In this study, the life and work of Robert Schumann was examined, with the purpose of from a source critical point of view discovering new perspectives on the composer's mental health and creative tools used in his compositions and writings. Furthermore, the study aimed to debunk common misconceptions about Robert Schumann's fate.
Jag har som sångare fått arbeta med en mängd olika dirigenter. Det har väckt funderingar kring vad det är som gör att en viss musikalisk ledare lyckas med att entusiasmera, kommunicera med och nå fram till en grupp körsångare, och vad det är som brister när detta uteblir. Sommaren 2017 väcktes tankarna kring detta ämne till liv med extra kraft, till följd av egna observationer av de två personer som det året hade valts ut till att vara dirigenter för 2017 års World Youth Choir. Dirigent X lyckades i högre grad än dirigent Y med uppdraget att vinna körens hjärta. Att det blev så tycktes ha att göra med allt från deras egna förberedelser, attityd, engagemang för repertoaren och gestik till repetitionstempo. Det som väckte särskilt intresse hos mig var hur de båda dirigenterna hanterade det sociala samspelet med kören under repetitionerna. En av de saker de hade gemensamt var att de gärna använde humor. Det var dock tydligt att det för dirigent Y innebar att denne tappade kontroll och pondus, och att det för dirigent X snarare blev en metod för att höja motivationen och färglägga musikaliska instruktioner. Dirigent Y verkade anstränga sig för att bli omtyckt av sångarna och bli vän med alla, medan dirigent X utan tvivel satte musiken i första rummet. Båda dirigenterna tycktes ägna sig åt glädjeskapande och socialt betingad inspiration som verktyg i sitt dirigentskap, men de olika formerna av glädje som dirigent X respektive Y fokuserade på gjorde att deras respektive relationer till kören blev av olika slag vad gäller både musikalisk kommunikation och tillitsnivån mellan kör och dirigent. Detta är kärnan i denna uppsats: fenomenet som kommer att definieras, problematiseras och diskuteras – arbetsglädje. Detta ord är en kombination av två ord som inte alltid samexisterar, arbete och glädje, sammansmälta till ett enda ord – arbetsglädje. Innebörden är tvådelad, en är att arbetet genererar glädje och en annan att glädjen i sig influerar arbetet (Bredmar, 2014, s. 17). Ämnet är av intresse för mig till följd av funderingarna som väckts till liv av upplevelserna under World Youth Choir 2017, utöver många andra episoder under mitt än så länge korta men innehållsrika körliv. Kan glädjebringande egenskaper såsom humor, lyhördhet, omsorg, socialt ledarskap och ”gruppbyggnings-kompetens” hos dirigenten vara missförstådda som amatörmässiga - framför allt inom den körvärld som präglas av en hög ambitionsnivå?
Jag har som sångare fått samarbeta med en mängd dirigenter av olika slag. Sommaren 2017 var jag för första gången med om en session med World Youth Choir. Kören var en stor grupp bestående av kördirigenter, musikstudenter och sångare mellan 18 och 26 år från 35 olika länder, ett särskilt intressant sammanhang för en dirigentstudent att observera hur en dirigent arbetar med en grupp ambitiösa, semiprofessionella eller professionella sångare från varierande traditioner och skolor. Två dirigenter hade valts ut att leda 2017 års upplaga av World Youth Choir, och det var en stor skillnad i hur de respektive dirigenterna blev bemötta av kören. Den ena dirigenten var populär och uppskattad hos närapå varenda sångare medan den andra fick stora delar av kören emot sig, vilket hade en tilltagande negativ inverkan på vårt samarbete med den dirigenten. Många frågor uppstod hos mig som dirigentstudent. Mitt engagemang skiftade när dirigenterna byttes ut, vilket verkade bero på aspekter som repertoarval, repetitionsmetodik, attityd, tempo och gestik. Det var uppenbart att den populära dirigenten för World Youth Choir 2017 hade förberett sig mer, hade ett mer personligt förhållande till sin repertoar, var ärlig i sitt konstnärskap, hade en högre grad av struktur, en tydligare musikalisk vision, ett högre tempo och framför allt högre förväntningar på sångarna. Detta i kontrast till den andra dirigenten som ansträngde sig för att vara trevlig, använda humor och sprida värme, men som inte hade samma omsorg om och koncentration på musiken. Följden av detta blev att den här dirigentens musik också blev mindre populär hos kören. Detta förstärker hypotesen att dirigentens arbetsglädje i högsta grad påverkar graden av framgång i verksamheten, samt att den består av många beståndsdelar. Detta arbete är en undersökning av faktorer som påverkar hur dirigenter fungerar vid repetitioner samt konserter, med särskild inriktning på arbetsglädje och dess uppkomst. Studien tittar närmare på vad som gör en repetition eller konsert njutbar för dirigenten och vad denna lust har för effekter på kort och lång sikt. Jag tar upp musikens beståndsdelar, då min hypotes är att det delvis är dirigentens engagemang för repertoaren som skapar förutsättningar för ett lustfyllt arbetsklimat. Går det att observera och reflektera kring effekterna av humor, värme samt ett gott bemötande från dirigentens håll – det vill säga isolera dessa faktorer och undersöka vad de har för relevans? Texten syftar också till att närmare undersöka om det finns tillfällen där dirigentens lust i själva verket har en negativ 2 inverkan på musikaliskt resultat, ifall körledarens strävan efter att få hela processen att genomsyras av inspiration kan vara i vägen för genuint musicerande. För att få ut så många lärdomar som möjligt av mitt arbete så har jag valt att utöver samtal med två kördirigenter som är tongivande förebilder till mig även använda mig av mina egna erfarenheter. Jag har ofta efter repetitioner jag själv lett funderat över hur det egentligen har gått, i fråga om hur sångarna verkat ha upplevt tillfället och hur musikaliskt utvecklande och givande det varit för dem. Utöver det har jag ofta känt en stark tillfredsställelse då jag varit säker på att jag gjort någonting mycket meningsfullt. Den lyckliga känslan av att ha åstadkommit någonting bra har gjort mig nyfiken på vad den glädjen består av. Inom ramarna för den här uppsatsen har jag direkt efter avslutad körövning skrivit ner mina spontana intryck från repetitionstillfället ur perspektivet arbetsglädje kontra effektivitet. Jag hoppas att anteckningarna ska bli ett nyttigt komplement till de erfarenheter jag fått ta del av i litteraturen jag läst och i samtal med två av mina dirigentförebilder. I mitt förarbete har jag läst min studentkollega Rebecka Gustafssons uppsats Sådan dirigent, sådan kör, som handlar om det komplexa ämnet att som dirigent ställa musikaliska och disciplinära krav på körer. Hon hade metoden att skicka ut en enkät till körsångare för att samla information. Hon föreslog i slutet av sin uppsats att ett sätt att bygga vidare på hennes arbete vore att ställa liknande frågor till dirigenter. Jag valde en annan riktning på min egen uppsats, men jag blev ändå inspirerad av Rebeckas text och valde att i mitt arbete fokusera på dirigenten. Hennes fokus på disciplinära regler och musikaliska krav gjorde också att jag på ett sätt blev inspirerad att utforska det som jag anser ligger bortom de parametrarna.
Efter min praktik år 2021 på det gymnasium jag själv studerade vid väcktes det intresse för rösthälsa jag alltid haft, men inte fördjupat mig i. Under praktikperioden träffade jag på ett flertal tjejer med mer eller mindre allvarliga röstproblem och det berörde mig att det fortfarande såg ut så, då jag under gymnasietiden också hade klasskompisar med röstproblem som förhindrade dem att delta i undervisningen. Studiens forskningsfråga formulerades på följande sätt för att söka förståelse angående vad som orsakar unga kvinnors röstproblem: Vilka biologiska och rösttekniska faktorer till röstproblem hos en ung kvinnlig sångerska framträder i forskning som väsentliga att beakta i sång- och musikundervisning? För att besvara forskningsfrågan utförde jag en systematisk litteraturstudie med kvalitativ ansats. Datainsamlingen gjordes från två databaser, JSTOR och EBSCO, vilket slutligen genererade totalt 12 vetenskapliga artiklar. Dokumenten analyserades och kodades först inom två huvudsakliga kategorier och sedan inom tio underkategorier. Resultatet visade att faktorerna är av komplex karaktär och att det oftast är en ansamling av faktorer som orsakar att en ung kvinnlig sångerska får röstproblem, men att konsekvenser av målbrottet och överansträngning var de, i litteraturen, oftast förekommande. Studien är utformad att ge en generell överblick över de biologiska och rösttekniska faktorer som tas upp i den utvalda litteraturen då tidigare forskning ofta är fördjupad i en eller några av faktorerna. En sammanställning, som jag försökt göra här, kan vara mer lättillgänglig och användbar i en musikpedagogs yrkesliv när denne möter en elev med röstproblem och inte har tid eller möjlighet att ge sig in i litteraturen för att börja hjälpa till.
This project degree paper is examining, analyzing and discussing the way towards the final interpretation of a piece of music. As a musician, the way to perform music on stage is always accompanied with some doubts and decisions that are made during its way to a concert performance regarding all kinds of aspects while playing. Therefore, this paper is critically viewing the factors that have an impact on musicians along the study of a piece.To be able to present the different factors Dmitri Shostakovich’s Piano Quintet in G minor op. 57 has been analyzed from the point of view of my own interpretation and the interpretation of Shostakovich himself on the piano together with two different quartets: the Beethoven and Borodin Quartet. This in order to clarify and find ways to understand the way Shostakovich himself wanted the music he produced to sound.The study showed that even though Shostakovich was very accurate with his notation in the scores, the music was performed differently depending on the musicians. Music itself is not only produced and generated by the composer likewise the musicians themselves have not only their own thoughts to consider, but also four greater factors: the musician’s technical abilities, the composer’s biography, historical knowledge and the use of both recordings and visuals to receive a more accurate understanding of the music. All this in order to produce an objectively more correct way of playing and to fulfill the intentions of the composer, which also showed can be dependent on the musicians.
This master project degree paper aims to examine, analyze and discuss the road towards afinal interpretation of a piece of music. A performance on stage is only the tip of the iceberg. For a musician, the act of performance is always accompanied with doubts and decisions regarding all kinds of aspects while playing: whether in practice rooms, concert halls or in front of a teacher or a jury. Therefore, this degree paper will view the factors which have an impact on musicians throughout the study of a piece in the journey to infallibility. In order to present these different factors, Nicolò Paganini´s Caprice No. 24 has been analyzed from the point of view of my own interpretation and technical difficulties: from the practice room, lessons, to a master class and finally a performance on stage in front of a jury and an audience (during different stages of the learning and rehearsal process). The study showed that it is multifactorial. Besides thorough technical work, there are other factors involved such as concrete musical ideas, posture and the control of nerves. All this together can be seen as major factors that would lead to an infallible performance of a piece of music.
This bachelor thesis explores crossover possibilities between jazz and middle eastern music by arranging folk songs and composing new music based on elements from both genres and performing it with jazz and folk musicians. The study includes a brief explanation of maqam and traditional music of the middle east, its development during the 20thcentury, the impact of western music, including jazz, and some examples of this impact in different countries in the region.It also describes my composing and arranging process leading to new compositions with mutual characters from jazz and folk music and rehearsing these compositions with a band of musicians from different backgrounds. This work subsequently resulted in a concert on March 11th where we performed five compositions, of which two were based on folksongs written for this project.
In this essay I describe the similarities and differences between my main instrument, trombone, and my secondary instrument, baritone horn. The question I asked myself in the beginning wasdealing with what effects these instruments may or may not have onmyself in an improvisational context.In order to bring the project to a practical and musical setting aconcert was to be held. Because of this a lot of time was spent composing music with the two instruments in mind. Different ways of composing used aredescribed later in the essay.For example,only using pen and paper as well as the computer program Sibelius.The compositions were also divided between the two instruments. Some tunes were using trombone and others baritone horn. The reasoning behind this is also elaborated on. In order to make the comparison as fair as possible a lot of time was spent practicing thesecondary instrument. This was because of the needto eliminate the element offaultytechnique as much as possible.The last part of the essay reflectsupon different aspects that could have been improved.Such as planning the rehearsals, which got prioritized pretty late in the process and ended up leavingless combined rehearsaltimethan what was initiallyplanned. There isalsoa return to the question asked in the beginning.Explainingwhat differences and similarities wasfound. Also discussingthe effects that the different instruments had when playing themand why that may be. These effects revolved partly around sound quality but also how theimprovisational ways slightly changed between the instruments.
This work consists mostly of written analysis and results on how four freely chosen methods can help a jazz vocalist develop their improvisational skills. These methods are:
- Written licks
- Singing through chord notes
- Experimental scatting syllables
- Harmony-based improvisation and emotion cards (Kadri Voorand’s method)
Graduation concert connected to this work was performed on the 26th of March, 2023, in Tallinn, Estonia. This work also contains reflections and analysis on my graduation concert and a transcription of my interview with Kadri Voorand.
Keywords: jazz, improvisation, vocal, music, singing, practice
In this text, I reflect on the conductor's role in Swedish choir life today. I start from the thesis that the conductor fulfills an extremely important function in choirs, orchestras and ensembles. This against a historical background where I describe the conductor as a musical leader and how its role and function has varied and developed. The text deals with both orchestral conducting and choral conducting, but the focus of the survey is on the chorister's perspective and the choristers' perception of the conductor's function and significance. I set their perception against my own thoughts about what role the conductor has and what purposes it can serve in today's choir life. The work is based on qualitative interviews and my own experiences.
The purpose of this project has been to compose and arrange music to be performed by an ensemble using electronic instruments such as synthesizers and samplers. The goal has been to try to create an electronic music ensemble that utilizes improvisation while staying true to the sound of modern electronic music in terms of rhythm, harmony and melody.
I have also been investigating how to incorporate the electric bass in this type of music, that most often uses synth bass. This could be done through the use of various effect pedals.
I have also done a comparison on how or if jazz improvisation differs from improvisation in electronic music. The type of electronic music that we aimed for sounded better with the use of a more minimalistic approach to improvisation.
Arbetet undersöker en av flera dramaturgiska funktioner inom filmmusik och musikdramatik – den scenografiska. Genom analyser av andra kompositörers verk och sina egna söker upphovsmannen svar på vad som är berättande scenografiskt i ett musikdramatiskt verk, och om skillnader och gränsdragningar gentemot andra dramaturgiska funktioner.
Bachs orgelpartita ”Sei gegrüsset” har tillkommit stegvis under en mycket lång tidsperiod, kanske under flera decennier. Bach kom i kontakt med orgelpartian som konstform som mycket ung under sin studietid i Lüneburg. Han inspirerades då av sin lärare Georg Böhm. Koralpartitan fungerade ofta som ”meditative Hausmusik”. De två tyska koralerna ”Sei gegrüsset, Jesu gütig” och ”O Jesu, du edle Gabe” har samma melodi men olika text och olika antal textverser. Det är en omdiskuterad fråga om det genom textanalys och musikalisk analys går att knyta ”Sei gegrüssets” elva olika variationer och deras musikaliska innehåll till bestämda textverser i någon av koralerna ”Sei gegrüsset, Jesu gütig” eller ”O Jesu, du edle Gabe”. I arbetet beskrivs dessa försök. Författaren drar slutsatsen att det antagligen inte är möjligt att besvara denna fråga på ett godtagbart säkert sätt. Författaren resonerar kring huruvida Bach i ”Sei gegrüsset” har påverkats av fransk orgelmusik från barocken, exempel genom förekomsten av följande inslag: ”Basse de Trompette”, 12/8-takt, femstämmig plenum-sats, sarabandsats och ornamentik. I ett avsnitt analyserar författaren de elva variationerna kompositionstekniskt och anlägger personliga interpretationsförslag utifrån bland annat affekt och stil.
Syftet med detta examensarbete är att undersöka musikers syn på sina pedagogiska och konstnärliga funktioner i dansundervisning. Genom kvalitativa intervjuer ämnar arbetet ge svar på vilka arbetsuppgifter musiker och ackompanjatörer vid dansskolor har, vad deras arbetsbeskrivning innehåller och om arbetsuppgifterna kan skilja sig åt, skolor eller skolformer emellan. Vidare undersöks musikernas syn på sina egna pedagogiska och konstnärliga funktioner i dansundervisning, och deras samarbete med övriga musiker och danslärare.
Arbetet avgränsas till att handla om musiker som arbetar med modern och nutida dansundervisning, och examensarbetet innehåller även bland annat en kort historisk bakgrund och inblick i olika definitioner av modern och nutida dans, samt olika definitioner av uttrycket improvisation.
De slutsatser som dras i arbetet vittnar om komplexiteten inom professionen. Som musiker till modern och nutida dans ställs förutom höga krav på din spelteknik och konstnärliga förmåga, stora krav på en ordlös pedagogisk och metodisk lyhördhet gentemot danslärare och danselever eller -studenter.
I wanted to challenge myself and write music for an unusual constellation of instruments. I wrote music that had inspiration from different genres like jazz, baroque, folk music and classical music. The instruments I wrote for were cello, recorder, harpsichord and double bass. The instrument basson participates in one of the pieces. In my work I will explore different forms when it comes to composition and ensemble play. I will investigate different approaches and methods with the ensemble. Methods that leave a lot of space for the musician's interpretation of the pieces. Together we shape the music into something that we think is interesting. During this project, I learned a lot about the instruments cello, recorder, harpsichord and double bass and how they work together. The project resulted in a concert at KMH.
I detta arbete har musiklärares rolltagande undersökts i enskild musikundervisning på gymnasienivå. Hur lärarna skapar och upprätthåller sina roller har varit i fokus för undersökningen. De observationer som gjorts har analyserats med hjälp av Erving Goffmans perspektiv på sociala interaktioner, med fokus på framträdandet och fasaden. Resultaten visar att de lärare som observerats har gemensamma rollaspekter rörande musikalitet och positiv återkoppling. Implikationer för musikundervisning och förslag på vidare forskning diskuteras även i arbetet.
Syftet med denna studie var att få insyn i vad som motiverar musikhögskolestudenter, med utgångspunkt i den skepsis jag upplevt kring musikutbildning i allmänhet och musikhögskoleutbildning i synnerhet. Genom att intervjua två studenter på jazzkandidatprogrammet på en musikhögskola i Sverige har jag försökt sätta ord på vad som drivit dessa studenter, motgångar till trots. Jag har fokuserat på dessa studenters skilda bakgrund musikaliskt, socialt och utbildningsmässigt, för att kunna fastställa gemensamma upplevelser kring motivation, och även vad som skiljer dem åt. Med de kunskaper jag funnit genom denna studie hoppas jag kunna resonera om vad vi som lärare kan göra för att motivera framtida studenter.
I detta arbete redovisas tre musiklärares arbetssätt med elevinflytande i undervisningen på gymnasiets estetiska program. Den visar på skillnader och arbetssätt med elevinflytande i praktiska och teoretiska musikämnen. Jag jobbar för närvarande som gitarrlärare på ett studieförbund i Stockholm där eleverna har ett mycket stort inflytande på undervisningens utformning. Mina erfarenheter av mitt gitarrlärarjobb är att eleverna tycker att det är roligt att spela musik de själva tycker om, samtidigt tycker jag det svårt att hitta en bra balans mellan vad jag som lärare tycker de ska lära sig och vad eleverna tycker är kul och roligt. Syftet med det här arbetet är att försöka se andra musiklärares tankar och erfarenheter kring elevinflytande.
Frågeställningarna gäller de tre lärarnas och de olika skolornas arbetssätt med elevinflytande. Vilka svårigheter ser lärarna finns med elevinflytande? Finns det skillnader mellan praktiska och teoretiska musikämnen?
Metoden för undersökningen är av kvalitativ art och jag har ansett det viktigt att intervjua musiklärare på grund av deras erfarenheter att arbeta med både teoretiska och praktiska musikämnen. Jag redovisar i mitt resultat vilka att svårigheter lärarna upplever finns med elevinflytande och hur det tar sig i uttryck. Brist på tid, elevernas förförståelse av ämnet, samt de mål som står i kursplanerna, påverkar elevinflytandet i undervisningen. Resultatunderlaget kommer från två enkätintervjuer och en telefonintervju med musiklärare. Det har gjorts genom kvalitativa intervjuer.
Undersökningen visar att det finns skillnader i arbetssätt mellan olika skolor och lärare. Den enskilda skolans arbetssätt karaktäriseras genom lokala kursplaner och arbetsplaner – vilket undersökningen visar också skiljer sig åt emellan skolorna. Lärarna anger olika anledningar till vilka svårigheter de upplever med det informella elevinflytandet i undervisningen och varför. Undersökningens resultat baseras på tre lärarintervjuer. Intervjuerna har genomförts genom enkäter med uppföljande samtal och en telefonintervju. Analysen av resultatet visar att lärarna har snarlika metoder för hur de jobbar med elevinflytandet i praktiska ämnen. I de praktiska musikämnena är elevinflytandet större än i teoretiska ämnena. Lärarna uppger olika svar på varför genom att hävda att det är elevernas förkunskape
Denna uppsats är en studie i hur en utövare kan förhålla sig till en kompositörs filosofiska och ideologiska ideal i tolkningen av dennes musik. Arbetet sker utifrån kompositören Toru Takemitsu som sedan 1960-talet har skrivit flera artiklar och uppsatser där han tar upp sin syn på allt ifrån natur och komponerande till japansk estetik. Jag går först igenom Takemitsus idéer och sedan applicerar jag dem på två av hans verk för sologitarr – Equinox och All in twilight – för att se hur Takemitsus musik förhåller sig till hans idéer. Då Takemitsus musik ofta är tekniskt svår för gitarr är det ibland svårt att följa den detaljerade notbilden, men jag går igenom ett par olika förslag på hur man kan förhålla sig till både Takemitsus filosofi och japansk estetik.
Den tillhörande inspelningen är ett utdrag ur min examenskonsert från den 4 maj 2018 i Nathan Milsteinsalen. Jag spelar här sats två till fyra ur All in twilight och Equinox.
Manuel M. Ponce skrev Sonata III 1927. Ponce var startkt influerad av kompositörer som Ravel och Debussy och i Sonata III:s första sats märks detta väl. Den är komponerad i en stil som liknar Ravels och Debussys impressionism, full med dramatiska harmonier, överlagringar och polytonalitet, med stora ackord följt av flytande arpeggion och sångbara melodier. Allt skrivet av en man som själv inte kunde spela gitarr, men förstod instrumentet väl.
I detta arbete går jag igenom Sonata III:s första sats, genom en analys av formen och verket samt genom att gå igenom hur jag valt att tolka den och varför jag gjort dessa val.
”We hear what we know” - On the power of conceptsand how traditional fiddle music in contemporary society can benefit fromfolk music theorySwedish fiddle music, just as many other fiddle traditions, has a strong connection to dance. Making people want to move their feet is one of the chief tasks ofthe fiddler, and this connection still influences the music today, even thoughthe music might be played on concert stages or be digitally streamed.So what constitutes this knowledge of the fiddler? What is important when playing a certain local styleof Swedish polska so people actually can dance to it? If you live in an isolated community with no contact with the outside world you might not have to reflect on what is the stylistic features of your tradition but today folk music generally lives in a multi-stylistic world where different value systemsthat originates from other music traditions than fiddle music dominates. Today’s fiddlers will have to relate to today’s world of music, whether we want it or not.In Sweden, since the 19th century, there has been a tradition of mystifying the knowledge of the fiddler, making the competence of playing a matter of socio-cultural background, geography and ancestry.The perils of this view is that the qualities of art of fiddling might be obscuredand actually might be lost when music transforms - as music always do.In this talk Sven Ahlbäck, who is a traditional fiddler deeply rooted in traditional Swedish FolkMusic and very involved in development of new ensemble playing and teaching, will talkabout how conceptualising stylistic qualities of Swedish fiddle music such as e.g.asymmetrical beats, swing, bowing and intonation have influenced the developmentof today’s Swedish folk music, even beyond the fiddle.
Arbetet fokuserar på hur min musikaliska röst förändras efter ny kunskap inom programmering av synthljud. Syftet är inte att lära mig allt om synthesizers, utan snarare identifiera vad jag behöver kunna för att på bästa sätt utnyttja kunskapen i mitt filmmusik-arbete och skapa mina egna ljud. I texten beskrivs denna process och mina tankar kring det hela.
Vår undersökning handlar om hur man inom svenska musik- och kulturskolor arbetar med förberedande musikundervisning och hur förberedande undervisning har sett ut genom tiderna. Vi har undersökt vilka mål skolorna har för verksamheten, samt vad de anser vara förberedande. Metoden har varit kvalitativa och strukturerade intervjuer. Vi har utgått ifrån skolornas egna definitioner av sina förberedande verksamheter och jämfört dem.I detta arbete har vi utgått från den förberedande undervisning för barn i tidigare åldrar som förr ofta kallades FU. Vi har undersökt hur några skolor har valt att organisera sin förberedande musikundervisning förr och nu. Med förberedande undervisning har vi avsett en avgränsad kurs eller verksamhet, skild från ”vanlig” ämnesundervisning. Själva begreppet FU – Förberedande undervisning förekommer under framförallt 1970-talet, men det finns i viss mån representerat även idag. Nu finns många varianter, med eller utan förberedande syften, men ofta med en vilja att ge eleverna en bred ingång till musicerande.Gemensamt för alla dessa verksamheter är pedagogik och metodik för små elevers första möte med musikundervisning, med ett stoff där rörelse, röst och grundläggande instrumentspel integreras. Förr ingick ofta spel på blockflöjt. Vi intresserade oss för perspektivet av en kulturskoleledares syn på denna första undervisningsform eftersom det kan spegla en syn på musicerande och kulturuttryck i stort.
När jag studerade till musiker med mina instrument fiol och nyckelharpa på institutionen för folkmusik på Kungl. Musikhögskolan (KMH) i Stockholm, skrev jag ett konstnärligt kandidatexamensarbete i musik. I examensarbetet gjorde jag en stilanalys mellan de näckstämda melodierna Tyska klockorna framförda av Pelle Björnlert, Gustaf Wetter och Pär Näsbom. I analysen ingick en jämförelse mellan dessa spelmän och musiker med historia och notation. Jag studerade deras melodier, rytmer, harmonier, tempon, stämningar, stråkföringar, fraseringar, dynamik och klang. Jag studerade och jämförde även deras emotioner/värden, kontextuella associationer, uttryck, musikstruktur, utförande/teknik och generella förutsättningar i tre olika stilistiska mappningar mellan dessa spelmän och musiker. Vid den muntliga redovisningen framförde jag dessa tre melodier av Tyska klockorna på min fiol och spelande så nära Björnlert, Wetter och Näsboms spelsätt och spelstilar som möjligt.
Min tvillingsyster Caroline Eriksson och jag studerade samtidigt på KMH. När vi påbörjade våra examensarbeten ingick en examenskonsert. Vi valde att ha en gemensam ”Systerkonsert”, där två examenskonserter blev en gemensam. Konserten speglar åren innan KMH, åren under KMH och åren efter KMH. En varierad konsert med 24 fantastiska medmusiker och dansare, där vi framförde den musik som ligger oss mycket nära. Både traditionell och nyskriven, med fokus på samspel, spel till dans och dans till spel.
The purpose of this study is to elaborate and examine a method that I have chosen to call ”Ensembleportföljen”. The study aims to show whether or not high school students benefit from ”Ensembleportföljen” in ensemble lessons where they hopefully get a greater insight regarding their own musical development.
The study has been carried out in two high schools in southern Sweden. Two different classes were selected and the study took place during their music lessons where one class proceeded with their usual curriculum while the other one worked according to the ”Ensembleportföljen”. Observations of classroom performances and interviews with teachers and students have been carried out throughout the study.
The results show that a significant amount of the students that tried the ”Ensembleportföljen” did benefit from the outcome. A greater understanding regarding their own learning was achieved and their confidence was increased. However, the study showed that a functional digital platform is necessary for further usage of the ”Ensembleportföljen”. However, the study had to be done on the students' breaks not to take time away from the ensemble lesson.
The writer of this master thesis was acquiring an education in classical percussion and deeply respecting the music genre named djent. He was so impressed by metal music that he taught himself how to use the notation programme Sibelius 7 and arranged a number of his favourite songs for the percussion ensemble so he would be able to play them. The following text supports and describes the process. A short analysis of 16 arrangements is included as well.
Summary
Personality psychology is one of the most popular ranges of psychology today. There’re many different theories about how personality influences your thinking and behavior. The general thought among psychologists today is that personality is something that arises from within and stays somewhat similar throughout life – although some dimensions of personality can also change and develop. Genetics, environment and personal experiences each have an influence on your personality and its development. For musicians, personality affects for example what kind of colleague you are and how you like to work. It even has an impact on your stage charisma. Even so, perhaps one of the biggest things that tells about a musician’s personality is the reason why they’ve chosen music as a career. This reflection is about the different aspects of your personality and what kind of role they play in your practicing process, and in what way is your performance influenced by your personality, based on psychological research and my experiences with Sibelius Violin Concerto. Since personality also has a big impact on many other aspects in life, it’s definitely one aspect that shapes your performances and your career. Learning about your personality can help you to better understand yourself and your preferred working habits, and you can even learn to use this information for improving yourself as a colleague and a musician.
Keywords: Personality, Psychology, Jean Sibelius, Violin Concerto Op. 47
Denna uppsats handlar om Charles Tournemires (1870-1939) improvisation från 1930 över den gregorianska sekvensen Victimae Paschali. Improvisationen nedtecknades senare av Maurice Duruflé. Sekvensen återfinns i den svenska psalmboken från 1986 där den sjungs som en växelsång mellan kör och församling. Uppsatsen behandlar frågor gällande komposition och improvisation och den eventuella problematiken som kan uppstå i nedtecknandet av en annan musikers verk. Vad händer när man spelar musik som var menat att finnas en gång, där det framgått att upphovsmannen inte velat få den transkriberad? Hur mycket hänsyn till notbilden tar musikern när denne vet att det är en improvisation, gentemot när det rör sig om en komposition?
This study was carried out in order to discover new strategies to memorize piano music. There are six different types of memory involved in performing: auditory, kinesthetic, visual, analytical, nominal and emotional. There are two main ways of practicing: playing practice and non-playing practice. I tried to find out if the order in which we use these two kinds of practice affects the quality of the memorization. During one week I practiced three different pieces following three different methods: 1 Using only playing practice; 2 using first playing practice and then non-playing practice; 3 using first non-playing practice and then playing practice. The second method had a much better result than the other two. The whole process was registered with a video camera and a logbook.
Syftet med denna studie var att undersöka musiklärares erfarenheter av elever i flow i musikundervisning. Undersökningen syftade till att bidra med kunskap om vad som karaktäriserar flow, aktiviteterna som gav upphov till flow, samt lärares förhållningssätt till dessa aktiviteter. Undersökningen bestod av semistrukturerade intervjuer med sju musiklärare som arbetar i olika skolformer och elevgrupper. Intervjuerna analyserades utifrån faktorer för såväl gruppflow som individuellt flow. Resultatet visar att elevers flow i musikundervisningen karaktäriseras av bland annat djup koncentration, omedvetenhet om omgivningen och ovilja att avbryta aktiviteten. Aktiviteterna som gav upphov till flow karaktäriserades av utmaningar med tydligt definierade mål där elever gavs utrymme till självbestämmande i sitt eget lärande. Lärarens förhållningssätt präglades i dessa aktiviteter av ett öppet och stöttande förhållningssätt. Därtill hörde noggrant utförda planeringar för undervisningen samt bidragande med en relevant kontext för att öka elevernas engagemang i aktiviteten.
Syftet med denna studie är att undersöka ifall självhypnos som förändrat medvetandetillstånd påverkar upplevelsen och utfallet av flow i kreativt skapande. Att erfara flow i musik är för många något eftersträvansvärt och har flera positiva effekter på musicerande och framför allt på upplevelsen i stunden för individen. Känslan av att tid och rum förvrängs och att sinnet helt uppehålls av handlingen i nuet har beröringspunkter med det som kallas för förändrade/alternativa medvetandetillstånd. Erfarenhet och forskning av alternativa medvetandetillstånd tyder på många likheter mellan upplevelsen av dessa och upplevelsen av flow. Mätningar av flownivå och dokumentationer av upplevelsen efter sessioner av musikskapande har jämförts ur ett flowteoretiskt perspektiv för att synliggöra kvalitativa skillnader mellan flow i ett normalt och ett förändrat medvetandetillstånd. Resultaten visar att självhypnos påverkar utfallet av flownivå positivt och att upplevelsen och verklighetsuppfattningen förändras. Dessutom tyder resultaten på att skapandet i ett förändrat medvetandetillstånd präglas mer av intuition än annars då kognition och problemlösande metoder är mer påtagliga. Resultaten visar inte vilken del av hypnosen som åstadkommer denna förändring och ifall utfallet är unikt för hypnos som metod eller ifall andra förändrade medvetandetillstånd kan åstadkomma samma förändring. Flow som teoretisk utgångspunkt visades även ha begränsningar i att synliggöra delar i den kreativa processen.
In this thesis, I will discuss what good, effective practicing is. The project is of course self-directed, I am my own test subject, however it is my hope that the research conducted in this will be useful to other musicians too.I will write about why we practice, our motivation for doing so, practice for performance, simulating nerves, efficiency and the effect meditation has on practice quality.
This thesis discloses my exploration of non-isochronous meters through composition and practice.
During my two-year studies at the Royal College of Music in Stockholm, I explored different unevenly divided time signatures by practicing them in various ways, producing transcriptions, compositions and arrangements.The main purpose of this project was to further my knowledge and skills within these time signatures and thereby expand my horizon on perceiving, conceptualizing, composing and playing them.
My endeavors culminated in seven original compositions, arranged for a jazz sextet, which I rehearsed and performed with an ensemble. During the process of composing, arranging, practicing and rehearsing, I gained a lot of articulated knowledge as well as embodied knowledge of the idiosyncrasies of various non-isochronous meters and different ways to perceive and play them.
One thing that has inspired me about film music is that it has always managed to easily pull me into a different reality. In this essay I have gone deeper into different methods of convey- ing storytelling through music. I have composed nine songs to four different filmmakers materials. This was performed at KMH the 6th of April. I did some thorough research before composing, which affected my way of approaching the music. The methods I used was proven helpful for me, not only in a compositional stage, but useful also in my vocal interpretation, when conveying the material to a band and when thinking about how the concert was going to be executed. I will use these methods further in my work as a singer and composer.
Denna studie har som syfte att undersöka varför körer sjunker, framför allt på körstycket There is an Old Belief skrivet av engelska kompositören Hubert Parry. Genom intonationsanalys, repetition med kören Haga Vokalensemble samt analys av en inspelning av verket har detta självständiga arbete kommit fram till att stycket There is an Old Belief sjunker på grund av hur det är skrivet. Frågan varför välintonerade körer sjunker besvaras även genom ett intonationsexperiment med en vokalkvartett. De sjöng fyra intonationsövningar som, ifall de sjungs med renintionation, är designade att antingen sjunka eller stiga. Experimentet visar på att vokalkvartetten hade lättare att sjunka än stiga i tonhöjd. Generellt sätt avvek kvartetten inte på grund av deras tonminne från tonarten. Tonminnet främjades av en större akustik, vilket testades genom att vokalkvartetten fick sjunga övningarna i en akustik med kort och i en med lång efterklang. Denna studie förklarar varför välintonerade körer sjunker när de sjunger stycken som There is an Old Belief på grund av hur de naturligt intonerar vissa ackord. Vidare diskuteras hur detta fenomen är för- och ofördelaktigt beroende på situation.
Att hitta sin identitet som musiker kan vara svårt och komplext. Denna studie syftade till att undersöka huruvida min musik kan eller inte kan klassificeras som Hyperpop. Undersökningsmetoden gick ut på att intervjua en fokusgrupp som bestod av sju musikproducenter vars uppgift var att lyssna på min musik och sedan sätta ett betyg mellan 1 och 5 på fem olika påståenden som jag hade formulerat utifrån egenskaperna som kännetecknar Hyperpop. Betyg 1 = stämmer inte alls och betyg 5 = stämmer helt. Genomsnittet av alla betyg blev 4/5 vilket var svaret på frågan: I vilken mån uppfattar lyssnare min musik som Hyperpop? Studien bidrar även till en djupare förståelse om vad Hyperpop är då den är en ny genre som har förändrats mycket under den korta tiden den har funnits. I grunden handlar projektet om kunskap och inspiration som jag kunde hämta från Hyperpop och dess attityd som går ut på att äga sitt musikaliska uttryck oavsett normen. Genom min forskning fick jag lära mig mer om mitt eget skapande som musikproducent och skaffa mig större medvetenhet kring bl.a. maximalismen i musiken, syntarnas karaktär och behandlingen av sången. Själva genrebestämningen är mindre relevant jämfört med inspirationen som fick min musik att utvecklas.