I föreliggande arbete söker jag sammanfatta den process som fört mig från rollen som utövande instrumentalmusiker till rollen som dirigent.

    Min metod är den personliga reflektionen med referenser till egna erfarenheter och till några framstående föregångare på dirigentpulten. Jag snuddar vid sociologen Pierre Bourdieus tankar och fokuserar sedan på tre specifika fallstudier. Dessa utgörs av mina reflektioner kring en konsert med Gävle Symfoniorkester då jag var både dirigent och solist, ett samarbetsprojekt mellan KMH och Operahögskolan då jag var dirigent för en operaproduktion samt slutligen mina konkreta förberedelser inför min examenskonsert med Norrköpings Symfoniorkester, då jag dirigerar verk av Brahms och Bartók. Här utgår jag från partituret till ett av verken och redovisar de observationer som ligger till grund för min musikaliska tolkning och för repetitionsarbetet.

    Jag inleder och avslutar med reflektioner, då jag applicerar mina erfarenheter av och tankar, både personliga och allmänna, om ämnet – instrumentalisten som dirigent.