveckla sina intrapersonella intelligenser, där mänskliga byggstenar som empati, förståelse för andras känslor och självuppfattning utvecklas genom samtal och ökad gruppacceptans.

  • Ghabayen, Lena
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Spelkondition: Instrumentalövning i samband med låg- respektive högintensiv träning2020Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Det är väl känt att fysisk träning har positiva effekter på både hjärna och kropp. Den fysiska och mentala hälsan har bevisligen förbättrats i relation till träning, det människan dock inte visste förrän sent 1990-tal var att människan kunde, med hjälp av träning, producera nya hjärnceller vilket har varit en viktig beståndsdel i vidare forskning om hjärnan och dess inlärningsprocess. I följande studie är en undersöks av musikalisk övning i samband med lågrespektive högintensiv träning. Studien genomfördes med mig själv som försöksperson under två veckors träning med en veckas vila emellan. Träningen registrerades med pulsband. Vecka 1 bestod av lågintensiv träning och vecka 2 av högintensiv träning. Träningspassen utfördes under fyra dagar av sju och för att göra undersökningen så jämn som möjligt valdes samma tider under båda veckorna. Efter varje träningspass följde 30 minuters övning på huvudinstrumentet violin. För varje repeterades ett nytt stycke. Resultatet visar att träningen både förbättrat inlärningen och det musikaliska utförandet. I ett framtida forskningsprojekt skulle det vara intressant att undersöka ifall samma upplägg över längre tid skulle resultera i markant ökad förbättring av övningsresultaten.

  • Martinsson, Anna
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Hur bedömning påverkar upplevelser av skapande hos elever på gymnasieinriktiningen Singer/Songwriter2020Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie var att försöka förstå hur elever som studerar på Singer/Songwriterprogrammet upplever att bedömning påverkar deras musikskapande. Genom fyra kvalitativa intervjuer med elever som studerar på Singer/Songwriter har jag sökt efter elevernas egna beskrivningar av deras upplevelser av skapande kopplat till bedömning. Materialet från intervjuerna analyserades sedan med hjälp av begrepp och teori från symbolisk interaktionism där fokus ligger på människan och dennes upplevelse. Deweys teorier om lärande har legat till grund för hela studien. Studien visar att eleverna som intervjuades upplevde att betyg inte är något viktigt i deras undervisning. Enligt eleverna är det inte betyg som motiverar dem trots att flera av dem har höga betyg i musikkurser. Motivationen kommer ifrån att det är roligt att musicera och att lära sig. Studien visar också att både kreativitet och betyg kan betyda olika saker för olika elever. Lärare kan ta till sig att elevers motivation gynnas av glädjen i musiken och att elever befinner sig i olika roller som påverkar deras sätt att se på sin undervisning. 

  • Aaron Johansson, Elias
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Körledarens arbetsglädje2020Independent thesis Basic level (university diploma), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Jag har som sångare fått arbeta med en mängd olika dirigenter. Det har väckt funderingar kring vad det är som gör att en viss musikalisk ledare lyckas med att entusiasmera, kommunicera med och nå fram till en grupp körsångare, och vad det är som brister när detta uteblir. Sommaren 2017 väcktes tankarna kring detta ämne till liv med extra kraft, till följd av egna observationer av de två personer som det året hade valts ut till att vara dirigenter för 2017 års World Youth Choir. Dirigent X lyckades i högre grad än dirigent Y med uppdraget att vinna körens hjärta. Att det blev så tycktes ha att göra med allt från deras egna förberedelser, attityd, engagemang för repertoaren och gestik till repetitionstempo. Det som väckte särskilt intresse hos mig var hur de båda dirigenterna hanterade det sociala samspelet med kören under repetitionerna. En av de saker de hade gemensamt var att de gärna använde humor. Det var dock tydligt att det för dirigent Y innebar att denne tappade kontroll och pondus, och att det för dirigent X snarare blev en metod för att höja motivationen och färglägga musikaliska instruktioner. Dirigent Y verkade anstränga sig för att bli omtyckt av sångarna och bli vän med alla, medan dirigent X utan tvivel satte musiken i första rummet. Båda dirigenterna tycktes ägna sig åt glädjeskapande och socialt betingad inspiration som verktyg i sitt dirigentskap, men de olika formerna av glädje som dirigent X respektive Y fokuserade på gjorde att deras respektive relationer till kören blev av olika slag vad gäller både musikalisk kommunikation och tillitsnivån mellan kör och dirigent. Detta är kärnan i denna uppsats: fenomenet som kommer att definieras, problematiseras och diskuteras – arbetsglädje. Detta ord är en kombination av två ord som inte alltid samexisterar, arbete och glädje, sammansmälta till ett enda ord – arbetsglädje. Innebörden är tvådelad, en är att arbetet genererar glädje och en annan att glädjen i sig influerar arbetet (Bredmar, 2014, s. 17). Ämnet är av intresse för mig till följd av funderingarna som väckts till liv av upplevelserna under World Youth Choir 2017, utöver många andra episoder under mitt än så länge korta men innehållsrika körliv. Kan glädjebringande egenskaper såsom humor, lyhördhet, omsorg, socialt ledarskap och ”gruppbyggnings-kompetens” hos dirigenten vara missförstådda som amatörmässiga - framför allt inom den körvärld som präglas av en hög ambitionsnivå?

  • Lindberg, Hanna
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Röstens fysioterapi: om förebyggande och kurativt arbete mot röststörningar orsakade av ihållande muskelspänningar2020Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Muskuloskeletala besvär som triggerpunkter eller generellt ökad muskeltonus utgör ett stort hälsoproblem i dagens samhälle. Spända axlar och käkar är exempel på reflexmässiga skyddsreaktioner vid negativ, okontrollerbar stress. Sådana ihållande muskelspänningar kan på flera sätt hämma sångrösten samt orsaka röststörningar. I det här arbetet har fyra personer, som i sin tur representerar olika discipliner vad gäller arbete med röst, intervjuats; en sångpedagog, en logonom, en logoped och en fysioterapeut. Detta i syfte att belysa hur ihållande muskelspänningar kan påverka sångrösten samt på vilka sätt sångare kan motverka röststörningar orsakade av muskelspänningar.

    Utifrån en fenomenografisk ansats gjordes insamlingen av forskningsmaterial genom kvalitativa intervjuer med låg grad av standardisering och struktur. Därefter användes fenomenografiska analysmetoder vilka bland annat visade på att muskelspänningar hos sångare ofta förekommer i nacke, käke och tunga samt att ihållande muskelspänningar kan ge upphov till symtom som minskat tonomfång, minskad uthållighet och värk eller smärta i nacke, huvud och hals. De kan även leda till kompensatoriska beteenden som exempelvis förändrad sångteknik. Sångare under stress bör vara extra vaksamma då de psykologiska faktorerna har stor inverkan på kroppens muskeltonus. Röststörningar orsakade av ihållande muskelspänningar kan bland annat motverkas genom fysisk träning och stretch samt ökad medvetenhet om god sångteknik och röstfysiologi.

  • Nyqvist, Daniel
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Strategier för flow och kreativitet: Att behålla flöde i en låtskrivarprocess2020Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • Skog, Ellinor
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Musiktraditioner i grundskolan: "Jag kan inte tänka mig en avslutning utan musik"2020Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • Törnfeldt (f. Hedin), Gunilla
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Genus i jazzundervisning2008Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med mitt arbete var att få en bild av i vilken utsträckning det finns ett genusperspektiv i metodikundervisningen i jazzensemble och improvisation på musikhögskolenivå i Sverige. Även att få en bild av i vilken utsträckning verksamma lärare i jazzensemble och improvisation, som genomgått metodikkurser i samma ämnen, har en medvetenhet om genusfrågor samt ifall deras undervisning påverkas av det. Jag ville även kartlägga dessa lärares åsikter om vad den sneda könsfördelningen i jazz och improvisationsmusik beror på samt hitta och föreslå möjliga förändringar.

    Jag valde att göra kvalitativa intervjuer med sex aktiva jazzensemblelärare. Två av lärarna var ansvariga för metodikundervisningen i jazzensemble på respektive musikhögskola: Musikhögskolan i Malmö och Kungl. Musikhögskolan. De andra fyra lärarna hade genomgått sin pedagogiska utbildning vid någon av dessa två musikhögskolor.

    Undersökningen pekar på att det varken har funnits eller, när undersökningen gjordes, fanns ett genusperspektiv i metodikundervisningen i jazzensemble på Musikhögskolan i Malmö och Kungl. Musikhögskolan. Alla sex lärarna hade gjort iakttagelser av skillnader i beteenden i undervisningssituationer mellan killar och tjejer. De lärare som hade erfarenhet av att undervisa enkönade grupper med endast tjejer hade i högre grad uppmärksammat könsskillnader och hade alla utvecklat sina individuella metoder för hur de handskades med detta. De flesta av lärarna hade dock inte några tydliga kunskaper om genusstrukturer och hur man kan arbeta för att förändra dem, varför jag generellt sett betraktar genusmedvetenheten hos lärarna som låg, även om den varierar lite sinsemellan.

    Jag kom fram till flera möjliga orsaker till könsfördelningen i jazz och improvisations- musik: rådande genusstrukturer i samhället, därav brist på kvinnliga förebilder, musik- utbildningarnas och medias fokusering på analyserbar jazz, cementering av rådande genusstrukturer på jazzutbildningarna och brist på förändring av dessa strukturer. Genusstrukturer i samhället ändras hela tiden och arbetet att förändra de förlegade strukturer som finns sker på många olika nivåer, även om det går långsamt. Däremot kan institutioner, utbildningar och konsertarrangörer ta krafttag vad gäller att synliggöra kvinnliga förebilder, särskilt för elever i tidiga utbildningsår. Jag drog även slutsatsen att institutioner, arrangörer, musikjournalister m.fl. borde öppna upp begreppet jazz till att innefatta all improviserad musik för att flera ska känna sig välkomna i genren. Man bör även införliva ett genusperspektiv i ensemblemetodiken på musikhögskolorna och musikutbildningarna samt på alla musikutbildningar arbeta för att förändra de rådande genusstrukturerna. Utbildning och kunskap ser jag som en viktig väg till förändring.

  • Alberts, Jacob
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Självhypnos och Flow: En flowteoretisk studie av det kreativa skapandet i ett förändrat medvetandetillstånd2020Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie är att undersöka ifall självhypnos som förändrat medvetandetillstånd påverkar upplevelsen och utfallet av flow i kreativt skapande. Att erfara flow i musik är för många något eftersträvansvärt och har flera positiva effekter på musicerande och framför allt på upplevelsen i stunden för individen. Känslan av att tid och rum förvrängs och att sinnet helt uppehålls av handlingen i nuet har beröringspunkter med det som kallas för förändrade/alternativa medvetandetillstånd. Erfarenhet och forskning av alternativa medvetandetillstånd tyder på många likheter mellan upplevelsen av dessa och upplevelsen av flow. Mätningar av flownivå och dokumentationer av upplevelsen efter sessioner av musikskapande har jämförts ur ett flowteoretiskt perspektiv för att synliggöra kvalitativa skillnader mellan flow i ett normalt och ett förändrat medvetandetillstånd. Resultaten visar att självhypnos påverkar utfallet av flownivå positivt och att upplevelsen och verklighetsuppfattningen förändras. Dessutom tyder resultaten på att skapandet i ett förändrat medvetandetillstånd präglas mer av intuition än annars då kognition och problemlösande metoder är mer påtagliga. Resultaten visar inte vilken del av hypnosen som åstadkommer denna förändring och ifall utfallet är unikt för hypnos som metod eller ifall andra förändrade medvetandetillstånd kan åstadkomma samma förändring. Flow som teoretisk utgångspunkt visades även ha begränsningar i att synliggöra delar i den kreativa processen.

  • Augustsson, Oliver
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Speldesign för lärande: Speldesignens byggblock applicerade på musikundervisning2020Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med detta arbetet är undersöka hur speldesign kan användas som resurs för design av musikundervisning. I bakgrunden presenteras vad lärare, eleven och undervisningssituationen kan göra för att påverka elevers studieresultat. Därefter presenteras spel och speldesign med dess olika designgrenar och termer. Det vetenskapliga perspektivet som används är designteorin av Selander och Kress. Metoden var att först presentera speldesign och dess grenar följt av exempel på paralleller mellan speldesign och skolvärlden inför fyra stycken musiklärarstudenter. Efter presentationen fördes en gruppdiskussion kring ämnet speldesign som resurs för musikundervisning. Resultatet visar att deltagarna har användning av speldesign som resurs samtidigt som vissa av dem skulle vilja använda ett annat språk än det från speldesign. Deltagarna uttryckte med varierande entusiasm att detta sättet att se på skolan kan vara gynnsamt för både elever och lärare. I slutet av uppsatsen diskuteras innebörden av resultatet och dess potentiella inflytande på skolvärlden. Där presenteras för och nackdelar med att använda termer från speldesign i praktiken samt exempel på hur skolan kan utvecklas för att implementera koncept från speldesign i praktiken.

  • Hagberg, Jesper
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Musikaliska utmaningar och pedagogiska anpassningar för personer med absolut gehör2019Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Absolut gehör (AG) är förmågan att identifiera eller frammana en specifik tonhöjd utan användning av en referenston. AG kan vara till stor hjälp för de som har det, men det kan även orsaka problem när musik transponeras eller stäms i andra stämningar än vad vi är vana vid. Syftet med denna studie är att få djupare förståelse för vilka musikaliska hinder AG- innehavare kan möta och hur kör- och gehörsundervisning kan förbättras för dem. Tre personer med självidentifierat AG intervjuades om hur deras gehör påverkar deras musicerande och hur de har upplevt gehörsundervisningen under sin musikaliska utbildning. Resultaten visade att transponering generellt utgjorde ett problem för alla tre medan musik i olika stämningar generellt inte gjorde det. Det framkom också att den gehörsundervsning de hade erfarenhet av inte hade anpassats tillräckligt. Resultaten diskuteras utifrån hur man som körledare och gehörslärare kan anpassa sin undervisning för att bättre kunna inkludera AG- innehavare med hjälp av bland annat god tonartsförberedelse och transponerade övningar.

  • Lindén, Christopher
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Co-writing eller självständigt låtskrivande2020Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med detta arbete är att undersöka om och hur den kreativa processen skiljer sig åt när jag skriver musik självständigt eller ihop med andra, så kallad co-writing. Även hur ramverk och begränsningar påverkar kreativiteten har varit av intresse. Under arbetets gång har jag skrivit musik självständigt och i sessioner med andra och fört loggbok över mina upplevelser och tankar. Loggboken har varit underlaget för min analys och resultat. Resultatet visar att co-writing är en metod som fungerar bra för mig. Arbetsformen innebar att processen blev mer effektiv, mindre präglad av självtvivel och mer lustfylld än när jag skrev musik självständigt. Den visar också att begränsningar så som tidsramar eller att skriva för ett visst antal instrument kan fungera som en katalysator för kreativitet. 

  • Olof, Lundberg
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Den föreställda övningen: Att effektivisera övning utan instrument2020Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Under hösten 2019 har jag undersökt två strategiers effektivitet vid instudering av noterat musikmaterial skrivet för klassisk kontrabas utan användning av instrument. Jag har under fyra tillfällen undersökt och modifierat strategier framtagna med hjälp av tidigare forskning på området. Innan första tillfället var strategierna rent teoretiskt framtagna och otestade från min sida. Efter det första undersökningstillfället gjorde jag en analys av de olika strategiernas effektivitet för att sedan modifiera dem. Detta ledde fram till en slutgiltig metod som applicerades vid ett sista femte undersökningstillfälle. De två strategierna som har undersökts benämns som Visualisering och Praktiskt föreställande.

  • Willén, Malin
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Metoder för låtskrivande2020Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med detta arbete var att undersöka om andra låtskrivares metoder för att skriva musik skulle påverka min kreativa process vid komponering. Genom att göra kvalitativa intervjuer med två låtskrivare har jag genom en förstudie satt upp olika kriterier för två olika metoder, en utifrån var låtskrivare. Två låtar skrevs sedan utifrån dessa metoder och för att kunna analysera arbetsprocessen användes en processloggbok. Resultatet av undersökningen visade att de begränsningar som uppstod gynnade min kreativa process. Andra faktorer som påverkade var flow, självkritik och tidigare erfarenheter.