I jazz är förmågan att improvisera grundläggande. Musikalisk improvisation är komplex och individuella val görs i ett avancerat samspel mellan musiker. Musikers syn på interaktion, lyssnande och personliga vägval är ännu relativt outforskat. Här undersöks jazzmusikers improvisationsstrategier. 12 I artikeln presenteras ett musikaliskt projekt med en professionell jazzkvartett där det utifrån musik komponerad specifikt för projektet, görs analyser av improvisationer samt intervjuer med musikerna. Därigenom ges fördjupad insikt i individuella improvisationsstrategier. Sammantaget bildar kompositionen – inspirerad av matematikern Niels Abels livshistoria samt de fem axiom inom den abstrakta matematiken som definierar en abelsk grupp – tillsammans med improvisationer och analys av dessa samt intervjuer med musikerna en verkberättelse i flera steg. Här behandlas axiom nr 4, ”Inverse” från kompositionsidé till färdig inspelning. Analysprocessen samt musikernas reflektioner kring improvisation och interaktion inom projektet diskuteras. De olika stegen i processen är: 1. Komposition. Kompositionen “Inverse” bygger på en spegling i c1 . Temat spelades två gånger i rubato för att sedan övergå till en i huvudsak fri improvisation där formen antyds genom att pianot linjerar ut de ackord som bildas i temat. 2. Repetition och inspelning. Musikerna fick noter i förväg. Notbilden var enkel och det behövdes få förberedelser, repetitionsprocessen blev kort. Inspelningen gjordes live i studio 1 på KMH med alla instrument separerade för att göra analysen enklare. Hela inspelningen (ca 2 timmar) filmades. 3. Analys av inspelad musik. All musik transkriberades med hjälp av olika verktyg som ScoreCloud, Logic X, Sonic Visualiser samt kontrollerades manuellt. ”Inverse” spelades hela tiden i rubato vilket gjorde analysen svårbemästrad. 4. Intervjuer med musiker. Semistrukturerade intervjuer utfördes med alla musiker över Zoom. Dessa transkriberades och kodades. Den första delen av intervjun gjordes efter genomlyssning och den andra delen efter att musikern följt en film med transkription och musik. Under presentationen diskuteras således en metodik för att konkret lyfta individuella musikers relation till sitt eget och sina medmusikers spel.