Under tonåren går både pojkar och flickor igenom målbrottet. Under denna tid ska de delta i grundskolans musikundervisning där sång i grupp är en del av läroplanens centrala innehåll samt ett av kunskapskraven för ett godkänt betyg i ämnet musik (Skolverket, 2011). Denna studie är gjord med syfte att undersöka erfarna musiklärares förhållningssätt till målbrottet, vilken typ av metoder de använder sig av i sångundervisningen och hur de upplever att elever påverkas av målbrottet. Bakgrunden till studien grundar sig i egna erfarenheter av att utbildningen i sångmetodik för målbrottsröster inte omfattar den typen av undervisningssituation som vanligtvis förekommer i grundskolan. I arbetet beskrivs sång som skolämne i tidigare och nuvarande skolformer och styrdokument, samt hur målbrottet beskrivs i facklitteratur och tidigare studier. Som metod för studien valdes kvalitativa intervjuer och resultaten tolkas utifrån ett hermeneutiskt perspektiv. I resultatdelen redovisas intervjuerna utefter de olika teman som berörs: hur erfarenhet påverkar intervjudeltagarnas förhållningssätt, hur eleverna påverkas av målbrottet, målbrottet i sångundervisningen, betygsättning, samt ett empatiskt bemötande av elever i målbrottet. I den avslutande diskussionsdelen sammankopplas resultaten med tidigare litteratur och forskning och presenteras utefter tre teman: hur målbrottet påverkar eleverna i musikundervisningen, att undervisa elever som befinner sig i målbrottet och betygsättning av elever i målbrottet. Därefter avslutas arbetet med en kort reflektion.