Endre søk
Begrens søket
1 - 27 of 27
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Treff pr side
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
Merk
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Ahlén, Anders
    Kungl. Musikhögskolan.
    Hinder för musikstudenters individuella konstnärliga utveckling2011Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 2.
    Alvgard, Julia
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle. Examensarbete.
    Kvinnlig sångpedagog och manlig sångelev2015Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Fulltekst (pdf)
    fulltext
    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 3.
    Axelsson, Andreas
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Pianisters tekniska utveckling: vägen till ett eftersträvat uttryck2015Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 4.
    Backman Bister, Anna
    et al.
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Berthén, Diana
    Stockholms universitet, specialpedagogiska institutionen, Sverige .
    Lindberg, Viveca
    Stockholms universitet, specialpedagogiska institutionen, Sverige.
    Uppfattningar om musikundervisningen i grundsärskolan.2022Inngår i: Lärarnas forskningskonferens 2022: Book of abstrects, 2022, s. 41-42Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [sv]

    Uppfattningar om musikundervisningen i grundsärskolan

    Anna Backman Bister, Kungliga musikhögskolan, Diana Berthén, Stockholms universitet och Viveca Lindberg, Stockholms universitet

    Bakgrund, syfte och frågeställningar: I vårt bidrag presenterar vi en intervjustudie med sex musiklärare i grundsärskolan. Syftet är att undersöka hur lärarna beskriver sin undervisning för denna elevgrupp.

    Vikten av undervisning där elever med intellektuell funktionsnedsättning (IF) får möta estetiska uttrycksmedel och ges möjlighet att erövra ett kulturellt medborgarskap betonas av flera forskare (jfr Ferm Almqvist, 2016; Sæther, 2008). FN:s barnkonvention om barnets rättigheter, samt FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, betonar att personer med IF har rätt att ta plats som fullvärdiga medlemmar av samhället, inte bara för sin egen skull utan också för att berika samhället. Denna rättighet speglas också i skollagen.

    Det finns ett fåtal internationella studier med fokus på musikundervisning för elever med intellektuella funktionsnedsättningar (IF). Dessa har antingen undersökt undervisning i integrerade klasser, där elever med IF undervisas tillsammans med elever utan IF, eller så är studierna gjorda i relation till musikterapi. Flera av dem är fallstudier baserade på enskilda barn eller ungdomar. Nationellt saknas såväl studier som utvärderingar av musikundervisning i grundsärskolan (Berthén, Backman Bister, Lindberg, accepterad för publikation). Resultatet av vår forskningsöversikt av musikundervisning i grundsärskolan (Berthén, Backman Bister, Lindberg, accepterad för publikation) visar närmast att musiklärarna försöker hantera en situation de oftast saknar kunskaper om och erfarenheter av (Berthén, Backman Bister, Lindberg, accepterad för publikation).

    Forskningsfrågan för vårt bidrag är vilka uppfattningar musiklärare i Sverige har av musikundervisningen för elever med intellektuell funktionsnedsättning och förutsättningarna för denna undervisning i grundsärskolan? Vi har inspirerats av Carlson (2013), som använder uttrycket musical becoming för att betona möjligheten att få uttrycka sig musikaliskt, särskilt för personer med komplicerad språklig kommunikation, och för att påvisa att det kan ta form på olika sätt – som musikkonsument, eller som (med)skapare av musik.

    Urval och metod: En inbjudan till ett flertal musiklärare skickades ut via den ena forskarens nätverk. Urvalskriterierna var att lärarna skulle ha lärarbehörighet och att de skulle vara aktivt verksamma som musiklärare i grundsärskolan. När det gäller lärarsituationen i grundsärskolan saknas ofta den dubbla kompetens som krävs, dvs musiklärarutbildning och speciallärarutbildning för elever med intellektuell funktionsnedsättning (IF). Under läsåret 2020/21 uppgick andelen musiklärare med lärarlegitimation och behörighet i musik i grundsärskolan till 6,3 % (https://siris.skolverket.se).

    Semistrukturerade tematiska intervjuer genomfördes utifrån tre teman. Varje intervju inleddes med frågor som riktades mot lärarens upplevda didaktiska utveckling och faktorer som påverkat denna (jfr life-storytraditionen, Dunpath & Samuel 2009), därefter följde frågor41gällande de förutsättningar respektive skola erbjöd för musikundervisning i grundsärskola. Avslutningsvis ställde vi frågor om lärarnas musikundervisning baserat på kursplanen i musik för grundsärskolan. Medan den första intervjun genomfördes på en av de deltagande lärarnas skola, kom övriga intervjuer att genomföras på Zoom på grund av pandemin. Samtliga lärare informerades om syftet med studien och gav sitt medgivande till att intervjuerna spelades in. Ljudinspelningarna transkriberades och utgör vårt datamaterial. Intervjuerna analyseras fenomenografiskt (se Marton, 1994) för att urskilja återkommande skillnader i mönster av uppfattningar i intervjuerna.

    Resultatet förväntas bidra med utgångspunkter för en kommande interventionsstudie i grundsärskolans musikundervisning.

    Referenser

    Dunpath, R. & Samuel, M. (2009). Life History Research. Epistemology, Methodology and Representation. Sense Publishers.

    Carlson, L. (2013). Musical becoming: Intellectual disability and the transformative power of music. I: M. Wappett & K. Arndt (eds.) Foundations of Disability Studies (83-103). Palgrave Macmillan.

    Ferm Almqvist, C. (2016). Cultural Citizenship through aesthetic communication in Swedish schools. European Journal of Philosophy in Arts Education, 1(1), 68-95.

    Marton, F. (1994). Phenomenography. I T. Husén & T. N. Postlethwaite (Eds.), The International Encyclopedia of Education. 2. ed, Vol 8, 4424–4429. Pergamon.

    Saether, E. (2008). When minorities are the majority: voices from a teacher/researcher project in a multicultural school in Sweden. Research Studies in Music Education, 30(1), 25–42.

  • 5.
    Bergner, David
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Plektrumteknik på elgitarr: en kvalitativ studie om tre elgitarrlärares pedagogik avseende plektrumteknik2018Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie var att undersöka hur elgitarrlärare går tillväga när de undervisar i elgitarrspel med plektrum och vilka de största tekniska utmaningarna är som uppkommer för studenten. Datainsamlingen har genomförts genom kvalitativa intervjuer med tre erfarna elgitarrpedagoger. Studien utgår från ett hermeneutiskt perspektiv. Resultatet visar att de tre pedagogerna till stor del låter eleverna själva välja hur de ska spela. Pedagogerna nämner några vanliga fel som eleverna gör, till exempel: de förankrar inte fingrarna eller handen i gitarren, plektrumet trycks för långt in mellan strängarna och att de håller plektrumet för hårt eller för löst. 

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 6.
    Boquist, Simon
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Mångkultur i musikundervisningen: En kvalitativ studie om musiklärare i grundskolans beskrivelser om hur olika kulturer tar plats i deras undervisning.2022Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Den här uppsatsen handlar om mångkultur i grundskolans musikundervisning. Det presenteras röster från musiklärare i grundskolan om mångkulturell musikundervisning. I bakgrunden introduceras information om bland annat hur Skolverket ställer sig till frågan samt redogörs olika röster gällande mångkulturell musikundervisning för. Syftet med detta arbete är att undersöka lärares utsagor/berättelser om hur de arbetar mot att förverkliga läroplanens skrivelser gällande mångkultur i sin undervisning. Studien genomfördes med semi-strukturerade intervjuer med musiklärare i grundskolan. Materialet som samlades in är från fyra musiklärare som berättar om hur de arbetar med mångkultur i musikundervisningen.Materialet filtrerades genom ett sociokulturellt perspektiv. Därefter delades materialet upp i intellektuella verktyg, fysiska verktyg samt mediering. Resultatet visade att lärarna hade olika ingångar och syn på mångkultur i musikundervisningen men en konsensus fanns i att de alla arbetade mångkulturellt med hjälp av olika sociokulturella verktyg. Diskussionen lyfter frågor om breddad rekrytering, närhetsprincipen, kulturell mångfald och interkultur.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 7.
    Boss, Hanna
    et al.
    Kungl. Musikhögskolan.
    Nilsson, Hedvig
    Kungl. Musikhögskolan.
    Färdig musiklärare efter examen?2009Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    I det här arbetet undersöker vi om musikläraren verkligen är så förberedd på yrkets alla delar som man borde vara efter avslutad utbildning. Studien är indelad i tre rubriker; Arbetsliv, Kunskapsmål och bedömning samt Utbildning; för att ge en övergripande bild av de olika delarna i utbildning och yrkesliv för musikläraren. Vi har valt att intervjua sex nyutbildade musiklärare som är yrkesverksamma inom grundskola och gymnasium. Vi tittar även på styrdokument för vad en lärarutbildning ska innehålla samt hur exempelvis utvecklingssamtal och betygssättning ska genomföras i grundskola och gymnasium.

    Vi har bl.a. kommit fram till att Kungliga Musikhögskolans lärarutbildning har brister i att informera lärarstudenterna om mentorskap, utvecklingssamtal och betygsättning.

    Fulltekst (pdf)
    2009_21_Boss_Nilsson.pdf
  • 8.
    Carlsson, Erik
    Kungl. Musikhögskolan.
    Vem ryms i modellen? - En studie om konflikthanteringsmodeller och ADHD2021Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Inom kursen för konflikthantering under musiklärarutbildningen på Kungliga Musikhögskolan i Stockholm (KMH) presenteras flera olika modeller för en effektiv konflikthantering. I föreliggande studie har två av dessa konflikthanteringsmodeller – Major Minor Equal (MME) och Non Violent Communication (NVC) ställts i relation till diagnoskriterierna för den neuropsykiatriska funktionsnedsättningen Attention Deficit Hyperactivity Disorder (ADHD). Syftet med studien var att undersöka hur konflikthanteringsmodellerna MME och NVC relaterar till diagnoskriterierna för ADHD samt att undersöka tre musiklärares utsagor kring konflikthantering och ADHD i sin vardag. I undersökningen tillämpades ett diskursanalytiskt perspektiv för att belysa vilka normer och subjektspositioner som framträder inom diskursen i litteraturen om konflikthanteringsmodellerna. Undersökningen omfattar även diskursen kring konflikthanteringsmodeller och ADHD musiklärare emellan. Intervjumetoden var en semistrukturerad fokusgruppintervju av tre musiklärare. I studiens resultat framträder att informanterna upplevde att elever med ADHD kan ha lättare för musikundervisning än mer teoretiska ämnen samtidigt som ämnets ljudande och röriga natur kan vara extra utmanande för denna grupp. Gällande konflikter och ADHD beskrev informanterna att konflikterna med elever som har ADHD skiljde sig såtillvida att de var mer oförutsägbara och impulsstyrda till sin karaktär. Studiens resultat påvisar även att det finns en risk att konflikthanteringsmodellerna MME och NVC är normativa och exkluderar elever med ADHD.

    Fulltekst (pdf)
    Vem ryms i modellen? - En studie om konflikthanteringsmodeller och ADHD
  • 9.
    Edin, Kalle
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Snart ett krav från dina elever: Att lära ut DJ:ande inom musikundervisningen2014Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Inom dagens musikklimat har DJ:andet och dess utövare kommit att ta en allt större plats. Mycket av den musik som produceras och spelas i offentligheten har rötter i denna kultur. Dock så lyser den med sin frånvaro inom musikundervisningen i skolan. Detta examensarbete syftar till att undersöka hur DJ:ande kan inkluderas i musikundervisningen på gymnasiet. Sex kvalitativa intervjuer med yrkesverksamma DJ:s i Stockholmsområdet genomfördes för att undersöka vilka kunskaper som är viktiga och om DJ:ande kan fungera som ett pedagogiskt verktyg. Även diskjockeyns roll inom populärmusiken undersöks och vilka kurser inom ämnet musik på gymnasiet som bäst lämpar sig för integration av DJ:ande. Resultatet visar att DJ:ande har en central roll inom populärmusikens utveckling, speciellt från 1970-talet och framåt. DJ:ande kan inkluderas inom kurser i ämnet musik på gymnasiet men lämpar sig mindre bra som pedagogiskt verktyg. Förmågan att läsa ett dansgolv och att ha en stor kunskap om musikaliska verk är viktiga kunskaper för DJ:s.

    Fulltekst (pdf)
    Snart ett krav från dina elever, Att lära ut DJ:ande inom musikundervisningen
  • 10.
    Ekstrand, Tova
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    "Man måste få vara människa!": Sångpedagogers uppfattningar om elevers relation till den egna rösten2022Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    I detta självständiga arbete undersöks hur sångpedagoger uppfattar sina elevers självbild och självkänsla i relation till sångrösten och sångundervisningen. Då rösten ofta är nära knuten till jaget och identiteten tycks elevers självkänsla och självbild påverka och forma undervisningen på olika sätt. Studiens syfte var att undersöka hur sångpedagoger uppfattar sina elevers relation till den egna rösten, arbetet med den relationen och hur den i sin tur tar plats i undervisningen. Material till studien har samlats in genom semistrukturerade intervjuer med tre sångpedagoger med varierande erfarenhet av yrket. Insamlat material har analyserats ur en fenomenografisk utgångspunkt. Resultatet visar att elevens självkänsla och självbild är något pedagogerna är medvetna om och tar stor hänsyn till i sin undervisning. Aspekter som upplevs påverka elevernas självkänsla och självbild innefattar bland annat en tilltro till processen, elevens mentala sångliga hinder samt trygghet i olika former. Resultatet diskuteras avslutningsvis i relation till tidigare forskning.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 11.
    Engström, Joel
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Upplevelsemetodik: Om externa live-upplevelser som pedagogiskt verktyg i estetisk gymnasieutbildning2019Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie var att undersöka förutsättningar för, och effekter av, synergier i en gymnasial utbildning inom musik och teater där live-upplevelser är ett pedagogiskt inslag. Studien genomfördes via enkätundersökningar och en gruppintervju för att fånga både elev- och lärarperspektiv. Urvalsgruppen var besökare till den nyskrivna musikdramatiska föreställningen Om Människan som spelades i två etapper på två orter av olika storlek. Resultatet visade att live-besöket kan utgöra och främja flera av skolverkets examensmål och kunskapskrav i enskilda kurser samt utveckla elevens konstnärskap och vidga elevens syn på det givna konstnärliga mediet. I studien kan även konstateras att det från kulturinstitutioner och regering finns en önskan om att nå ut till barn och unga, samt att det hos urvalsgruppen finns behov för, och önskan om, live-besök i utbildningen. Studiens resultat kan öppna upp för vidare forskning kring estetiska gymnasieutbildningars integration i det samhälleliga kulturlivet.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 12.
    Fridlund, Ida
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Vilka redskap har du?: En enkätundersökning om musiklärares förutsättningar och praktik av anpassningar och stöd för elever med NPF2019Independent thesis Basic level (professional degree), 210 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Utifrån att själv jobbat som musiklärare och därigenom fått se de utmaningar en musikundervisningssituation kan innebära för elever med Neuropsykiatriska funktionshinder (härefter förkortat NPF, och innefattande till exempel ADHD och autism) väcktes mitt intresse att undersöka detta. Min ambition har varit att a) undersöka musiklärares förutsättningar för att undervisa elever med NPF, b) undersöka vad musiklärare använder för stöd och anpassningar i relation till elever med NPF. Då min avsikt varit att få en bred bild av detta område valde jag att göra en enkätundersökning riktad till samtliga grundskolelärare i musik i Linköpings kommun. Uppsatsen är skriven med och enkäten analyserad utifrån den sociokulturella teorin. Resultatet visar att de flesta musiklärare i studien anger att de använder stöd och anpassningar för att få musikundervisningen att fungera för elever med NPF. En majoritet anger dock också att de tror musikundervisning upplevs som mer utmanande för elever med NPF än mer teoretiskt orienterade ämnen. Endast en liten andel menar att de fått med sig kunskaper inom området från sin grundutbildning, samtidigt som många anger att de har möjlighet att få stöd och hjälp på sin arbetsplats, till exempel från specialpedagog. Undersökningen visar att det finns många olika typer av stöd musiklärare använder sig av. Några av de vanligaste har att göra med att skapa rutiner och kontinuitet både inom undervisningen och mellan olika ämnen, samt att på olika sätt skapa ordning i rummet, till exempel vad gäller instrument. Att ge elever möjlighet till paus eller alternativt arbete omnämns också som ett vanligt sätt att anpassa musikundervisningen.

    Fulltekst (pdf)
    Vilka redskap har du?
  • 13.
    Gagnestam, Linda
    Kungl. Musikhögskolan.
    Barn och musik i kåkstäder: förutsättningar för musikundervisning i Sydafrika2011Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [en]

    This study is an examination of how conditions for formal and informal music education look like in two townships in South Africa. The purpose of this examination based on different actors' experiences is to find out whether the children in South Africa receive some form of music education and if so, how they think it can help the children in the surveyed areas. The information was gathered both through qualitative, semi-structured interviews with a music teacher, music therapist, creative music facilitator, students, and people who have worked for Sida and partly through unstructured observations. The results show that children in the surveyed townships do not receive any formal music education through the school but they sometimes can get music education through a NGO project (Non Government Organization) which usually runs by an enthusiast and is funded by various aid agencies. My examination also showed that for the children in the surveyed areas music education can be an alternative from being on the streets, giving a positive group experience, the ability to express themselves, fend off young people from drugs and criminality and bring together various grouping. Difficulties for the existence of music education in the townships were among others lack of funds, educated music teachers, facilities, priorities of the government and schools and lack of well-being of the townships in the form of depression, high unemployment, drug problems, apathy etc.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 14.
    Hanberg, Manfred
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Valfrihet I Musikundervisningen: En studie i hur lärare och elever reflekterar kring hur elevens valfrihet motiverar i musikämnet2023Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie är att bidra med kunskap kring hur lärare och elever reflekterar kring elevernas valfrihet i musikundervisningen. 

    Tidigare studier visar att elevers delaktighet i den generella undervisningen främjar deras motivation. Motivation kan delas in i inre och yttre motivation där den inre tenderar vara starkast i längden och främja individens välmående. 

    Data har insamlats genom fyra kvalitativa intervjuer med två lärare och två elever. Relevant material har kategoriserats och analyserats ur ett diskursanalytiskt perspektiv. 

    Resultatet visar att en musikelevs starkaste motivatorer är nöje och nytta. Att en elev får vara delaktig i valet av arbetsuppgifter, låtar att spela eller liknande, hänger ihop både med nöje och nytta, då elever tendera välja sådant som antingen är roligt eller nyttigt för dem. Om eleverna får välja alltför fritt så finns risken att de väljer olämpliga uppgifter, av till exempel musik av för hög svårighetsgrad, vilket påverkar utbildningens kvalitet negativt. 

    Detta forskningsresultat kan med fördel användas av lärare och elever för att närmare förstå och effektivare arbeta med att avväga mängden valfrihet för eleverna i musikämnet.

    Fulltekst (pdf)
    Hanberg_Manfred_FG1300_KPU_HT22_Självständigt_arbete-Valfrihet_i_musikundervisningen-v3.pdf
  • 15.
    Hillered, Maja
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    "Där ord fallerar, kan ljud oftast tala": Stamning och sång2019Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Stamning är en talstörning som cirka en procent av världens befolkning har. Stamning uttrycks olika hos olika individer och det finns inte enig forskning om vad ursprunget är.

    Studien handlar om de fysiologiska och emotionella skillnaderna mellan ett stammande tal och sång, samt om hur sång kan påverka stamning. Genom att intervjua personer som både stammar och sjunger och analysera litteratur har frågeställningarna gett form åt ett intressant resultat men som också gett nya frågor. 

    Studiens frågeställningar har varit: 

    • Vad händer i kroppen och röstorganet vid tal respektive sång? 
    • Hur reflekterar personer som stammar som också sjunger, över händelseförloppet som sker vid tal respektive sång?
    • Kan sång bidra till att man inte stammar?

    Resultatet pekar på att mycket av det som sker i kroppen, fysiologiskt och emotionellt, vid ett ett stammande tal påverkas av den andning och tajmning av stavelser som sker vid sång. Detta innebär att sången har betydelse för talet men kanske inte som botemedel. Det finns starka kopplingar till andningen både i intervjuerna med personer som stammar och i diskussionen kring Oskar Guttmanns teori och det lektor Per Alm skriver om andningens betydelse för talet.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 16.
    Hustad, Birgit Mathea
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Vad är kunskap i musik?: en studie om musiklärares didaktiska val2018Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Detta självständiga arbete söker efter musiklärares uppfattningar om grundskolans obligatoriska musikundervisning – att undersöka hur musiklärare samtalar kring val av ämnesinnehåll och härleda kvalitetsuppfattningar, samt relatera dessa till en didaktisk kontext. Musiklärares vardag består av en mängd val. Att välja mellan genre, aktivitet, metod, att välja stoff och/eller låta bli att välja. Musikundervisningen tar form i relation till dessa val, och en utgångspunkt är att med hjälp av kvalitativa intervjuer och observation identifiera vad tre musiklärare verksamma i grundskolan uppfattar som väsentligt i undervisningen – vilket samtidigt säger något om det innehåll som väljs bort. 

    Undervisning står ständigt i relation till och påverkas av olika fenomen som: läraren, eleven, resurser, tid, gruppstorlek och inte minst politiskt styrda dokument. Musiklärare kan inte enbart fokusera på "utlärande" – lärandeprocesser styrs av balansen mellan läraren, de resurser läraren har till handa och själva samspelet med eleverna. Det perspektiv som anläggs i studien kan beskrivas som en fenomenografi-inspirerad musikdidaktisk undersökning; jag har använt mig av fenomenografiska analysmetoder, vilka kompletterades med en musikdidaktisk läsning av empirin. Den föreliggande analysen visar att brist på tid och det stora elevantalet i förhållande till stipulerade kunskapskrav skapar utmaningar för musiklärarna och deras undervisning. Lärarna känner sig otillräckliga, bland annat när det gäller bedömning, progression och kunskapskrav, och undervisningen karaktäriseras ofta som lösningsorienterad. Av studiens resultat framgår också att lärarens utbildning och tidigare erfarenheter har påverkan på undervisningsinnehållet och trots att kursplanen öppnar mot andra förmågor, är det spel på instrument och det lärande som är kopplat till detta spel, som dominerar musikundervisningen.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 17.
    Johansson, Joel
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Musisk lek med Musiklek2020Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Detta är en kvalitativ studie vars syfte varit att undersöka musisk pedagogik i förhållande till traditionell förmedlingspedagogik. De pedagogiska försöken har ägt rum hos 4 olika barnkörer med åldrarna 5-8 år vid 2 tillfällen vardera, där barnen fått bekanta sig med nyskrivet material. I arbetet har teorier om musisk pedagogik legat som grund, liksom författarskap kring barnrösten, barnkörmetodik och utvecklingspsykologi. Teorier kring delaktighet har tillsammans med interaktionsanalys legat som grund för analys och resultat, där diskussionen återkopplar till de resultat och den litteratur som arbetet vilar på. Resultaten visar att lek, fantasi och rörelser påverkar barnens musicerande positivt; deras interpersonella intelligens och delaktighet stärks. Eleverna håller enklare fokus, hyser större engagemang och får en sundare röstteknik. De ges också en större möjlighet att utveckla sina intrapersonella intelligenser, där mänskliga byggstenar som empati, förståelse för andras känslor och självuppfattning utvecklas genom samtal och ökad gruppacceptans.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 18.
    Krigström, Rasmus
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Learning Tracks: En studie om auditiva hjälpmedel vid instudering av körmusik.2021Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Denna studie är gjord på ämnet learning tracks, dvs auditiva instuderingsfiler för vokalmusik. Det finns ingen historisk forskning eller annan tidigare forskning på ämnet men man vet att det har förekommit som fenomen inom genren barbershop lika länge som den portabla kassettbandspelaren, och på senare år utvecklats mycket i och med internet samt möjligheten att spela in och editera musik på en hemdator. Angränsande forskning om spegelneuroner, inlärning på gehör och körmetodik har studerats som forskningsgrund och det sociokulturella perspektivet samt variationsteori är studiens teoretiska perspektiv. Syftet med studien är att undersöka vilka variationer i musikaliskt resultat samt i elevernas upplevelse av instudering som kan urskiljas kopplat till notbaserad instudering av körmusik, respektive instudering med hjälp av instuderingsfiler som komplement. Två testgrupper, en som fick jobba med instuderingsfiler som komplement till noter och en som bara fick instudera med noter, jobbademed ett stycke musik under fyra lektionspass som observerades och ljud spelades in för att kunna följa progressionen i instuderingen. En enkät till samtliga elever som deltog som frågade om deras upplevelse av instuderingen fylldes i direkt efter studiens avslut. Resultatet var tydligt, både utifrån testgruppernas musikaliska prestation och ifrån deras egen upplevelse av instuderingen, instuderingsfiler var för dem bättre än enbart noter. Resultatet går även att tydligt knyta an till den angränsande tidigare forskningen på ämnet. Även om studien är tydlig behövs det mer forskning inom detta område.

    Fulltekst (pdf)
    Krigström (2021)
  • 19.
    Lahovary Olsson, Jacob
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Musikens roll i Tiktok2021Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [en]

    The purpose of this thesis is to examine how teenagers in high school experience and use music in the app Tiktok with the aim to better understand how digital tools can be used in music education. In an app such as Tiktok there are many modes intertwined. I interviewed seven teenagers in two groups where they had to choose one video that contained any type of music to show to the rest of the group. The interviews were filmed in order to be analysed on the basis of a social semiotic multimodal discourse analysis. The same analyse model applied to the analyse of the actual videos. The results were then compared to each other. It showed that the music is often the mode that creates meaning in the video and makes the other modes cohere. It also showed that there are many different discourses in Tiktok that use different combinations of modes to create meaning. The teenagers were well aware about the discourses and how music was used in different ways depending on the discourse, even though they were not always aware about the importance of the music for coherence. They had no problem in navigating, interpret, read and combine the different signs and modes to understand the humor or the purpose of a video. Some of them also produced videos in a specific genre or discourse, using the suitable modes. 

    Fulltekst (pdf)
    Musikens roll i Tiktok
  • 20.
    Lindsjö, Anton
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Lära utan lärare: hur lärarens närvaro påverkar vilka redskap för lärande som eleverna tillägnar sig under ensemblelektionerna2016Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med undersökningen var att studera hur dagens gymnasieelever interagerar och lär i skolans ensembleverksamhet. Uppsatsen utgick från ett sociokulturellt perspektiv för att lyfta de lärprocesser som sker i det sociala samspelet mellan elever och lärare. Två ensemblelektioner observerades. En av dessa var lärarledd medan den andra till största delen pågick utan lärarens närvaro. Dessa två undervisningssituationer kom att påvisa två fundamentalt olika kulturella praktiker med olika spelregler och förutsättningar för lärande.Resultatet visade att lärarens närvaro påverkar vilka musikkulturella redskap för lärande som eleverna erbjuds och utvecklar. Även deras roller i musikskapandet påverkades. I den lärarledda undervisningen låg fokuset på att höja den musikaliska kvaliteten och läraren fungerade som förmedlare av redskap för att förhöja denna. Eleverna överlät åt läraren att leda undervisningen och ta musikaliska beslut gällande musikens karaktärsdrag. Detta fick konsekvensen att eleverna utvecklade redskap för kalibrering och nyansering av musiken istället för redskap för egna musikaliska värderingar. I den lärarlösa undervisningen tog eleverna själva initiativ till att reflektera över musiken och det kollektiva framförandet för att sedermera ta musikaliska beslut. De utvecklade därför sociala och pedagogiska redskap för eget värderande av musiken på ett sätt som snarare påminner om den informella replokalens förutsättningar, men de fick inte samma tillgång till redskap för djupare nyanser. Undersökningen visar alltså att lärarens närvaro eller icke närvaro ger helt olika förutsättningar för att utveckla musikkulturella redskap.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 21.
    Mannikoff, Jon
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Kollegialt lärande för instrumentallärare: en studie om Learning study som modell för utveckling av kollegialt lärande i musik- och kulturskola2018Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie har varit att undersöka på vilket sätt Learning study kan fungera som modell för att utveckla kollegialt lärande och bidra till utbyte av erfarenheter mellan lärare i kommunal musik- och kulturskola. För att undersöka detta har ett arbetslag bestående av fyra gitarrlärare vid en kommunal musikskola fått genomföra en gemensam Learning study, med författaren som handledare. I studien användes en kombination av observation och intervju som metod för att följa arbetet och ta del av de deltagande lärarnas upplevelse av Learning study. Resultatet visade att det, genom att använda modellen Learning study, skapades kollegiala samtal och erfarenhetsutbyten som de deltagande lärarna knappt upplevt tidigare, trots lång erfarenhet i yrket. Likaså är ett resultat att modellen inspirerat lärarna till att prova nya idéer i den egna undervisningen.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 22.
    Namrood, Sabina
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Trygghetsskapande metoder: En kvalitativ intervjustudie2023Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med föreliggande studie är att undersöka verksamma och erfarna sångpedagogers utsagor om sina trygghetsskapande metoder vid enskild sångundervisning på gymnasieskola. Studien är av kvalitativ karaktär där metoden som genomförts är semistrukturerade intervjuer med fem informanter. Forskningsfrågan i studien lyder: Vilka trygghetsskapande metoder menar verksamma sångpedagoger finns vid enskild sångundervisning på gymnasium? 

    Studien har utifrån intervjuer besvarat frågeställningen, samt att relevanta styrdokument, litteratur, forskning och författningar undersökts för studiens analys och frågeställning. Resultatet visar att det inte finns en enskild bra metod, men visar att trygghet är nyckeln till utveckling och att metoder för trygghetsskapande just därför behöver belysas. Studien visar att sångpedagoger har omfattande metoder som inte finns beskrivet i styrdokument, men som i detta självständiga arbetes resultat visar att informanternas utsagor om trygghetsskapande metoder är att kommunicera, samspela, socialisera, vara lyhörd, omhändertagande, omtänksam, empatisk, stöttande, berömmande, ärlig, respektfull och att vara uppmärksam till elevbehov.

    Download (pdf)
    Trygghetsskapande metoder: En kvalitativ intervjustudie
  • 23.
    Petersson, Erik
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Fläskkorvsmetodiken: progressiva pedagogiska idéer kring barn, musik och kreativitet2016Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Detta är en kvalitativ studie av de pedagogiska idéer som legat till grund för barnmusikverksamheten ”Farbror Fläskkorvs Musikverkstad”. Verksamheten bedrevs huvudsakligen i Stockholms innerstad mellan 1985 och 2007 och tusentals förskole- och fritidshemsbarn har kommit i kontakt med den. Studien baseras på intervjuer och en gruppdiskussion med tre av verksamhetens nyckelpersoner.

    De idéer som intervjupersonerna beskriver och diskuterar kan kopplas till progressiv pedagogik. Verksamheten har präglats av ett situationsbaserat och processinriktat pedagogiskt arbetssätt och stor hänsyn har tagits till barnens perspektiv. En central aspekt har varit att stärka barnens musikaliska kunskaper och färdigheter genom att skapa lustfyllda aktiviteter.

    Studiens resultat presenteras i relation till ett urval av pedagogisk litteratur med progressiv inriktning. Vidare görs en kritisk diskussion av progressivismens idéer jämfört med traditionell pedagogik.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 24.
    Stenfelt, Lisa
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Sångare i teorin: Inkorporering av musikteori i enskild sångundervisning2021Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    I detta arbete undersöks hur enskild sångundervisning kan utformas så att sångelever kan få med sig musikteoretiska verktyg, likt elever med andra instrument, att använda vid såväl instudering som improvisation och musikskapande. Fokus har varit sångundervisning inom Contemporary Commercial Music (CCM) – ett paraplybegrepp som innefattar genrer som pop, soul, jazz, country, rock, r’n’b och hiphop. 

    För att få en inblick i hur man kan arbeta med musikteori i sångundervisning har tre erfarna sångpedagoger intervjuats. Samtliga arbetar på ett musikteoretiskt medvetet sätt med sina elever. Med hjälp av deras erfarenheter och metoder samt tidigare forskning presenteras möjliga vägar till en adekvat inkorporering av musikteori i enskild sångundervisning. I tidigare forskning om musikteori för sångare föreslås bland annat solmisation, rörelser och gehörsträning som metoder att utveckla sångelevers musikteorikunskaper. Informanterna ger exempel på övningar för att stärka harmoniskt och teoretiskt medvetande hos sångelever samt ger sin syn på viktiga områden inom musikteori för sångare – harmonik, rytm, intervall och improvisation. Informanterna lyfter även vinsterna med att lära sig ett ackordsinstrument. 

    I studien framkommer att breda, grundläggande musikteoretiska kunskaper utgör en viktig grund för musicerande och improvisation. Att teoretisera det klingande – namnge det som hörs och det som sjungs – ger sångeleven ett musikteoretiskt språk att använda i kommunikation med sina medmusiker. Detta betonas både i tidigare forskning och av informanterna. 

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 25.
    Sundhage Lif, Lea Johanna
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Mellan stolarna, upp på väggarna: att få plats i en skola för alla2016Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [en]

    The purpose of this study was to investigate how well adjusted the support is for young

    people that have been diagnosed with ADHD, while attending the gymnasium. Analysis

    and result are based on a sociocultural perspective and have their take-off in literaturestudies

    and qualitative interviews with two students with the diagnosis and one special

    needs teacher. The interviews were based on themes that had their starting point in school

    policy documents and related literature. The interviews were semi-structured with the

    aim of letting the interviewees speak as freely as possible. One of the themes included the

    individual strategies developed by the interviewees, such as using mobile-apps to help

    structure and plan for everyday life.

    Results show that the available support is not well adapted and that how great impact the

    ADHD-diagnosis has on how well the person do in school is greatly affected by in what

    social context and what kind of support he or she has outside of school, for example by

    family. The study shows that there is great need for further research and development

    within the research area.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 26.
    Årman, Ester
    Kungl. Musikhögskolan.
    Scennärvaro2010Student paper other, 5 poäng / 7,5 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Den här uppsatsen är ett försök att ringa in och samla ihop tankar kring vad det är att vara närvarande på scen samt hur man kan lära ut det. Arbetet innehåller citat och referat från intervjuer med sju personer: En skådespelare, en koreograf, en jazzsaxofonist och improvisatör, två sångerskor och sångpedagoger, en sångerska och låtskrivare samt en klassisk altviolininst. Här finns också citat och referat ur relevant litteratur. Arbetet ska ses som en ingång till ämnet snarare än en djupdykning.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 27.
    Årman Wallmyr, Ester
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Att inta scenen: En studie kring nervositet inför musikframträdande i högstadiet2020Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med uppsatsen var att få ökad kunskap och förståelse kring hur elever i högstadiet upplever nervositet i samband med musikframträdande på scen. Jag ville ta reda på i hur hög grad de upplever nervositet, om de har redskap för att hantera den och i så fall vilka?

    Svaren söktes genom en enkätundersökning med två musikklasser i årskurs åtta och nio och slutsatserna var att många elever upplevde nervositet, samt att elevgruppen och sammanhanget hade stor betydelse. Eleverna visade sig ha en del redskap för att hantera sin nervositet och lärarens roll var avgörande genom feedback och skapande av en trygg grupp. Forskning finns inom området, framförallt utanför Sverige och inom idrottspsykologin finns mer kunskap att hämta. Studien kan ses som ett första försök att kartlägga ämnet och ge en översiktlig bild av problemet för fortsatta studier.

    Fulltekst (pdf)
    Att inta scenen -en studie kring nervositet inför scenframträdande i högstadiet
1 - 27 of 27
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf