Ändra sökning
RefereraExporteraLänk till posten
Permanent länk

Direktlänk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Spelmansboken som en ”hub” för musikaliskt skapande idag: Hur spelmansbokens skrivna material kan tjäna som en källa till inspiration för dagens folkmusiker och sångare
Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för folkmusik.ORCID-id: 0000-0003-0200-3144
Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för folkmusik.
Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för folkmusik.
Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för folkmusik.
2017 (Svenska)Konferensbidrag, Muntlig presentation med publicerat abstract (Övrigt vetenskapligt)
Abstract [sv]

Dagens folkmusiker har mycket gemensamt med äldre tiders ”Stads-musikant” och byspelman, de som tillskrivs ”Spelmansböckerna” (Gustafsson, 2016). Precis som dessa har dagens folkmusiker (och folksångare) ofta en central, mångfacetterad roll i sitt lokalsamhälle, de är ”skapande interpreter” (Rosenberg, 2013), vilket betyder att de som musiker rör sig sömlöst mellan rollerna som musiker, arrangör, kompositör, pedagog, artist, dansspelman – allt i en och samma person. De är ofta viktiga inspiratörer och drivkrafter i sitt lokalsamhälle och fungerar som centralgestalter för musikaliska aktiviteter. För den historiska stadsmusikanten och byspelmannen, likväl som folkmusikern/ sångaren idag, verkar den nedskrivna notationen främst fungera som inspiration för praktiskt bruk, för att spela och improvisera musik utifrån, snarare än att betrakta som komponerande verk eller original utifrån 1800–1900 talets västerländska konstmusikideal.

Vid institutionen för folkmusik vid Kungl. Musikhögskolan arbetar vi pedagogiskt och konstnärligt i utbildningarna med olika aspekter på rollen som folkmusiker idag; hur kan man undervisa, utveckla och använda denna breda roll som skapande interpret i dagens moderna musikliv? Hur kan man använda de metoder för analys som vi utvecklat på KMH t.ex. stil-analys, folkmusikteori, stavelseskelettanalys, folkmusikimprovisation, interaktion mellan musik och dans etc. som verktyg i dagens folkmusik för att skapa musik idag?

Vilka kunskaper och verktyg behöver man för att bli en skicklig folkmusiker/ folksångare idag, i en roll där man befinna sig både i en muntlig och skriftlig tradition och behöver kunna använda sig av skriftligt noterat material som en källa för musikskapande och samtidigt bibehålla sin gehörsmässiga ingång till en repertoar; länka samman den gehörsmässiga traditionen med noterat material. Hur kan man närma sig enkelt noterade melodier som de i ”spelmansböckerna” för att använda dem som utgångspunkt för improvisation, arrangemang och komposition, helt enkelt låta ”spelmansböckerna” fungera som en ”hub” för musikaliskt skapande idag?

Ort, förlag, år, upplaga, sidor
2017.
Nyckelord [sv]
spelmansböcker, folkmusik, högre utbildning, stilanalys, improvisation, folkmusikteori
Nationell ämneskategori
Musik Musikvetenskap
Identifikatorer
URN: urn:nbn:se:kmh:diva-3287OAI: oai:DiVA.org:kmh-3287DiVA, id: diva2:1368336
Konferens
Spelmansböcker i Norden, Linnéuniversitetet Växjö, 21-23 November 2017
Tillgänglig från: 2019-11-06 Skapad: 2019-11-06 Senast uppdaterad: 2019-11-06

Open Access i DiVA

Fulltext saknas i DiVA

Sök vidare i DiVA

Av författaren/redaktören
Rosenberg, Susanne
Av organisationen
Institutionen för folkmusik
MusikMusikvetenskap

Sök vidare utanför DiVA

GoogleGoogle Scholar

urn-nbn

Altmetricpoäng

urn-nbn
RefereraExporteraLänk till posten
Permanent länk

Direktlänk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf