Change search
Refine search result
1 - 13 of 13
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the Create feeds function.
  • 1.
    Carron, Pontus
    Royal College of Music in Stockholm, Department of Classical Music.
    Sergei Rachmaninov: Pianosonat nr. 2 i B-moll op. 36 (1931)2015Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Sergei Rachmaninov är en av de allra största profilerna som funnits inom den klassiska musiken. Den ryske pianisten, dirigenten och kompositören med de jättelika händerna var en av de allra sista romantiska tonsättarna och var inspirerad av äldre ryska tonsättare som Tchaikovsky och Rimsky-Korsakov och hade pianot som central punkt i sitt komponerande. Genom sin pianistiska skicklighet utforskade Rachmaninov instrumentets möjligheter till bredden med verk som ”Etudes Tableaux” opus 33 och 39, den första pianosonaten (op. 28) och pianokonserterna (op. 1, 18, 30 och 40) för att nämna några. Den andra pianosonaten i Bb-moll, op. 36, kom att bli ett av de största, mest kända och krävande verk för solopiano som Rachmaninov komponerade. Sonaten skrevs 1913 och fick ett gott mottagande när den uruppfördes i december samma år med Rachmaninov själv vid flygeln.

    Syftet med den här uppsatsen är att grundligt gå igenom bakgrunden till sonaten som troligtvis är ett av de verk Rachmaninov arbetat på mest, och att ge en praktisk guide för andra som önskar spela sonaten.

    I kapitel 2 kommer jag göra en kort sammanfattning av Rachmaninovs liv och belysa relevant information om mannen bakom verket. Det tredje kapitlet handlar om bakgrunden till sonaten, tiden innan den skrevs och de olika versionerna och det fjärde kapitlet är en djupdykning i notbild och text och hur jag gått till väga med övning och framförande. Slutligen avslutas denna text med en kort slutsats.

  • 2.
    Granberg, Anita
    Royal College of Music in Stockholm.
    Det måste få ta tid: En studie av musikterapeuters verksamhet i skolan2004Doctoral thesis, monograph (Other academic)
    Abstract [en]

    x

  • 3.
    Lillieström, Kristin
    Royal College of Music in Stockholm.
    Lättlästa noter2010Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
  • 4.
    Ljung, Lucas
    Royal College of Music in Stockholm, Department of Classical Music.
    Skräckromantiken genom Franz Liszt Ballad i b-moll2019Independent thesis Basic level (degree of Bachelor of Fine Arts), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    I den här examensuppsatsen undersöks Franz Liszt och hans Ballad nr 2 i b moll. Genom detta ämnar jag ta reda på vad skräckromantiken egentligen var, vad som skapade den och om detta stycke är ett uttryck för tiden. Syftet är att undersöka stycket och försöka anknyta det till nutiden. Först gick jag noga igenom noterna och analyserade hur det musikaliska, dramaturgiska uttrycket hängde samman med orden, poemet. Efter att ha övat in själva melodin började ett sökande efter poemets berättelse i musiken, och en ny lång inövningsperiod där jag uttryckte historien i musiken, den som eventuellt fanns där men framför allt den egna tolkningen. Jag kom fram till att stycket var ett klart uttryck för det som kallas för skräckromantiken som många av verken Liszt och hans generationskollegor skapade.

  • 5.
    Rosenberg, Susanne
    Royal College of Music in Stockholm, Department of Folk Music.
    Kulning – an ornamentation of the surrounding emptiness: about the unique Scandinavian herding calls2014In: Voice and Speech Review, Vol. 8, no 1, p. 100-105Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    It is hard to describe in words both how kulning sounds and how you do it. The starting point for the vocal technique is that you want to be heard and to communicate outdoors with the help of the voice. As it has mainly been women who have traditionally worked on the fäbod (summer grazing pasture with small buildings for people, pets, dairy products, and animal feed), the use of the voice has also evolved according to the strengths and limitations of the female voice.

  • 6.
    Rosenberg, Susanne
    Royal College of Music in Stockholm, Department of Folk Music.
    LISA BOUDRÉS SÅNGLIGA OCH MELODISKA GESTALTNING I TRE VISOR: en analys av ett folkligt sångsätt1986Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 20 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

     Syftet med uppsatsen har varit att försöka beskriva Lisa Boudrés (1866-1952) utförande av tre inspelade visor, både vad gäller sånglig och melodisk gestaltning. Ett annat syfte har varit att försöka beskriva det karaktäristiska för svensk vokal folkmusik av den äldre typ som dessa tre visor representerar. Jag har velat göra en djupanalys av en vissångerska, utan att göra anspråk på att säga något generellt om folklig sång i Sverige. Jag hoppas dock vid ett senare tillfälle kunna göra en jämförande studie av flera vissångare.

    Min avsikt med uppsatsen har inte varit att närmare beskriva de etnologiska, historiska, funktionella eller sociologiska aspekterna på folklig vissång eller i förhållande till Lisa Boudrés sång, utan dessa aspekter beskriver jag bara kort och i den mån jag har ansett att de har betydelse för förståelsen av det ämne uppsatsen behandlar.

  • 7.
    Rosenberg, Susanne
    Royal College of Music in Stockholm, Department of Folk Music.
    POLYPHONIC STRATEGIES IN SWEDISH TRADITIONAL SINGING2018Conference paper (Refereed)
    Abstract [en]

    Recordings and transcriptions of polyphonic singing is rare to find in the Swedish-speaking areas of the Nordic countries. The dominating tradition is a solo tradition. This paper present and discuss strategies in polyphonic singing in some rare recordings from the Swedish-speaking areas and sets them in relation to descriptions of older communal collective singing from the 19th century and back.

    The phonograph recordings were made in 1908 in the Swedish speaking parts of southern Finland. These are the oldest recordings of singing in Swedish language and present polyphonic singing with two singers, at the time well-known (Ahlbäck, 2003; Häggman, 1992).

    The singing style shows features much alike traditional solo singing from the Nordic countries: relatively high register for male voice, singing on nasal consonants etc. (Gjertsen, 1985; Ramsten & Jersild, 1988; Rosenberg, 1986, 1993, 2009). The tonality is modal in “herding-call mode” (Ahlbäck, 1986), with strong focus on tonal center, fifth and fourth. The singers change roles during their singing and present independent melodic lines including ornamentation and microtonality in the polyphonic setting, with phrases often ending on same pitch.

     

    What are the strategies of the two singers? This paper presents a view that both singers hold in their memory a kind of framework of the melodic idea of “the song” rather than a melodic line with an accompaniment. Suggesting that the singers have a perception of the mode, lyrics and melodic framework, but that the interpretation, the exact version of the song never comes out the same. This concept has been pointed out and described by e.g. Bronson (Bronson, 1969)

     

    Susanne Rosenberg is a professor in folk singing and Doctor of Music (DocMus) at the Royal College of Music, Sweden. She is also a well-known singer and has been a pioneer in rediscovering old singing styles and polyphonic singing in an innovative way, using traits from old tradition both Swedish and elsewhere to form music of today as presented both on CD and articles. Read more https://heartbeatbreathe.com/

  • 8.
    Rosenberg, Susanne
    Royal College of Music in Stockholm, Department of Folk Music.
    Variation – ett sätt att tänka?: Om några sångares variation och analysmetoder för att undersöka denna2009In: Tradisjonell sang som levenede prosess: Nordiske studier i stabilitet og forandring, gjentagelse og variasjon. / [ed] L. Halskov Hansen, A. N. Ressem, & I. E. Åkesson, Oslo: Novus Forlag, 2009, p. 157-180Chapter in book (Refereed)
    Abstract [en]

    Many scholars (Kvideland, Ond, Lönnroth, Parry and others) have observed that variation is a given constituent of oral tradition – a way of thinking. Applied to traditional vocal music, this conception entails that there is no such thing as an original or correct version of a song. The essence of the notion is that the “work of art” comes into being the moment it is sung, which means that the existence of the song depends on our singing it. But if we create a song anew every time we sing it, and this is its only existence, where then does this thing we call the song begin and end – what is constant and what is variable?

    In an attempt to shed some light on the phenomenon of variability, the present author has chosen to examine a set of songs as performed by seven different singers (born between 1860 and 1970). The study of variation is carried out by means of different methods of analysis, some of which are well proven and some are new in relation to the twin objective of both looking at variation in itself and assessing the applicability of the different methods. The article examines how the method of analysis influences the result. Methods such as western notation system, note-site analysis, melodic graph analysis, melodic skeleton analysis, syllable analysis, music-metric syllable raster, and sound analysis/acoustic analysis produce a degree of discrepant results or emphasise different parameters: tonal variation can be detected by using the western system of note writing, variation of form or variation of the melody-lines between different stanzas is best detected using melodic graphs, music metric syllable raster reveals variation in the number and placing of syllables in the phrases, sound analysis based on layered sound files yields information about tempo, phrasing and dynamics.

  • 9.
    Rosenberg, Susanne
    et al.
    Royal College of Music in Stockholm, Department of Folk Music.
    Ahlbäck, Sven
    Royal College of Music in Stockholm, Department of Folk Music.
    Misgeld, Olof
    Royal College of Music in Stockholm, Department of Folk Music.
    Marin, Mikael
    Royal College of Music in Stockholm, Department of Folk Music.
    Spelmansboken som en ”hub” för musikaliskt skapande idag: Hur spelmansbokens skrivna material kan tjäna som en källa till inspiration för dagens folkmusiker och sångare2017Conference paper (Other academic)
    Abstract [sv]

    Dagens folkmusiker har mycket gemensamt med äldre tiders ”Stads-musikant” och byspelman, de som tillskrivs ”Spelmansböckerna” (Gustafsson, 2016). Precis som dessa har dagens folkmusiker (och folksångare) ofta en central, mångfacetterad roll i sitt lokalsamhälle, de är ”skapande interpreter” (Rosenberg, 2013), vilket betyder att de som musiker rör sig sömlöst mellan rollerna som musiker, arrangör, kompositör, pedagog, artist, dansspelman – allt i en och samma person. De är ofta viktiga inspiratörer och drivkrafter i sitt lokalsamhälle och fungerar som centralgestalter för musikaliska aktiviteter. För den historiska stadsmusikanten och byspelmannen, likväl som folkmusikern/ sångaren idag, verkar den nedskrivna notationen främst fungera som inspiration för praktiskt bruk, för att spela och improvisera musik utifrån, snarare än att betrakta som komponerande verk eller original utifrån 1800–1900 talets västerländska konstmusikideal.

    Vid institutionen för folkmusik vid Kungl. Musikhögskolan arbetar vi pedagogiskt och konstnärligt i utbildningarna med olika aspekter på rollen som folkmusiker idag; hur kan man undervisa, utveckla och använda denna breda roll som skapande interpret i dagens moderna musikliv? Hur kan man använda de metoder för analys som vi utvecklat på KMH t.ex. stil-analys, folkmusikteori, stavelseskelettanalys, folkmusikimprovisation, interaktion mellan musik och dans etc. som verktyg i dagens folkmusik för att skapa musik idag?

    Vilka kunskaper och verktyg behöver man för att bli en skicklig folkmusiker/ folksångare idag, i en roll där man befinna sig både i en muntlig och skriftlig tradition och behöver kunna använda sig av skriftligt noterat material som en källa för musikskapande och samtidigt bibehålla sin gehörsmässiga ingång till en repertoar; länka samman den gehörsmässiga traditionen med noterat material. Hur kan man närma sig enkelt noterade melodier som de i ”spelmansböckerna” för att använda dem som utgångspunkt för improvisation, arrangemang och komposition, helt enkelt låta ”spelmansböckerna” fungera som en ”hub” för musikaliskt skapande idag?

  • 10.
    Rosenberg, Susanne
    et al.
    Royal College of Music in Stockholm, Department of Folk Music.
    Sundberg, Johan
    ”En utsmyckning av oändligheten runt omkring”: på jakt efter kulningens dragläge2008In: Noterat, ISSN 1400-7339, Vol. 16, p. 100--108Article in journal (Other academic)
    Abstract [sv]

    Hur mycket måste man ta i för att det skall bli det en stark kulningston? Behöver man en speciell röstteknik för kulning? Hur starkt är kulning? Finns det ett kulningens optimala dragläge? Här några frågor som denna artikel försöker belysa. 

  • 11.
    Ryner, Birgitta
    Royal College of Music in Stockholm.
    Vad ska vi sjunga?: En musikpedagogisk diskurs om tiden mellan två världskrig2004Doctoral thesis, monograph (Other academic)
    Abstract [en]

    The thesis contains an analysis and interpretation of the school music debate that was particularly lively during the 1930s. The debate started with an article in Stockholms-Tidningen – Stockholms Dagblad entitled Why not sing popular songs in music classes? The author was Knut Brodin, a music teacher at Olofskolan, a school run in accordance with the principals of educational progressivism, inspired by John Dewey.

    The debate developed into a confrontation between tradition and renewal. The foundations of music teaching, indeed of school education as a whole, both form and content, were at stake. The debate also raised questions about values in view of the increasing popularity of popular music and its potentially harmful effect on morals.

    The purpose of the thesis is to describe and interpret the Swedish discourse on music teaching during the 1930s. The main question is: What educational and other ideas were expressed in this discourse and what was their origin?

    The theoretical and methodical framework of the thesis is discourse analysis. The material studied consisted of texts in the form of statements about music and music teaching. The analysis reveals a struggle for power, i.e. the power to win the right to interpret and define the basic elements of the discourse.

    Music and music teaching emerge in a broader social context in connection with the analysis of the discourse. The terms music and music teaching turn out to be variable and ambiguous. The same applies to other terms such as children and education. The period studied here witnessed a marked professionalization of music teachers which sharpened the ideological struggle between different groups. The discourse was marked by the incompatibility between traditional and progressive tendencies.

  • 12.
    Thyrén, David
    Royal College of Music in Stockholm, Department of Music Education.
    The Alternative Eurovision Song Contest in Sweden 19752016Book (Refereed)
    Abstract [en]

    On April 6th 1974, Blue Swede’s cover version of ”Hooked on a Feeling” occupied the number one spot on the Billboard chart. This was an extraordinary achievement, especially considering it was the first time a Swedish rock act topped this American list. On the very same day ABBA won the Eurovision Song Contest at the Dome in Brighton, England. After that, Swedish popular music would never be quite the same. Blue Swede didn’t manage to sustain their international success, but ABBA, of course, went on to become the perhaps most prosperous band of the 70’s. Needless to say, those crucial events had profound consequences for the Swedish music scene. One was that Sweden as the winning nation was expected to host the next Eurovision Song Contest, which took place at the Älvsjö Fair in Stockholm in 1975.    

  • 13.
    Uddholm, Mats
    Royal College of Music in Stockholm, Department of Music Education.
    Om professionella aktörers musikpedagogiska definitionsmakt: En kulturhistorisk studie av samband mellan musikpedagogisk teori och definitionsmakt2012Doctoral thesis, monograph (Other academic)
    Abstract [en]

    The aim of this thesis is to illuminate which role theories of music education can have in the dialectic between discourse and competence in the practice of music pedagogy. The thesis stems from a problem-oriented project that resulted in the formulation of the following research question: how can the connection between music education theory and the power of definition be described and problematized from a cultural-historical perspective using Vygotsky's thesis of Semiotic Thinking? In his research on the dual function of language Vygotsky makes a distinction between the usage of concepts and conceptualization. In this study this distinction has been crucial to determining the relationship between music education theory and the power of definition as practised in music pedagogy. The research project comprised a background study and three sub-studies. The focus of the background-study was the conditions for musical learning and development in persons with severe cognitive dysfunctions. The first sub-study dealt with how social workers in this area of special education conceptualise their view of music in relation to their understanding of music activities in their own practice. The second sub-study aimed to explore which concepts music-therapists use in their meta-reflections on musical situations in this area of special education. The purpose of the third sub-study was to formulate a theoretical perspective on the relationship between music education theory and the power of definition using Vygotsky's hypothesis of semiotic thinking. The main conclusions are: first, that music education theory can be understood as a structural coupling between the power of definition that is embedded in music-pedagogical discourse as a whole, and the power of definition possessed by music pedagogues; second, that the development of the power of definition in the practice of music pedagogy is a creative process that in turn entails a critical questioning of music education theory.

1 - 13 of 13
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf