Inom vårt pågående projekt Searching for Sophia in Music Production utforskas faktorer som varit av stor betydelse för det svenska musikundret. I detta sammanhang åsyftas att identifiera viktiga aktörer inom olika genrer som banat väg för svenska internationella musikframgångar. En hypotes vi arbetat med är att ett fåtal mindre ”kluster” centrerade kring skivbolag med några enstaka personer som agerat som ”isbrytare” varit av stor betydelse. Här presenteras analyser av klustren Polar Music International AB, Mariann Records, Prim Records och Cheiron med isbrytare som Stig ”Stikkan” Anderson (1931–1997), Bert Karlsson (f. 1945), Svante Bengtsson (f. 1944) och Dag Volle ”Denniz PoP” (1963–1998).

Studien bygger metodologiskt på litteraturstudier och inventering av källmaterial samt intervjuer med nyckelpersoner inom svenskt musikliv. Teoretiska perspektiv inkluderar Jennifer Lena och Richard Petersons (2008) modell för genrers livscykler med skapelse, utveckling, konservering och stagnation, Paul Thompsons modell för kreativitet vid skivproduktion (2019) och Mats Trondmans teorier om folkliga musikaliska uttryck (1999). Dessutom används i analysen även teorier inom motivationsforskning (Deci & Ryan, 2000) och entreprenörsforskning med relevans för musik och musikbranschutveckling (Tschmuck, 2006; Östman 2018).

Vår analys visar tydligt att enskilda teorier inte kan förklara alla väsentliga delar i det svenska musikundret. Det behövs därför en kombination av flera teorier och förklaringsmodeller. I vår panel diskuteras kärnfrågor kring just detta.