Bakgrund: Kulturarenan möjliggör kulturförmedling digitalt på skärm till människor i vård och omsorg. Den utgör en samlingsplats för kultur online och drivs av Betaniastiftelsen som ett redskap för att låta konst och kultur ta plats inom e-hälsa. På Kulturarenan erbjuds ett brett kulturutbud från hela landet för både barn, vuxna och äldre. Innehållet kommer från några av landets största kulturinstitutioner. Tanken är att tillgängliggöra ett kulturutbud digitalt till dem som inte kan ta sig till kulturscenerna och därigenom kunna vara en meningsfull resurs för ökad livskvalitet för patienter, närstående och personal inom vård och omsorg. All vård skall bedrivas utifrån forskning och beprövad erfarenhet. Ett växande intresse ses idag inom både medicinsk, psykologisk, kulturvetenskaplig och konstnärlig forskning för fördjupad förståelse av konstens och kulturens betydelse för människans upplevelse av livskvalitet, välbefinnande och hälsa. Det finns god forskningsevidens för musik som hälsofrämjande intervention för folkhälsa, medicinsk rehabilitering och i vård av personer med demenssjukdom.

Syfte: I samband med Betaniastiftelsens introduktion av Kulturarenan åtog sig Institutionen för musik, pedagogik och samhälle vid Kungl. Musikhögskolan (KMH) att genomföra en pilotstudie för att genom intervjuer undersöka hur personal inom äldrevård och omsorg uppfattar Kulturarenan som resurs i det dagliga omvårdnadsarbetet utifrån målet helhetssyn på människans behov i vården och ett friskt och sunt åldrande. Syftet med denna studie har varit att undersöka om och på vilket sätt Kulturarenans programinnehåll med musik kan vara en resurs för hälsa och välbefinnande i vården av äldre. I vilken mån och på vilket sätt kan en digital kulturarena användas för att främja livskvalitet och välbefinnande för äldre?

Metod: Studien har genomförts genom fyra halvstrukturerade intervjuer med personal inom två äldre- och omsorgsboenden. Data har analyserats tematiskt genom kvalitativ innehållsanalys.

Avgränsning: Vid intervjuerna framkom att man hittills endast hade använt sig av musikprogrammen på Kulturarenan. Denna pilotstudie har därför avgränsats till informanternas svar gällande dessa. Det finns god forskningsevidens på tvärvetenskaplig grund för att musikanvändning ger ökat välbefinnande i vård och omsorg av äldre samt hur musikterapi främjar återhämtning efter svår sjukdom, underlättar psykisk och fysisk rehabilitering samt fungerar friskvårdande och stressförebyggande i folkhälsoperspektiv.

Resultat: I intervjuerna framträder intresse för den stimulans den digitala Kulturarenan kan tillföra vården ur ett personcentrerat omvårdnadsperspektiv och som meningsfull resurs för reflektion över den existentiella dimensionen i vård och omsorgsarbetet. En arbetsrelaterad utmaning är att själv hinna bekanta sig med programmen för att på ett meningsfullt sätt kunna välja bland utbudet. Fortbildning om möjliga samspel mellan kulturupplevelser och ökad livskvalitet i vård och omsorg samt uppföljande upplevelsebaserad vägledning framhålls som betydelsefullt för god användning av Kulturarenan i vårdteamet.

Resultatet diskuteras avslutningsvis ur omvårdnadsperspektiv, existentiellt hälsoperspektiv och kultur- och kunskapsperspektiv.