Äldre män har det högsta suicidtalet av alla invånare i Sverige enligt folkhälsomyndighetens rapport om psykisk ohälsa och depression (Folkhälsomyndigheten, 2023). Äldre män är därför också färre än kvinnor på äldreboenden. Lindblad (2021) menar även att äldre män har ett motstånd mot att tala om sina känslor eller känsliga ämnen som till exempel motgångar eller sorger på grund av maskulinitetsnormer, vilket kan ge dessa män depression och psykisk ohälsa. Syftet med föreliggande studie är därför att belysa på vilka sätt som musikterapi kan bidra till psykisk hälsa för en grupp män på ett äldreboende. Forskningsfrågan är: Vilka aspekter av identitet blir synliga i de äldre männens användning av, och diskussioner kring musik? Studien utgörs av en kvalitativ fallstudie där tematisk analys använts som analysmetod. I resultatet presenteras tre teman: Livsomställning, Musiken i identiteten och Musiken som gemensam identitet. Dessa tre teman innehåller i sin tur en rad underteman. I diskussionen behandlas frågor om återvunnen identitet med musik, mäns känslor och musik, livet, döden och musiken på ett äldreboende. Uppsatsen avslutas med några reflektioner om studiens betydelse och ger även några förslag på fortsatt forskning. 

Older men have the highest suicide rate of all demographic groups in Sweden (Folkhälsomyndigheten, 2023). Consequently, older men are also fewer in number than women in eldercare facilities. Lindblad (2021) argues that older men, in addition to this, exhibit resistance towards discussing their emotions or topics related to sensitive subjects such as setbacks or sorrows due to masculine norms, resulting in depression and mental health issues. The aim of the present studie is therefore to illuminate the ways in which music therapy can contribute to the mental health of a group of men in an eldercare facility. The research question is: What aspects of identity become visible in the older men's use of, and discourse about, music? The study consists of a qualitative case studie in which thematic analysis has been employed as the analytical method. The results present three themes: Life adjustment, Music in identity and Music as mutual identity. These three themes, in turn, encompass a range of sub themes. The discussion addresses issues of reclaimed identity through music; men's emotions and music; life, death, and music in an eldercare facility. The thesis concludes with reflections on the significance of the study and offers some suggestions for further research.