Utgångspunkten för arbetet är genus och musikpedagogik. Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om vad elever på gymnasiets estetiska program med inriktning musik har för relation till att sjunga och spela instrument i förhållande till deras kön. Forskningsfrågorna behandlar vilka förebilder eleverna har haft när de valt instrument och hur de uppfattar sin kompetens på instrumenten. Arbetet är skrivet med en kvalitativ forskningsansats och analysen är gjord på en genusteoretisk grund. Kvalitativa semistrukturerade intervjuer har genomförts för att samla in data. Deltagarna i studien är elever på musikgymnasium med inriktning låtskrivande, i studien ingår både cispersoner och transpersoner.

Resultatet visar att genus och kön har påverkan på elevernas val av instrument och inställning till sin kompetens som musiker. Deltagarna väljer instrument med påverkan av förebilder och genusnormer, transpersonerna är de som har minst påverkan av genusmönstren. De kvinnliga deltagarna uttrycker sämst självförtroende i fråga om kompetensen på instrumenten. Resultatet visar även att lärarens roll i gruppundervisning är viktig för att se till så att alla elever, oberoende av deras upplevda könstillhörighet, får samma möjlighet till att utvecklas på utbildningen. Den kvalitativa forskningsintervjun tar fram detaljer och nyanser i deltagarnas berättelser som kunde visa på genusmönster. Resultatet pekar på att det är viktigt för musiklärare att ha ett genusperspektiv i sin pedagogik oavsett vilken åldersgrupp de arbetar med. På det sättet kan man motverka negativa genusmönster hos elever.

Nyckelord: genus, kön, pedagogik, musikpedagogik, sång, instrument, genusteori, musikgymnasium, gruppundervisning