Målet med detta arbete är att undersöka hur man kan spela jazz i duo med saxofon och piano. Undersökningen är baserad på en månad med repetitioner och en studioinspelning. Undersökningen är inspirerad av deltagande observation och introspektion.
Ett av undersökningens resultat är att det i en jazzduo kan det vara fördelaktigt att i improvisationenistället för att använda ackordföljden som "karta" använda sig av kompositionens melodi. Olika sätt att bryta instrumentens enligt konventionen inom jazz givna roller i improvisationen diskuteras också.