Musikproduktion har under de senaste decennierna utvecklats till en verksamhet som huvudsakligen syftar till att skapa medieburen musik, som till exempel skivinspelningar. Musikproduktion kan också handla om musikskapande för film- eller videoproduktion, interaktiv medieproduktion eller till exempel musik som ska användas i utställningsverksamhet. I musikproducenters arbete ingår många olika arbetsuppgifter. Det kan vara komposition, arrangering, inspelning, mixning och annan efterbearbetning av den inspelade musiken. För att vara verksam som musikproducent krävs alltså många olika kompetenser.
Frågor om ansvar är viktiga för musikproducenter och mycket viktiga i musikproduktionsutbildning. En musikproducent är till exempel ansvarig för att en musikproduktion blir färdigställd, helst på utsatt tid och inom angiven budget. Men det kanske viktigaste ansvaret är det konstnärliga och det är alltså musikproducenten som har det övergripande konstnärliga ansvaret för en musikproduktion. När det gäller konstnärlig verksamhet har kreativitet en central betydelse. Därför har vi i det här projektet, Att fånga kreativiteten i musikproduktion – Capturing Creativity in Music Production, valt att särskilt studera hur kreativitet kan komma till uttryck i just musikproduktionsverksamhet.
I denna publikation finns sju delstudier om kreativitet i musikproduktion av lärare som alla är verksamma i utbildningen i musik- och medieproduktion vid Kungl. Musikhögskolan i Stockholm. Även studenter, från vårt masterprogram i musikproduktion, bidrar med fyra delstudier. De medverkande är: Felix Brag, Josef Doukkali, Hans Gardemar, Jan-Olof Gullö, Claudia Jonas, Ludvig Klint, Hans Lindetorp, Erik Petersson, Mika Pohjola, Johan Ramström, Haukur Hannes Reynisson, Peter Schyborger, Simon Sjöstedt, David Thyrén, Nanno Veen, Sophie Verdonk, Mattias Viklund och Robert Åkerman.
Stockholm: KMH , 2017.
KMH, Kungl. Musikhögskolan, kreativitet, musikproduktion