Female conductors are in the minority at Swedish concert and opera houses. This study aims to create knowledge about the specific conditions of this group by examining female conductors' experiences from the perspective of this minority position. For empirical gathering, two interviews have been conducted with orchestra conductors who have an established position in the public music life and who identify themselves as women. These interviews were then processed using content analysis. The result shows that the informants have certain similarities and differences in their background, which revolves around talk about opportunities, encouragement and role models. Both informants also share the view that it was not until the entrance to the conducting studies that their gender affiliation emerged as a real problem. A number of different problems during the education period is described in the result, including strong normative conceptions, negative and contemptuous teachers and an insecure learning environment, where the informants' strategies were above all adaptation to norms and to neutralize their gender. About inequality on the podium in general the informants, among other things, highlight conservative traditions and the formation of myths about the conductor. The analysis of the result shows a relational aspect of learning, how identity and representation are characterized by subordination and that one can highlight feminine-associated aspects of conducting to loosen up the male norm.

Kvinnliga dirigenter är i minoritet på svenska konsert- och operahus. Denna studie syftar till att skapa kunskap kring denna grupps specifika villkor genom att undersöka kvinnliga dirigenters upplevelser och erfarenheter utifrån denna minoritetsposition. För empiriinsamling har två intervjuer genomförts med orkesterdirigenter som har en etablerad position i det offentliga musiklivet och som identifierar sig som kvinnor. Dessa intervjuer har sedan bearbetats med hjälp av innehållsanalys. Resultatet visar att det finns särskilda likheter och skillnader i informanternas bakgrund som bland annat kretsar kring tal om möjligheter, uppmuntran och förebilder. Bägge informanterna delar också uppfattningen att det var först vid inträdet i dirigentstudierna som deras könstillhörighet framstod som ett reellt problem. I resultatet beskrivs också flera olika problem under utbildningstiden, bland annat i form av starka normer, negativa och föraktfulla lärare samt en otrygg lärandemiljö, där informanternas strategier framför allt var anpassning till normen och att neutralisera sitt kön. Om ojämställdheten på podiet generellt lyfts bland annat konservativa traditioner och mytbildning kring dirigenten. Analys av resultatet visar bland annat på en relationell aspekt av lärande, hur identitet och representation präglas av underordning och att man kan lyfta feminint associerade aspekter av dirigering för att luckra upp mansnormen.