Syftet med denna studie var att genom aktionsforskning undersöka vilka påverkningsbara musikpedagogiska faktorer som visar sig gällande nivåanpassning av den Amerikanska jazzsaxofonisten George Garzones jazzimprovisationsmetod The Chromatic Approach (TCA). Aktionsforskning tillämpades som vetenskaplig metod där en progressiv nivåutveckling av varje students musikaliska möjligheter till anammande av TCA utarbetades. Tre interventioner genomfördes totalt, två med en Kungl. Musikhögskolestudent och en med en Gymnasiestudent. Bakgrunden till studien ligger i vikten av att som musiker få utveckla förmågan till genrebrytande improvisation, en motverkan mot att fastna i givna och stigmatiserade musikaliska bojor som kan kväva studentens nyfikenhet och lust till utveckling av den egna unika musikaliska rösten. Studiens resultat och analys visade på utkristalliserade faktorer som under utvecklingsprocessen arbetats fram och tydliggjorts där vikten av musikpedagogiska förberedelser med nykomponerade övningar behövdes för att nivåanpassa med hänsyn till instrumentteknisk nivå och även till respektive students musikteoretiska förkunskaper. I studiens avslutande diskussion problematiseras aktionsforskningsmodellen som vetenskaplig utgångspunkt för pedagoger som genom sin forskning får dubbla roller. Pedagogen och forskaren i samma person.