I denna studie undersöker jag processen att finna min röst som arabisk musiker i en västerländsk diaspora genom att utforska metoder för att utöka chansen att uppnå ett tarab-tillstånd genom en samverkan mellan traditionell arabisk musik och västerländsk pop. Utöver detta fungerar studien som en brobyggare mellan mig som artist, med sång och flamencogitarr som huvudinstrument, och mig som musikproducent med intresse för pop- och elektronisk musik. I mitt arbete har jag strävat efter att skapa något nytt som reflekterar dagens förutsättningar, samtidigt som jag hyllar traditionen med inspiration, utan att försöka kopiera den. Metodiken i studien är inspirerad av konstnärlig forskningsmetodik och omfattar tre huvudmoment: utövande, dokumentation och reflektion. Fyra olika konstnärliga produktioner genomförs utifrån individuella förutsättningar och redovisas enligt denna metodik. Avslutningsvis presenteras insikter som studien bidragit med angående huvudfrågan samt reflektioner som omfattar övriga frågeställningar och studien som helhet. 

Att hitta sin identitet som musiker kan vara svårt och komplext. Denna studie syftade till att undersöka huruvida min musik kan eller inte kan klassificeras som Hyperpop. Undersökningsmetoden gick ut på att intervjua en fokusgrupp som bestod av sju musikproducenter vars uppgift var att lyssna på min musik och sedan sätta ett betyg mellan 1 och 5 på fem olika påståenden som jag hade formulerat utifrån egenskaperna som kännetecknar Hyperpop. Betyg 1 = stämmer inte alls och betyg 5 = stämmer helt. Genomsnittet av alla betyg blev 4/5 vilket var svaret på frågan: I vilken mån uppfattar lyssnare min musik som Hyperpop? Studien bidrar även till en djupare förståelse om vad Hyperpop är då den är en ny genre som har förändrats mycket under den korta tiden den har funnits. I grunden handlar projektet om kunskap och inspiration som jag kunde hämta från Hyperpop och dess attityd som går ut på att äga sitt musikaliska uttryck oavsett normen. Genom min forskning fick jag lära mig mer om mitt eget skapande som musikproducent och skaffa mig större medvetenhet kring bl.a. maximalismen i musiken, syntarnas karaktär och behandlingen av sången. Själva genrebestämningen är mindre relevant jämfört med inspirationen som fick min musik att utvecklas.

De senaste åren har surround-formatet Dolby Atmos blivit allt mer populärt inom musikproduktion. Musikproducenter och mixare världen över har börjat inse de möjligheter och fördelar som Dolby Atmos kan bidra med till ens egna producerande och mixande. Många artister och band väljer nu även att göra mixar i Dolby Atmos av sin redan befintliga stereo-katalog. Vissa utnyttjar formatet mer extremt och panorerar ljud åt alla olika håll och kanter i rummet medan andra använder formatet mer subtilt och kanske endast strävar efter en bredare stereo-upplevelse. Hur skulle det låta om jag mixade om två av mina låtar i Dolby Atmos, låtar som jag redan producerat och mixat i stereo? Kan spatialt ljud ge min musik nytt liv och förhöja den musikaliska upplevelsen? Denna text fokuserar kring mitt utforskande och min upplevda process av att mixa i Dolby Atmos. Syftet med projektet är att utforska produktion och mixning i Dolby Atmos för att således erhålla mer erfarenhet och kunskap som producent och mixare. Ett delsyfte är även att undersöka skillnader inom arbetsmetoder från att mixa i stereo kontra att mixa i Dolby Atmos och på ett djupare plan skaffa mig en större insikt i hur den upplevda surround-känslan i Dolby Atmos kan upplevas av min egenproducerade musik både för mig personligen och för utomstående parter. Projektet avslutas med ett genomförande av ett lyssningstest där jag bjuder in lyssningsdeltagare för att lyssna på och jämföra stereo-versionen med Dolby Atmos-versionen. Dagbok och anteckningar i min smartphone har förts under processens gång samt ljudupptagning av intervjuerna från lyssningstestet. Undersökningen mynnar ut till resultat och avslutande diskussion där jag jämför stereo och Dolby Atmos med varandra och kommer fram till att formaten erbjuder sina egna förmåner och fördelar till att mixa musik. Undersökningen avslutas med förslag till framtida forskning inom området.

I denna studie undersöks om externa tredjeparts ljudeffekt-insticksmoduler, eller plug- ins, från företagen: Universal Audio, Sonnox, Fabfilter och Soundtoys låter annorlunda jämfört med de interna plug-ins som finns i Apple Logic Pro X. I projektet undersöks också eventuella skillnader mellan dessa plug-ins. För att genomföra detta test så komponerade jag fyra verk, alla enkla gitarrbaserade stycken, där varje verk mixades i två versioner. Den ena versionen mixades enbart med Apple Logic Pro X plug-ins och den andra versionen mixades enbart med tredjeparts plug-ins. Därefter genomförde jag ett kontrollerat lyssningstest där jag lät totalt tio undersökningsdeltagare uppdelade i två testgrupper: testgrupp A och testgrupp B lyssna på och jämföra versionerna. Testgrupperna fick redogöra för vilka skillnader de kunde höra mellan mixarna. De fick också ange om de kunde beskriva vilken av de två mixarna dem tyckte lät bäst. Alla undersökningsdeltagarna i testgrupp A har en musikalisk bakgrund och utövar musik regelbundet till skillnad mot undersökningsdeltagarna i testgrupp B som inte har en musikalisk bakgrund och heller inte utövar musik. Resultatet visar att undersökningsdeltagarna kunde höra skillnad mellan de olika plug-in mixarna men deras beskrivningar av mixarna skiljer sig från varandra. En viktig skillnad är att de undersökningsdeltagare som har en musikalisk bakgrund överlag föredrog mixarna med tredjeparts plug-in. Dock visar resultatet på att det är stor spridning mellan hur de olika mixarna uppfattades av deltagarna i lyssningsundersökningen. Därför behövs mer omfattande studier för att ge säkra svar på dessa forskningsfrågor.

I tidigare musikproduktioner har jag lagt mycket tid på att skapa välljudande kompositioner och arrangemang, men sällan låtit sången komma i första rummet. Syftet med den här uppsatsen och dess tillhörande konstnärliga arbete är att bidra till att skapa en fördjupad förståelse av hur man i processens alla delar lyfter fram sången i en musikproduktion. För att undersöka detta har jag skrivit tre låtar, som jag har låtit en referensgrupp lämna synpunkter på. Under skrivprocessen undersökte jag några specifika områden nämligen tonarter, dynamik, språk och text, och melodispråk. Gällande arrangemang jobbade jag med att låta melodier göra rum för sången, reflektera textens budskap i känslan av arrangemanget och matcha energin i sånginsatsen med energin i arrangemanget. När det kommer till inspelningen lade jag stort fokus på att förbereda och genomföra inspelningen av leadsången, för att jag som sångare skulle ges så goda förutsättningar som möjligt. Redigeringsprocessen syftade till att sätta sången i centrum i ljudbilden. Resultatet, enligt mig och referensgruppen, blev att sången till största del spelar huvudrollen i kompositionerna och arrangemangen, men att den inte ännu ligger i centrum i mixen.

Under våren 2012 började jag att skriva låtar till en skiva som sedan släpptes som en iPhone- applikation. Denna rapport beskriver min arbetsprocess samt diskuterar nya tekniska metoder och tankar kring tillgängliggörandet av musik samt kopplingen mellan teknik och konstnärlighet.

The aim of this project was to create a conceptual music album based on the disaster at the Chernobyl nuclear power plant in 1986. I demonstrate through my artistic process how I chose to musically relate to the selected key scenes. The results of this project are disclosed both in the form of a music album and in a more detailed written presentation of the key components throughout the artistic process and dramaturgical balancing. The findings suggest a strategy that involves working with inner images, inner narratives and inner film when producing music based on a historical event. I discuss the narrative balancing act where the pecoral meets the poetic observation. The project also presents ethical problematization regarding music created based on historical events that has an effect even to this day in a highly focused part of the world in the year of 2023. The nature of this project has been completely introspective. I therefore suggest future studies that focus on the recipient and how they interpret, and experience music created similarly to this project.

Följande text handlar om arbetet med att skriva och arrangera musik, spela in och producera musiken, ljudlägga, spela in eftersynkad dialog samt slutmix i surround 5.1 av en långfilmspilot i trailerformat. Filmen baseras på Karin Boyes dystopiska roman Kallocain från 1949.

Mitt exemanesarbete består av ett antal låtar och musikproduktioner som jag har gjort mestadels under 2012-2013. Målet med musikproduktionerna har varit att, under rådande förutsättningar inom dom olika projekten, skapa musik vars enda egentliga syfte har varit att beröra den potentiella lyssnaren.I min text har jag lagt fokus på att undersöka hur resultatet har påverkats av att med olika produktionsmetoder arbeta med tempo. Jag har och är framförallt nyfiken på hur maskingenererat tempo, som i texten kommer benämnas som click eller clicktrack, påverkar slutresultatet av en musikproduktion.I två av mina produktioner har jag jobbat med tempo på flera olika sätt. Målet varje gång med dessa produktioner har varit att fånga låtens känsla så bra som möjligt. Anledning till att jag har gjort om produktionerna har varit för att jag inte har varit nöjd och har därav provat en ny arbetsmetod. Jag har därmed funnit det intressant att analysera dom olika versionerna av samma låt för att se om jag kan hitta nyckeln till varför jag har blivit nöjd med en produktion och missnöjd med en annan produktion av samma låt.Min personliga uppfattning är att clicktrack ofta används oreflekterat i inspelningssituationer inom pop och rockgenren och att det starkt påverkar hur musik från dessa genrer ofta låter idag. Jag ställer mig frågan, om det har blivit norm att använda clicktrack i inspelnings situationer.

This study takes inspiration from provocative design methods to gain knowledge on sound preferences regarding future vehicles’ designed sounds. A particular population subset was a triggering component of this study: people with hearing impairments. To that aim, we have developed a public installation in which to test a hypothetical futuristic city square. It includes three electrical vehicles whose sound can be designed by the visitor. The interface allows the user to interact and play with a number of provided sonic textures within a real-time web application, thus “playing” the design. This opens a design space of three distinct sounds that are mixed into an overall soundscape presented in a multichannel immersive environment. The paper describes the design processes involved. 

I den här uppsatsen undersöker jag hur mitt låtskrivande påverkas av en strukturerad metod. Jag ställer tre huvudsakliga frågor: Kan man genom användandet av en tydlig struktur bli mer produktiv, kreativ och bättre på att nå ett förutbestämt resultat? För att skapa en struktur har jag använt mig av Pat Pattisons (2009) metod som han beskriver i Writing Better Lyrics, där man i skrivandet av en låt använder ett antal worksheets. Man använder även en begreppsordbok och ett rimlexikon för att samla material till textskrivandet. Jag hade som mål att skriva fem låtar, som var och en hade ett eget instrument som låten skulle framföras på. Låtarna hade också var sin förlaga, som jag transkriberade för att kunna ta inspiration till harmonik, melodi och texttema. I mitt resultat har jag kommit fram till att det finns både negativa och positiva aspekter med att hålla sig till en strukturerad metod, och jag redogör för hur jag under arbetets gång ibland bröt mot strukturen, när jag upplevde att det fanns kreativa vinster med att bryta mot den.

Denna uppsats är en dokumentation och en reflektion över mitt arbete med att skapa en kortfilm. Filmen utspelar sig i rymden och har delvis skapats med hjälp av stop motion- teknik. Syftet med arbetet är att skapa ett verk som stärker min portfolio både som filmskapare och kompositör. Samtliga delar av projektet genomfördes under perioden augusti 2018 till april 2019. Centralt för arbetsprocessen är idéskapande, manusskrivande, filmmusikkomposition, skapande av docka, kulisser och rekvisita samt animation i programmet Dragonframe 4. Efterarbete i form av klippning och skapande av visuella effekter är också väsentligt. Resultatet av filmen är vid tidpunkten för inlämning av uppsatsen nästan färdigställt bortsett från ljudläggning och inspelning av filmmusik som sker en vecka efter inlämningsdatum. Jag drar slutsatsen att full kontroll över ett stort långvarigt projekt för mig bär med sig fördelar i form av möjligheten att förverkliga mina visioner, och nackdelar i form av dalande inspiration under arbetets gång. Det blir tydligt att stop motion-tekniken är en tidskrävande process som i sin tur kan vara psykiskt påfrestande.

I detta konstnärliga projekt undersöker jag hur olika kombinationer av roller och samarbetsformer påverkar skapandeprocessen och resultatet av två musikprojekt. Genom att jämföra arbetet med en EP, där jag agerade producent, musiker och ljudtekniker, med en låt där jag tog hjälp av musiker, ljudtekniker och en välutrustad studio, syftar studien till att förstå hur fördelningen av ansvar mellan dessa roller påverkar kreativa beslut. För att fördjupa förståelsen av producentrollens dynamik och utmaningar, genomfördes även en intervjustudie med två verksamma producenter. Resultaten visar att självständigt arbete ger en känsla av frihet men kan leda till kreativ isolering. I samarbete med andra erbjuds nya perspektiv och idéer, trots utmaningar som att navigera genom olika visioner. Sammanfattningsvis betonar studien vikten av att balansera självständigt arbete och samarbete inom musikproduktion för att maximera kreativitet.

In this master dissertation, I have created music for three different musical contexts; electronic pop in collaboration with a program colleague from KMH, short film music in collaboration with film director and finally music to statistics in collaboration with Statistics Sweden (SCB. The three sub-projects move within different musical expressions and have different instrumentation. An issue that is central in the reflections of the text is what similarities in terms of expression and processes the three different works have, although they have different aesthetic frameworks. The work aims to find out how the different directions affect and influence me as a music creator. Can you see what the flow of influences looks like? Furthermore, I discuss different conceptions of working as an individual music creator in different directions and media expressions. The method has consisted of composition work, improvisation, music production and studio recordings. The result of the work is three different pieces of music, two of which; short-film music and music for statistics, is a kind of commissioned work with the goal of being played in the public culture.

Med utvecklingen av digital inspelningsteknik har klick blivit ett sätt att

effektivisera editeringen i postproduktion och musikskapande. Syftet med

arbetet är att undersöka hur inspelning med klick respektive utan klick dels

påverkar det konstnärliga resultatet, dels hur musiker upplever skillnaden.

För att undersöka detta spelades samma låt in med 3 olika metoder. Version

1 med klick, version 2 utan klick och version 3 med alla musiker i samma

rum. Sedan gjordes intervjuer av 7 vardagslyssnare och 3 professionella

musiker samt en fokusgruppsdiskussion med 5 personer från musik- och

medieproduktions linjen på Kungl. Musikhögskolan. Resultaten

sammanställdes och det som kunde utläsas var att skillnaderna mellan de

olika versionerna påverkade känslan i låten. Vilken version deltagarna

föredrog varierade mycket och därför fanns det ingen version som var bättre

än någon annan. Slutsatsen blev att klick kan bidra med känslouttryck och

beslutet om att använda klick eller inte använda klick blir ett kreativt val

utifrån vilken känsla producenten vill skapa.

I detta konstnärliga examensarbete undersöker potentialen hos Atmos-formatet och betydelsen av spatial perception inom ljud- och musikupplevelser. Genom personlig erfarenhet framhålls vikten av att anpassa sig till föränderliga tekniker och utmana konventioner för att skapa innovativa ljudkompositioner och berättelser i Atmos-formatet. Studien inspirerades av en möjlighet att mixa och spela upp en egen låt i Klangkupolen på Kungl. Musikhögskolan, med fokus på spatial perception och skapandet av immersiva ljudupplevelser. Genom att kombinera en läroprocess med en konstnärlig process skapades en låt med syfte att förmedla en berättelse genom att arrangera musik för det traditionella ljudet. Att använda Atmos-formatet innebär att tänka utanför ramarna för det traditionella stereoljudet och våga placera ljud och element på oväntade platser i rummet för att uppnå maximal effekt. 

Med syfte att bidra till ökad kunskap om kreativitet i songwriting undersöks iden här studien hur olika aspekter av kreativitet kommer till uttryck i aktuelllitteratur av handbokskaraktär om songwriting. Det undersökta materialetomfattar tolv handböcker, varav en på svenska och övriga på engelska. Dessatexter valdes ut efter sökning i nätbokhandeln med just songwriting ochsynonyma begrepp som sökord. Med kunskapskritisk analys har vi söktkunskap om vilka de som författat dessa böcker är, vem som den förväntademottagaren samt hur olika kreativitetsbegrepp tas upp i texterna. Även omanalysen visar att det finns stora skillnader mellan de olika böckernaanvänder många av författarna, som utan undantag själva har omfattandeprofessionell erfarenhet från musikbranschen, magkänsla, eller liknandeuttryck, för att beskriva vad som krävs för att utveckla kreativitet och nåframgång i songwriting. Även hantverksmässigt kunnande, vikten av ettarbetsflöde som inte hindrar skapandet och att hårt arbete och ihärdighetbetalar sig i form av att man med förvärvad kunskap har möjlighet att varakreativ när inspirationen slår till, är uppfattningar som kommer fram i denanalyserade litteraturen.

Detta är en introspektiv studie om preferenser, autenticitet, andra musikaliska val och erfarenheter som formar ens uttryck och konstnärliga ID. Syftet med denna studie är att konkretisera vad som utgör mitt konstnärliga ID för att undersöka vilka konstnärliga aspekter och tendenser som förekommer i ett mindre urval av egna låtar och dess produktioner. Genom detta söker jag få större förståelse för vad ett konstnärligt ID är, vad som egentligen utgör det samt mitt egna uttryck. Studiens syfte är också att skaffa kunskap om vilka preferenser jag har och vilket arbetssätt som, för mig, genererar autenticitet.

Efter en genomgång av min konstnärliga bakgrund, för att påvisa vad som format mig som musikskapare innan denna studie, har jag utfört min empiriska inventering. Där har jag brutit ner text, melodi, konceptuella idéer och produktionselement och på så vis analyserat mitt låtmaterials beståndsdelar. Jag upptäckte under arbetets gång att skriva mina låtar till akustiska instrument - för att på det viset skapa råmaterialet - innan produktionen tar vid, är arbetssättet som för mig skapar mest autenticitet. Jag kunde vidare, tack vare min djupdykning i det färdigproducerade materialet, urskilja tydliga komponenter som är återkommande i mina produktioner. Genom detta blev mina preferenser och tendenser tydliga och jag kunde därmed dra slutsatsen att grundstenarna i mitt konstnärliga ID utgörs av: Hur jag använder text på ett bildligt sätt, att jag överlag styrs sceniskt i mitt musikskapande, mitt melodispråk, hur jag nyttjar min röst samt generella ljudpreferenser. Men jag insåg även att ens konstnärliga ID utgörs av mer än bara grundstenarna. Dessa bör enbart ses som fundament, men ett komplett konstnärligt ID är i övrigt expansivt, rörligt och påverkas av ens sammanhang. Det vill säga allt som på något sätt lämnar ett intryck hos en själv, i kombination med ens egna driv och nyfikenhet. Jag upplever att jag efter denna studie fick en större förståelse för mitt egna uttryck samt ett förhöjt självförtroende i mitt egna skapande. Jag har fått insikt i vad mitt konstnärliga ID utgörs av.

I detta arbete undersöks lyssnares förväntningar på olika musikframträdanden. Arbetet består av en enkät med 46 enkätsvar som tar in ett publikperspektiv, en intervju med en aktiv musikproducent, samt ett genomförande av examenskonserten Friden&Friends. Bakgrunden till arbetet är mina personliga frågeställningar om hur viktigt andra tycker att det är att musiken låter likadant live som den gör i studioversionen, samt om förväntningarna skiljer sig åt mellan genrer och mellan personer som är verksamma inom musik eller inte. Mina resultat visar att det inte spelar någon större roll för de flesta om det låter likadant eller inte, och att det finns många andra faktorer som har betydelse för en lyckad livekonsert. I min examenskonsert Friden&Friends använde jag inte backing tracks, utan låtarna fick stå för sig själva med de medverkande musiker som var där. Det beslutet tog jag efter att ha tagit del av enkätsvaren och i samråd med musikerna. I slutet av arbetet beskriver jag hur olika tillvägagångssätt kan utveckla mitt konstnärliga uttryck, bland annat att musiken bara är en del av upplevelsen och att min personlighet och mina tankar om examenskonserten lyser igenom allt jag gör.

Abstrakt

Hvordan kan en låt oppfattes ulikt ut ifra hvordan den er arrangert og fremført? Hvilke følelser bringer ulike instrumenter med seg? Hvilken rolle spiller produksjonen for hvordan en låt blir tolket? Jeg har i forbindelse med dette prosjektet laget en akustisk live-versjon av en av mine egne, utgitte låter og har undersøkt hvordan disse to versjonene oppleves forskjellig av lytterne. Låten heter ”Du” og er i utgangspunktet en veldig produsert poplåt med fullt band og jeg ville se hvordan låten blir oppfattet med et helt annet arrangement. For å få svar på dette har jeg sendt de to versjonene og et spørreskjema til 9 personer. Prosjektet har gitt meg en ny oppfattelse av hvordan ulike mennesker tolker ulik fremførelse av musikk. Formålet med dette prosjektet har vært å undersøke hva det er som gjør at man opplever samme låt på forskjellig måte ut ifra hvordan den blir fremført og presentert. 

Tack vare mitt intresse för livemusik och den magi som kan skapas i kontakten mellan artister och publik har jag i det har examensarbetet genomfört två musikproduktioner, i konsertform, som handlar om drömmar. Mitt syfte med dessa musikproduktioner har primärt varit att undersöka hur man som artist, genom musik och interfolierade mellanpartier - alltså den verbala kommunikationen mellan låtar under en konsert som kommunikationsmedel, når ut till sin publik. De två musikproduktioner som jag genomfört och som utgör mitt examensarbetes praktiska del har sin utgångspunkt i ett manus som jag skrev och en given låtlista. En viktig del i detta arbete var att repetera in manus och låtar. I arbetet med musikproduktionerna har jag utgått från att vi som artister, för att vinna förtroende hos publiken, måste bjuda till och visa vilka vi är, ta kontroll över situationen för att verka trovärdiga, våga vara personliga men inte privata, visa passion för det vi gör, utstråla personlig säkerhet på scen och inte lämna över ansvaret till publiken. Hur väl vi som artister lyckas vara oss själva på ett självsäkert och övertygande sätt är avgörande om vi kommer fånga stundens nerv och publikens känslor. Utöver denna skriftliga rapport ingår även en videodokumentation av musikproduktionen.

Syftet med den här studien var att undersöka konstnärliga och tekniska metoder som kan användas i skapandet av stråkarrangemang inom populärmusik. Frågeställningarna utgick från att undersöka både generella konstnärliga och tekniska metoder, samt specifika metoder som kan användas i situationer där målet är att simulera ett större sound i en stråkkvartett. I det här arbetet följdes arbetsprocessen med två stråkarrangemang, Intro-låten och 2.0. Som metod togs kontakt med tre professionella arrangörer med stor erfarenhet inom ämnet för konstnärlig och teknisk vägledning till slutförandet av arrangemangen. Detta resulterade i att inspirationen och rekommendationerna från arrangörerna togs i beaktning under slutförandet av arrangemangen. Under mixnings- och redigeringsprocessen reflekterades det över de olika metoderna som använts under studien. Avslutningsvis diskuterades vikten av att komma tillbaka till sin egen personliga smak och det man som arrangör anser vara bäst för låten då man arrangerar för stråkkvartett inom populärmusik. Förslag till framtida forskning gavs i att fördjupa sig i olika typer av speltekniker för stråkinstrument och undersöka hur dem fungerar i en pop-kontext, samt forska i skillnaderna mellan stråkorkester kontra stråkkvartett inom populärmusik. 

In this paper I examine how two different purposes shape the pre-production and postproduction of audiovisual media by recording and filming a live concert. I have defined the purposes as two different aesthetics: documentation aesthetic and marketing aesthetic. And used the definitions as tools to analyze the process of creating a documentation of a concert and multiple marketing videos aimed at the social media platform TikTok using the same recorded material. I have also reflected on authenticity in both audio and visual documentation as well as ways in which modifying and stretching the truth can enable a better documentary representation of a live concert.

Sång har alltid varit viktig för mig och var min ingång till att börja skriva och producera låtar. Tidigare då jag har producerat och spelat in mina låtar har jag upplevt att jag inte lagt tillräckligt med tid och energi på sångproduktionen. Syftet med uppsatsen är att fördjupa kunskapen inom sångproduktion och att undersöka hur och med vilket sound sång kan ta mer utrymme i en produktion. Den största delen av arbetet har varit att jobba med tre egna låtar där jag arrangerat, spelat in och redigerat sång. Vidare har jag läst texter och intervjuer av producenter för att samla kunskap om hur de jobbar med sångproduktion. Arbetet har också bestått av att lyssna på ett antal låtar som inspirerar mig på olika sätt där jag har analyserat och försökt identifiera hur sångproduktionen låter. Reflektionen i uppsatsen kretsar i huvudsak kring psykologin vid en sånginspelning, vikten av att jobba på sitt instrument och att forma sångproduktionen efter sångens karaktär och uttryck. Genom att ge mer tid åt sångproduktionen i mina låtar har jag gjort insikter i vilka metoder som fungerat bra för mig och hur jag vill jobba vidare med sång i framtiden.

Nyckelord: Sångproduktion, musikproduktion, leadsång, inspelning, röst 

Som utgångspunkt i mitt examensarbete har jag haft en musikproduktion där jag har skapat musik och ljudläggning som en del i ett interaktivt läromedel. Uppdragsgivaren har varit läromedelsförlaget Hist.se, som har gått från att ha varit en resursbank på Internet i historia, till att tillhandahålla ett komplett webbaserat läromedel i historia. Examensarbetet har växt till att omfatta två parallella spår: Att jobba i projekt (mot beställare) och att använda musik, ofta adaptiv musik, som berättarmedel. Inledningsvis beskrivs hur jag kom i kontakt med företaget, och bakgrunden till musikproduktionen, eller beställningen, redogörs för, liksom tidsplan och viktiga händelser under produktionsprocessen. Slutresultatet av beställningen redovisas, med en sammanfattad respons. Sedan följer en avslutande reflektion, om musik och adaptiv musik som berättarmedel. Här diskuteras vad som krävs för att musiken ska få en bra berättarfunktion i sammanhanget, vad adaptiv musik är och vad som krävs för att den ska fungera på bästa sätt. Avslutningsvis diskuteras olika problem- och frågeställningar som kan uppstå i ett projektarbete. Reflektioner utifrån musik- och medieproducentens förhållningssätt vid kommunikation mot beställare, tidsfördelning och prioriteringar, och tankar om yrkesrollen diskuteras.

I det här konstnärliga arbetet har sex stycken demos spelats in i ett sovrum och producerats för att skapa förutsättningar för ett välproducerat studioalbum. Syftet med demoinpspelningarna var att upphovsmannen skulle få en överblick över både låtarna och helheten samt se hur låtarna anpassas till varandra. Arbetet innehåller en analys och reflektion kring produktion, instrumentering samt demo- kontra studioinspelning. Resultatet av arbetet är sex stycken välljudande demos samt en reflektion kring vilka instrument som räcker med att spela in hemma, som t.ex. akustisk gitarr, sång och perkussion. Det presenteras också vilka instrument som bör spelas in på riktigt i en inspelningsstudio och ersätta de mjukvarinstrumenten från demosen. Resultaten presenteras i form av en processbeskrivning, reflektion, samt en tabell över vilka instrument som spelats in för demon och vilka som ska spelas in på nytt. De sex stycken demosarna blev lyckade även om det kom fram att det bör göras vissa förändringar på låtarna. Varje låt kom dessutom att influera minst en annan eftersom de jobbades på parallellt. Men det framgår också att det är för lite material för ett helt album. Av det konstnärliga arbetet kom det även oväntade resultat som t.ex. hur digital distorsion kan vara önskvärd och hur man som producent som sjunger, kan få distans till sin egna röst, med hjälp av röstprocessering.

The purpose of this study has been to introspectively examine which musical and creative aspects are important to me in my artistic expression, and how these aspects have affected me as a music producer. I have also examined my artistic working process and which methods are more or less favorable. With a theoretical starting point in the philosopher Martin Heidegger's theory of the origin of the work of art, and the theories of layers of meaning in the musical object by the professor in musical education Fred V. Nielsen, I have chosen to analyze three songs within my artist project - LiLL. By analyzing these songs, I have seen how important it is for me that the three layers of meaning, emotions, tension and kinetics / bodily, are connected and how I use visions and inner images to relate to the abstract creation of music in DAW:s. This study has led to insights regarding my artistic working process which are that my musical process benefits from collaborations and, in affordance with Heidegger's theory, that I create myself as a music producer by creating music at the same time as my musical ability develops by creating music.

Som musikskapare har jag länge skrivit och producerat musik, men mycket av musiken har aldrig nått sin lyssnare. I denna uppsats har jag valt att skriva om hur processen kan se ut när ny musik ska publiceras och hur marknadsföringen kan se ut.

Jag har samlat in data genom att intervjua verksamma inom musikbranschen samt. tagit del av ett podcastavsnitt och webbsidor. Jag har även använt mig av en exempellåt som jag själv varit med och skrivit.

Genom processen har jag kommit fram till en analys av PR inom musikbranschen. Jag har tagit upp kommersiell musik, radio, Spotify, samarbeten mellan A&R:s och artister. De resultat jag kommit fram till genom intervjuerna visar även på hur ett kontrakt mellan ett musikbolag och en artist kan se ut.

I slutsatsen tar jag upp att det finns många olika sätt att jobba med PR, antingen själv som artist eller med hjälp av ett musikbolag. Jag har även kommit fram till att kontrakt mellan artist och musikbolag kan se väldigt olika ut.

Under rubriken Framtida Forskning skriver jag att det vore intressant att analysera vidare i ämnet och kanske gå in mer på siffror och statistik.

The purpose of this project was to compare individual and collaborative work, and to study how the different forms of work methods mentally affected me and the participants. The method used is the implementation of three sub-studies which included projects where I created music with others and individually, as well as an interview study. One experience from this project is that, when it comes to collaborative and individual work within music creation, each situation is unique. One result is that the differences between how the various working methods are experienced, depends on several factors. These factors include, who is participating, what task is to be solved, the relationship between the participants and what time frames apply. For me, an important insight has been that I prefer working both individually and collaboratively. To be able to make music productions and achieve my artistic goals, I need to, socialize with others, share and create ideas with different people, as well as the opportunity to work individually to be able to create music freely without taking anyone else into consideration.

I detta konstnärliga projekt har jag agerat producent och planerat för och genomfört en inspelning av två nyskrivna låtar med mitt band. I denna uppsats har jag undersökt hela den konstnärliga processen noggrant för att förstå vad som händer i den och hur man kommer fram till och kan påverka resultatet. Jag har även valt ut två musikaliska referenser och tagit reda på hur deras produktionsmetoder sett ut och jämfört dem med varandra, samt tagit inspiration därifrån till min egen process. Reflektionerna kring processen kretsar främst kring de tekniska och fysiska förutsättningarna inspelningen har haft och den beslutsfattande roll jag som producent har haft. Detta har resulterat i två grundmixar som ska produceras vidare. Låtarna är inspelade på ett sätt som kan mixas för att matcha flera olika ljudideal och kommer därmed med stor sannolikhet kunna uppfylla min vision av produktionen senare. I den avslutande diskussionen redogör jag mina insikter om att tid och pengar är stora faktorer för vilka förutsättningar man har, vikten av att vara förberedd för att kunna vara tidseffektiv i studion, samt att det mesta går att lösa ändå med hjälp av noga förberedelser och planering.

I detta arbete har jag, Markus Eriksson, och Gustav Löfstrand samarbetat och skapat 7 instrumentala musikstycken av filmmusikkaraktär. Vi har båda som mål att i framtiden skriva musik till film och tänker använda resultatet av detta arbete som en del av vår gemensamma portfolio. Då vi inte haft något bildmaterial att utgå ifrån, har vi i text skrivit egna scenarion. Dessa utspelar sig i fyra olika lägenheter i ett hyreshus och skildrar människorna som bor i huset och deras vardag. Anledningen till att vi gjorde det var för att ge oss själva något dramaturgiskt att utgå ifrån och gestalta med hjälp av musiken. Detta resulterade i ett scenario för varje lägenhet. Vi komponerade då ett musikstycke till var och ett av dessa scenarion, samt ett stycke som gestaltar miljön utanför huset, ett stycke som är en sorts introduktion till projektet och ett som symboliserar trapphuset. För att underlätta arbetet enades vi tidigt om ett arbetssätt vi trodde skulle fungera bra för oss. Arbetet planerade vi att utföra dagtid mellan kl. nio och fem där den första perioden helt och hållet bestod av komposition. Vi bollade idéer, skissade och dokumenterade det vi gjorde med enkla demoinspelningar. Det sistnämnda var främst av anledningen att undvika att fastna i detaljer, t ex att ställa in rätt ljud och istället fokusera fullt ut på kompositionerna samt låta idéerna få tid att landa. Därefter följde inspelning och slutproduktion. Under inspelningen valde vi att inte ge de musiker vi tog hjälp av noter. Istället spelade vi upp melodier och stämmor och berättade vad musiken var tänkt att gestalta och bollade våra grundläggande musikaliska idéer med dem. Detta var av anledningen att vi ville öppna upp för att låta musikerna komma med egna idéer och värna om det intuitiva. Vi arbetade även mycket med improvisation. Det var mycket intressant att se hur vårt samarbete fungerade och utvecklades under arbetets gång och även hur de arbetssätt vi enats om påverkade oss. Slutligen resulterade projektet i 7 musikstycken som vi tillsammans komponerat, spelat in, producerat och mixat.

To engage students in and beyond course activities has been a working practice both at KTH Sound and Music Computing group and at KMH Royal College of Music since many years. This paper collects experiences of involving students in research conducted within the two institutions.  We describe how students attending our courses are given the possibility to be involved in our research activities, and we argue that their involvement both contributes to develop new research and benefits the students in the short and long term.  Among the assignments, activities, and tasks we offer in our education programs are pilot experiments, prototype development, public exhibitions, performing, composing, data collection, analysis challenges, and bachelor and master thesis projects that lead to academic publications.

In this paper, we report the experiences of students and teachers in a master course in Musical Communication and Music Technology at KTH Royal Institute of Technology. The students were exposed to vocal sketching [1], a novel sound design method, both as their course material and for the examination. The results in terms of learning outcome and course experience were confirmed and more than convincing, while the results in terms of validating the efficacy of the method were meagre.As part of our research, we designed an experiment where the students first interviewed preschool children who were asked to describe a fantasy musical instrument and then built it. The course schedule included lectures on voice sketching, sound synthesis, sound quality, new musical instruments, parameter mapping, and music programming. The project work and idea was presented during the first lecture, eight weeks before meeting the children. The interview took place in a workshop at the Swedish Museum for Performing Arts who had an exhibition of new musical instruments. Student/child pairs visited the exhibition in order to 1) familiarize themselves, 2) establish communication, and 3) get a common point of reference in terms of the exhibited instruments. After this process, the pairs completed an interview session inspired by [2]. The parents and teacher could join in if desired. The students got two weeks to build the instruments and present these at the museum. The purpose was not to evaluate the instruments, but to explore the vocal sketch method. The design and building phase was a prototyping task which the students were comfortable with. All design decisions needed to be set in relation to the course literature. All the presented projects followed a scenario- and contextual-inspired design approach [3] where a target solution needed to be established quickly grounded on a basic understanding of the agent (the child), its goals, and its presumed actions [4], and where the child mainly acted as informant [5]. While all the children could voice sketch, few actually did so in the interview. Despite this, the finished instruments matched the expectations of the children, and the course work satisfied the intended learning outcomes. As a research outcome, we suggest that future studies should include training vocal sketch techniques to produce suitable sounds. As for the pedagogical outcome, we are convinced from both the high quality of the works and the unusually positive course evaluations compared to previous years that the unproved research method was appropriate as course material. The bidirectional challenge in the research where students know that the method is experimental is hypothesized to further boost student motivation.

A class of master of science students and a group of preschool children codesigned new digital musical instruments based on workshop interviews involving vocal sketching, a method for imitating and portraying sounds. The aim of the study was to explore how the students and children would approach vocal sketching as one of several design methods. The children described musical instruments to the students using vocal sketching and other modalities (verbal, drawing, gestures). The resulting instruments built by the students were showcased at the Swedish Museum of Performing Arts in Stockholm. Although all the children tried vocal sketching during preparatory tasks, few employed the method during the workshop. However, the instruments seemed to meet the children’s expectations. Consequently, even though the vocal sketching method alone provided few design directives in the given context, we suggest that vocal sketching, under favorable circumstances, can be an engaging component that complements other modalities in codesign involving children.

I denna antologi bjuder vi in dig till ett urval av aktuell musikforskning som bedrivs av MIRAC:s medlemmar. MIRAC är en akronym för Music Focused Interdisciplinary Research & Analysis Center. Redan på 1960-talet konstaterade forskare att branschen är komplex och föränderlig. Det var den då och är idag ännu mer komplex. Denna komplexitet återspeglas även i forskningen och så även i denna antologi. Även om denna komplexitet inte till fullo går att beskriva inom ramen för denna antologi illustrerar kapitlen ändå bredden på forskningsfältet. Vissa kapitel har empirisk tyngdpunkt, ibland med forskare som själv agerar i rollen som musikskapare. Andra kapitel är mer teoretiskt orienterade i vilka blicken höjs från det specifika till det mer abstrakta och generella. Flera har ett svenskt fokus medan andra har internationella perspektiv och vissa kombinerar både. Antologin och dess kapitel bör därför betraktas som ett antal nedslag och urval av aktuell nordisk musikforskning. 

Musikforskningen är idag pluralistisk och spänner över de flesta vetenskapliga discipliner. Vissa delar av musikforskningen har gamla anor medan andra är relativt nya. Till de äldre hör musikvetenskapen vars anor sträcker sig tillbaka till det antika Grekland, men som blev ett akademiskt ämne i slutet av1800-talet. Till de yngre hör musikproduktion som i Sverige etablerades först under 1980-talet. Ämnets uppkomst har sina rötter i inspelningstekniska innovationer som möjliggjorde flerkanalsinspelning och banade väg för alltmer avancerade musikproduktioner. Under de senaste decennierna har producenterna blivit alltmer framträdande och vissa har idag egen stjärnstatus med svenska exempel som Dennis Pop, Shellback, Laleh, Max Martin med flera. Den ständigt pågående tekniska utvecklingen för att sprida och framföra musik har under de senaste 150-åren påverkat och förändrat förutsättningarna för både musikskapare och musikbranschen på ett genomgripande sätt. I skrivande stund pågår nu en livfull debatt om den artificiella intelligensens påverkan och betydelse för vårt musiklandskap. 

Denna utveckling påverkar även musikforskningen genom de teman som väljs och de frågor som formuleras. Forskningen bidrar med ökad kunskap och förståelse för musikskapandets förutsättningar utifrån aspekter såsom teknisk utveckling, organisering, juridik, lyssnarbeteenden, ekonomi, marknadsföring, distribution, skapande, kreativitet, pedagogik, företagande, entreprenörskap med mera. Dessutom utgör forskning grunden för högre utbildning och påverkar därmed innehåll och utformningen på utbildningar för blivande musikskapare, branschaktörer och forskare. Musikskapare, branschaktörer, utbildare, studenter och forskare ingår således i samma ekosystem med ömsesidig påverkan. 

Antologin riktar sig till studenter på olika musikutbildningar, till branschaktörer, musikskapare samt de som är nyfikna och intresserade. Den är skriven på svenska av flera skäl. Idag är utbudet av forskningsartiklar och studentlitteratur på svenska mycket begränsat. Därför saknar lärare, men framför allt studenter svensk-språkiga begrepp. Utvecklingen förefaller gå mot att svenska begrepp successivt faller i glömska till förmån för engelska begrepp, eller att de används parallellt med ökad förvirring om dess innebörd. Det är även vanligt att engelska begrepp försvenskas på mer eller minde lyckade grammatiska och betydelsebärande sätt, så kallad direktlån. Därför har vi uppmuntrat författarna att i möjligaste mån använda svenska begrepp, om sådana finns, för att komplettera engelskspråkiga alternativ. Detta är kanske av speciellt värde när studenterna ska författa akademiska texter och kommunicera och verka i en svensk kontext. 

Vidare domineras forskning idag av studier om engelskspråkiga marknader. Även om det går att argumentera för att musikbranschen idag utgör en global marknad uppvisar olika regioner variation i fråga om exempelvis lagstiftning, branschkonventioner, IT-kompetens och infrastruktur vilket gör att det inte okritiskt går att överföra forskningsresultat om en marknad till en annan. Det blev tydligt när Sverige, som det första landet i världen, uppvisade ökade intäkter från inspelad musik efter den stora krisen för skivbranschen kring 2010-talet, vilket även väckte internationell uppmärksamhet. I flera av kapitlen studeras även svenska fenomen och svenska artister, vilket utgör ett komplement till den engelskspråkiga forskningsdominansen. 

Antologin kan läsas på olika sätt, antingen som en helhet eller som fristående kapitel. Den består sammanlagt av tretton kapitel som spänner över olika frågeställningar, teman, perspektiv och vetenskapliga discipliner om musik, musikproduktion och musikbransch. Inom denna variation ställs frågor som rör utvecklingen av artificiell intelligens och den förvirring som råder om begreppets innebörd. Två kapitel utforskar kulturellt entreprenörskap, ett med fokus på begreppets innebörd och definition medan det andra använder begreppet som en del i sin analys av dansmusikscenens etableringen under 1980- och 1990-talen. Ytterligare ett kapitel undersöker teknikens påverkan på den konstnärliga gestaltningen live med fokus på medhörningens betydelse. I ett annat kapitel reflekterar författaren över hur vi talar om och upplever musik med fokus på den vardagliga lyssnarens upplevelse. I ett annat kapitel introducerar författaren begreppet tankestilar som tänkte att fungera som ett verktyg för reflektion om det egna musikskapandets förutsättningar och förhållande till omgivningen. Två av bidragen är relaterade till Covidpandemin, ett undersöker dess effekter på musikbranschen och ett annat använder den som grund för att undersöka vad som driver och håller samman ett rockband. Ett kapitel berör branschens förändring, vilken resulterat i att tidigare roller successivt glider in i varandra, i detta fall rollerna som kompositör och producent. I ett annat kapitel ställs frågan om hur musikens värde är relaterat till pris och hur framtidens musik kan finansieras. Till sist finns tre kapitel som blickar tillbaka i tiden, ett handlar om Calle Jularbo, ett om ABBA och ett om Abbey Road. Alla tre har det gemensamt att de utgår från ett nutidsperspektiv vilket visar att dessa företeelser inte enbart är historiskt intressanta utan fortfarande är kulturellt och kommersiellt relevanta. Samtliga kapitel är förhandsgranskade anonymt av en författarkollega samt av minst en av medlemmarna i redaktionsgruppen.

Mitt konstnärliga arbete har gått ut på att planera en examenskonsert där jag tillsammans med ett liveband framför mina egna låtar under pseudonymen Frida Lamm. Syftet har varit att utmana en paradoxal föreställning jag länge haft om att jag som artist lämpar mig för livescenen, men att det skulle vara ett oöverstigligt svårt projekt att ta min musik dit. Jag har också velat undersöka vad som händer med min musik, som hittills varit helt digitalt komponerad, när den bearbetas för att framföras live. I arbetet har ingått att sätta ihop en repertoar, musikaliskt ”transkribera” nio digitalt producerade låtar till en livebandssättning på fem personer samt att arbetsleda och disponera tid och uppgifter gällande alla komponenter som behövs för att förverkliga en scenföreställning av den här kalibern. Den praktiska delen i mitt examensprojekt består i huvudsak av förberedelsearbetet, men för att illustrera mitt arbete med arrangering har jag även tagit med videodokumentation från konserten. Ytterligare dokumentation består av de tre låtarna på EP:n How come they, en video med klipp från repetitioner samt ett par exempel på kompskisser som musikerna fått utgå ifrån under repetitionerna. Som en del i arbetet har jag också föresatt mig att dokumentera mina egna reflektioner och insikter kring vilka arbetssätt som varit mest gynnsamma för mig som musikproducent, med aspekterna kreativ hållbarhet och tidseffektivitet. Arbetet resulterar i viktiga lärdomar om mitt låtmaterials inneboende komplexitet och vilka arrangeringsmässiga angreppssätt som varit mest effektiva i en bandsättning. Därtill gör jag insikter om hur viktigt det är att be om hjälp och att delegera arbetsuppgifter, samt att som musikproducent och artist våga ta sig an stora utmaningar. 

This paper presents a study on the composition of haptic music for a multisensory installation and how composers could be aided by a preparatory workshop focusing on the perception of whole-body vibrations prior to such a composition task. Five students from a Master’s program in Music Production were asked to create haptic music for the installation Sound Forest. The students were exposed to a set of different sounds producing whole-body vibrations through a wooden platform and asked to describe perceived sensations for respective sound. Results suggested that the workshop helped the composers successfully complete the composition task and that awareness of haptic possibilities of the multisensory installation could be improved through training. Moreover, the sounds used as stimuli provided a relatively wide range of perceived sensations, ranging from pleasant to unpleasant. Considerable intra-subject differences motivate future large-scale studies on the perception of whole-body vibrations in artistic music practice.

Sound Forest is a music installation consisting of a room with light-emitting interactive strings, vibrating platforms and speakers, situated at the Swedish Museum of Performing Arts. In this paper we present an exploratory study focusing on evaluation of Sound Forest based on picture cards and interviews. Since Sound Forest should be accessible for everyone, regardless age or abilities, we invited children, teens and adults with physical and intellectual disabilities to take part in the evaluation. The main contribution of this work lies in its fndings suggesting that multisensory platforms such as Sound Forest, providing whole-body vibrations, can be used to provide visitors of diferent ages and abilities with similar associations to musical experiences. Interviews also revealed positive responses to haptic feedback in this context. Participants of diferent ages used diferent strategies and bodily modes of interaction in Sound Forest, with activities ranging from running to synchronized music-making and collaborative play.

Musikproduktion kan framställas som en inte lika jämställd del av musikbranschen. Även om det finns många kvinnor som är framgångsrika som artister så är de flesta upphovspersoner till hitlåtar män. Statistik från helt nya studier visar också tydligt att det är få kvinnor som når kommersiella framgångar som musikproducenter i musikbranschen. Dessutom verkar intresset för att studera musikproduktion vara svagt hos kvinnor. Därför undersöks i den här studien, med kvalitativa intervjuer som metod, vilka erfarenheter som fyra svenska yrkesverksamma kvinnor inom musikproduktion har med fokus på frågor om varför musikbranschen är ojämlik. Under dessa intervjuer uppkom många olika förklaringar till varför musikindustrin ser ut så som den gör och flera av dem kan kopplas till relevant genusteori, såsom frågan om hur genus konstrueras i musikproduktionssammanhang. Resultatet pekar på att det behövs fler kvinnliga förebilder som musikproducenter och att unga kvinnor engageras tidigt inom musikproduktion. Detta skulle leda till att musikbranschen förändras och ger plats åt fler kvinnor samtidigt som detta också skulle kunna leda till att fler kvinnor vill söka sig till såväl utbildning i musikproduktion som till musikbranschen som musikproducenter.

Digitization has changed large parts of the music industry by enabling music creators to make and release music independently with new software, services, and tools. This has made me interested in how upper secondary schools have kept up with the digitization and knowledge of today’s music industry. Independent in a musical context means that you are responsible for all parts of your music career. Three working teachers in Stockholm County have been interviewed and the result shows their perspective on independent in upper secondary school. The work has used a qualitative methodology, and collected material has been analysed based on a phenomenological perspective. The result describes the teachers' divided approach to the high school curriculum and its central subject concerning independent. According to the interviewed teachers, the development of the internet and digitization independent already is embedded in high school students. The result also shows that collaboration is the essence of independent where the opportunity for collaboration is the purpose. Reality-based teaching means that the students understand the content of the music industry's demands and are prepared when they embark on their music careers. Reality-based tasks and collaboration creates tools to be independent. 

Jag har länge skrivit låtar, så länge jag kan minnas. När jag var liten var det mer en del av leken, som vuxen blev det ett sätt att uttrycka sig. På musikhögskolan upplevde jag att jag tappade glädjen till låtskrivandet, det som varit anledningen till att jag sökte mig dit. Jag ville hitta lusten igen och samtidigt hitta verktyg som kunde hjälpa mig i liknande situationer i framtiden. Mitt examensarbete blev då att under våren 2020 skriva musik där musiken i sig inte var målet, utan jag försökte hitta tillbaka till glädjen och samtidigt undersöka hur jag kunde skapa så goda kreativa förutsättningar för mig själv som möjligt. Jag började undersöka hur andra låtskrivare gör, hur de går tillväga innan de sätter sig och skriver en låt. Har de kanske några tips på hur de kommer i ett bra kreativt flöde? Jag sökte upp böcker om kreativitet och låtskrivande och började läsa. Så småningom hade jag en del tips som jag kunde testa i min låtskrivarprocess. Den konstnärliga delen av arbetet resulterade senare i 8 låtar och den skriftliga delen i 10 strategier som kan tänkas främja kreativitet. Bland de 10 strategierna finns både rent praktiska tips såsom fysisk aktivitet och hur den fysiska platsen ser ut, men också mer själsliga såsom vilket mindset du befinner dig i och dina tankar om dig själv och ditt skapande.