Denna konstnärliga examensuppsats på kandidatnivå handlar om Sergei Rachmaninovs sonat för cello och piano i g-moll, opus 19, skriven 1901. I inledningen finns en kort beskrivning av sonaten och intentionerna med arbetet. I bakgrunden sammanfattas tonsättarens musik, samt tiden i hans liv fram till sonatens färdigställande. Syftet med arbetet var att hitta mina personliga musikaliska intentioner och tekniska lösningar för att uppnå dem. Metoder var bland annat instudering av partitur, bakgrundsforskning och lyssnande på andra musiker. Uppsatsens resultat är en analys av styckets första och tredje sats, ur ett speltekniskt och konstnärligt perspektiv. I slutreflektionen diskuteras arbetets process och resultat, där det redogörs för hur skrivandet har givit mig en större förståelse för musiken och mitt personliga musicerande.