Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1 - 15 av 15
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Ahlén, Anders
    Kungl. Musikhögskolan.
    Hinder för musikstudenters individuella konstnärliga utveckling2011Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 2.
    Alvgard, Julia
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle. Examensarbete.
    Kvinnlig sångpedagog och manlig sångelev2015Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 3.
    Axelsson, Andreas
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Pianisters tekniska utveckling: vägen till ett eftersträvat uttryck2015Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 4.
    Bergner, David
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Plektrumteknik på elgitarr: en kvalitativ studie om tre elgitarrlärares pedagogik avseende plektrumteknik2018Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie var att undersöka hur elgitarrlärare går tillväga när de undervisar i elgitarrspel med plektrum och vilka de största tekniska utmaningarna är som uppkommer för studenten. Datainsamlingen har genomförts genom kvalitativa intervjuer med tre erfarna elgitarrpedagoger. Studien utgår från ett hermeneutiskt perspektiv. Resultatet visar att de tre pedagogerna till stor del låter eleverna själva välja hur de ska spela. Pedagogerna nämner några vanliga fel som eleverna gör, till exempel: de förankrar inte fingrarna eller handen i gitarren, plektrumet trycks för långt in mellan strängarna och att de håller plektrumet för hårt eller för löst. 

  • 5.
    Boss, Hanna
    et al.
    Kungl. Musikhögskolan.
    Nilsson, Hedvig
    Kungl. Musikhögskolan.
    Färdig musiklärare efter examen?2009Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I det här arbetet undersöker vi om musikläraren verkligen är så förberedd på yrkets alla delar som man borde vara efter avslutad utbildning. Studien är indelad i tre rubriker; Arbetsliv, Kunskapsmål och bedömning samt Utbildning; för att ge en övergripande bild av de olika delarna i utbildning och yrkesliv för musikläraren. Vi har valt att intervjua sex nyutbildade musiklärare som är yrkesverksamma inom grundskola och gymnasium. Vi tittar även på styrdokument för vad en lärarutbildning ska innehålla samt hur exempelvis utvecklingssamtal och betygssättning ska genomföras i grundskola och gymnasium.

    Vi har bl.a. kommit fram till att Kungliga Musikhögskolans lärarutbildning har brister i att informera lärarstudenterna om mentorskap, utvecklingssamtal och betygsättning.

  • 6.
    Edin, Kalle
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Snart ett krav från dina elever: Att lära ut DJ:ande inom musikundervisningen2014Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Inom dagens musikklimat har DJ:andet och dess utövare kommit att ta en allt större plats. Mycket av den musik som produceras och spelas i offentligheten har rötter i denna kultur. Dock så lyser den med sin frånvaro inom musikundervisningen i skolan. Detta examensarbete syftar till att undersöka hur DJ:ande kan inkluderas i musikundervisningen på gymnasiet. Sex kvalitativa intervjuer med yrkesverksamma DJ:s i Stockholmsområdet genomfördes för att undersöka vilka kunskaper som är viktiga och om DJ:ande kan fungera som ett pedagogiskt verktyg. Även diskjockeyns roll inom populärmusiken undersöks och vilka kurser inom ämnet musik på gymnasiet som bäst lämpar sig för integration av DJ:ande. Resultatet visar att DJ:ande har en central roll inom populärmusikens utveckling, speciellt från 1970-talet och framåt. DJ:ande kan inkluderas inom kurser i ämnet musik på gymnasiet men lämpar sig mindre bra som pedagogiskt verktyg. Förmågan att läsa ett dansgolv och att ha en stor kunskap om musikaliska verk är viktiga kunskaper för DJ:s.

  • 7.
    Fridlund, Ida
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Vilka redskap har du?: En enkätundersökning om musiklärares förutsättningar och praktik av anpassningar och stöd för elever med NPF2019Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 210 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Utifrån att själv jobbat som musiklärare och därigenom fått se de utmaningar en musikundervisningssituation kan innebära för elever med Neuropsykiatriska funktionshinder (härefter förkortat NPF, och innefattande till exempel ADHD och autism) väcktes mitt intresse att undersöka detta. Min ambition har varit att a) undersöka musiklärares förutsättningar för att undervisa elever med NPF, b) undersöka vad musiklärare använder för stöd och anpassningar i relation till elever med NPF. Då min avsikt varit att få en bred bild av detta område valde jag att göra en enkätundersökning riktad till samtliga grundskolelärare i musik i Linköpings kommun. Uppsatsen är skriven med och enkäten analyserad utifrån den sociokulturella teorin. Resultatet visar att de flesta musiklärare i studien anger att de använder stöd och anpassningar för att få musikundervisningen att fungera för elever med NPF. En majoritet anger dock också att de tror musikundervisning upplevs som mer utmanande för elever med NPF än mer teoretiskt orienterade ämnen. Endast en liten andel menar att de fått med sig kunskaper inom området från sin grundutbildning, samtidigt som många anger att de har möjlighet att få stöd och hjälp på sin arbetsplats, till exempel från specialpedagog. Undersökningen visar att det finns många olika typer av stöd musiklärare använder sig av. Några av de vanligaste har att göra med att skapa rutiner och kontinuitet både inom undervisningen och mellan olika ämnen, samt att på olika sätt skapa ordning i rummet, till exempel vad gäller instrument. Att ge elever möjlighet till paus eller alternativt arbete omnämns också som ett vanligt sätt att anpassa musikundervisningen.

  • 8.
    Gagnestam, Linda
    Kungl. Musikhögskolan.
    Barn och musik i kåkstäder: förutsättningar för musikundervisning i Sydafrika2011Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Denna studie är en undersökning om hur förutsättningarna ser ut för formell och informell musikundervisning i två kåkstäder i Sydafrika. Undersökningens syfte är att utifrån olika aktörers erfarenheter ta reda på om och i så fall hur barn i utsatta områden i Sydafrika får någon form av musikundervisning och vad de anser att den kan bidra till för barn i de undersökta områdena. Informationen samlades in dels via kvalitativa, semistrukturerade intervjuer som gjordes med musiklärare, musikterapeut, creative music facilitator, elever och personer som har jobbat för SIDA och dels via ostrukturerade observationer. Resultatet visar att barn i de undersökta kåkstäderna inte får någon formell musikutbildning genom skolan utan att de ibland kan få musikutbildning via ett NGO-projekt, vilket oftast drivs av en eldsjäl och finansieras av olika hjälporganisationer. Det framkom även i min studie att för barn i de undersökta områdena kan musikundervisning bl.a. utgöra alternativ till att dra på gatorna, ge en positiv gruppupplevelse, möjligheten att uttrycka sig, mota bort ungdomarna från droger och kriminalitet och föra samman olika grupperingar. Svårigheter som kom fram för musikundervisningens existens i kåkstäderna var bl.a. brist på pengar och utbildade musiklärare, brist på lokaler, låga prioriteringar från regeringen och skolan. Ytterligare svårigheter som framkom var att det i de undersökta områdena förekom hälsoproblem i form av drogmissbruk, depression, hög arbetslöshet, apati mm.

  • 9.
    Hillered, Maja
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    "Där ord fallerar, kan ljud oftast tala": Stamning och sång2019Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Stamning är en talstörning som cirka en procent av världens befolkning har. Stamning uttrycks olika hos olika individer och det finns inte enig forskning om vad ursprunget är.

    Studien handlar om de fysiologiska och emotionella skillnaderna mellan ett stammande tal och sång, samt om hur sång kan påverka stamning. Genom att intervjua personer som både stammar och sjunger och analysera litteratur har frågeställningarna gett form åt ett intressant resultat men som också gett nya frågor. 

    Studiens frågeställningar har varit: 

    • Vad händer i kroppen och röstorganet vid tal respektive sång? 
    • Hur reflekterar personer som stammar som också sjunger, över händelseförloppet som sker vid tal respektive sång?
    • Kan sång bidra till att man inte stammar?

    Resultatet pekar på att mycket av det som sker i kroppen, fysiologiskt och emotionellt, vid ett ett stammande tal påverkas av den andning och tajmning av stavelser som sker vid sång. Detta innebär att sången har betydelse för talet men kanske inte som botemedel. Det finns starka kopplingar till andningen både i intervjuerna med personer som stammar och i diskussionen kring Oskar Guttmanns teori och det lektor Per Alm skriver om andningens betydelse för talet.

  • 10.
    Hustad, Birgit Mathea
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Vad är kunskap i musik?: en studie om musiklärares didaktiska val2018Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Detta självständiga arbete söker efter musiklärares uppfattningar om grundskolans obligatoriska musikundervisning – att undersöka hur musiklärare samtalar kring val av ämnesinnehåll och härleda kvalitetsuppfattningar, samt relatera dessa till en didaktisk kontext. Musiklärares vardag består av en mängd val. Att välja mellan genre, aktivitet, metod, att välja stoff och/eller låta bli att välja. Musikundervisningen tar form i relation till dessa val, och en utgångspunkt är att med hjälp av kvalitativa intervjuer och observation identifiera vad tre musiklärare verksamma i grundskolan uppfattar som väsentligt i undervisningen – vilket samtidigt säger något om det innehåll som väljs bort. 

    Undervisning står ständigt i relation till och påverkas av olika fenomen som: läraren, eleven, resurser, tid, gruppstorlek och inte minst politiskt styrda dokument. Musiklärare kan inte enbart fokusera på "utlärande" – lärandeprocesser styrs av balansen mellan läraren, de resurser läraren har till handa och själva samspelet med eleverna. Det perspektiv som anläggs i studien kan beskrivas som en fenomenografi-inspirerad musikdidaktisk undersökning; jag har använt mig av fenomenografiska analysmetoder, vilka kompletterades med en musikdidaktisk läsning av empirin. Den föreliggande analysen visar att brist på tid och det stora elevantalet i förhållande till stipulerade kunskapskrav skapar utmaningar för musiklärarna och deras undervisning. Lärarna känner sig otillräckliga, bland annat när det gäller bedömning, progression och kunskapskrav, och undervisningen karaktäriseras ofta som lösningsorienterad. Av studiens resultat framgår också att lärarens utbildning och tidigare erfarenheter har påverkan på undervisningsinnehållet och trots att kursplanen öppnar mot andra förmågor, är det spel på instrument och det lärande som är kopplat till detta spel, som dominerar musikundervisningen.

  • 11.
    Lindsjö, Anton
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Lära utan lärare: hur lärarens närvaro påverkar vilka redskap för lärande som eleverna tillägnar sig under ensemblelektionerna2016Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med undersökningen var att studera hur dagens gymnasieelever interagerar och lär i skolans ensembleverksamhet. Uppsatsen utgick från ett sociokulturellt perspektiv för att lyfta de lärprocesser som sker i det sociala samspelet mellan elever och lärare. Två ensemblelektioner observerades. En av dessa var lärarledd medan den andra till största delen pågick utan lärarens närvaro. Dessa två undervisningssituationer kom att påvisa två fundamentalt olika kulturella praktiker med olika spelregler och förutsättningar för lärande.Resultatet visade att lärarens närvaro påverkar vilka musikkulturella redskap för lärande som eleverna erbjuds och utvecklar. Även deras roller i musikskapandet påverkades. I den lärarledda undervisningen låg fokuset på att höja den musikaliska kvaliteten och läraren fungerade som förmedlare av redskap för att förhöja denna. Eleverna överlät åt läraren att leda undervisningen och ta musikaliska beslut gällande musikens karaktärsdrag. Detta fick konsekvensen att eleverna utvecklade redskap för kalibrering och nyansering av musiken istället för redskap för egna musikaliska värderingar. I den lärarlösa undervisningen tog eleverna själva initiativ till att reflektera över musiken och det kollektiva framförandet för att sedermera ta musikaliska beslut. De utvecklade därför sociala och pedagogiska redskap för eget värderande av musiken på ett sätt som snarare påminner om den informella replokalens förutsättningar, men de fick inte samma tillgång till redskap för djupare nyanser. Undersökningen visar alltså att lärarens närvaro eller icke närvaro ger helt olika förutsättningar för att utveckla musikkulturella redskap.

  • 12.
    Mannikoff, Jon
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Kollegialt lärande för instrumentallärare: en studie om Learning study som modell för utveckling av kollegialt lärande i musik- och kulturskola2018Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie har varit att undersöka på vilket sätt Learning study kan fungera som modell för att utveckla kollegialt lärande och bidra till utbyte av erfarenheter mellan lärare i kommunal musik- och kulturskola. För att undersöka detta har ett arbetslag bestående av fyra gitarrlärare vid en kommunal musikskola fått genomföra en gemensam Learning study, med författaren som handledare. I studien användes en kombination av observation och intervju som metod för att följa arbetet och ta del av de deltagande lärarnas upplevelse av Learning study. Resultatet visade att det, genom att använda modellen Learning study, skapades kollegiala samtal och erfarenhetsutbyten som de deltagande lärarna knappt upplevt tidigare, trots lång erfarenhet i yrket. Likaså är ett resultat att modellen inspirerat lärarna till att prova nya idéer i den egna undervisningen.

  • 13.
    Petersson, Erik
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Fläskkorvsmetodiken: progressiva pedagogiska idéer kring barn, musik och kreativitet2016Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Detta är en kvalitativ studie av de pedagogiska idéer som legat till grund för barnmusikverksamheten ”Farbror Fläskkorvs Musikverkstad”. Verksamheten bedrevs huvudsakligen i Stockholms innerstad mellan 1985 och 2007 och tusentals förskole- och fritidshemsbarn har kommit i kontakt med den. Studien baseras på intervjuer och en gruppdiskussion med tre av verksamhetens nyckelpersoner.

    De idéer som intervjupersonerna beskriver och diskuterar kan kopplas till progressiv pedagogik. Verksamheten har präglats av ett situationsbaserat och processinriktat pedagogiskt arbetssätt och stor hänsyn har tagits till barnens perspektiv. En central aspekt har varit att stärka barnens musikaliska kunskaper och färdigheter genom att skapa lustfyllda aktiviteter.

    Studiens resultat presenteras i relation till ett urval av pedagogisk litteratur med progressiv inriktning. Vidare görs en kritisk diskussion av progressivismens idéer jämfört med traditionell pedagogik.

  • 14.
    Sundhage Lif, Lea Johanna
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Mellan stolarna, upp på väggarna: att få plats i en skola för alla2016Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med den här studien var att undersöka hur väl anpassat stödet i gymnasieskolan är

    för elever med ADHD-diagnos. Analys och resultat är bearbetade utifrån ett

    sociokulturellt perspektiv och baseras på litteraturstudier och kvalitativa intervjuer med

    två gymnasieelever med ADHD-diagnos samt en specialpedagog/speciallärare.

    Intervjuerna berörde teman med utgångspunkt i styrdokumenten samt i relaterad litteratur

    och var halvstrukturerade, med syftet att låta intervjupersonerna tala så fritt som möjligt.

    Ett av temana berörde de egna strategier som intervjupersonerna utarbetat, så som att

    använda appar i mobilen för att skapa struktur och planera vardagen.

    Resultatet visar att stödet i gymnasieskolan inte är väl anpassat utan att hur väl en person

    med ADHD-diagnos klarar sig i skolan snarare beror på de omgivande förutsättningarna

    utanför skolan, exempelvis vilket stöd hen får från sin familj. Studien visar att det finns

    stor utvecklingspotential inom området och att det behövs ytterligare forskning på hur

    man kan omforma skolans sociokulturella struktur och se till att anpassningarna blir just

    anpassningar och inte ytterligare krav.

  • 15.
    Årman, Ester
    Kungl. Musikhögskolan.
    Scennärvaro2010Studentarbete övrigt, 5 poäng / 7,5 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Den här uppsatsen är ett försök att ringa in och samla ihop tankar kring vad det är att vara närvarande på scen samt hur man kan lära ut det. Arbetet innehåller citat och referat från intervjuer med sju personer: En skådespelare, en koreograf, en jazzsaxofonist och improvisatör, två sångerskor och sångpedagoger, en sångerska och låtskrivare samt en klassisk altviolininst. Här finns också citat och referat ur relevant litteratur. Arbetet ska ses som en ingång till ämnet snarare än en djupdykning.

1 - 15 av 15
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf