Min undersökning syftar till att undersöka vilka strategier klassiska musiker använder i läroprocessen av klassiska musikstycken så att det konstnärliga uttrycket får de bästa förutsättningarna, stycket i slutändan känns så säkert som möjligt vid ett framträdande och inlärningsprocessen går så snabbt som möjligt.

Bakgrunden beskriver minnets funktioner i just detta sammanhang. Det handlar om hur minnet fungerar allmänt men också specifikt inom området musik, betydelsen av förkunskaper när vi spelar instrument och lär oss musikstycken samt hur stress, press och nervositet påverkar minne och musicerande. Jag beskriver och analyserar även fyra minnessystem som används i läroprocesser i samband med instudering av musikstycken.

Undersökningen består av tre intervjuer med professionella klassiska gitarrister tillika gitarrpedagoger, som ger sin bild av övning, instudering, minnesluckor, framförande med mera. Resultatet visar att de intervjuade har väldigt liknande strategier i läroprocessen och betonar bland annat vikten av självförtroende vid framträdanden, att vara noggrann under inlärningsprocessen samt problematiken att öva in för sent eller göra ändringar i sista stund i musikstycken.