I denna uppsats har jag undersökt hur jag som ämneslärare i musik och svenska på högstadiet kan aktualisera William Shakespeares pjäs En midsommarnattsdröm få eleverna studiemotiverade samtidigt som det ska främja deras utveckling ur ett mångkulturellt perspektiv. Med aktionsforskning som huvudmetod har jag utifrån läroplanen och hjälpmedel via intermedialitet som pedagogiskt verktyg, det vill säga olika medier och adaptioner, undersökt detta. Skolverket är en av de största källorna för mitt underlag förutom den empiri jag samlat in under undersökningen. Sedan använder jag mig av olika teorier om lärande, dramatik, pedagogik, didaktik, intermedialitet och litteratur om Shakespeare och En midsommarnattsdröm. Jag har undersökt dramats olika teman, ämnen och sakfrågor som anses aktuella även i vår tid och återkopplar innehllet i läro- och kursplaner. Detta för att belysa eventuella problem som uppstår med elever som är omotiverade eller som har svårt för skönlitteratur eller det svenska språket.

Jag har prövat, reviderat och omprövat olika teorier jag funnit till underlag för att planera de lektionsupplägg jag skapat och har försökt utforma en lektionsmall som ska kunna bearbetas och anpassas av lärare. Jag har alltså undersökt om och i så fall hur denna lektionsmall skulle vara möjlig att genomföra och vad resultatet skulle generera samt vilka svårigheter jag som lärare möter och hur jag handskas med dessa. Att samarbeta ämnesöverskridande, där eleverna i detta fall arbetar med William Shakespeares pjäs En midsommarnattsdröm i både musik- och svenskämnet skapar utrymme för olika förutsättningar men för att dessa ska kunna bidra till lärande innebär det att dessa också måste bejakas. Ämnesöverskridande samarbete är ett av flera nyckelord i denna undersökning och i det här fallet är definitionen av begreppet den när elever arbetar med ett och samma projekt i två eller flera ämnen samtidigt. Jag har genom denna undersökning arbetat fram en mall för undervisning inom detta område. Mallen är skapad för att kunna bearbetas utifrån olika ämnen och förutsättningar. Mallen är inget facit men utgör en god grund att arbeta utifrån.

Uppfattningar om musikundervisningen i grundsärskolan

Anna Backman Bister, Kungliga musikhögskolan, Diana Berthén, Stockholms universitet och Viveca Lindberg, Stockholms universitet

Bakgrund, syfte och frågeställningar: I vårt bidrag presenterar vi en intervjustudie med sex musiklärare i grundsärskolan. Syftet är att undersöka hur lärarna beskriver sin undervisning för denna elevgrupp.

Vikten av undervisning där elever med intellektuell funktionsnedsättning (IF) får möta estetiska uttrycksmedel och ges möjlighet att erövra ett kulturellt medborgarskap betonas av flera forskare (jfr Ferm Almqvist, 2016; Sæther, 2008). FN:s barnkonvention om barnets rättigheter, samt FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, betonar att personer med IF har rätt att ta plats som fullvärdiga medlemmar av samhället, inte bara för sin egen skull utan också för att berika samhället. Denna rättighet speglas också i skollagen.

Det finns ett fåtal internationella studier med fokus på musikundervisning för elever med intellektuella funktionsnedsättningar (IF). Dessa har antingen undersökt undervisning i integrerade klasser, där elever med IF undervisas tillsammans med elever utan IF, eller så är studierna gjorda i relation till musikterapi. Flera av dem är fallstudier baserade på enskilda barn eller ungdomar. Nationellt saknas såväl studier som utvärderingar av musikundervisning i grundsärskolan (Berthén, Backman Bister, Lindberg, accepterad för publikation). Resultatet av vår forskningsöversikt av musikundervisning i grundsärskolan (Berthén, Backman Bister, Lindberg, accepterad för publikation) visar närmast att musiklärarna försöker hantera en situation de oftast saknar kunskaper om och erfarenheter av (Berthén, Backman Bister, Lindberg, accepterad för publikation).

Forskningsfrågan för vårt bidrag är vilka uppfattningar musiklärare i Sverige har av musikundervisningen för elever med intellektuell funktionsnedsättning och förutsättningarna för denna undervisning i grundsärskolan? Vi har inspirerats av Carlson (2013), som använder uttrycket musical becoming för att betona möjligheten att få uttrycka sig musikaliskt, särskilt för personer med komplicerad språklig kommunikation, och för att påvisa att det kan ta form på olika sätt – som musikkonsument, eller som (med)skapare av musik.

Urval och metod: En inbjudan till ett flertal musiklärare skickades ut via den ena forskarens nätverk. Urvalskriterierna var att lärarna skulle ha lärarbehörighet och att de skulle vara aktivt verksamma som musiklärare i grundsärskolan. När det gäller lärarsituationen i grundsärskolan saknas ofta den dubbla kompetens som krävs, dvs musiklärarutbildning och speciallärarutbildning för elever med intellektuell funktionsnedsättning (IF). Under läsåret 2020/21 uppgick andelen musiklärare med lärarlegitimation och behörighet i musik i grundsärskolan till 6,3 % (https://siris.skolverket.se).

Semistrukturerade tematiska intervjuer genomfördes utifrån tre teman. Varje intervju inleddes med frågor som riktades mot lärarens upplevda didaktiska utveckling och faktorer som påverkat denna (jfr life-storytraditionen, Dunpath & Samuel 2009), därefter följde frågor41gällande de förutsättningar respektive skola erbjöd för musikundervisning i grundsärskola. Avslutningsvis ställde vi frågor om lärarnas musikundervisning baserat på kursplanen i musik för grundsärskolan. Medan den första intervjun genomfördes på en av de deltagande lärarnas skola, kom övriga intervjuer att genomföras på Zoom på grund av pandemin. Samtliga lärare informerades om syftet med studien och gav sitt medgivande till att intervjuerna spelades in. Ljudinspelningarna transkriberades och utgör vårt datamaterial. Intervjuerna analyseras fenomenografiskt (se Marton, 1994) för att urskilja återkommande skillnader i mönster av uppfattningar i intervjuerna.

Resultatet förväntas bidra med utgångspunkter för en kommande interventionsstudie i grundsärskolans musikundervisning.

Referenser

Dunpath, R. & Samuel, M. (2009). Life History Research. Epistemology, Methodology and Representation. Sense Publishers.

Carlson, L. (2013). Musical becoming: Intellectual disability and the transformative power of music. I: M. Wappett & K. Arndt (eds.) Foundations of Disability Studies (83-103). Palgrave Macmillan.

Ferm Almqvist, C. (2016). Cultural Citizenship through aesthetic communication in Swedish schools. European Journal of Philosophy in Arts Education, 1(1), 68-95.

Marton, F. (1994). Phenomenography. I T. Husén & T. N. Postlethwaite (Eds.), The International Encyclopedia of Education. 2. ed, Vol 8, 4424–4429. Pergamon.

Saether, E. (2008). When minorities are the majority: voices from a teacher/researcher project in a multicultural school in Sweden. Research Studies in Music Education, 30(1), 25–42.

Som VFU-student på en lektion i musikproduktion på gymnasiet observerade jag hur en lärare och elever använde kamratrespons i sin undervisning och upplevde därefter ett behov av att belysa elevers syn på kamratrespons i musikämnet. Syftet med denna studie utvecklades till att undersöka lärares och elevers erfarenheter och åsikter om kamratrespons i musikämnet och att sammanfatta elevers kommunikation genom intervjuer med två elevgrupper och deras lärare i gymnasiekurserna Ensemble 1 och Musikproduktion 1. Studien använder ett sociokulturellt perspektiv för att belysa möjligheter och begränsningar till interaktion som kan leda till lärande i kamratrespons vilket presenteras med en tematisk analys av empirin. Resultaten visar på vikten av lärares kompetenser och elevers förståelse, deltagande samt inställning till arbetssättet och varandra i kamratresponsen. Elever och lärare som har arbetat med muntligt medierad respons påpekar att konstruktiv respons på uppgift-och process-nivå är viktig för elevernas utveckling. Lärare beskriver vikten av att arbeta med respons som riktas till ämnet och dess kunskapskriterier samt att undvika att ge respons på person-nivå. Elever förmedlar att det är gynnsamt att vara öppensinnad vid arbete med kamratrespons samtidigt som det kan vara svårt att ge ärlig respons när kamrater inte är mottagliga för respons. Elever kan också vara mindre mottagliga för respons om den inre upplevelsen och förväntan på respons inte stämmer överens med den yttre. I intervjuer upplevs elever som olika starka i sin muntliga mediering vilket pekar på olika behov av stöttning från lärare. Den elevgrupp som tidigare har jobbat med kamratrespons muntligt upplevs som mer villig till att diskutera responsens formativa syften. Med teori och metod har mönster hittats som belyser interaktion genom artefakter som medieras och internaliseras av elever och lärare. Resultatet stämmer till stor del överens med tidigare forskning och i diskussionen framgår att arbetssättet, eleverna och läraren formar kamratresponsen genom den mediering som sker mellan varandra vilket kan få positiva-eller negativa-konsekvenser för elevers fortsatta utveckling och lärande i samhället. 

Utifrån att själv jobbat som musiklärare och därigenom fått se de utmaningar en musikundervisningssituation kan innebära för elever med Neuropsykiatriska funktionshinder (härefter förkortat NPF, och innefattande till exempel ADHD och autism) väcktes mitt intresse att undersöka detta. Min ambition har varit att a) undersöka musiklärares förutsättningar för att undervisa elever med NPF, b) undersöka vad musiklärare använder för stöd och anpassningar i relation till elever med NPF. Då min avsikt varit att få en bred bild av detta område valde jag att göra en enkätundersökning riktad till samtliga grundskolelärare i musik i Linköpings kommun. Uppsatsen är skriven med och enkäten analyserad utifrån den sociokulturella teorin. Resultatet visar att de flesta musiklärare i studien anger att de använder stöd och anpassningar för att få musikundervisningen att fungera för elever med NPF. En majoritet anger dock också att de tror musikundervisning upplevs som mer utmanande för elever med NPF än mer teoretiskt orienterade ämnen. Endast en liten andel menar att de fått med sig kunskaper inom området från sin grundutbildning, samtidigt som många anger att de har möjlighet att få stöd och hjälp på sin arbetsplats, till exempel från specialpedagog. Undersökningen visar att det finns många olika typer av stöd musiklärare använder sig av. Några av de vanligaste har att göra med att skapa rutiner och kontinuitet både inom undervisningen och mellan olika ämnen, samt att på olika sätt skapa ordning i rummet, till exempel vad gäller instrument. Att ge elever möjlighet till paus eller alternativt arbete omnämns också som ett vanligt sätt att anpassa musikundervisningen.

Within the Bologna cooperation, an overall European framework has been developed with general learning outcomes and competences for different examination levels. In the Swedish interpretation of this framework, independence is a central concept. Student’s ten-week (15 ECTS credits) bachelor essays or degree projects are, for example, called independent projects in the Swedish system of higher education. Independence is however a concept that can be understood in different ways in different contexts. Ambiguities in how independence is understood and used in practice can lead to uncertainty and may even be a barrier to student exchange and hamper international comparability in accordance with the intentions of the Bologna Declaration. The aim of this study is therefore to explore how the concept of independence is understood in national and local steering documents in Sweden and how the understanding of independence has changed over time, before and after the Bologna Declaration in 1999. This study is a part of a research project where we gather data from Russia and Sweden from two different educational programs, journalist and teacher education. The collected data includes interviews with students and supervisors and analyses of supervision sessions. The analysed material in this study also includes national as well as local steering documents that form the legal basis for the practice of producing independent projects (bachelor essays). The steering documents consist of learning outcomes, assessment criteria, instructions and descriptions concerning the educational programs, including the independent project. Such documents may be important for how a culture for learning is developed within and across courses, programs, departments and institutions. The results show that the use of independence as central concept has changed over time in Swedish higher education. This is partly a result of the Bologna Declaration, but also and probably even more a result of changes in the surrounding society where independence over the years has gained importance in different ways. On the other hand, the results show fewer differences than expected between how teachers, as supervisors, relate to their students’ independence when comparing gathered data from Sweden and Russia, despite that the steering documents in these countries differ significantly. This clearly indicates that the teachers who participated in the study, irrespective of the steering documents being used, first and foremost, strive to create good conditions for their students’ learning and development.

Vi har observerat att en hel del studenter i högre musikutbildning saknar den kompetens som krävs för att arbeta självständigt, vilket ofta leder till svårigheter för dem att genomföra större konstnärliga projekt. Syftet med detta forskningsprojekt är därför att ge studenter i högre musikutbildning metoder för att förbättra sin självvärderingsförmåga, ingjuta självtillit, främja ansvarstagande och utveckla gott omdöme. Studien tar upp de utmaningar som studenter möter när det gäller att uppnå lärandemål och läroplanskrav inom konstnärlig högre utbildning. Vi föreslår ett studentcentrerat förhållningssätt med betoning på explicita och tydliga lärandemål. Vi har med utgångspunkt i relevant högskolepedagogisk forskning, utvecklat en 4-stegsmodell för studenter att bedöma sina framsteg och sitt lärande under arbetet med sina självständiga arbeten. Modellen lyfter fram vikten av effektiv kommunikation, praktisk kunskapstillämpning, kritisk reflektion och prestationsutvärdering som viktiga färdigheter för studenternas framsteg. 4‑stegsmodellen är utformad för att utvärdera en students examination och mäta uppnåendet av lärandemål. Lärarens roll är att stödja studenten i bedömningen. Bedömningsprocessen har fyra steg. För det första måste studenterna kunna förklara syftet, genomförandet, resultaten och slutsatserna av sitt projekt på ett tydligt och kortfattat sätt för sina kurskamrater och även för icke-experter, som till exempel studenter som läser en helt annan utbildning. För det andra måste studenterna visa sin förmåga att tillämpa de kunskaper som de fått under sina studier för att uppnå det självständiga arbetets uppsatta mål på ett effektivt sätt. För det tredje ska studenterna föra en reflekterande dagbok över kritiska händelser under projektets gång och diskutera dem. Slutligen ska studenten individuellt och självständigt kunna utvärdera om de uppnått lärandemålen för det självständiga arbetet och vidta nödvändiga förbättringsåtgärder om så inte är fallet. Vi genomför under pågående läsår (2023-24) ett pilotprojekt för att testa denna modell. I projektet ingår 16 sistaårsstudenter som läser ett treårigt kandidatprogram i musikproduktion. I tidigare kurser under sin utbildning har studenterna genomfört olika övningar för att förbereda sig för det självständiga arbetet, där de självständigt har arbetat med konstnärliga projekt inom musikproduktion. I projektet deltar sex lärare med lång erfarenhet av att handleda och examinera självständiga arbeten inom högre musikutbildning. Modellen har utvecklats för att ligga i linje med gällande läroplaner för den kurs där pilotprojektet genomförs.

I den här uppsatsen undersöker jag musiklärarbegreppet utifrån musiklärares syn på musik, musik som skolämne och utifrån sin roll som yrkesverksamma. Detta genomförs genom att analysera tre stycken musiklärares studentuppsatser för att se vilka uppfattningar om musiklärarskapet som framkommer där. I den uppfattade yrkesroll som de ger uttryck för så intresserar jag mig för frågeställningar om identitet och tidigare musikalisk bakgrund inom musiklärarskapet. Syftet med min uppsats är att undersöka hur musiklärarbegreppet kommer till uttryck hos dessa tre uppsatsskribenter och deras informanter, vilka aspekter och perspektiv som framträder där, och hur de relaterar till varandra. Som metod har jag använt diskursanalys för att komma åt de underliggande meningar och uppfattningar som framträtt när jag analyserat texterna, och dessa har jag sedan synliggjort och diskuterat. Resultatet visar att begreppet musiklärare rymmer många olika inriktningar och betydelser för olika lärare, vilka samsas under samma yrkestitel. Dels finns de musiklärare som har en uttalad musikerbakgrund som kombineras med musikläraridentiteten, och dels finns musiklärare som ser musikämnet mer som ett skolämne bland andra, och inte alls kopplar ihop sin roll med ett musikerskap. Dessutom verkar typ av musiklärarutbildning och deltagande i musikaliska sammanhang utanför skolmiljön vara faktorer som påverkar uppfattningen om musiklärarbegreppet. 

Det senaste decenniet har barns rätt till kulturella upplevelser i skolan fastslagits i styrdokument för både skola och kulturliv, och Skapande Skola är den senaste stora satsningen på kulturområdet nationellt. Det finns goda förutsättningar för samarbete mellan symfoniorkester och skola.

Den här uppsatsen syftar till att undersöka hur lärare i årskurs 4–6 uppfattar Gävle symfoniorkesterns skolkonserter som en resurs i deras undervisning i musik. Det empiriska underlaget består dels av enkätfrågor till nitton lärare som besökt skolkonserter med sina elever och djupare intervjuer med två av dem.

Det viktiga med skolkonserter enligt lärarna, är att ge eleverna en upplevelse av musik som de oftast inte har tidigare erfarenhet av. Det är också ett av de viktigaste syftena med musikundervisningen i skolan, menar de. Lärarna uppskattar också den demokratiska aspekten av att alla barn får ta del av symfoniorkesterns konserter. Uppsatsen visar att skolkonserter är ett uppskattat inslag i skolan, men att arbetet kring dessa skulle kunna utvecklas. Som det är nu kopplas oftast inte konserterna till musikundervisningen. Lärarhandledningar och tid för planering är önskvärt.

I det här självständiga arbetet framkommer det att notläsning inte alltid ses som någonting nödvändigt av elgitarrelever på gymnasiet, men det finns vissa tillfällen de värderar det högt. I det här självständiga arbetet undersöks diskursiva uppfattningar och diskursivt innehåll i gymnasieelevers utsagor kring notläsning på elgitarr. Fokusgrupper har använts för att samla in data till analysen. Det teoretiska perspektivet i arbetets analys är diskurspsykologi, vilket används för att tolka hur bakomliggande föreställningar, normer och värderingar formar en diskurs. Att förstå någonting diskursivt innebär att ta hänsyn till att det inom olika kulturella, historiska och andra sammanhang finns olika faktorer som formar vad som anses vara det normativa. Arbetets frågeställningar är ”Hur samtalar gymnasieelever om notläsning på elgitarr?” och ”Hur kan gymnasieelevers förhållande till notläsning på elgitarr förstås diskursivt?”. Resultatet visar på två diskursiva uppfattningar kring notläsning på elgitarr: notläsning och självförverkligande samt notläsning som svårt att lära sig men nyttigt. Resultatet visar att gymnasieelever tycker det är viktigt med notläsning i olika sammanhang. De pedagogiska implikationerna är att anpassa notläsningsundervisning efter elevernas nivå samt att främja motivation och engagemang. 

Denna undersökning beskriver ett aktionsforskningsprojekt på gymnasiet i kursen Musikproduktion 2. Syftet är att förstå hur fältinspelning, mikrofonbygge och skapande övningar kan ge gymnasieelever tillgång till kreativa processer. Eleverna byggde egna kontaktmikrofoner och fältinspelningen skedde framförallt i utomhusmiljöer. Flödesövningar, inspiration från tvärkonstnärliga metoder och improvisation gav eleverna tillfälle att träna sin kreativa förmåga. Sammanlagt genomfördes tolv lektioner med aktionsforskning som metod och mellan varje lektion har vi reflekterat och modifierat vårt lektionsmaterial. Med hjälp av våra teoretiska ingångar lek, flow och problemlösning har vi försökt att se hur elevernas kreativitet kommer till uttryck. Lektionsinnehållet har dokumenterats genom ljudupptagning och film. Vi som genomfört studien har deltagit som lärare där vi observerat, tolkat och analyserat elevernas tecken med stöd av det sociokulturella perspektivet. Undersökningen har kompletterats med att eleverna fyllt i en enkät före och efter projektet. Studien har visat att elever fått tillgång till kreativa processer genom att genomföra ett projekt med fältinspelning, mikrofonbygge och skapande övningar. I diskussionen lyfter vi bland annat fram vikten av utrymme för elevers initiativ, synergieffekter mellan teknik och kreativitet samt att elevers undersökande av kreativa processer behöver tid och fokus.

Detta är en kvalitativ studie vars syfte varit att undersöka musisk pedagogik i förhållande till traditionell förmedlingspedagogik. De pedagogiska försöken har ägt rum hos 4 olika barnkörer med åldrarna 5-8 år vid 2 tillfällen vardera, där barnen fått bekanta sig med nyskrivet material. I arbetet har teorier om musisk pedagogik legat som grund, liksom författarskap kring barnrösten, barnkörmetodik och utvecklingspsykologi. Teorier kring delaktighet har tillsammans med interaktionsanalys legat som grund för analys och resultat, där diskussionen återkopplar till de resultat och den litteratur som arbetet vilar på. Resultaten visar att lek, fantasi och rörelser påverkar barnens musicerande positivt; deras interpersonella intelligens och delaktighet stärks. Eleverna håller enklare fokus, hyser större engagemang och får en sundare röstteknik. De ges också en större möjlighet att utveckla sina intrapersonella intelligenser, där mänskliga byggstenar som empati, förståelse för andras känslor och självuppfattning utvecklas genom samtal och ökad gruppacceptans.

I detta arbete har undersökts hur musiker ser på nyttan av ackordgehör. Genom intervjuer har frågor om ackordgehör ställts för att få reda på varför, var och när de haft anledning att använda sitt ackordgehör eller varför de inte behövt använda det. I arbetet har också ett fokus legat på att ta reda på vart och hur de har lärt sig. Det har framkommit att goda motivationsfaktorer för ackordgehörsanvändande kan vara en vilja att spela låtar som inte finns noterade eller att öva inför gehörsprov. Arbetet har också visat på att nyttan av ackordgehör är stor även om en del musiker klarar sig utan i många situationer. Goda miljöer att öva upp sitt ackordgehör är i hemmiljö, ensemble och andra musiklektioner där man praktiskt använder gehöret. Det viktiga är att den lärande ger det tid då det behövs mycket repetition för att bli säker i lyssnandet. 

The prejudice that guitar players do not know how to read traditional western music notation has been around for a long time. That seems to also have had its affect on guitar education. For many guitarists the obvious choice is instead tablature. This study examines the attitude towards sheet music among guitar teachers at the Swedish kulturskola. The subject has been chosen primarily for the fact that the Swedish municipal music school does not have any guidelines regarding whether or not to use sheet music in the education. The purpose of this study is to examine how six guitar teachers view the use of traditional western music notation versus tablature in kulturskolan. The study is based on interviews with the teachers. The analysis has been made with a phenomenographic approach. The result reveal that all the participants prefer tablature due to it is more direct and quick implementation. Using tablature is a pedagogic strategy to keep the studentes interests in their instrument rather than an act of choice. Even if some of the teachers themselves would like to be using traditional western music notation to a greater extent they mean that it’s not possible.

The purpose of this thesis is to examine how teenagers in high school experience and use music in the app Tiktok with the aim to better understand how digital tools can be used in music education. In an app such as Tiktok there are many modes intertwined. I interviewed seven teenagers in two groups where they had to choose one video that contained any type of music to show to the rest of the group. The interviews were filmed in order to be analysed on the basis of a social semiotic multimodal discourse analysis. The same analyse model applied to the analyse of the actual videos. The results were then compared to each other. It showed that the music is often the mode that creates meaning in the video and makes the other modes cohere. It also showed that there are many different discourses in Tiktok that use different combinations of modes to create meaning. The teenagers were well aware about the discourses and how music was used in different ways depending on the discourse, even though they were not always aware about the importance of the music for coherence. They had no problem in navigating, interpret, read and combine the different signs and modes to understand the humor or the purpose of a video. Some of them also produced videos in a specific genre or discourse, using the suitable modes. 

Strax före förra sekelskiftet utkommer Karl Peter Leffler med en skrift om nyckelharpospelet på Skansen. I skriften tecknas två utförliga porträtt av spelmännen Johan Edlund och Jonas Skoglund, båda tillresta från Uppland enkom för denna uppgift. Institutionen Skansen, som växer fram under Artur Hazelius försorg, etablerar sig under denna nationalromantiska era genom att samla folklig kultur från riket och visa upp det svenska. Föreliggande forskningsprojekt fokuserar på en av dessa två spelmän, Johan Edlund, nybyggare på torpet Sundhagen vid Stockby i Hargs socken, Uppland. Projektet, som är pågående, försöker kartlägga Johans liv och leverne och vad som ligger bakom att han finns på Skansen 1896 och då beskrivs som en framstående spelman, en representant för den genuina folkkulturen. Vilka andra uppländska spelmän fanns att spela med och lära av i gårdarna och byarna kring Sundhagen? Hur ter sig musiklivet för de som bor på denna plats vid denna tid? Vilka tillfällen, spelplatser och sammanhang fanns att spela på och med vilka? Den bild som börjar växa fram kring denna spelman visar bland annat att det inte bara är Uppland som levererar musik till Stockholm – musikaliska influenser reser även i motsatt riktning. Brukspatronerna vid Hargs bruk vistas, med familj, i huvudstaden under vinterhalvåret där de njuter av musikaliska salonger såväl som stadens operaföreställningar. De återvänder till bruket under vår- och sommarmånaderna där fester och middagar med sällskapsdanser erbjuder traktens spelmän att spela. Vid dessa begivenheter verkar spelmännen utvidga sin repertoar med brukspatronens nyheter hämtade från stadens societetsliv. Fram växer en bild av ett givande och tagande, inte bara mellan stad och land utan även musikgenres emellan.

Music and aviation are two areas that are perhaps not compared to each other very often. Personally, I've had a strong passion for aviation since childhood and later also for music. I've heard my family and others argue that pilots often have a musical talent and wondered if this could be true. This thesis is my first step into examining the relationship between aviation and music further. In the thesis I use grounded theory and epistomological concepts to conduct interviews with people who are knowledgeable in one or both of the subjects. The results indicate that similarities exist between the two subjects, especially in terms of practical-productive knowledge. This seems to indicate that experience in one subject could be transferred to the other. Further, the study illustrates which knowledge and what abilities are deemed relevant to have in the two subjects by the interviewees, whereupon pedagogical conclusions can be drawn from this. 

Studiens syfte har varit att få fördjupad kunskap om hur gymnasielärare förhåller sig till den särskilda betoningen på kunskaper om arbetsmiljöfrågor i Musikproduktion 1 och vad som uppfattas centralt i kursen. För att få en djupare förståelse om vad som kan uppfattas som centralt har begreppet musikproduktion redogjorts med hjälp av tidigare forskning. Detta arbete har genomförts med kvalitativa intervjuer med fyra stycken verksamma gymnasielärare inom ämnet musikproduktion. Fyra olika uttryck för förståelse har framkommit med hänsyn till ämnets syfte, det centrala innehållet och kunskapskraven. För samtliga informanter läggs det huvudsakliga fokuset på skapande och kreativitet i kursen Musikproduktion 1 och detta anses centralt i kursen. Studiens resultat visar att dessa fyra intervjuade gymnasielärare inte lägger särskild betoning på kunskaper om arbetsmiljöfrågor med fokus på elsäkerhet, ergonomi, hörselvård, belysning, arbetstidsregler och arbetsmiljöregler i utformningen eller genomförandet av kursen. De teoretiska utgångspunkterna för denna studie har grundat sig i ett läroplansteoretiskt perspektiv tillsammans med ett ramfaktorteoretiskt tänkande och klassifikation, inramning och makt och kontroll.

Utgångspunkten för uppsatsen är ett intresse för hur ett relativt begrepp som kvalitet fungerar i kombination med undervisning och bedömning. Syftet är att bidra med mer kunskap om musiklärares begreppsliggörande av konstnärlig kvalitet i kompositionsprocesser. Forskningsfrågorna rör musiklärares beskrivningar av begreppet, deras uppfattningar om hur man bör arbeta med analys och tolkning av konstnärliga kvaliteter i gymnasiekursen Arrangering och komposition samt musiklärares beskrivna upplevelser av att ge återkoppling till elever med hänseende till den konstnärliga kvaliteten i kompositionsprocesser.  

Materialinsamlingen har genomförts med hjälp av kvalitativa semi-strukturerade intervjuer med musiklärare som undervisar i gymnasiekursen Arrangering och komposition, vars kursplan och betygskriterier involverar begreppet konstnärlig kvalitet. En approximativt ordagrann transkribering genomfördes av intervjuerna som sedan analyserades utifrån ett hermeneutiskt perspektiv. 

Resultaten visar att begreppsliggörandet av konstnärlig kvalitet varierar mellan lärare men att majoriteten av respondenterna inte ser konstnärlig kvalitet som något som kan graderas och inte heller som något som bör bedömas utifrån lärarens egna kvalitetsuppfattningar. Vidare framkommer att flera lärare upplever en osäkerhet inför att ge återkoppling till eleverna med hänseende till den konstnärliga kvaliteten på grund av brist på tydliga normer om vad som är ”rätt” och ”fel” i musikskapande.  

Resultaten diskuteras i förhållande till styrdokument och tidigare forskning om kvalitet som ett vidare begrepp, kvalitetsuppfattningar inom skolan samt forskning som rör undervisningsinnehåll överlag. Lämpligheten i att konstnärlig kvalitet är ämne för bedömning i Arrangering och komposition ifrågasätts med bakgrund av den variation av tolkningar som framkommer av resultatet. 

Självständig övning inom sång är ett relativt outforskat område, däremot finns det forskning om musikalisk övning ur bredare perspektiv. Föreliggande studie undersöker självständig övning som en del av sångundervisningen och hur lärarledd övning inverkar på sångelevers musikaliska utveckling. Syftet var att få kunskap om hur ett urval av sångpedagoger förhåller sig till sångelevers självständiga övning som en del av deras musikaliska utveckling. Studien genomfördes utifrån ett sociokulturellt perspektiv som teoretisk utgångspunkt. Metoden var kvalitativ med intervjuer av halvstrukturerad karaktär där sex sångpedagoger intervjuades.

Resultaten visar på att musikalisk övning är mångfacetterat och inkluderar många olika aktiviteter som normalt inte skulle härledas till självständig övning. Resultaten visar även på att den självständiga övningen är beroende av olika faktorer för att kunna genomföras optimalt. Medvetenhet om sin egen förmåga ligger här tungt vilket ter sig olika beroende på sångarens ålder och mognad. Undervisningen bör anpassas till individen med tanke på förutsättningar och mål. Elever kan dra nytta av en stöttande handledare som kan bryta ner det som ska läras i mindre begreppsliga delar vilka eleven genom härmning kan lära sig och sedan använda på egen hand.

Slutsatsen av studien är att vidare forskning om förhållandena mellan självständig och lärarledd övning behöver genomföras för att kunna utröna exakt vilka faktorer som är avgörande för den musikaliska utvecklingen som sångare. I studien föreslås även att en tydlig begreppsdefinition behöver klargöras vad gäller övningsbegreppet som kan etableras i institutioner för att på så sätt skapa ett gemensamt språk kring vad övning kan innebära.

Musikproduktion är ett brett ämnesområde som innefattar flera olika yrkesroller som t.ex producent, inspelningstekniker, studiomusiker, låtskrivare etc. Olika inspelningssammanhang kräver olika roller beroende på vem eller vilka man jobbar tillsammans med. Paletten av kunskaper inom dessa olika yrkesroller behöver vara bred och översiktlig samtidigt som den i vissa situationer behöver vara mer djupgående inom ett specifikt avgränsat område. I den här studien kommer yrkesrollen som musikproducentens roll vara i fokus. Vilka olika roller kan en musikproducent ha? Vilka kunskaper kräver dessa roller? Är vissa kunskaper viktigare att ha än andra?

Dessa frågeställningar utforskades genom två fallstudier inom området musikproduktion. Den första fallstudien genomfördes med fokus på det yrkesverksamma fältet och består av intervjuer med yrkesverksamma musikproducenter. Den andra fallstudien hade fokus på utbildningsfältet och är en studie av den konstnärliga kandidatutbildningen i Musik- och Medieproduktion vid Kungliga Musikhögskolan. 

Tre kunskapsområden identifierades: musik, teknik och sinne för branschen. Resultatet visade på att "sinne för branschen" var det viktigaste kunskapsområdet för en musikproducent. Det trädde fram fem olika roller som en musikproducent kan få: musikproducenten som arrangör/kompositör, tekniker, ledare, coach och entreprenör, vilka beskrivs ingående under respektive fall med tillhörande kunskaper.

I samband med studien utvecklade författaren en ny metod för datainsamling: interaktiv enkät.

Denna studie syftar till att ur ett sociokulturellt perspektiv undersöka musiklärares erfarenheter och resonemang om att skapa tillåtande rum i ensembleundervisningen med fokus på relationsbyggande, kommunikation, individanpassning och gruppdynamik. Tre verksamma musiklärare deltog i en fokusgruppsintervju som spelades in och transkriberades till text, därefter skedde en bearbetning och analys av det insamlade materialet. Intervjuutsagorna utmynnade i fem större teman med tillhörande underkategorier. Resultatet visade att fokusgruppens arbetssätt och syn på tillåtande rum bland annat innefattar: Relationsbyggande där läraren har ett professionellt förhållningssätt genom att vara personlig men aldrig privat och visar intresse för eleverna utanför klassrummet samt är generös med att visa sina egna misstag, individanpassning som sker på olika sätt i undervisningen och möjliggör förutsättningar för varje elev att utvecklas på sin nivå, kommunikation där läraren undviker negativt laddade ord, adresserar positiv feedback när den ges och inkluderar eleverna i att ge varandra feedback samt ser till att den verbala och icke-verbala kommunikationen rimmar med varandra, gruppdynamik där eleverna själva får utforma riktlinjer i ensemblesalen samt ge gruppen tid att tillsammans testa gränser och misslyckas utan att behöva känna pressen att det varje gång ska visas upp på konsert. De faktorer som står i vägen för att rummet ska bli tillåtande är enligt lärarna: tidsbrist, yttre omständigheter så som psykisk ohälsa i elevgruppen samt styrdokumenten.

Syftet med det här arbetet är att undersöka hur barn utforskar musikalitet genom lek. I undersökningen kombinerades deltagande observation, ljud- och videoupptagning och barns reflektion vid informella samtal och bildskapande. Två barn, fem och sex år, deltog i observationerna som utfördes i deras hem. Barnen fick hitta på sånger vid lek och utforskade musikalitet och skapande genom sångimprovisation. Material som inhämtats vid observationerna har tolkats med hjälp av begrepp från Vygotskijs kulturhistoriska perspektiv. Resultatet visade att deltagarna i leken använde tidigare erfarenheter i skapandet samtidigt som deltagarna inspirerades av och imiterade varandra. Barnen skapade sånger under lekprocessen och visade kunskaper och lärande om strukturer, intervaller och rytmer genom sjungandet. Deras kunskap och lärande visade sig i hur de utforskade musikalitet och sångimprovisation genom imitation, interaktion och inspiration. Leken bidrog till att barnen utforskade röst, kropp och kreativitet utifrån olika roller och perspektiv. De eftersökte ramar och de ramar barnen föreslog själva inspirerade dem att skapa sånger där de på lekfulla sätt utmanade sig själva i sitt tonspråk, sångregister och berättande. Sång och rörelse hade starka samband i hur barnen kommunicerade och utforskade musikalitet.

Musikproduktion är ett relativt nytt utbildningsområde i skolväsendet. Detta faktum, i kombination med att arbetsredskapen är under ständig utveckling, kan tänkas medföra att det finns flera olika uppfattningar i fråga om hur utbildningen bör utformas. Syftet med den här uppsatsen är att söka uttolka hur gymnasielärare förhåller sig till musikproduktionskursernas innehåll och hur de utformar undervisningen, särskilt angående musikskapande och musikproducentrollen. De tre forskningsfrågor som står till grund för studien berör väsentliga förmågor i rollen som musikproducent, fundamentala arbetsmoment för en musikproducent samt hur lärare förhåller sig till kursplanen vad gäller musikskapande.

I bakgrunden för undersökningen behandlas tidigare forskning kring kreativitet, Skolverkets riktlinjer för de två gymnasiekurserna i musikproduktion, musikskapande i undervisning, musikproducentens uppdrag och den ojämlika arbetsfördelningen mellan kvinnor och män när det kommer till musikproduktion. Studiens genomförande utgjordes av kvalitativa intervjuer med fyra gymnasielärare som undervisar i musikproduktion. Analysarbetet har gjorts med stöd av och hänsyn till framför allt det sociokulturella och kulturpsykologiska perspektivet samt en så kallad ad hoc-metod. Genusperspektivet som lyfts har granskats genom det sociokulturella synsättet som berättar att människans läroprocesser påverkas av hennes sociala och kulturella omgivning.

Resultatet av undersökningen visar att samtliga fyra lärare tolkar musikskapande som en central del av musikproduktionsområdet och inkluderar momentet i sin undervisning på ett eller annat sätt, trots att skapande inte finns med i kursplanens direktiv för musikproduktionskurserna. Vidare indikerar studien att föreskrifter saknas även gällande en musikproducents primära arbetsuppgifter, därjämte att musikproduktion som utbildningsområde är en ojämnställd arena sett ur ett genusperspektiv.