The purpose of this study has been to, with the help of qualitative interviews, examine how six music teachers in ’one-to-one’ tuition relate to creating and upholding a relationship in regards to their students in music schools. Earlier studies suggest that teachers must uphold a complex two-parted relationship that involves the teacher both as an authority and in a more personal role. This way of observing the teacher role is called Persona, a term central in this essay. The statements of the teachers have been analysed with the help of thematic analysis and the themes which were created are presented and connected with the theoretical perspective that teachers have two roles to uphold when it comes to the relationship towards the student. The result of the study shows that the personal relationship is of great importance for the informants as it throws light upon the students strengths and weaknesses. This makes it possible for the teachers to customize the education to fit the student. The relationship is created and upheld on the basis of interest that the teachers have for their students. This interest makes itself shown, among other ways, through interpersonal conversations during the lessons. The teachers interest in their student shouldn’t be the single focus of the lesson though. Based on the interviews, it appears that the teachers also must provide more authoritarian and impersonal teacher roles in order for the student to actually learn anything. These two teacher roles should in other words not be seen as dichotomies, but should instead be used as a complement to each other.

Improvisation är konsten att komponera, uttala, arrangera eller framställa någonting ej förberett. Hur gör man då för att lära sig musikalisk improvisation? Vanligen sker detta med hjälp av en musikteoretisk ingång. Detta arbete syftar därför till att ta reda på vad ett inlärningssätt på en gehörsbaserad grund kan ha för effekter. Metoden har varit att planka olika pianisters solon på samma låt och göra en egen inspelning, även den på samma låt både före och efter plankningen för att kunna jämföra dessa båda inspelningar och observera vilka resultat arbetet givit. Det har även gjorts en inspelning på en annan liknande låt både före och efter plankningen för att undersöka om utveckling som skett i den första låten även är överförbart till andra låtar. Resultatet tyder på att ett plankningsarbete leder till utveckling inom parametrarna timing och frasering, men att andra tillvägagångssätt är nödvändiga för att stärka sådant som rytm och tonmaterial.