Syftet med denna skriftliga reflektion inom konstnärligt examensarbete var att undersöka och analysera hur musikalisk fenomenologi kan vara applicerbart för solomusikern. En viktig inspiration har utgjorts av den rumänske dirigenten Sergiu Celibidache som ursprungligen utvecklade konceptet om musikalisk fenomenologi. Metodiskt har analys utförts av klimax och spänning samt horisontellt och vertikalt driv i andra satsen av Lars Erik Larssons Trombon Concertino, Op. 45 (1955). Studiens resultat indikerar att Fenomenologi kan vara applicerbart för solomusikern som ett övergripande stöd för att förbereda och utföra framträdanden. Analys på solorepertoar med fenomenologiska metoder kan underlätta planering av musiken men även tillåta större spontanitet vid framföranden. Under ett framförande så finns det vissa begränsningar för solomusikern i användandet av fenomenologiska metoder men vid övning inför framföranden så kan dess applicering ingjuta balans och lugn.