I och med friskolereformen och det fria skolvalet har skolväsendet blivit en konkurrensutsatt marknad. Föräldrar och elever blir inte längre tilldelade en skola utan ges genom det fria skolvalet möjligheten välja var man vill studera. Det leder till att skolor i dag behöver elever för att erhålla den skolpeng som varje elev ger. Påverkar det skolornas inställning till eleverna? Syftet med studien har varit att belysa om, och i så fall hur, synen på eleven har förändrats sedan friskolereformen 1992. Intervjuer med två rektorer har genomförts, en från en kommunal skola och en från en fristående skola, där jag tagit reda på deras uppfattning kring frågor som rör marknadsföring och konkurrens inom skolväsendet. En huvudfråga lyder: Är det elever eller kunder vi möter i skolorna? Resultatet visar att även om man inte vill benämna sina elever som kunder har man en medvetenhet kring att eleven kan välja att gå på en annan skola. Såväl kommunala som fristående skolor marknadsför sig numer för att locka elever, något som kan ske både med och utan ekonomiska medel. Framtida forskning i ämnet skulle kunna utgöras av en större studie av hur synen på eleven har förändrats under en trettioårsperiod.