En god röstvård inom vokal musik börjar med medvetenhet och förståelse för vikten av uppvärmning och uppsjungning. Följande studie behandlar dessa begrepp inom körsammanhang, utifrån ett kollektivt perspektiv. Dess syfte är att undersöka vilken roll den kollektiva uppvärmningen i kör spelar, vilken påverkan den har för körklangen samt sångarnas hälsa och välmående både som individer och som grupp. Studien delar in uppvärmning i tre kategorier; Körsång, Hälsa och Gemenskap utifrån Thomas Caplins (2000) sju underrubriker till repetitionsförberedelse. Forskningsunderlaget baseras på en kvantitativ enkätundersökning med utgångspunkt i uppvärmning och uppsjungning i kör. Som ett kvalitativt komplement till enkäten och studien genomfördes fyra olika ljudupptagningar på ett körstycke. Detta stycke spelades in fyra gånger under en och samma repetition och mellan varje tagning fick kören utöva någon form av förberedelse av musiken. Inspelningarna jämfördes senare med varandra i ett datorbaserat ljudbehandlingsprogram, i vilket det gick att både visuellt och audiellt observera likheter och skillnader mellan tagningarna. Resultatet visar att uppvärmning och uppsjungning har verkan på den musikaliska slutprodukten och att majoriteten av de tillfrågade i enkätundersökningen ansåg att kollektiv uppvärmning främst syftar till att utveckla sångarnas gehör och stärka körens gemensamma klang framför att förebygga slitage och skärpa körens närvaro.