I den här presentationen kommer, med utgångspunkt i min avhandling i Musikpedagogik, argumentera för att elevers positionerande bör betraktas som väsentligt att studera för att på ett meningsfullt diskutera elevers delaktighet i estetiska praktiker i musikklassrummet.

Materialet kommer från videodokumentation av elevers interaktioner i två olika musikklassrum årskurs åtta på högstadiet i Stockholmsområdet. De båda skolorna som är utvalda för studien är jämförbara beträffande klass och etnicitet, men skiljer sig åt genom att eleverna i Musikprofilskolan aktivt valt extra musik på schemat medan eleverna i Centralskolan valt skola företrädesvis utifrån närhetsprincipen. Materialet är transkriberat, analyserat och tematiserat med utgångspunkt vad som står på spel i elevernas interaktioner, hur de positionerar sig i relation till varandra samt vilka olika retoriska resurser som används för att realisera olika positioner.

På ett övergripande plan visar resultaten att det inte, trots en gedigen mängd forskning som pekar på den intima relationen mellan identitetsskapande och musik, att elevernas interaktioner i hög utsträckning kretsar kring andra positioner så som konform/rebellisk, humoristisk/seriös, självsäker/osäker samt rationell/emotionell. Dessa positioner är diskursivt laddade med olika innebörder i de båda klassrummen och begränsar därmed elevernas möjligheter till delaktighet i olika estetiska praktiker i högstadiets musikundervisning.