Syftet med uppsatsen är att genom en kvantitativ, webbaserad enkätstudie undersöka skolkörens förutsättningar och funktion ur musiklärares perspektiv och således skapa en uppfattning om skolkörsverksamhet i grundskolan årskurs 1-9. 58 respondenter besvarade enkäten och undersökningen visar att alla de som anger att de leder skolkör har någon form av relevant musikutbildning. Vidare så visar resultatet att skolkör till 90 procent leds av kvinnor och att majoriteten av de elever som deltar är flickor. Skolkör är ofta schemalagd så att det konkurrerar med andra aktiviteter så som bland annat idrott och utelek som traditionellt sett lockar fler pojkar. Eleverna som deltar i körverksamheten gör det frivilligt men det varierar om musiklärarna räknar in skolkören i den sammantagna bedömningen i musikämnet. Målen med skolkör kopplas dock snarare till kursplanen och kunskapskraven i musikämnet än till de övergripande målen i Läroplanens första delar som handlar om skolans värdegrund, uppdrag och riktlinjer.

De praktiska förutsättningarna för skolkör varierar enligt respondenterna, men generellt upplever de ett bra stöd hos kollegor och skolledning. Skolkören är traditionsbärande och ett viktigt inslag på högtider så som Lucia, FN-dagen och skolavslutningar.

Skolkören har många olika parallella mål. En viktig funktion för skolkören är dess gruppstärkande och sociokulturella perspektiv som glädje, sångglädje, gemenskap och ökad självkänsla hos eleverna. Min undersökning visar att skolkörledarna anser att skolkör tränar många förmågor som är svåra att mäta eller betygsätta så som personlig utveckling.