I denna uppsats har jag undersökt hur jag som ämneslärare i musik och svenska på högstadiet kan aktualisera William Shakespeares pjäs En midsommarnattsdröm få eleverna studiemotiverade samtidigt som det ska främja deras utveckling ur ett mångkulturellt perspektiv. Med aktionsforskning som huvudmetod har jag utifrån läroplanen och hjälpmedel via intermedialitet som pedagogiskt verktyg, det vill säga olika medier och adaptioner, undersökt detta. Skolverket är en av de största källorna för mitt underlag förutom den empiri jag samlat in under undersökningen. Sedan använder jag mig av olika teorier om lärande, dramatik, pedagogik, didaktik, intermedialitet och litteratur om Shakespeare och En midsommarnattsdröm. Jag har undersökt dramats olika teman, ämnen och sakfrågor som anses aktuella även i vår tid och återkopplar innehllet i läro- och kursplaner. Detta för att belysa eventuella problem som uppstår med elever som är omotiverade eller som har svårt för skönlitteratur eller det svenska språket.
Jag har prövat, reviderat och omprövat olika teorier jag funnit till underlag för att planera de lektionsupplägg jag skapat och har försökt utforma en lektionsmall som ska kunna bearbetas och anpassas av lärare. Jag har alltså undersökt om och i så fall hur denna lektionsmall skulle vara möjlig att genomföra och vad resultatet skulle generera samt vilka svårigheter jag som lärare möter och hur jag handskas med dessa. Att samarbeta ämnesöverskridande, där eleverna i detta fall arbetar med William Shakespeares pjäs En midsommarnattsdröm i både musik- och svenskämnet skapar utrymme för olika förutsättningar men för att dessa ska kunna bidra till lärande innebär det att dessa också måste bejakas. Ämnesöverskridande samarbete är ett av flera nyckelord i denna undersökning och i det här fallet är definitionen av begreppet den när elever arbetar med ett och samma projekt i två eller flera ämnen samtidigt. Jag har genom denna undersökning arbetat fram en mall för undervisning inom detta område. Mallen är skapad för att kunna bearbetas utifrån olika ämnen och förutsättningar. Mallen är inget facit men utgör en god grund att arbeta utifrån.
This thesis is a culmination of a two-year master program called Contemporary Performance and Composition (CoPeCo). For my final project I composed a chamber opera (“opera in miniature” as I like to call it) "Raport o stanie planety" ('Planet Report') for four solo voices and ensemble consisting of nine musicians. The main purposes of this thesis are to analyze the compositional techniques I used in that piece, problematize my artistic ideas, as well as put them in a context of other works.
Syftet med arbetet är att utifrån ett musikerperspektiv belysa piccolaflöjtens uttrycksmöjligheter genom interpretationsarbete av ett originalverk för piccolaflöjt nämligen Derek Charkes verk Lachrymose för solo piccola.
Det konstnärliga arbetet utgår från hur jag förhåller mig som flöjtist till piccolaflöjten som solistiskt instrument. Arbetet inleddes med en översiktlig analys och tolkning av nottexten, följt av instudering och undersökning av uttrycksmöjligheter. Därefter har två inspelningsanalyser gjorts vid olika tillfällen för att vidare utveckla interpretation. Efter varje inspelningsanalys har det musikaliska arbetet anpassats utifrån de behov som framkommit vid lyssning.
Den konstnärliga delen av arbetet har resulterat i och presenteras genom en inspelning av Charkes verk Lachrymose. Arbetet har förutom inspelningen av verket i fråga resulterat i större uttrycksmöjligheter för mig som piccolist. Detta främst genom bättre dynamisk kontroll, utveckling och förståelse av användning av klangfärger både för att skapa variation i det musikaliska innehållet, men också för att underlätta intonationsmässiga svårigheter. Jag känner generellt en större trygghet i mitt piccolaspel och har fått en ökad medvetenhet om vilka anpassningar jag som flöjtist behöver göra i rollen som piccolist, för att känna större frihet i det musikaliska uttrycket.
From a hermeneutic perspective, a qualitative study based on interviews of six musicians has been conducted. The informants work or have worked in orchestras with hierarchical or non- hierarchical structure. The asked questions concerned the informants’ experiences of equality, interaction, motivation, their personal musical development and the quality of the orchestra’s performance. The biggest differences that were noticed concerned the perceived degree of equality, which was higher in the non-hierarchical orchestra. Furthermore, the psychosocial environment correlates with equality in the orchestra and is thus a structural issue. All the informants stated that the best musical performance can be achieved in a hierarchical orchestra, in which all musicians play the part they auditioned to. Contrary to the results from the interviews, the literature used in this study states that the best musical quality is achieved in orchestras with a non-hierarchical structure.
I den här uppsatsen undersöktes hur violastämledare ur Sveriges professionella symfoniorkestrar bedömer Stamitz violakonsert i provspelningssituationer. Vilka faktorer väger in? Vilka misstag är ofta förekommande? För att komma underfund med detta intervjuades stämledare från sju professionella symfoniorkestrar skriftligen via mail. En slutsats som drogs är att det är viktigt att ha en god teknisk grund samt en övergripande, enhetlig musikalisk tolkning (oavsett vilken interpretation man väljer att ha) samt att inte glömma bort att visa sin spelglädje för juryn. Den sökande behöver ha god fokus på tekniska aspekter under förberedelserna och på hur musiken ska fraseras, samtidigt som den ska vara medveten om i vilket syfte provspelningen utförs: att bli anställd av en orkester, inte som solist! Medan många kvalitéer överlappar mellan dessa två, är det desto viktigare att förstå hur de skiljer sig åt. Undersökningen gav en översikt över vilka faktorer som bör beaktas när man förbereder sig inför en provspelning samt en inblick i hur man bör agera när man väl spelar upp.
Felix Saul (1883-1942) was engaged as a choiremaster, music writer and music teacher, mainly at his own music school: Stockholms privata konservatorium (SPK). The purpose of this study is to describe how Felix Saul tought children's groups at SPK, and what pedagogy he employed. The empirical material consists of interviews with students who participated in Saul's children's groups and Saul's own series of articles about his music pedagogy. The material has been analyzed from a cultural psychological perspective. The result show that the teaching methods used by Saul to a large extent followed the Tonika-do method as it was described in the contemporary literature, but with a bigger emphasis on harmonic theory and eurhythmics, and that playing games was a central part of the educational activities. The education gave the students access to cultural tool-box a variety of tools in the form of established music-cultural conventions of structuring, expressing and representing music, that they could combine to create individual learning strategies for sight reading, interpretation as well as listening to music. In this study Saul has emerged as an influential music educator even though he was not fully accepted by the establishment.
Jag har tidigare skrivit för fyrhändigt pianospel och vill nu fortsätta att komponera för piano. Jag är inte van vid att komponera och har alltid haft svårt att ta fram min kreativitet och hitta inspiration. Om man inte använt sig av kreativiteten så mycket under sitt liv kan det vara så att man inte har tillgång till den i den utsträckning man skulle behöva. Syftet var att komma igång att skriva eget material till piano, utveckla min egen förmåga att skriva och min kreativitet samt utmana mig själv. Jag har använt mig av notskrivningsprogrammet Sibelius för att notera mina stycken. Jag har improviserat fram melodier vid pianot och sökt inspiration i min vardag och genom att lyssna till tidigare skriven musik. Projektet har resulterat i två färdigskrivna stycken. Kreativitet kan inte tvingas fram, men det är bra om man väntar aktivt på den.
This study seeks to explore the opportunities and boundaries of creating music as a solo guitarist with different electronic tools. These tools refer to samples, loops, and effects. Furthermore, this study aims to discover the opportunities existing in Logic Pro X for creating more randomized music. To achieve this, I use different samplers and MIDI-plugins and explore the different ways to bring forward the improvisational element in these. I also investigate how, and if, the use of samples and loops have an influence on my improvisations and compositions. The result of this study is a self-composed suite, consisting of three parts. In these three parts, I use all the techniques and methods I assembled over the course of this study. The study concludes that the use of samples, loops and effects had a notably influence on my compositions and improvisations. My compositions took a more unconventional form of composing, the use of graphical charts, and my improvisations became somewhat notably influenced by the effects being used or the samples being played.
I also discovered different ways and techniques to modify, manipulate and randomize sounds using Logic Pro X.
1974 publicerades boken The Teaching of Action in String Playing av Paul Rolland. Boken re- dovisade ett forskningsprojekt där man visade att rörelseträning, skapad för att befria ele- ven från överdriven spänning, på lång sikt kommer att resultera i snabbare inlärning och bättre utförande i frågan om att spela fiol. I bokens teorikapitel redovisas principerna för effektiva och avspända rörelser i samband med fiolspel. I det forskningsprojekt som utgör grunden för föreliggande uppsats, var avsikten att göra förberedande undersökningar för att så småningom kunna studera hur man kan överföra dessa principer till spel på nyckelhar- pa.En stor del av arbetet ägnades åt att utveckla en bra metod för att, medelst videofilmning, studera hur nyckelharpsspelare rör sig, samt att strukturera och klassificera de olika rörelser spelaren utför. Detta utvecklingsarbete resulterade i en plan över vilka rörelser som ska studeras och från vilka vinklar dessa ska filmas, samt konkret material, i form av listor och protokoll, som ska användas vid vidare studier. En liten del av tiden äg- nades också att åt att fundera hur modern videoteknik kan användas för att manipulera de färdiga filmerna, t.ex. med användandet av ultrarapid och grafiklager, i syfte att åskådlig- göra de rörelser som studeras.Ett urval av rörelserna i den fullständiga planen filmades och studerades se- dan. Dessa är instrumenthållning (som kan betraktas som en rörelse på så vis att den inne- bär ett balanserande av instrumentet), helkroppsrörelse i stående samt sittande position, samt start- och avslutningsrörelser. Fem stycken professionella spelare filmades och stude- rades. Deras rörelsemönster kunde sedan, i viss mån, jämföras med ett privat material med inte lika skickliga spelare. Generellt kunde en klar koppling ses mellan spelskicklighet och rörelsemönster, på så vis att de skickliga spelarnas rörelser i högre grad ansluter sig till de principer som redogörs för i Paul Rollands bok.En specialist på biomekanik konsulterades också, för att diskutera de olika spelarnas rörelsebeteenden. Denna konsultation resulterade i att författarens iakttagelser bekräftades och underbyggdes med konkreta fakta om människans rörelseapparat.
The purpose of this study has been to contribute more knowledge into what high school students with the main instrument electric guitar express in their experiences and reflections about the musical element of improvisation analyzed from a social psychological perspective. In the study, a qualitative research method was used, consisting of an improvisation in the form of a jam as a trigger before the focus group interview and a semi-structured focus group interview with two participants who were in the third year of the aesthetic program with a majoring in music and had electric guitar as their main instrument. The results show that the participants expressed experiences of improvisation change depending on the context in which it is performed, that the participants experience improvisation as something personal and creative, that the participants experienced a greater expectation from their surroundings to be able to improvise because they are guitarists, and that the participants had difficulty defining what practice within improvisation entails.
Under våren 2012 började jag att skriva låtar till en skiva som sedan släpptes som en iPhone- applikation. Denna rapport beskriver min arbetsprocess samt diskuterar nya tekniska metoder och tankar kring tillgängliggörandet av musik samt kopplingen mellan teknik och konstnärlighet.
I detta arbete har jag fördjupat mig i Jukka Linkolas Euphonium Concerto, där jag har försökt att förklara svårigheterna med att spela Linkolas musik som brassmusiker. Har även gjort en motivkatalog där jag fördjupar mig i hur Linkolas jobbar med kontraster.
Den svenska Musik- och Kulturskolan har en unik funktion i vårt samhälle. Skolformen är, till skillnad från grundskolan, en frivillig undervisningsform. Den styrs helt av kommunerna själva och kännetecknas av bristen på gemensamma styrdokument. De har heller inga statliga krav på sig att anställa högskoleutbildade lärare. Detta, kombinerat med vad som anges som krav i jobbannonser till dessa skolor gör det otydligt i vad som egentligen krävs av en sådan lärare.
I detta arbete har en undersökning av jobbannonser till musik- och kulturskolan genomförts, för att se vilka krav och formuleringar som är vanligast förekommande i annonserna. Resultatet har sedan bildat underlag för intervjufrågor till personal på musik- och kulturskolor i Stockholm och Mälardalen, för att ta reda på vilka kvalitéer och kunskaper som anses vara viktiga för en instrumentalpedagog. Två intervjuer med instrumentpedagoger och en intervju med en musikskolerektor har genomförts.
Resultatet av intervjuerna visar att åsikterna om vilka egenskaper som är viktiga för en instrumentalpedagog är relativt gemensamma för respondenterna. Egenskaper som att vara socialt kompetent, flexibel, kunna sätta sig in i elevernas situation och att ha höga instrumentala färdigheter är kvalitéer samtliga respondenter tar upp.
The aim of this project was to create a conceptual music album based on the disaster at the Chernobyl nuclear power plant in 1986. I demonstrate through my artistic process how I chose to musically relate to the selected key scenes. The results of this project are disclosed both in the form of a music album and in a more detailed written presentation of the key components throughout the artistic process and dramaturgical balancing. The findings suggest a strategy that involves working with inner images, inner narratives and inner film when producing music based on a historical event. I discuss the narrative balancing act where the pecoral meets the poetic observation. The project also presents ethical problematization regarding music created based on historical events that has an effect even to this day in a highly focused part of the world in the year of 2023. The nature of this project has been completely introspective. I therefore suggest future studies that focus on the recipient and how they interpret, and experience music created similarly to this project.
Denna uppsats behandlar utförandet av drillarna i Alexander Skrjabins nionde pianosonat Black Mass. Teorier om flow tillämpas under instuderingsprocessen av verket, vilket skapar nya alternativa tillvägagångssätt mot en mer effektiv övningsmetodik. Introspektion genom metakognitiv loggbok ger en psykologisk inblick i skapandeprocessen. Tre frågor besvaras skriftligt efter varje övningstillfälle under en månads tid. Dessa frågor är: Vad hände? Vad lärde jag mig? Hur lärde jag mig det?
Det insamlade materialet används för att analysera påverkan av flow-teorier och användandet av loggboksanteckningar. En fördel med en kvalitativ studie är att den enskilda individen kan få en tydligare bild av vad hen upplever av undersökningen. I resultatet tydliggörs detta genom att påvisa effekter av förändring både mentalt och rent pianotekniskt i loggboksanteckningarna. Därmed vittnar resultatet om introspektionens fördelar i strävan efter mer flow i pianospelet.
This thesis discuss how balance between declarative and procedural knowledge can be reached in music education. The purpose is to shine light on how balance between different kinds of knowledge shows itself in South African music teachers descriptions of their ways of teaching. The main focus lies in how non verbal and verbal knowledge present itself in the teacher's philosophies. The categorisation of different kinds of knowledge from the book Music Matters by David Elliott is used to distinguish the main question in the analysis. This categorisation suggests there are five categories of knowledge of where one is verbal and four non verbal. Seven teachers are included in the study and the results show that there are some difficulties in the process of balancing verbal and non verbal knowledges in their teaching situations. The difficulties is shown largely between the desire to teach through non verbal methods and the traditional way of teaching that is more directed towards verbal knowledge and the fact that it is the easiest and quickest way to use spontaneously in the teaching situations. The thesis concludes that despite the fact that there are areas of development in balancing knowledges in teaching situations, there is more elements of the philosophical theories discovered in reality than expected. The pattern show that the teacher's philosophical reflections present more gaps individually than put together which results in the reflection that if teachers use the knowledge and experience among each other in a larger extent, balance between different kinds of knowledge is more easily approached than when doing it on their own.
Den 26:e november 1944 uruppfördes Béla Bartóks sonat för soloviolin, en sonat som verkligen visar vad det innebär att spela violin. Med sina fyra kontrasterande satser tar den oss från g-moll till G-dur under loppet av knappt 30 minuter. Däremellan får man, om framförandet går som planerat, höra mer eller mindre alla toner och klanger som går att spela på en fiol. I detta konstnärliga examensarbete har jag undersökt styckets uppbyggnad, koppling till folkmusiken samt hur man som violinist kan tolka det på bästa sätt. Med hjälp av källor i form av böcker, artiklar samt noter från andra verk av såväl Bartók som andra tonsättare har jag kunnat identifiera de musikaliska byggstenar som behövs för att kunna spela solosonaten på ett intressant sätt.
Syftet för undersökningen var att utveckla metoder för sånguppvärmning i kör genom en aktionsforskningsstudie av tre separata repetitioner i en fyrstämmig kör. Bland annat testades yogaövningar som en del i sånguppvärmning och vilka reaktioner detta framkallade hos körsångarna. Resultatet visade att yoga kan användas som en metod i körsång för att öka avslappningen och samla koncentrationen inför ett sångpass, samt att körsångarnas reaktioner på yoga var övervägande positiva.
I detta arbete försöker jag styrka min tes om att vi blir väldigt påverkade av det vi ser när vi lyssnar. Jag undersöker om detta är något man kan använda sig av i riktiga konsertsammanhang eller provspelningar för att påverka sin publik på olika sätt. Jag genomförde en undersökning där fem pianostudenter fick titta och lyssna på tre olika filmklipp och sedan svara på två frågor. Målet var att påvisa att deltagarna i undersökningen undermedvetet blev påverkade av vad de såg, och inte så mycket av vad de hörde. Resultatet visade på att min tes stämmer och jag kunde dra slutsatsen att det är möjligt att påverka sin publik med hjälp av sitt kroppsspråk. Förhoppningsvis kan jag använda mig av den kunskapen i mina framtida framföranden.
I denna studie utförs en analys av Maurice Ravels pianoverk Le Tombeau de Couperin. Det som har undersökts är verkets sista sats Toccata, och dess tekniska och musikaliska svårigheter. En viktig aspekt som analysen delvis fokuserar på är tempo och huruvida det påverkar det musikaliska uttrycket.
I analysen har jag valt att jämföra de två pianisterna Vlado Perlemuter och Jean-Phillip Collards olika tolkningar av toccatan, för att komma närmare en slutsats huruvida hur mycket de musikaliska uttrycken har att göra med olika tempi.
I analysen framkommer det att mina musikaliska ideal ligger närmare Collards tolkning då han med sitt snabba tempo och sin rena spelstil bättre får fram styckets karaktär.
I detta självständiga arbete gör jag en omfattande analys av första satsen i Carl Philipp Emanuel Bachs verk Flöjtkonsert i d-moll. I mitt arbete har jag studerat kompositörens liv och samtid, gjort en teoretisk analys av Allegrot i flöjtkonserten samt analyserat min övningsteknik och med hjälp av relevant litteratur fått nya verktyg till själva instuderingsprocessen av detta stycke.
Följande text handlar om arbetet med att skriva och arrangera musik, spela in och producera musiken, ljudlägga, spela in eftersynkad dialog samt slutmix i surround 5.1 av en långfilmspilot i trailerformat. Filmen baseras på Karin Boyes dystopiska roman Kallocain från 1949.
Självständigt konstnärligt masterarbete inom komposition. Reflektioner kring förutsättningar och kreativ process inom filmkomposition.