I musikundervisning på en högstadieskola återfinns massor av olika artefakter, d.v.s. fysiskt förekommande föremål som eleverna interagerar med. Det kan handla om artefakter som har någon relation till musikämnet så som mikrofoner, stativ, gitarrer, trumset, keyboards, pianon, förstärkare, iPads, iPods, hörlurar etc. På vilka olika sätt kan vi analysera betydelsen av dessa artefakter?

Artefakter förstås inom sociokulturellt inspirerade teorier kulturella verktyg/redskap/tool-kit (Säljö, 2006). Artefakter bidrar inom dessa teorier till att bättre förstå vilket lärande som sker, vilket lärande som blir möjligt i undervisningen.

Utifrån att det är relevant också för vilket lärande som sker vill jag i min kommande avhandling studera hur det kommer sig att eleverna väljer att agera som de gör i klassrummet, varför de väljer vissa instrument före andra etc. Jag vill problematisera elevernas agerande i termer av subjektsskapande i musikundervisningen utifrån ett kritiskt diskurspsykologiskt perspektiv (Wetherell & Potter, 1992; Wetherell, Taylor, & Yates, 2001; Wetherell, 2001; Winther Jørgensen, Phillips, & Torhell, 2000). En möjlig analytisk ingång till detta, som jag vill resonera kring i denna presentation, är att studera hur de förstår och förhåller sig till de olika artefakter som finns i undervisningen i sitt subjektsskapande och också teoretiskt närma mig en mer posthumanistiskt influerad förståelse av artefakter (Hultman; Hultman, 2009, 2011, Åsberg, Hultman, & Lee, 2012).

Den kritiska diskurspsykologin innebär att artefakter inte har någon i sig inneboende betydelse, utan att den ges mening genom det sätt på vilket vi talar om dem. För att förstå hur eleverna agerar måste vi alltså också synliggöra hur de förstår musikundervisningen och dess artefakter. För att förtydliga hur detta spel kan se ut kommer jag att exemplifiera med hur olika artefakter kan vara olika problematiska för pojkar respektive flickor att förhålla sig till. (Ganetz, 2009, Björck, 2011, Nordström, 2010, Bergman, 2009).

Referenser

• Bergman, Å. (2009). Växa upp med musik : ungdomars musikanvändande i skolan och på fritiden. Göteborg: Institutionen för kulturvetenskaper, Göteborgs universitet.
• Björck, C. (2011). Claiming space discourses on gender, popular music, and social change. (Diss Göteborg Göteborgs universitet, 2010), Academy of Music and Drama, University of Gothenburg ; Högskolan för scen och musik,, Göteborg.  
• Ganetz, H. (2009). Rundgång : genus och populärmusik. Göteborg: Makadam.
• Hultman, K. Making matter matter as a constitutive force in children's subjectivities. Contemporary Issues in Early Childhood. doi: urn:nbn:se:su:diva-63410
• Hultman, K. The social and competent child as co-produced by nonhuman actors. Contemporary Issues in Early Childhood. doi: urn:nbn:se:su:diva-63412
• Hultman, K. (2009). A posthumanist deconstruction of gendered matematical subjectivitites. International Journal for Equity and Innovation in Early Childhood, 7(2), 16-27. doi: urn:nbn:se:su:diva-53679
• Hultman, K. (2011). Barn, linjaler och andra aktörer : posthumanistiska perspektiv på subjektskapande och materialitet i förskola/skola. (Diss (sammanfattning) Stockholm Stockholms universitet, 2011), Department of Education, Stockholm University,, Stockholm. Retrieved from http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-63413 urn:nbn:se:su:diva-63413 
• Nordström, M. (2010). Rocken spelar roll : en etnologisk studie av kvinnliga rockmusiker. Umeå: Institutionen för kultur- och medievetenskaper, Umeå universitet.
• Säljö, R. (2006). Lärande och kulturella redskap [Ljudupptagning] : om lärprocesser och det kollektiva minnet. Enskede: TPB.
• Wetherell, M., & Potter, J. (1992). Mapping the language of racism : discourse and the legitimation of exploitation. New York: Columbia University Press.
• Wetherell, M., Taylor, S., & Yates, S. J. (2001). Discourse as data : a guide for analysis. London: Sage.
• Wetherell, M., Taylor, S., Yates, S. J., & Open University. (2001). Discourse theory and practice : a reader. London: Sage.
• Winther Jørgensen, M., Phillips, L., & Torhell, S.-E. (2000). Diskursanalys som teori och metod. Lund: Studentlitteratur.
• Åsberg, C., Hultman, M., & Lee, F. (2012). Posthumanistiska nyckeltexter (1. uppl. ed.). Lund: Studentlitteratur.