Utgångspunkten för uppsatsen är ett intresse för hur ett relativt begrepp som kvalitet fungerar i kombination med undervisning och bedömning. Syftet är att bidra med mer kunskap om musiklärares begreppsliggörande av konstnärlig kvalitet i kompositionsprocesser. Forskningsfrågorna rör musiklärares beskrivningar av begreppet, deras uppfattningar om hur man bör arbeta med analys och tolkning av konstnärliga kvaliteter i gymnasiekursen Arrangering och komposition samt musiklärares beskrivna upplevelser av att ge återkoppling till elever med hänseende till den konstnärliga kvaliteten i kompositionsprocesser.  

Materialinsamlingen har genomförts med hjälp av kvalitativa semi-strukturerade intervjuer med musiklärare som undervisar i gymnasiekursen Arrangering och komposition, vars kursplan och betygskriterier involverar begreppet konstnärlig kvalitet. En approximativt ordagrann transkribering genomfördes av intervjuerna som sedan analyserades utifrån ett hermeneutiskt perspektiv. 

Resultaten visar att begreppsliggörandet av konstnärlig kvalitet varierar mellan lärare men att majoriteten av respondenterna inte ser konstnärlig kvalitet som något som kan graderas och inte heller som något som bör bedömas utifrån lärarens egna kvalitetsuppfattningar. Vidare framkommer att flera lärare upplever en osäkerhet inför att ge återkoppling till eleverna med hänseende till den konstnärliga kvaliteten på grund av brist på tydliga normer om vad som är ”rätt” och ”fel” i musikskapande.  

Resultaten diskuteras i förhållande till styrdokument och tidigare forskning om kvalitet som ett vidare begrepp, kvalitetsuppfattningar inom skolan samt forskning som rör undervisningsinnehåll överlag. Lämpligheten i att konstnärlig kvalitet är ämne för bedömning i Arrangering och komposition ifrågasätts med bakgrund av den variation av tolkningar som framkommer av resultatet.