This project degree paper is examining, analyzing and discussing the way towards the final interpretation of a piece of music. As a musician, the way to perform music on stage is always accompanied with some doubts and decisions that are made during its way to a concert performance regarding all kinds of aspects while playing. Therefore, this paper is critically viewing the factors that have an impact on musicians along the study of a piece.To be able to present the different factors Dmitri Shostakovich’s Piano Quintet in G minor op. 57 has been analyzed from the point of view of my own interpretation and the interpretation of Shostakovich himself on the piano together with two different quartets: the Beethoven and Borodin Quartet. This in order to clarify and find ways to understand the way Shostakovich himself wanted the music he produced to sound.The study showed that even though Shostakovich was very accurate with his notation in the scores, the music was performed differently depending on the musicians. Music itself is not only produced and generated by the composer likewise the musicians themselves have not only their own thoughts to consider, but also four greater factors: the musician’s technical abilities, the composer’s biography, historical knowledge and the use of both recordings and visuals to receive a more accurate understanding of the music. All this in order to produce an objectively more correct way of playing and to fulfill the intentions of the composer, which also showed can be dependent on the musicians.

This master project degree paper aims to examine, analyze and discuss the road towards afinal interpretation of a piece of music. A performance on stage is only the tip of the iceberg. For a musician, the act of performance is always accompanied with doubts and decisions regarding all kinds of aspects while playing: whether in practice rooms, concert halls or in front of a teacher or a jury. Therefore, this degree paper will view the factors which have an impact on musicians throughout the study of a piece in the journey to infallibility. In order to present these different factors, Nicolò Paganini´s Caprice No. 24 has been analyzed from the point of view of my own interpretation and technical difficulties: from the practice room, lessons, to a master class and finally a performance on stage in front of a jury and an audience (during different stages of the learning and rehearsal process). The study showed that it is multifactorial. Besides thorough technical work, there are other factors involved such as concrete musical ideas, posture and the control of nerves. All this together can be seen as major factors that would lead to an infallible performance of a piece of music.

Denna uppsats handlar om hur man som professionell musiker blir påverkad av olika stressfaktorer i det yrkesamma livet. Nervositet är ett vanligt problem bland musiker och många finner oro och stress i sitt vardagliga arbete. I uppsatsen avhandlas vilka metoder som kan användas för att handskas med stress och nervositet, men även vad nervositet i musikbranschen innebär. Bland metoderna ligger fokus på meditation och mindfulness, som räknas till de mentala metoderna. Även fysiska metoder, så som träning och yoga, berörs och avhandlas. Sammanfattningsvis är det mycket individuellt hur scenskräck tar sig i uttryck. Lika individuellt blir det då att finna vilken metod som passar individen bäst för att förebygga denna stress.

Denna uppsats är en dokumentation och en reflektion över mitt arbete med att skapa en kortfilm. Filmen utspelar sig i rymden och har delvis skapats med hjälp av stop motion- teknik. Syftet med arbetet är att skapa ett verk som stärker min portfolio både som filmskapare och kompositör. Samtliga delar av projektet genomfördes under perioden augusti 2018 till april 2019. Centralt för arbetsprocessen är idéskapande, manusskrivande, filmmusikkomposition, skapande av docka, kulisser och rekvisita samt animation i programmet Dragonframe 4. Efterarbete i form av klippning och skapande av visuella effekter är också väsentligt. Resultatet av filmen är vid tidpunkten för inlämning av uppsatsen nästan färdigställt bortsett från ljudläggning och inspelning av filmmusik som sker en vecka efter inlämningsdatum. Jag drar slutsatsen att full kontroll över ett stort långvarigt projekt för mig bär med sig fördelar i form av möjligheten att förverkliga mina visioner, och nackdelar i form av dalande inspiration under arbetets gång. Det blir tydligt att stop motion-tekniken är en tidskrävande process som i sin tur kan vara psykiskt påfrestande.

    During this project Malte has explored composition and musical leadership within an ensemble as well as his own role as a bass player. He aimed to investigate how the addition of vocals to the ensemble would impact his bass playing and compositions.

    The compositions were based on his main musical influences and he collaborated with the vocalist Joanné Nugas during the composition process. The method of composing each song is described in the middle of the essay.

    After being rehearsed the compositions were performed at a concert at Kungliga Musikhögskolan. The concert was recorded which, after listening to, Malte reflects about the concert in the end.  

Den här uppsatsen handlar om mångkultur i grundskolans musikundervisning. Det presenteras röster från musiklärare i grundskolan om mångkulturell musikundervisning. I bakgrunden introduceras information om bland annat hur Skolverket ställer sig till frågan samt redogörs olika röster gällande mångkulturell musikundervisning för. Syftet med detta arbete är att undersöka lärares utsagor/berättelser om hur de arbetar mot att förverkliga läroplanens skrivelser gällande mångkultur i sin undervisning. Studien genomfördes med semi-strukturerade intervjuer med musiklärare i grundskolan. Materialet som samlades in är från fyra musiklärare som berättar om hur de arbetar med mångkultur i musikundervisningen.Materialet filtrerades genom ett sociokulturellt perspektiv. Därefter delades materialet upp i intellektuella verktyg, fysiska verktyg samt mediering. Resultatet visade att lärarna hade olika ingångar och syn på mångkultur i musikundervisningen men en konsensus fanns i att de alla arbetade mångkulturellt med hjälp av olika sociokulturella verktyg. Diskussionen lyfter frågor om breddad rekrytering, närhetsprincipen, kulturell mångfald och interkultur.

Detta är en introspektiv studie om preferenser, autenticitet, andra musikaliska val och erfarenheter som formar ens uttryck och konstnärliga ID. Syftet med denna studie är att konkretisera vad som utgör mitt konstnärliga ID för att undersöka vilka konstnärliga aspekter och tendenser som förekommer i ett mindre urval av egna låtar och dess produktioner. Genom detta söker jag få större förståelse för vad ett konstnärligt ID är, vad som egentligen utgör det samt mitt egna uttryck. Studiens syfte är också att skaffa kunskap om vilka preferenser jag har och vilket arbetssätt som, för mig, genererar autenticitet.

Efter en genomgång av min konstnärliga bakgrund, för att påvisa vad som format mig som musikskapare innan denna studie, har jag utfört min empiriska inventering. Där har jag brutit ner text, melodi, konceptuella idéer och produktionselement och på så vis analyserat mitt låtmaterials beståndsdelar. Jag upptäckte under arbetets gång att skriva mina låtar till akustiska instrument - för att på det viset skapa råmaterialet - innan produktionen tar vid, är arbetssättet som för mig skapar mest autenticitet. Jag kunde vidare, tack vare min djupdykning i det färdigproducerade materialet, urskilja tydliga komponenter som är återkommande i mina produktioner. Genom detta blev mina preferenser och tendenser tydliga och jag kunde därmed dra slutsatsen att grundstenarna i mitt konstnärliga ID utgörs av: Hur jag använder text på ett bildligt sätt, att jag överlag styrs sceniskt i mitt musikskapande, mitt melodispråk, hur jag nyttjar min röst samt generella ljudpreferenser. Men jag insåg även att ens konstnärliga ID utgörs av mer än bara grundstenarna. Dessa bör enbart ses som fundament, men ett komplett konstnärligt ID är i övrigt expansivt, rörligt och påverkas av ens sammanhang. Det vill säga allt som på något sätt lämnar ett intryck hos en själv, i kombination med ens egna driv och nyfikenhet. Jag upplever att jag efter denna studie fick en större förståelse för mitt egna uttryck samt ett förhöjt självförtroende i mitt egna skapande. Jag har fått insikt i vad mitt konstnärliga ID utgörs av.

The purpose of this study is to analyse Alexander Scriabin’s Sonata No.9 ”Black Mass” from a musical perspective. This work includes a biography of the composer that helps to discover his philosophical ideas and the background of his musical world. His mental state and the surroundings of the time were among the biggest influences on his music. There is no comparison to his imaginative world.

This work includes a chapter about Scriabin’s 10 Sonatas where I have reviewed the main characteristics of each of the sonatas. It also includes an overview of the particular 9th Sonata.

The analysis of this sonata is from a musical point of view. The analysis focuses on the tools Scriabin was using to evoke a mystical and demonic atmosphere of the piece.

I have analysed the importance of the musical motives – the way of building the form with the motives and transforming the initial ideas of the main themes.

I have also analysed the interpretations of three world famous interpreters of Scriabin’s music, as well as some significant background connected to Scriabin if applicable. All of the interpreters are extremely different in their manner of playing Scriabin’s music and I have tried to find out the ways in which they have become so different.

Syftet med studien är att undersöka och analysera samband mellan prestation och självkänsla hos operasångare. För att konkretisera syftet har två forskningsfrågor utarbetats. De problematiserar sambanden mellan prestation och självkänsla hos operasångare samt hur operasångare kan öka sin prestation och självkänsla. Således utgår studien från självkänslans innebörd och betydelse, dess konsekvenser och utvecklingsmöjligheter. I förlängningen är ambitionen att studien skall kunna erbjuda kulturella verktyg och förståelseramar till unga sångare för att hjälpa dem i sin mentala och konstnärliga utveckling.

Metodologiskt bygger undersökningen på hermeneutisk texttolkning av relevant litteratur som berört ämnet i triangulering med kvalitativa intervjuer som genomförts med tre olika informanter med professionell sakkunskap och ämneserfarenhet.

Forskningsresultaten från studien påvisar att kopplingen mellan prestation och självkänsla är stark. Vidare finns det en komplexitet med en rad faktorer som samspelar. Några av dessa faktorer är att vara medveten om betydelsen av att vara mentalt och musikaliskt förberedd och framförallt ha kunskapen om hur dessa förberedelser bör genomföras. Andra viktiga faktorer som framkommit i studien är att förstå betydelsen av att behålla lekfullheten, passionen och nyfikenheten för yrket samt betydelsen av hårt arbete.

Syftet med denna uppsats är att belysa i vilken mån trumsetslärares tendenser att främja notläsningsbaserade verksamheter kontra gehörsspelsbaserade dito, samt det sätt som dessa olika moment utförs på, är ett resultat av hur de själva blivit undervisade. Tidigare forskning på bland annat spegelneuroner ger vid handen att olika handlingsprogram lärs in omedvetet hos en person vid kontakten med andra människor, för att vid ett senare tillfälle kunna manifesteras i handlingar likartade den som personen iakttagit. Uppsatsen bygger på kvalitativa intervjuer med fyra trumsetslärare från kulturskolor i Storstockholmsområdet. Resultatet visar att respondenterna med viss variation visar relativt stora likheter med sina respektivelärare särskilt med avseende på proportionerna i vilka de använder notspel respektive gehörsspel. Flera av respondenterna utför vidare undervisningsmoment på ett sätt som nästan är identiskt med hur de utförde det som elever. I de fall då respondenterna avviker från sin lärares didaktiska stil, har de snarast lagt till olika moment i undervisningen som inte förekom under deras elevtid.

Detta är en studie som handlar om att förbereda sig inför en trumpetprovspelning till en symfoniorkester och en dokumentation av den processen samt en undersökning huruvida man kan få till ett rikare trumpetspel med erfarenhet och kunskap vad beträffar trumpetteknik, orkestertradition, repertoarkännedom och djupare förståelse kring musiken. Jag kommer att analysera två inspelningar jag gör med trumpetutdrag ur den symfoniska orkesterrepertoaren för att sedan komma fram till en avslutande tredje inspelning. 

By transcribing songs from the standard repertoire, and some selected jazz musicians' improvised solos over these songs, I have studied how transcribing affects my own artistic expression. Some of the musicians I have been inspired by are Barry Harris, Paul Chambers and Oscar Peterson. The songs I’ve chosen come from the standard jazz repertoire of the 1940's and 50's. The question in this work was whether it was possible to derive my own playing and improvising at my degree concert from the material I had studied during the course of this project.

The idea for this project came from my interest in transcribing as a method for developing my artistic expression as a jazz pianist. Furthermore, I had grown tired of using some commonly used sources of sheet music and chord progressions, such as the mobile application iReal or various fake books containing jazz standards, like the well known Real Book. The song sketches these contain can in some cases give a very misleading picture of the original versions of the songs.

First, I did a transcription of an early version of each song, to use as a reference point. Then, I transcribed solos by the selected musicians, as well as parts of my own solos recorded at both the very beginning of the project and at my degree concert. I then analyzed the transcriptions regarding phrasing, tone material and sound.

In the process of transcribing solos, I have tried to mimic the original recording as much as possible. Various tools were used, such as mobile applications, to make loops and change the tempo to help with transcribing.

By going back to transcribing early versions of jazz standards, I hope to have gained an increased understanding of the jazz genre that I love to play and listen to. Working with transcribing has also made me reflect on the piano from a historical perspective.

In this text, I discuss the challenge of staying neutral to the transcribed material during the degree concert. Did I play phrases because they were part of my vocabulary or because I remembered them from the transcriptions? I further discuss the issue of the time limit of the project, which made it difficult to assess the results of the work.

Transcribing my own solos has been very rewarding. It has helped me to concretize what I want to practice. For example, through transcribing I recognize how limited I am in certain keys compared to others.

In addition to some specific phrases, much of Barry Harris's overall playing has been integrated into my own, and he is also the musician who have had the greatest impact on my own style of playing, of the three I’ve studied for this project.

The aim with this master's thesis is to describe the work process with the graduation film Player, by a composers perspective and given conditions. It provides a detailed insight into how the work was done from the script stage to the end result, scene by scene reflecting about both the musical performance and the collaboration between the director and me as a composer. The work was done during the spring term of 2012 at the Royal College of Music in Stockholm and Stockholm Academy of Dramatic Arts.

I detta konstnärliga projekt har jag agerat producent och planerat för och genomfört en inspelning av två nyskrivna låtar med mitt band. I denna uppsats har jag undersökt hela den konstnärliga processen noggrant för att förstå vad som händer i den och hur man kommer fram till och kan påverka resultatet. Jag har även valt ut två musikaliska referenser och tagit reda på hur deras produktionsmetoder sett ut och jämfört dem med varandra, samt tagit inspiration därifrån till min egen process. Reflektionerna kring processen kretsar främst kring de tekniska och fysiska förutsättningarna inspelningen har haft och den beslutsfattande roll jag som producent har haft. Detta har resulterat i två grundmixar som ska produceras vidare. Låtarna är inspelade på ett sätt som kan mixas för att matcha flera olika ljudideal och kommer därmed med stor sannolikhet kunna uppfylla min vision av produktionen senare. I den avslutande diskussionen redogör jag mina insikter om att tid och pengar är stora faktorer för vilka förutsättningar man har, vikten av att vara förberedd för att kunna vara tidseffektiv i studion, samt att det mesta går att lösa ändå med hjälp av noga förberedelser och planering.

How are journalism students' basic perceptions of their future occupation influenced and changed during their education?This research question is the starting point for a survey based on current internship reports at Sodertorn University, the largest University journalist education Center in Sweden.At the heart of the Anglo-Saxon mass media tradition is the common normative concept of journalism as first and foremost a third estate; an independent professional reviewer of society's power groups and central institutions.As a pilot project we have chosen to focus on reflections on this basic value and how it is perceived during the first period of education in relation to the internship semester at the end of three years of education. Two research hypotheses are tested;H1: Students are influenced by a strong normative perception of the role of journalism prior to long-term practiceH2: Most of the students revise the perception of journalism's emphasis on critical inquiries during the three-year program foremost in connection to their internship during the last semester The survey is based on reading of student’s internship reports from 2012 and 2013. In their reports nearly all pointed out that they were strongly influenced by an normative image of the profession as relatively free and focused on investigative journalism. Which suggests that hypothesis H1 is correct.During their courses and in connection to their internship during the last semester, the reports show that images of the profession have changed. In their reports students says that freedom within the profession is more limited, the financial framework tight and the scope for investigative work limited. The observations indicate that the hypothesis H2 is correct.As the observations are based on a limited number of reports, the project will continue with interviews of the students who got their degree five years ago, as well as interviews with teachers and supervisors.

Our research project, “Searching for Sophia [Wisdom] in Music Production”, aims to discover the critical factors contributing to successful music production. We seek to gain a comprehensive understanding of Sweden’s music industry and music exports by exploring music production in the academic fields of music education, musicology, and sociology. Our goal is to gain a deeper understanding of what leads to success in the music industry. In this paper, we focus on the significance of creative leadership for achieving success in the music industry. We emphasize the importance of promoting and publishing music that reaches a large audience. During our research, we discovered a group of influential individuals in the Swedish music industry known as “icebreakers”. These individuals have a talent for straying away from traditional norms and following their instincts, leading them to new and uncharted paths. Their actions create opportunities for others to follow and build successful teams, known as “clusters”. The Swedish music industry and its exports have greatly benefited from these clusters. In this presentation, we focus on Bert Karlsson, a successful entrepreneur who established Mariann Records during the 1970s. The label repeatedly held about a third of the record market in Sweden. In this study we aim to determine the significance of Bert Karlsson’s leadership in the success of Mariann Records. Our analysis highlights the crucial success criteria that contributed to Mariann Records’ success and its significance for Swedish Music Wonder. We analyze the crucial personnel, infrastructure, entrepreneurship, marketing, artistic and technical qualities, and overall musical qualities that played a vital role in the success of Mariann Records. The empirical data includes an examination of various media materials and interviews with key personnel who were actively involved in Mariann Records.

Syftet med studien är att utvecklas som interpret och violinist. Det sker genominstudering och jämförande analys av Igor Stravinskys notation i Concerto en Répour Violon et Orchestre sats 1 (1931) i relation till två inspelningar: SamuelDushkis grammofoninspelning från 1931 med Stravinsky som dirigent samtHilary Hahns inspelning från 2012. Därigenom fördjupas bilden av hur denmusikaliska tolkningen har förändrats över drygt åttio år.En betydande del av studien består av analyser av Dushkins och Hahnsinspelningar av första satsen, samt Stravinskys anvisningar och min egentolkning. Verktyg i analysprocessen är musikapplikationen Spotify, Scott Music’snotupplaga av Concerto en Ré och metronomapplikationen Metronome.Slutsatser av analyserna påvisar att Hahns inspelning har ett betydligt livligaretempo än Dushkins. Dushkin använder ofta glissando, vilket Hahn inte gör.Dushkin spelar också i regel med en mjukare ton än Hahn, som gärna framhäveroch lägger till egna accenter. Kvaliteten på inspelningarna är en väsentlig detaljatt ta hänsyn till då Hahn har alla fördelar vad gäller dagens inspelningsteknik. Iinspelningsprocessen 1931 fanns det förmodligen endast en eller möjligen ett parmikrofoner som tog upp ljudet.Ett viktigt resultat i studien är upptäckten att Stravinsky som dirigent vid ettflertal tillfällen gjorde helt andra musikaliska val på inspelningen än vad han somkompositör angav i partituret. Personligen ger det mig uppmuntran och inspirationatt göra egna konstnärliga val i min tolkning av verket.

About your seating position and how to produce sound. A study of how double basists use their bodies and how to play double bass without injuring your body. 

Jag har många gånger känt mig ”fel” under min skolgång. Utåtriktad, att ta för sig etc. har intalats som positiva egenskaper, medan exempelvis tyst och introvert ofta används i negativ benämning. Vad innebär det att vara introvert eller extrovert? Det är biologiskt mätbart och ärftligt. Våra hjärnor fungerar faktiskt olika. Det styrs av hur vi reagerar på ett ämne som dopamin, och hur våra blodflöden styrs i hjärnan. Introverta visar bland annat högre aktivitet i områden som står i förbindelse med känslocentra i limbiska systemet. Detta innebär bland annat att introverta aktiverar känslor som rädsla och skräck lättare i pressade situationer. Myers Briggs Type Indicator (MBTI) är ett personlighetstest som mäter bland annat extraversion och introversion. Femfaktorteorin mäter också detta, och är idag den enda erkända personlighetsmodellen inom psykologin. Kulturella långtidsstudier visar på att det finns en ökad trend kring utåtriktat beteende sen 50-talet. Att ta plats har blivit en positiv egenskap som uppmanas och hyllas, vår tids ideal. Det finns flera konkreta exempel på vetenskaplig dokumentation om vad som skiljer introverta och extrovert åt i det centrala nervsystemet, i praktiken. Bland annat förbättras extrovertas verbala förmåga i en kombination av tidspress och koffein, vilket är det motsatta hos introverta. Det är viktigt att inte glömma bort att man fungerar olika och har olika förutsättningar. Introverta behöver avskildhet för att överhuvudtaget kunna vara kreativa och produktiva.

Mitt syfte är att undersöka hur lärare upplever och tänker om de inåtvända eleverna i skolan. Jag har använt elektroniska enkäter som metod för att samla in mina svar. Man kan ana en okunskap kring introversion och extroversion som jag grundar i litteratur och hur majoriteten av lärarna beskriver vad de tänker när de hör ”introvert”. Jag ser också en tendens till okunskap när jag ser till deras svar kring hur de vill göra för att anpassa efter varje individ i klassrummet. Ambitionen verkar vara att anpassa för varje individ, men verkar trots allt ganska ofta falla in på att anpassa efter en mer extrovert personlighet. 

Är det möjligt att göra en kvalitativ musikvideo med en liten budget? Flera hävdar att detta är möjligt om man planerar detaljrikt och använder sig av olika knep, som bland annat att inte använda sig av för många miljöer utan istället använda sig av färre miljöer, men från flera olika vinklar och perspektiv för att få till en bra variation.

Mitt projekt grundar sig i att undersöka detta närmare. En utmaning blev det att göra allt på egen hand, men resultatet växer fram till en musikvideo som dels innehåller klipp från skogmiljöer till en animation som knyter samman det hela till låtens kärna.

Kärnan i detta är att dela med mig av min process, så att andra som också vill göra en musikvideo kan se vad som går att göra med enkla medel och förhoppningsvis inspireras.

In this work I have explored different ways of communicating the notated music (even in a more abstract form) to the musicians. How can I develop the aesthetics I am aiming for by using specific techniques in notation. I have also investigated how to incorporate the strengths of each improviser and whether it is possible to use these strengths as a compositional factor

The group consists of a group of seven musicians playing 9 different instruments in total: trumpet, trombone, mellophonium, alto saxophone, tenor saxophone, clarinet, bass trombone, double bass and drums. During this project I wanted to make the most of composing and arranging for this particular constellation of instruments and the musicians who plays them.   The music I have written is for the most part influenced by jazz but sometimes bordering to a more classical or orchestral approach.

In this project, I have challenged myself as an instrumentalist and a composer by utilizing a low C-string on the double bass. And while it made some passages more technically difficult to execute on the instrument, it has pushed me forward as a composer in wanting to explore all the different sounds and timbres available. The project resulted in a recording session at Sunnanå Studio, Sweden.

Idag föreligger skillnader mellan män och kvinnor när det gäller val av instrument, detta är särskilt framträdande då det rör sig om instrumentet trummor. Frågan är vad som påverkar mäns och kvinnors val att spela trummor såväl som vad som lockar dem att fortsätta spela detta instrument. Syftet med föreliggande uppsats är därför att förstå vad som påverkar trummisar att välja just trummor. Forskningsfrågor är:

Vad är det som inspirerat fyra trummisar att välja trummor som instrument? Vad anser de vara av vikt för att erhålla fortsatt lust att spela? Fyra yrkesverksamma trummisar från blandade genrer och med blandade kön har bivit intervjuade för att försöka se om det går att hitta likheter och skillnader. Därefter gjordes ett analysarbete med hermeneutik som teoretiskt perspektiv. Under intervjuerna framkom det bland annat att hemmamiljön och familjen varit positiv för instrumentval och inspiration för samtliga. Förebilder i alla olika slags former har också spelat roll, både i form av idoler och människor i ens närhet. Vad som visade sig vara en markant skillnad mellan männen och kvinnorna var att kvinnorna stött på fördomar som bidragit till att de fått problem med självförtroendet i att identifiera sig som trummis, då de hela tiden känt sig ifrågasatta av människor de stött på i arbetslivet. Detta har antagligen att göra med att trummor sedan länge ansetts vara ett maskulint instrument och att denna syn ständigt reproduceras. I diskussionen lyfts bland annat frågor om vad som skulle kunna bryta denna tradition, exempelvis att fler kvinnliga trummisar tillåts att synas i rampljuset för att normalisera könskodningen i form utav förebilder. 

I den här texten reflekterar jag kring hur erfarenheter av motstånd kan påverka min musik samt hur motstånd kan användas som verktyg i en skapandeprocess.

Skapande är för mig motstånd, samt att göra motstånd. Motstånd kan här betyda tyngd och tryck, men verkar också som kraft och energi. Motstånd i den här texten är rörelser. Motstånd som håller emot, som trycker ned, som ger frustration och tyngd men också det motstånd som ger styrka och en sorts vild, ilsken glädje. Motståndskraft är avbrytande. Motstånd kan vara erfarenheter av förtryck, erfarenheter som sätter sig i kroppen. Motstånd ger kraft, och motstånd är närhet.

Mitt konstnärliga examensprojekt har varit att komponera för en stråktrio, där jag undersökt intimiteten och den kroppsliga närheten i instrumentens klangkroppar samt mellan musikerna. Som en ingång till detta ämne skriver jag om motstånd, ett uttryck som finns i min musik och som även är ett perspektiv jag använder mig av i min skapandeprocess. För mig är det ordlösheten i det kroppsliga som fascinerar mig, det som intellektet inte kan formulera. Och i kroppen finns lyssnandet. Det är kroppens kunskap som vill uttrycka sig i musiken.

Till grund för denna text ligger stycket ​Vridna, Vågsång​ som uruppfördes av Julija Morgan (violin), Tove Bagge (viola) och Hanna Cronhjort (kontrabas) den 16 april 2016. Under fem hela helger (från oktober 2015 till mars 2016) har vi provat idéer, improviserat, repeterat samt diskuterat motstånd, lyssnande och rum utifrån vad jag i denna text undersöker.

Wolfgang Amadeus Mozart skrev sammanlagt fyra konserter för valthorn och orkester. Samtliga konserter är vanligt förekommande provspelningsstycken för valthorn. I följande uppsats har jag skrivit om Mozarts fjärde hornkonsert och hur jag framför den på bästa sätt för att vinna en provspelning. Mitt största fokus har legat på hur jag på bästa sätt gestaltar utvalda passager i stycket. Jag har även skrivit en bakgrund om Mozarts liv och hans hornkonserter samt om hans relation till hornisten Joseph Leutgeb. Mina arbetsmetoder under studien har till största del varit egen övning och handledning från lärare. Olika inspelningar av hornkonserten har inspirerat mig och påverkat min egen tolkning av stycket. Jag har även gjort en kort analys av stycket vilket har gjort att jag fått en bättre kunskap om styckets form och uppbyggnad. Resultatet av mitt arbete har gjort att jag fått en bättre uppfattning om stycket och vilka detaljer som är viktigast att tänka på. Mina nya kunskaper kommer att hjälpa mig vid framtida provspelningstillfällen. 

The national project of Skansen was established at the end of the 19th century. Here, the Swedish is being created during a national romantic era by bringing folk culture from all provinces of the kingdom – to be displayed and brought to life at the capital’s open-air museum. The current research project focuses on the constitution of the Swedish when it comes to folk music. Skansen has, as an institution, become significant for knowledge production and the understanding of Swedish culture in several ways. Our contemporary understanding of Swedish folk music also originates from this time and the very event – the establishment of Skansen. Therefore, it is interesting to investigate how, and in what way, music becomes manifested and displayed at Skansen. One way to investigate this is to focus on a single fiddler – Johan Edlund from the Roslagen parish of Harg in Uppland, Sweden. Edlund, engaged as a fiddler 1896-1899, is portraited his first week at Skansen by the folk music collector Karl Peter Leffler. This book has, since its publication, been one of the oldest sources that later studies depart from. This research project, at hand, critically examines the origin of this manifestation of the Swedish. When it comes to Leffler’s transcribed music from Harg, it becomes clear that the music is not merely directly retrieved from the province to the capital. The presentation will show how national folk music is by far of a national origin but rather a conglomerate of international influences.

Hur berättar man en historia med sin röst?

De flesta konstarter är berättande, och särskilt tydligt är det för de utövare som använder sig av ord som en del av sitt uttrycksmedel. Denna text är ett undersökande av vilka grundläggande drivkrafter som fört mig, från att vara ett nyfiket och spontant musicerande barn, till en skolad klassisk sångerska. Jag ställer mig frågan varför detta har varit och är viktigt för mig som person och hur min personlighet, i kombination med användandet av min röst, har påverkat och påverkats av mitt konstutövande.

Genom att använda mig av kunskaper inom berättarkonsten, såsom litteratur och skådespeleri, har jag vid instuderingen av Robert Schumanns sångcykel Frauenliebe und Leben op. 42, försökt finna en balans mellan det naturliga och det inlärda i mitt uttryck. Utdrag från varje sång lyfts fram och belyses utifrån textliga och musikaliska aspekter, likaså samspelet mellan sång- och pianostämman. 

Vidare undersöker jag hur jag kan gestalta känslor och idéer från en annan tid, utan att sätta min nutida moraliska uppfattning främst. Denna frågeställning tar jag upp i samband med en kortare djupanalys av samtiden kring Clara och Robert Schumann, och denna analys har även färgat interpretationen av verket på ett, för mig, intressant sätt.

Texten avslutas med ett avsnitt som behandlar begreppen bildning och intuition och hur dessa kan, eller bör, sammanstråla i ett professionellt konstutövande generellt, och med fokus på mina resultat under mitt arbete specifikt. Jag ställer mig även frågan vilka lärdomar jag dragit under arbetet, och vilken inverkan detta kan ha på mitt framtida konstutövande.

I denna textmässigt beskrivande del av mitt arbete med Knoxville: Summer of 1915 (opus 24), ett verk för sopran och orkester med musik av Samuel Barber och text av James Agee, har jag främst fokuserat på de delar i instuderingen av verket som haft mest betydelse för mig personligen, både som sångerska och som konstnär. Det som har haft avgörande betydelse för mig är verkets unika uppbyggnad, men även mina personliga känslor och egna livserfarenheter, som hjälpt till att forma min uppfattning om verket som helhet. De delar som belyses i uppsatsen är framförallt textens innebörd, verkets kulturella sammanhang och olika sätt som musik och sång kan samverka för att understryka och lyfta fram känslotillstånd och underliggande betydelser i ord.

In ”Gå på feeling – att ta det osäkra före det osäkra” guitar player Simon Löfstedt investigates intuitive musical composition with the guitar in focus. Löfstedt describes his previous compositions as detailed and complex. In this project het akes a step away from this, letting himself being ruled by intuition when composing music. He achieves this by using simple, short fragments of music, playing these with a selected group of musicians. A thorough description of the process describes choosing musicians, rehearsals and listening to recordings of these rehearsals. Here Simon outlines the fragments growth from embryos to full compositions during/post rehearsals and how the other musicians affect the final outcome. He also describes setbacks during the process in form of doubt and inner conflict. Simon describes himself being determined in finding a way of mixing different types of guitar techniques and genres while still maintaining a focused artistic approach. He also describes his musical background, which mainly derives from rock’n’roll, and how this has a major influence on the final outcome. Löfstedt’s focus on guitar sound is constantly present and he presents a thorough description of guitars, effects and amplifiers. Here he explains the choices that he makes when putting together his final setup, which is customized for the final musical result. In the final reflection Löfstedt describes his musical journey from past to present and the conclusions that he has made finishing this project.

Denna uppsats handlar om hur man som professionell musiker lär sig att hantera stress och öka prestationen. Stress, nervositet och rampfeber är ett vanligt problem bland musiker som kan vara ett otroligt störande moment som förhindrar att man presterar på topp. I uppsatsen skriver jag om vilka metoder som finns för att motverka stress och dess symtom. Metoderna avser visualisering, meditation, idrottspsykologi och fysisk aktivitet. 

Detta arbete handlar om hur jag som organist i Svenska kyrkan kan hålla orgeltraditionen levande i möte med nutidsmänniskan. En undersökning av hur man kan utforma och tänka inför en orgelkonsert så att den får relevans för dem som lyssnar.  Jag analyserar två konserter jag har gjort – förberedelser, själva konserterna samt mina egna och andras reaktioner efter konserterna.

I det här arbetet fördjupar jag mig i första satsen av Nino Rotas trombonkonsert. Nino Rota var en italiensk kompositör som var mest känd för sin filmmusik, och då särskilt musiken till Gudfadern I och Gudfadern II, men har även skrivit en stor mängd konsertmusik. Hans filmvana avspeglar sig även på hans konsertmusik. Jag gör i arbetet en motivkatalog, och en fördjupad interpretationsdel där jag tar upp hur jag vill att satsen ska spelas samt svårigheter med att få den just så. Slutligen bifogar jag en inspelning av satsen från min examenskonsert. 

In this thesis I’m writing about Dmitri Shostakovich’s only Viola Sonata. I’ve read about Shostakovich life and analysed the sonata. Shostakovich’s Sonata is one of the first pieces from the composer that I have listened to and gotten familiar with. It’s one of the most played viola sonatas and a one of a kind in Russian modern music. The purpose is to dig deep into the music and to understand it. Questions like “why am I playing this like this?” or “how should I do this?” regarding the interpretation of the music is the core of this study. The research is also trying to be of help to get an image of viola music overall and what is the place of Shostakovich’s Viola Sonata in this world. How the piece was reacting to the world around it and how it was affected by the history of viola music and what is its position in the future.

Mitt arbete handlar om redan från de att jag startade mitt eget band Ridge fram tills dess att vi släppte vår debutskiva Same Ground. Om att våga göra musik från sitt hjärta,att tveka,kämpa,repa,spela in och att släppa skiva på eget bolag. Det handlar också om min uppväxt och hur det påverkat mig. Jag skriver reflekterande om processen.

The purpose of this study is to examine how the children in the Maasai villages in Tanzania are learning the Maasai’s musictraditions and ngoma. What is the importance of the school compared with the family?

Tanzania has an old tradition of ngoma of many different cultures. The Maasai’s are a nomadic people and have traditions of their own.

To get answers for the purpose of this study, these questions have been formed:

• How do the children learn the Maasai’s musictraditions?
• When do the children learn the Maasai’s musictraditions and start to practise them?
• What role and significance do the school have when it comes to teaching the Maasai’s musictraditions?

For this study I have interviewed three informants who have good knowledge about the Maasai’s and their traditions. I have also been visiting some Maasai villages to get to know more about the traditions and see them in real life. I have also visited a primary school and questioned about the music education in the school. 

This study will show that for the Maasai’s the family is the most important part to get to know the musictraditions and ngoma. The school has almost no part in educating the pupils in different cultures and traditions. Music education in school is brief and the school that I visited had almost all music education theoretical and none practical.

I mitt arbete undersöker jag vikten av timing i det vi gör som musiker när vi spelar. Genom min analys av Douze Études 1, med både egen övning och digitala verktyg, har jag kommit fram till hur timing kan skapa olika sound. Mitt arbete kommer täcka olika metoder av övning med digitala verktyg.

Första delen av arbetet är en formanalys av etyden, då jag kommer gå igenom olika delar i stycket för att få en grundläggande översikt. Därefter går jag igenom min övningsprocess där jag detaljerat beskriver de problem som jag har stött på. Avslutningsvis dedicerar jag ett kapitel om övning med digitala verktyg där jag även kommer att ta upp logistiken och mentaliteten bakom övningen. 

The topic of this study is left-handedness as a phenomenon in violin playing and classical violin pedagogy. The aim of the study is to investigate what kind of knowledge and approaches are crucial for taking left-handedness into account when teaching left-handed violinists in the normatively right-handed violin pedagogy.

The body of knowledge arises from literature on hemispheric lateralization, left-handedness, attributes of violin playing, and earlier studies on hand-preference and musical performance, hemispheric adaptations to musical training, and children’s conceptions of left and right. A background-study was carried out on left-handedness in guitar playing.

The study employs abductive reasoning, has an auto-ethnographic thread and draws on the hermeneutical epistemology. The theoretical framework rests on the cultural-psychological perspective on music education.

The data was collected in two parts using qualitative ethnography-inspired methods. First qualitative thematic interview was used for gathering strategically sampled data from expert respondents on violin playing, pedagogy and violin-making. Secondly non-participant observation and follow-up interview was used for examining a beginner violin lesson.

The findings of the study suggest that violin pedagogues need knowledge of the lateralization effects on violin playing and methodological understanding for pupils’ handedness and maturity of motor development. The data suggests that left-handedness is not a disadvantage in violin playing when provided with education that recognizes it. Reversed violin playing is considered as an alternative for strongly left-handed pupils. The data shows that violin education needs open discussion on left-handedness in terms of prejudices in orchestras, and raised awareness on the availability of left-handed instruments.