Musikterapi vid psykotrauma är sparsamt utforskat i Sverige. De få resultat som finns tyder på att musikterapi vid psykotrauma kan vara en effektiv behandlingsform. Frågan om resiliens och dess betydelse vid behandling med musikterapi av psykotrauma är även det sparsamt utforskat. Syftet med föreliggande uppsats är därför att utforska hur tre musikterapeuter med erfarenhet av psykotraumabehandling, ser på resilienta förhållningssätt i patientbehandlingar. Forskningsfrågorna är: Hur uppfattar musikterapeuterna begreppet resiliens? På vilket sätt tänker musikterapeuterna att de kan bidra till resilienta förhållningssätt? Vilka musikterapeutiska metoder kan bidra till utvecklandet av resiliens? Studien bygger på tre semistrukturerade intervjuer vilka analyserats med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultatet presenteras i form av ett övergripande tema: Resursorienterad musikterapi bidrar till resiliens vid behandling av psykotrauma uppbyggt av tre huvudkategorier som utgörs av en rad underkategorier. Avslutningsvis diskuteras resultatet i relation till teoretiska utgångspunkter om resiliens och musikterapi vid behandling av psykotrauma samt dess betydelse för musikterapi, och idéer till framtida forskningsarbeten presenteras.

Music therapy in psychotrauma has been scantily explored in Sweden. The few results available suggest that music therapy in psychotrauma can be an effective treatment. The question of resilience and its importance in treating psychotrauma with music therapy has also been sparsely explored. The purpose of the present thesis is, therefore, to explore how three music therapists with experience in psychotrauma treatment look at resilient approaches in patient's treatments. The research questions are: How do music therapists understand the concept of resilience? In what ways do music therapists think they can contribute to resilient approaches? Which music therapeutic methods can contribute to the development of resilience? The study is based on three semi-structured interviews that were analyzed using qualitative content analysis. The result is presented in the form of an overall theme: Resource-oriented music therapy contributes to resilience in the treatment of psychotrauma. The theme consists of three main categories, which in turn comprise a number of subcategories. Finally, the results are discussed with theoretical points of departure on resilience and music therapy in treatment in psychotrauma. An insight into the importance of the work to music therapy is provided, and ideas on future research work that can be further developed are presented.