2011 antogs en ny läroplan för den svenska grundskolan. Den nya läroplanen syftade bland annat till att med sin nya utformning i kombination med utökade betygssteg och övriga reformer ge ökad tydlighet för lärare, elever och föräldrar. Alla skolämnen fick en kursplan indelad i; Centralt innehåll, Kursplan och Kunskapskrav. Musikämnets centrala innehåll säger att elever i grundskolan bland annat ska ges möjlighet att utveckla sina kunskaper i sång, melodispel och ackompanjemangsspel i ensemblespel i olika genrer. I kunskapskraven står att bland annat förmågorna timing och flyt ska bedömas.

Den här uppsatsen syftar till att undersöka hur verksamma musiklärare i grundskolan tolkar och tillämpar begreppen timing och flyt. Lärarnas intervjusvar kommer att jämföras med varandra men också att ställas mot intervjusvar från två informanter som deltagit i utformningen av det bedömningsstöd som publicerades 2012. Lärarnas svar kommer också att ställas mot intervjusvaren från en informant som deltagit i skapandet av kursplanen i musik. Detta för att undersöka hur den undervisande verkligheten förhåller sig till implementeringen av begreppen.

Uppsatsens resultat visar att lärarsvaren innehåller generella likheter och skillnader på detaljnivå i definitionerna av timing och flyt. Mängden skillnader kan utmana likvärdigheten i behandlingen av begreppen timing och flyt i både undervisning och bedömning bland de fem lärarinformanterna. Svarens spridning är i linje med de uppfattningar om begreppen timing och flyt som informanten som arbetat med kursplanen ger uttryck för. Detta eftersom begreppen också i implementeringsfasen behandlats som vida och öppna för tolkning. Det finns också stöd för många av lärarnas definitioner av timing och flyt i Skolverkets bedömningsstöd, även fast få lärare uppger att de använt sig av det.