Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1234567 101 - 150 av 598
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 101.
    Danielsson, Peter
    Kungl. Musikhögskolan.
    Mötet1997Studentarbete övrigt, 5 poäng / 7,5 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 102.
    Debreceni, Rebecca
    et al.
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Haasnoot, Maria
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Vad gör de nu? Leder Kungl. Musikhögskolans instrumental och ensemblelärarutbildning till verksamma instrumentallärare?2002Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 103.
    Diephuis, Maria
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Musikelevers upplevelser av sambandet mellan musik och välbefinnande: En kvalitativ intervjustudie2019Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med uppsatsen är att genom kvalitativa gruppintervjuer belysa upplevelser av välbefinnande hos elever på gymnasiets estetiska program inriktning musik. I bakgrunden presenteras studier i ämnesområdet musik, ungdomar och välbefin- nande. Forskning som berör såväl musikterapeutiska, musiksociologiska samt pe- dagogiska områden presenteras. I resultatet presenteras de fem teman som utkris- talliserats i intervjuerna: Att lyssna på musik ger välbefinnande, Uppträda inför publik skapar välbefinnande, Eget musikskapande ger välbefinnande, Sånglekt- ioner ger välbefinnande, Musik ger möjligheter att växa som människa. Musik kan skapa upplevelser av välbefinnande hos intervjupersonerna som är terapeutiska, jagstärkande och vitaliserande. I resultatet framkommer även omständigheter som är negativa för välbefinnandet i musikaliska situationer.

  • 104.
    Dintchev, Mihail
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Bulgarisk folkdans genom Rytmikmetoden2009Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 105.
    Dohlin, Jens
    et al.
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Gustafsson, Marcus
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Unga bleckblåsare - förberedda för högre studier?: musikhögskolelärares åsikter om färdigheter hos sökande2011Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I detta arbete undersöker vi färdigheterna hos dem som söker till musikhögskola på ett bleckblåsinstrument med klassisk inriktning. Känslan vi har är att antalet bleckblåsare har minskat, och att det även kan ha skett en försämring vad gäller kvalitén. För att undersöka detta har vi i samband med provspelningarna vid Kungliga Musikhögskolan i Stockholm (KMH) intervjuat och observerat juryer som bedömer proven för trumpet, trombon, valthorn och tuba. Dessutom har vi gjort intervjuer med fyra lärare på KMH samt intervjuat ett trettiotal personer som provspelat till KMH. Avsikten har varit att titta på vilka styrkor och svagheter som finns, försökt se om det skett någon förändring jämfört med för tio år sedan samt tittat på vilken utbildningsbakgrund de som provspelar har.

    Undersökningen visar tydligt att antalet sökande på bleckblås har minskat den senaste tiden. Den generella åsikten är att högstanivån i och med det har sjunkit, även om det råder lite delade meningar om detta. Klart är i alla fall att antalet antagningsbara bleckblåsare minskat, och att det börjar närma sig den gräns där det finns färre godkända sökande än det finns studieplatser.

    Det som upplevs som ett av de största problemen hos dagens sökande är den grundläggande tekniska färdigheten. Denna tycks ha sjunkit, det verkar helt enkelt som att färre idag jobbar långsiktigt med att skapa den stabila tekniska grund som krävs för ett fritt musicerande.

  • 106.
    Ebbersten, Karin
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    "Det goda mötet" mellan lärare och elev: reflektioner kring lärande2012Studentarbete övrigt, 5 poäng / 7,5 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    ”Det goda” mötet är för mig ett bra uttryck för basen för undervisning och lärande. Intervjuer med fyra väl renommerade pedagoger, gav en bild av det goda mötet som i stora drag är kongruenta mellan de fyras tänkesätt. Intervjuerna, som var mellan 30 och 60 minuter vardera, spelades in, skrevs ut och analyserades. Lärarens närvaro får inte vara ”auktoritär” trots att läraren är den stora auktoriteten. De svar som erhölls i intervjun stöds av den moderna hjärnforskningens rön. Litteraturstudier visar också att kunskap i samma anda kring lärandet är redovisad redan under 1800-talet även om den ”hårda skolan” huvudsakligen har föredragits runt om i västvärlden, ända intill nutid. Hjärnforskningen visar att lekfullhet och glädje, liksom rytmiska övningar och musik och andra fysiska övninger generellt är främjande för människans välmående och därmed för inlärning.

  • 107.
    Edenhed, Jens
    Kungl. Musikhögskolan.
    Doktor och Luftkonstnär: om andning och artikulation på träblåsinstrument2011Studentarbete övrigt, 5 poäng / 7,5 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Denna uppsats handlar om olika tillvägagångssätt att lära ut andning och artikulation på klarinett och saxofon och behandlar främst det faktum att man inte kan se vare sig luften eller tungan (när man spelar). För att kunna hjälpa eleven på bästa sätt måste pedagogen därför ha en väl genomtänkt metod och en mängd olika arbetssätt till hands. Eftersom uppsatsen i första hand handlar om hur man lär ut och inte hur man gör så skulle materialet även kunna vara av intresse för pedagoger som undervisar på andra blåsinstrument. Jag har tittat på både klarinettskolor och mer avancerad litteratur och kan konstatera att det inte finns så mycket skrivet i detta ämne. Störst fokus ligger därför på intervjuer gjorda med fyra erkänt skickliga klarinettister, som dessutom är mycket erfarna pedagoger. Syftet har varit att få veta hur dom gör för att lära ut andning och artikulation. I intervjuerna har jag poängterat att jag vill ha så konkreta svar som möjligt, gärna med exempel på övningar.

  • 108.
    Edin, Kalle
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Snart ett krav från dina elever: Att lära ut DJ:ande inom musikundervisningen2014Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Inom dagens musikklimat har DJ:andet och dess utövare kommit att ta en allt större plats. Mycket av den musik som produceras och spelas i offentligheten har rötter i denna kultur. Dock så lyser den med sin frånvaro inom musikundervisningen i skolan. Detta examensarbete syftar till att undersöka hur DJ:ande kan inkluderas i musikundervisningen på gymnasiet. Sex kvalitativa intervjuer med yrkesverksamma DJ:s i Stockholmsområdet genomfördes för att undersöka vilka kunskaper som är viktiga och om DJ:ande kan fungera som ett pedagogiskt verktyg. Även diskjockeyns roll inom populärmusiken undersöks och vilka kurser inom ämnet musik på gymnasiet som bäst lämpar sig för integration av DJ:ande. Resultatet visar att DJ:ande har en central roll inom populärmusikens utveckling, speciellt från 1970-talet och framåt. DJ:ande kan inkluderas inom kurser i ämnet musik på gymnasiet men lämpar sig mindre bra som pedagogiskt verktyg. Förmågan att läsa ett dansgolv och att ha en stor kunskap om musikaliska verk är viktiga kunskaper för DJ:s.

  • 109.
    Ek, Benjamin
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Fill The Air With Screams: semiotisk jämförelse av ett audiovisuellt verk och ett sceniskt2018Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Inspirerad av iamamiwhoamis audiovisuella verk skrev jag föreställningen Fill The Air With Screams som genomfördes den 27 oktober 2017. Det som intresserade mig hos iamamiwhoami var deras användning av symboler och i denna uppsats undersöks symbolspråket i deras verk bounty och jämförs med mitt eget verk. Syftet är att genomföra ett sceniskt verk utifrån ett audiovisuellt symbolspråk. Frågeställningen är: Hur kan ett audiovisuellt symbolspråk användas i en scenisk föreställning? Det audiovisuella verket tolkades med denotation och konnotation, dessutom analys av texterna och den emotionella strukturen. Artistens liv och omvärldens tolkningar togs in och sist jämfördes verket med den sceniska föreställningen. Slutsatsen är att Fill The Air With Screams har mycket gemensamt med iamamiwhoamis verk bounty men att deras symbolspråk är mer utvecklat och bygger upp en värld på ett mer lyckat sätt. Arbetet har lärt mig mer om hur symbolspråk kan användas och idéer på hur jag kan utveckla mina egna symboler. 

  • 110.
    Ek, Benjamin
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Pinnen, bollen & tonhöjden: Tecken på lärande och resurser i musikteori med rytmik som metod2019Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Efter en utbytestermin till Sydafrika blev jag intresserad av hur en metod inom rytmik fungerar i ämnet musikteori. Rytmikens sätt att utgå från kroppen för lära sig är en konstrast mot hur undervisning i gehörs- och musiklära kan se ut där musik behandlas som ett kunskapsämne. Med utgångspunkt från begrepp ur teorin design för lärande har två lektioner i musikteori med rytmik- metod och dess resurser undersökts. I momentet melodianalys ska eleverna visa tonhöjdens riktning med en träpinne eller en boll. Syftet är att undersöka hur en design för lärande med en metod inom rytmik används för melodianalys. Forskningsfrågorna handlar om hur resurserna, träpinnen och bollen, fungerar som teckenskapare. Den andra frågan är hur de tecken två utvalda elever skapar med träpinnen ser ut. Metoden är kvalitativ och består av videodokumentation, multimodal transkription och analys av elevernas tecken på lärande. Resultatet visar att den grupp elever som använder träpinnen visar tonhöjdens rikting mer korrekt än gruppen elever som använder bollen. Bollens tecken för tonhöjdens rikting är lättare för elevera att läsa av och därmed följa. Bollen är dock svårare att hantera och inte tillgänglig för alla elever. De två utvalda elevera visar tecken på lärande genom att följa hur andra elever och lärare gör eller genom att kommunicera multimodalt med andra elever i grupp. Resultatet ställs mot tidigare forskning, jag ger egna förslag på ändringar och resursernas kroppsliga metaforer diskuteras.

  • 111.
    Ek, Viktor
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    "Jag glömmer bort vad tonerna heter": att läsa a prima vista på gitarr2017Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie är att undersöka hur musikhögskolestudenter med inriktning gitarrpedagog läser a prima vista. För att undersöka detta gjordes ett experiment där jag skrev tre olika notexempel som tre blivande gitarrpedagoger ur årskurs 1 på en musikhögskola fick spela. Detta observerades genom videoobservationer för att kunna analyseras med utgångspunkt i variationsteorin i efterhand. Som bakgrund för studien har jag tagit fram forskning om bland annat gitarrens uppbyggnad, gehör, notläsningsstrategier och notläsning i jämförelse med läsinlärning. Resultatet visade bland annat att förmåga att utläsa tonhöjd och att välja fingersättning var det som informanterna hade mest problem med. I diskussionsdelen diskuteras resultatet i förhållande till bakgrunden men även ur ett didaktiskt perspektiv. 

  • 112.
    Ekdahl, Bo
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    "Det är en jädra energi i rock n'roll". En undersökning av tre privata musikskolor2009Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 113.
    Eklund, Malin
    et al.
    Kungl. Musikhögskolan.
    Svensson, Camilla
    Kungl. Musikhögskolan.
    Rytmik: ett sätt att lära1997Studentarbete övrigt, 5 poäng / 7,5 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 114.
    Ekström, Simon
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Musikaliskt lärande: Musikers syn på sitt musikaliska lärande2014Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med detta arbete har varit att undersöka hur musiker inom den afroamerikanska musiktraditionen ser på sitt musikaliska lärande. Deltagarna har haft olika musikaliska bakgrunder så som låtskrivare, frilansmusiker och instrumentallärare. Undersökningen tar sin teoretiska utgångspunkt ur ett kulturpsykologsikt perspektiv där synen på lärande ses som en process som utvecklas mellan individer i en lokalt rådande kultur. Informanterna har i undersökning fått prova att spela lap steel och dobro i fyra olika stämningar som därefter avslutats med en intervju. Vid dessa tillfällen har deltagarna reflekterat och delat med sig av sina åsikter och erfarenheter som berör deras musikaliska lärande.Resultatet av undersökningen pressenteras i tre kategorier som jag i detta arbete kallar för, det speltekniska perspektivet, gehöret och det visuella lärandet samt det musikaliska uttrycket. Dessa tre kategorier återspeglar vilka parametrar informanterna intagit och redogjort för när de reflekterat över sitt musikaliska lärande. Undersökning visar i detta på en nyansrikedom som berör musikaliskt lärande där både likheter och olikheter bland de medverkande informanterna redovisas.

  • 115.
    Eldrot, Lena
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    En mångkulturell skola: hur tar skolan tillvara på elevers kulturella bakgrunder?2012Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 116.
    Elin, Olsson
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Ska jag minnas allt det här?: En studie om att memorera klassisk musik2019Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Vid musicerande kopplas minnen, som det auditiva, det visuella och det motoriska minnet på. Dessa minnen är av stor vikt när det kommer till att spela musikstycken utantill. Det auditiva minnet minns melodier och harmonier, det visuella minns mönster och det motoriska minns  rörelser, så som greppväxlingar. 

    Syftet med detta arbete är att undersöka hur metoder för memorering kan utformas och genomföras. Studien utfördes på de första två satserna av Francis Poulencs Flöjtsonat, där olika metoder för memorering undersöktes. Memoreringen av första satsen inleds enbart på gehör utan att betrakta noterna, medan andra satsen instuderas först med noter för att sedan läras in utantill. Memorering är en tidskrävande process, vilket gjorde det nödvändigt att tillämpa flera metoder för utantillspel under tidens gång. De båda satserna studerades in utantill, dock med varierande säkerhet. Tidsaspekten blev en central del under arbetet, memorering tar tid och är ingenting som går att stressa fram. 

  • 117.
    Ellus, Jesper
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    ”Vad har man datorn till?”: ett arbete om datorns programvaror som hjälpmedel2017Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 118.
    Elmquist, Hanna
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    INTERPRETATION INOM SÅNG- PEDAGOGIK I DEN AFROAMERIKANSKA GENREN2016Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Abstract svenska

    Studiens syfte var att undersöka hur sångundervisning idag tar sig an interpretation, med inriktning på musikergymnasium. Idag känner många sångelever till begreppet och har varit i kontakt med det i sin undervisning, men då jag själv utbildades var så inte fallet. Denna studie undersöker därför om och hur utveckling skett på området.

    Interpretation är även ett bekant begrepp för den som ägnar sig åt exempelvis musikal, eller opera, men det är inte lika vanligt att man talar om begreppet inom jazzvärlden, således har jag valt att inrikta mig på att undersöka de afro- amerikanska genrerna, och med det avses för det mesta pop, soul, jazz, visa, blues.

    Studien använder sig av intervjuer, deltagande observationer, samtal och litteratur. Jag har närvarat vid två musikgymnasium, och informanterna i studien är sångerskor och sångpedagoger inom afro-genren.

    Analysen visar att inom litteraturen på området rör det sig främst om metodik för musikal och/eller opera, dock är dessa metoder även anammade inom de afro- amerikanska genrerna för det mesta. De måste dock modifieras och användas annorlunda då sångare inom afro- genren oftast icke har så givna scenarion att förhålla sig till som inom opera och musikal, vilket jag upptäckt under mina deltagande observationer vid två musikergymnasium. Detsamma framgår i de intervjuer jag genomfört.  Undervisningen i interpretation blir således ett verktyg för att utveckla sin förmåga till uttrycksfullhet.

     

    Nyckelord: sångare, interpretation, jazz, utbildning, musikal, opera, sång.

  • 119.
    Emanuelson, Bo
    Kungl. Musikhögskolan.
    Musik i klasslärarutbildningen: undersökningsrapport1990Studentarbete övrigt, 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 120.
    Enghag, Markus
    et al.
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Ljung, Karin
    Kungl. Musikhögskolan.
    Strategier vid klassrumsmusicerande. Samtal kring teorier och praktiker i musikundervisning2008Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 121.
    Englin, Anders
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Att skriva låtar med och utan begränsningar: En undersökning av ramars påverkan på kreativa processer2019Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna uppsats är att undersöka om, och i så fall hur, ramar påverkar min kreativa process när det kommer till att skriva låtar. Fem låtar har skrivits delvis eller helt färdigt och jag har i arbetet med tre av dem begränsat mig själv kreativt på olika sätt och med de övriga två har jag inte gjort det. Jag har fört loggbok efter varje genomfört arbetspass och har använt den för att analysera hur arbetsprocessen har fortlöpt och framför allt upplevts.

    Resultatet av min undersökning är att ramar kan fungera som en katalysator för min kreativa process. Eftersom jag upplevt att mer övning inom området är den viktigaste faktorn för att jag ska utveckla mina färdigheter som låtskrivare kommer jag fortsättningsvis också använda olika ramar när jag skriver låtar då de kan stimulera till arbete.

  • 122.
    Englin, Anders
    et al.
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Lindell, Samuel
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Individualisering i gruppundervisning: Om piano- och gitarrlärares didaktiska strategier2020Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att utifrån ett sociokulturellt perspektiv undersöka hur piano- och gitarrlärare ser på och upplever sig arbeta med individualisering i gruppundervisning. Metoden som använts är enskilda intervjuer i semistrukturerad form.

    Resultatet från studien visar att de intervjuade instrumentallärarna diskuterar flera olika typer av strategier för individualisering som de säger sig arbeta med i gruppundervisning. Varierande kunskapsnivå inom elevgruppen är något som samtliga informanter menar kan vara en svårighet med undervisningsformen och fem av de sex intervjuade lärarna uppger också att de delar in sina elevgrupper efter kunskapsnivå. Informanterna är eniga om att gruppundervisning ger goda förutsättningar för samspel, dock upplever de att undervisningsformen försvårar arbetet med elevers instrumenttekniska färdigheter. Några av informanterna uttrycker också att de använder olika didaktiska strategier för individualisering i gruppundervisning som innefattar vad vi tolkar som kamratlärande och scaffolding.

    Analys av insamlad empiri kopplad till studiens teoretiska utgångspunkter antyder att tillgång till gemensamma kulturella redskap, lärare och elever emellan, kan gagna elevers musikaliska utveckling. Vidare diskuteras en möjlig komplexitet i de avvägningar en lärare behöver göra i samband med tillämpning av didaktiska strategier som syftar till att möjliggöra scaffolding elever emellan. Dessutom diskuteras huruvida lärande i grupp kan ha möjligheter att ge elever större musikaliska upplevelser än vad som är möjligt i individuell undervisning.

  • 123.
    Englund, Daniel
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Konsten att vara ledare. Ledarskap inom Sveriges SMASK-organisationer2009Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 124.
    Engquist, Christian
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Högstatus inom presentationsteknik: ekot av alfahannes vrål2010Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Både människor och djur har i alla tider och alla kulturer sett vissa individer i sin omgivning som ledare. De har känt sig manade att lyssna på dem, följa dem och tro på dem. Jag har intresserat mig för vad det är som föranleder detta beteende, eftersom det är min fasta övertygelse att det styr vårt samspel med andra individer än idag, överallt och ständigt. I sökandet efter en biologisk förklaring, där vissa egenskaper och kroppsliga attribut sannolikt spelar betydligt större roll än andra, har jag utgått ifrån begreppet hög social status (äv. högstatus). Jag visar i denna uppsats att detta begrepp innefattar en rad mekanismer som sitter djupt rotade i oss, när det handlar om vem vi väljer att se upp till och följa. En spontan tanke är att kunskapen om detta i högsta grad borde vara relevant vid muntliga framställningar av olika slag. Syftet med min undersökning är därför att undersöka i vilken utsträckning konceptet hög social status är förankrat bland personer som jobbar med utbildning inom presentationsteknik.

    I uppsatsens inledning konstaterar jag att gängse strategier kring kroppsspråk inom presentationsteknik bygger på mekanismerna kring hög social status, men att begreppet i sig överhuvudtaget inte förekommer i litteraturen på området. När det gäller samma litteratur så noterar jag dessutom att imitation som metod att träna egenskaper hos sig själv, med ett undantag, antingen fördöms eller ignoreras. I min undersökning har jag valt att intervjua tre personer som utbildar inom presentationsteknik, för att ta del av vilken nytta de tycker att man har av att känna till mekanismerna kring högstatus när man talar inför andra, samt om de själva använder begreppet. De får också redogöra för hur de ser på imitation som metod att träna egenskaper som har med presentationsteknik att göra. Resultatunderlaget kommer från tre kvalitativa telefonintervjuer.

    Undersökningen tyder på att begreppet hög social status har en mycket svag förankring bland personer som utbildar inom presentationsteknik. Anledningen till detta skiljer sig åt mellan de tillfrågade, men tycks ha att göra med att man antingen redan använder ett motsvarande begrepp, tycker att begreppets funktion är irrelevant, eller också först nyligen har börjat se dess relevans. I intervjuerna framkommer att man bedriver sin utbildningsverksamhet på vitt skilda grunder, och de som renodlat en viss teori kring kommunikation tenderar att tycka att företrädare för andra hållningssätt missar det väsentliga.

    Samtliga tillfrågade anser att imitation kan spela en positiv roll när det handlar om inlärande. De två respondenter som arbetar med kroppsspråk i sin undervisning talar dock hellre om inspiration än om imitation, medan den respondent som inte alls arbetar med kroppsspråk lättare accepterar begreppet. Min tolkning av detta är att kroppsspråk, enligt respondenterna, snarare bör inspireras fram än imiteras, medan mer abstrakta handlingar, som att ställa öppna frågor, kan kopieras rakt av.

  • 125.
    Engström, Joel
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Upplevelsemetodik: Om externa live-upplevelser som pedagogiskt verktyg i estetisk gymnasieutbildning2019Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie var att undersöka förutsättningar för, och effekter av, synergier i en gymnasial utbildning inom musik och teater där live-upplevelser är ett pedagogiskt inslag. Studien genomfördes via enkätundersökningar och en gruppintervju för att fånga både elev- och lärarperspektiv. Urvalsgruppen var besökare till den nyskrivna musikdramatiska föreställningen Om Människan som spelades i två etapper på två orter av olika storlek. Resultatet visade att live-besöket kan utgöra och främja flera av skolverkets examensmål och kunskapskrav i enskilda kurser samt utveckla elevens konstnärskap och vidga elevens syn på det givna konstnärliga mediet. I studien kan även konstateras att det från kulturinstitutioner och regering finns en önskan om att nå ut till barn och unga, samt att det hos urvalsgruppen finns behov för, och önskan om, live-besök i utbildningen. Studiens resultat kan öppna upp för vidare forskning kring estetiska gymnasieutbildningars integration i det samhälleliga kulturlivet.

  • 126.
    Engström, Marit
    Kungl. Musikhögskolan.
    Med musiken som livskraft: möte, musik, människa1995Studentarbete övrigt, 5 poäng / 7,5 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 127.
    Erik, Nilsson
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Berättande jazzimprovisation2019Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I detta arbete undersöker jag den berättande kvalité jag finner inom vissa improviserade jazzsolon. Denna kvalité har varit intressant att undersöka för att få utökade kunskaper inom improvisationskonsten och att hitta pedagogiska redskap för att undervisning i improvisation inte ska fastna i instrumentteknisk färdighet och harmonisk medvetenhet. Arbetet tar upp teorier om narrativ ur ett litteraturvetenskapligt perspektiv men tar också upp idéer om narrativ i musikalisk kontext. För att undersöka berättande improvisation har jag analyserat två jazzsolon där jag upplever denna kvalité, genomfört en intervju, spelat in egna improvisationer med en ensemble innan och efter jag praktiskt undersökt berättande improvisation. Inspelningarna har sedan spelats upp och diskuterats med en fokusgrupp. Resultatet visar på tydliga kopplingar mellan teorier om narrativ och berättande improvisation men att vägarna dit är många och att det är svårt att peka på objektiva företeelser som skapar detta.

  • 128.
    Eriksson, Caroline
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för folkmusik. Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Att spela fiol med hela kroppen: en studie i Jonny Solings pedagogiska metoder2016Studentarbete övrigt, 10 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 129.
    Eriksson, Caroline
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Ergonomi och mental närvaro i samspel för en hållbar kropp: en fallstudie om kulturella verktyg och metoder för ett ergonomiskt musicerande2017Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med studien var att undersöka och utvärdera kulturella verktyg och metoder som ingående komponenter i en strategi för ett ergonomiskt musicerande avseende främst stråkmusiker. Studien är metodologiskt genomförd som en fallstudie med semi-strukturerade kvalitativa intervjuer i kombination med observationer och tidigare insamlat datamaterial. Genom det kulturpsykologiska perspektivet kartläggs rytmik- och rörelsepedagogen Helle Axel-Nilssons kulturella verktygslåda. Axel-Nilsson är verksam vid Kungl. Musikhögskolan i Stockholm. Yttre (fysiska) påverkansfaktorer är kroppsliga besvär som uppstår av repetitiva rörelser, ensidiga och felaktiga ställningar i musicerandet. Med rätt metoder medvetandegörs vikten av dynamiken mellan spänning och avspänning. Inre (psykiska) påverkansfaktorer är en inre mental process, vi människor har möjlighet att förändra, hantera och påverka våra sinnen med tankens kraft. Mental närvaro bidrar till att upprätthålla en hållbar kropp. Det yttre och det inre samspelet bildar tillsammans en helhet och är beroende av varandra. För att vara en hållbar musiker och/eller pedagog är det viktigt att koppla samman den mentala närvaron med ergonomisk medvetenhet och att se hela kroppen som en helhet och inte som separata delar. Studiens övergripande resultat är att Axel-Nilsson kombinerar kunskaper från flera olika områden inom det yttre och det inre samt samspelet dem emellan i sin undervisning. Samspelet mellan det yttre och det inre utgör den pedagogiska metod Ki- kommunikation som Axel-Nilsson utformat och utövar. Hon arbetar med hela kroppens resurser och lyckas skapa en varierande undervisning med många sinnen aktiva. Genom att lära sig grunderna i hur man använder sin tyngdkraft i kroppens längd och rörelsemönster finner man sitt kroppsgehör för sitt kinistetiska sinne som tillsammans med mental närvaro ökar förutsättningarna för att upprätthålla en hållbar kropp.

  • 130.
    Eriksson, Cecilia
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Det är som att träna utan att springa: en kvalitativ undersökning om kultur på recept.2014Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    År 2010 startade Region Skåne ett pilotprojekt kallat Kultur på recept där sjukskrivna personer med diagnoserna lätta till medelsvåra depressioner, stress och långvarig smärta fick olika kulturaktiviteter utskrivet på recept. Projektet har utvecklats och förstorats och genomförs i en ny version fram till december 2014. Även Jönköpings läns landsting genomför ett nästintill identiskt projekt. Att remittera kultur på recept kan ses som en drastisk åtgärd både från primärvården och från kultursektorns håll. I denna undersökning undersöks syftet med projekten Kultur på recept och varför kultur behöver remitteras på recept. Undersökningens resultat baseras på kvalitativa intervjuer med personer från primärvården, Kultur på recept och kulturlivet i övrigt. Resultatet utgörs av fyra olika underavdelningar. Där framkommer det att primärvården är i behov av fler behandlingsalternativ för att möta det ökande antalet vårdsökande med psykisk ohälsa, att Kultur på recept kan fungera som en väg tillbaka till ökad aktivitet vid sjukskrivning, att gruppen som bildas under receptperioden utgör en viktig del av rehabiliteringen samt att Kultur på recept blir en viktig plattform där kulturpolitiska mål som tillgänglighet och delaktighet kan uppnås.

  • 131.
    Eriksson, Cecilia
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    När kroppen följer tanken och tanken följer kroppen: om samspelet mellan scenisk gestaltning, musikalisk interpretation och sångteknik2014Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 132.
    Eriksson, Kalle
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Faller du så tar vi emot dig: trygghet, tillit och kommunikation i gruppundervisning med fokus på kroppen som verktyg2012Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 133.
    Eriksson, Nina
    et al.
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Gudmundsdottir, Brynja
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Musikskolecheck. En undersökning om den nya musikskolechecken i Nacka kommun2008Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 134.
    Eriksson, Simon
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Sitter "soundet" i banden?: en undersökning om bandad- och bandlös elbas i live- och studiosammanhang2018Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie är att få en fördjupad kunskap om skillnader och likheter mellan bandad- och bandlös elbas. I studien undersöks användningsområden och även musikaliska uttryck. Metoder i undersökningen var intervju, transkribering och inspelning där en undersökning i arrangemang, musikaliskt uttryck och roll i ensemble sker.

    Studien genomfördes i tre delar: en intervjudel där fyra aktiva basister intervjuades. En del där jag transkriberade en basstämma som ledde till den sista delen med två inspelningar där jag spelar elbas. Det transkriberade och inspelade materialet är basstämman i Paul Youngs version av låten Wherever I Lay My Hat. Samma bakgrundsmusik har använts vid inspelning på både bandad- och bandlös elbas.

    Resultatet visar på skillnader i live- och studiosammanhang. Resultatet visar även att förberedelsetid på de respektive instrumenten skiftar, en differens i klang, roll och plats i ljudbilden beroende på live- eller studiosammanhang.

  • 135.
    Eriksson, Uffe
    Kungl. Musikhögskolan.
    Rörit1984Studentarbete övrigt, 5 poäng / 7,5 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 136.
    Espås, Karoline
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Skapande med klass: musiklärares strategier för undervisning i musikskapande i årskurs 4-62015Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Denna uppsats handlar om musiklärares strategier för att arbeta med musikskapande i åk 4-6. Studien har gjorts med hjälp av fyra kvalitativa intervjuer med musiklärare i grundskolan och en analys av dessa. Syftet är att få en inblick i hur musiklärare undervisar i musikskapande för årskurs 4-6 och hur undervisningen förhåller sig till det centrala innehållet för åk. 4-6 i Lgr11; ” Musikskapande med utgångspunkt i musikaliska mönster och former, t.ex. ackordföljder och basgångar” (Skolverket, 2011) med frågeställningen ”Vilka strategier har musiklärare för undervisning i momentet musikskapande för årskurs 4-6?” I resultatet framgår det att respondenternas strategier är utvecklade av dem själva och att musikskapandet ofta sker med utgångspunkt i textskapande och att de sällan arbetar med utgångspunkt i basgångar. Det framgår också att lärarna anpassar sin undervisning i förhållande till miljön i klassrummet och i relation till bedömningsarbetet och att det saknas strategier för elevernas spontana skapande.

  • 137.
    Falthin, Annika
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Meningserbjudanden och val: en studie om musicerande i musikundervisning på högstadiet2015Doktorsavhandling, monografi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    Abstract

    Affordance and choice: performing music in lower secondary school

    The purpose of this study is to elucidate affordances and meaning-making processes where students in Compulsory lower secondary education learn to play music together in music class. The data consists of a series of observed music lessons, performances and stimulated recall interviews in two 8th form classes, video recorded in the course of one term.

    The analysis focuses on students’ and their teacher’s musical interaction and sign making during music class. In order to explore multimodal aspects of sign making in teaching and learning, the study rests on a theoretical framework of social-semiotic multimodality and design theory of learning. Nine students, strategically selected, were observed more frequently than the rest. Excerpts of their singing and playing music on different occasions were transcribed into scores in which musical notation together with other graphic signs and written descriptions represent the events. The scores visualise mul- timodal aspects of musical interaction, which made a 'fine grained' analysis of meaning-making processes possible. Further, an analysis was made of how the students and their teacher expressed themselves about the playing and learning and how this related to their observed actions.

    The result reveals how the teacher’s physical and verbal communicative sign combinations and choice of repertoire conveyed several layers of mean- ing by means of instructions for playing and by references to different dis- courses and genres. During lessons the principle of recognition was present in all of the teacher's sign making but it might be expressed in different modes including expected actions that surprised, amused and helped students to link different musical parameters together. Through transmodal transla- tions of the teacher’s signs, students, linked short fragments of their parts together, and taking turns with the teacher, made longer musical lines. It was found that students’ activities and utterances indicated that a shared sense of meaning and acceptance took precedence over personal musical wishes and preferences.

    The study contributes to a close insight and understanding of how young people's meaning-making processes may be manifested in music 'teaching- and-learning' in heterogeneous classes, as well as of the significance of teachers’ sign-making in that process. The results of the study warrant a discussion of how musical learning is made possible and is restricted de- pending on how music teaching in schools is designed.

    Keywords: music teaching, musical interaction, meaning making, semiotic resources, re-design, transmodality, dialogue 

  • 138.
    Falthin, Annika
    Kungl. Musikhögskolan.
    Musik som nav i skolredovisningar2011Licentiatavhandling, monografi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    Music as a hub in school presentationsThe aim of the study is to elucidate how making meaning is constituted when lower secondary pupils play music when giving accounts of other school subjects than music. The empirical material consists of four presenta- tions in the subjects of physics, religion and Swedish, which were filmed during ordinary lessons in a lower secondary school. In addition the data consists of nine filmed stimulated recall interviews with the pupils and their teachers, which were also filmed.Social semiotic multimodality constitutes the study’s theoretical and methodological point of departure. The perspective enables investigation of the pupils’ playing of music and music in its multimodal context, and of how different dimensions of meaning are constructed. The filmed presentations were transcribed into music scores in order to visualise the multimodal events of the presentations. Three different categories of meaning were used, ideational, interpersonal and textual meaning, to analyse how music relates to other modes of communication.The results show how the temporal functions of music serve as frame- work and motor, what the music narrates in relation to the subject content and what interpersonal relations the music communicates. The young peo- ple’s knowledge of music manifests itself in the different accounts as an ability to use and adapt musical knowledge to a context where another sub- ject than music is in focus. The presentations of Swedish are travesties of well-known songs and the pupils stick to the given form. In the other presen- tations the pupils themselves had compiled the music and the result was a form of musical works where the music does not follow any model or certain genre. The informants think that this working method implies that the work is experienced as meaningful both to themselves and to the audience.

  • 139.
    Falthin, Annika
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Olika modaliteter för transkription och analys i musikpedagogisk forskning – metodutveckling?2018Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 140.
    Falthin, Annika
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    ‘Transmodal’ recognition and rhythm ‘in time’ as resources in formative assessment practices2016Ingår i: 8th International Conference on Multimodality, 8ICOM, 2016Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 141.
    Falthin, Annika
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle. Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik- och medieproduktion.
    ‘Transmodal’ translation in ‘teaching-and-learning’ music 2016Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 142.
    Falthin, Peter
    Kungl. Musikhögskolan.
    Goodbye Reason Hello Rhyme: a study of meaning making and the concept development process in music composition2011Licentiatavhandling, monografi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    This thesis comprises two articles based on qualitative empirical studies and a theoretical introduction. All three texts deal with the same problem area concerning musical meaning making and the concept development process in the course of composition learning. Each text could be read separately. The composition tasks in the empirical studies are both in electroacoustic music but the research problems and findings concern a broader sense of composition learning and even musical learning in general. The corpus of music education research on composition, rarely takes the body of artistic research and development literature into account, which means that contem- porary techniques and aesthetic discussions commonplace in composition education practice are not considered in music education research. This the- sis contributes to the research field of music education by acknowledging some of the fundamental research on composition, and discussing it from an education perspective. As a consequence, a contribution salient in the arti- cles is to begin to develop research methodology accordingly. The introduc- tion takes on a quest to map out the field in a new way by bringing together research in music education with artistic research on composition, writings on music philosophy, semiotics and cognitive psychology. The boundaries and interplay between semantic significance and syntactic meaning are ex- amined and discussed, as is the relation between aesthetic meaning making and learning. The articles deal with these issues in the context of composi- tion learning at a music program in upper secondary school. The one entitled Synthetic Activity is about fundamental aspects of soundgeneration and hence directed towards semiotics in the form of phonology and significance in connection to musical gesture and spectral content. The learning and meaning making processes of two composition students are studied as they engage in additive synthesis to build sounds, musical phrases and eventually a short musical composition. One of the most striking results is that the pro- ject came to be as much a listening experience as one of creative music mak- ing, and that the concept development process included rehearing and reas- sessing familiar sounds and music. The article Creative Structures or Struc- tured Creativity deals with form and syntactic structure, as the students learn to develop and apply composition algorithms to further their creative think- ing. The results show that there are several different layers to the concept development processes in this project. One layer concerns to be able to struc-7ture musical parameters on an aggregate level; to learn to plan musical de- velopments as space of possibility rather than as a determined linear se- quence of musical events. Another layer comprises problems of learning the programming environment and how to embody the musical algorithms in working computer-code. A third layer concerns letting the algorithmically generated materials influence your creative thinking. Tokens of the concept development process as described by Vygotskij (1987, 1999) in language- based learning were prominent also in the music composition learning of these studies. Implications for further research include formalizing criteria for the developmental phases of the concept development process in musical contexts.

  • 143.
    Fløgstad, Guro
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Att se allas behov: en studie av resurser och utmaningar i en pop- och rockensemble med olika musikaliska förutsättningar2018Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Att leda en ensemble med olika musikaliska förutsättningar kan bjuda på utmaningar då det är många behov som ska tillgodoses på samma gång. Läroplanens krav om individanpassad undervisning ökar pressen för lärare att kunna bemöta alla individer i den svenska skolan i dag, och en fördjupad kunskap kring ämnet krävs för att läraren ska lyckas att få sina elever att nå målen. I denna studie utforskas olika tillvägagångssätt att lära ut låtar till en pop- och rockensemble där deltagarna har olika kunskapsnivå. Syftet är att utforska metoder som passar för mer respektive mindre erfarna deltagare i en ensemble samt se vilka resurser och utmaningar som finns i en ensemble med olika musikaliska förutsättningar. Studien har inletts med en aktionsforskning på en pop & rock-ensemble som dokumenterats med enkäter från deltagarna och dagbok från mig, ensembleläraren. Därefter genomfördes en kvalitativ intervju med de deltagande. Till grund för analysen ligger det kulturpsykologiska perspektivet, Vygotskijs teori om den proximala inlärningszonen samt teorien om kulturella verktyg. Resultatet visar att föredraget tillvägagångssätt verkar bero lika mycket på vilket instrument deltagaren spelade som vilken nivå de var på. Resultatet visar även att erbjudande av olika kulturella verktyg ökar sannolikheten för att både mer och mindre erfarna kan lära utifrån sin kunskapsnivå. En resurs i studien var att kamratlärande uppstod som strategi i processer där ensembleledaren inte räckte till, medan en utmaning var att anpassa undervisningens utefter varje bandmedlems proximala inlärningszon. Studien visar också på att trivsel och ett stödjande psykiskt klimat i en grupp spelar en avgörande roll i hur ett lektionstillfälle som helhet upplevs, och att ett tillvägagångssätt med rytmik verkade vara det som både mer och mindre erfarna deltagare tyckte bäst sammanlagt om. Om toleransen för varandras olika kunskapsnivå höjs, och personers olikheter ses på som en resurs istället för motsatsen tror kan det leda till en mer inkluderande musikvärld och i förlängningen en bättrad självkänsla bland människor i vårat samhälle. 

  • 144.
    Folkesson, Elin
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Musiken i den svenska Waldorfskolan: en undersökning av tre musiklärares syn på musikämnet2013Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 145.
    Forsberg, Annie
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Musik som (hjälp)medel i språkundervisningen: En kvantitativ enkätstudie om elevers upplevelser av musikens betydelse för språkutveckling2020Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Det förekommer studier som pekar på att det finns fördelar i att använda musik i språkutvecklande syfte. Frågan är hur vanligt det är att musikmetoder används i språkutvecklande ändamål av lärare ute i skolorna, och vilken syn elever har på musik som metod? Syftet med denna undersökning var därför att ta reda på hur elever i ämnet svenska som andraspråk ser på musik som medel i språkundervisningen, samt hur de anser att musik kan påverka på andra sätt. För att ta reda på detta användes en kvantitativ metod, genom internetbaserad enkät. Undersökningens resultat visar att många av eleverna inte har stött på musik som medel i undervisningen, men att de inte är främmande för tanken på det. De som varit med om musik i språkutvecklande syfte visar dock på tankar om att olika musikmoment passar för olika ändamål. Resultatet visar även att eleverna anser att musik har stor påverkan på människors känslor. Därför är frågan om huruvida ämneslärarutbildningen i svenska som andraspråk bör inkludera musikdidaktik viktig för framtida forskning att besvara.

  • 146.
    Forsberg, Daniel
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    En resa mot frizonens mittpunkt: En etnografiskt inspirerad studie av ett kulturskoleprojekt2019Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Kulturskolans verksamhet når många gånger på grund av begränsad ekonomi och utanförskap inte ut till de socioekonomiskt utsatta områdena i Sverige, varför Kulturrådet genom utvecklingsbidrag möjliggör kostnadsfri undervisning till nya målgrupper. Syftet med föreliggande studie har därför varit att beskriva och utvärdera ett av Kulturrådet finansierat projekt som riktar sig till ungdomar på en skola i ett socioekonomiskt utsatt område, samt undersöka resultatet av ett empowermentbaserat undervisningssätt. Ett sociokulturellt perspektiv har legat till teoretisk grund för studien. Projektet som pågått under två terminer har genomförts med inspiration av etnografiska metoder. I resultatet framkom att deltagande elever motiverats att delta i fortsatt verksamhet då de fått komma till Kulturskolans lokaler som skiljer sig på ett positivt sätt ifrån grundskolans. Eleverna talar positivt om de situationer då de upplevt bemästring av musikaliska utmaningar och påtalar vikten av att få delta i en liten grupp där de blir sedda och får de resurser de behöver. Efter genomförande av studien konstaterades gällande projektets förutsättningar att det bristande engagemanget från grundskolan begränsade möjligheterna till att nå alla elever och inte minst nå uttill dem. I hänsyn till de positiva aspekter den empowermentbaserade undervisningen påvisade, däribland möjliggörandet av det studerade inträdet i ”Zone of Proximal Development”, skulle projektet med rätt förutsättningar kunna utvecklas till en frizon för fler barn i socioekonomiskt utsatta områden.

  • 147.
    Forsberg, Mimmi
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Jakten på popsoundet: konsten att utveckla sound utifrån sångideal2018Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Det kan finnas många svårigheter med att hitta ord för vad man vill lära sig när det gäller något man ännu inte har kunskap om. Studiens syfte är att undersöka hur en sångare kan arbeta med rösten utifrån ett givet sångideal och hur det i sin tur kan påverka det individuella soundet. I denna rapport syftar sound på den sångteknik sångare medvetet eller omedvetet väljer att använda vid sång av olika slag.

    Studien genomfördes genom sångteknisk analys av en vald låt, Halo, tillsammans med ett valt sångideal, Beyoncé. Analysen fokuserades kring ansatser och frasslut samt begrepp från två valda sångtekniker, Estill Voice Training System och Complete Vocal Technique. Till studien finns även klingande material i form av två inspelningar av låten som gjordes för att tydliggöra eventuella skillnader av röstanvändning. Den ena genomfördes innan undersökningen påbörjades utan sångtekniska ramar och den andra inspelningen genomfördes efter att undersökningen var slutförd och skulle återspegla liknande sångteknik som sångidealet.

    Resultatet visar att det finns många positiva effekter av att ha sångliga förebilder men att det också förutsätter ett sunt förhållningssätt till att öva upp vissa förmågor. En del av att nå sina mål kan vara att få handledning och hjälp för att komma vidare. 

    Då rösten är ett organiskt och dynamiskt instrument kan det användas därefter med dess ytterligheter. Till detta krävs ibland ett mod att våga utveckla dessa färdigheter och att gå utanför hur man är van vid att sjunga.

  • 148.
    Forsberg, Mimmi
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Motivera mig!: Förebilders betydelse för motivation att lära2019Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Studiens syfte är att belysa frågan om betydelsen av förebilder för sångares motivation att lära i sångundervisning. Fokus för studien har varit att undersöka på vilka sätt förebilder kan skapa motivation på ett meningsfullt sätt åt sångelevers lärande samt på vilka sätt jag, som forskande lärare, med stöd av aktionsforskning kan utvecklas på ett meningsfullt sätt som pedagog. Då aktionsforskning utgår ifrån vad som sker i olika situationer, har undersökningen bearbetats ur det vetenskapsfilosofiska perspektivet pragmatism. Undersökningen genomfördes genom sånglektioner med två elever som hade varsin sångförebild de ville arbeta utifrån. Eleverna förde parallellt med lektionerna en loggbok över deras lärandeprocess och det gjorde även jag, som undervisande lärare. Elevernas loggböcker användes sedan som underlag för den fortsatta lektionsplaneringen och analyserades efter att undersökningen var slutförd. Analysen av elevernas loggböcker visade olika teman av vikt för elevernas motivation att lära. Dessa teman presenteras i resultatkapitlet och är självförtroende, trygghet, erfarenheter och att skapa mening för sitt lärande. Genom pragmatism, som vetenskapsfilosofiskt perspektiv, har undersökningen lyft betydelsen av elevernas erfarenheter och meningsskapande för deras lärande. Diskussionskapitlet tar upp hur lärare kan arbeta för att möta elevers individuella behov, hur elev och lärare kan fungera som resurser för varandra för att främja lärande samt hur dialogen mellan lärare och elev kan användas som ett redskap i undervisningen för att skapa medvetenhet, mål och nytta för lärandet.

  • 149.
    Forsgren, Sanna
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Klassiskt, jazz och lärande: jämförelser mellan två musikgenrer inom pianoundervisning2018Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I detta självständiga arbete har jag undersökt hur pianopedagoger som undervisar i den klassiska genren och i jazzgenren förändrar sin undervisning beroende på vilken genre elevenspelar i. Målet var att se vilka likheter och skillnader som finns i undervisningen samt att fåkunskap om hur jag som pianist och pedagog kan dra nytta av en sådan jämförande studie. Syftet med undersökningen var att hitta konkreta jämförelsepunkter mellan genrerna samturskilja hur pianopedagoger såg på undervisningen beroende på genre. Men även att som klassisk pianist få en inblick i jazzens tekniska värld och se om de två olika genrerna kanske inte är så olika i grunden. Målet är att kunna identifiera några delar där den klassiska genren och jazzgenren möts i pianoundervisning för att förbättra mitt eget pianospel men även i min roll som pianopedagog samt att kunna hjälpa andra i min position.

    Ett antal moment kopplade till pianoundervisning samt några specifika moment och övningar valdes ut. Fyra pianopedagoger som samtliga undervisar på minst gymnasienivå i både klassiskt och jazzpiano och har både musikalisk och pedagogisk utbildning från högre lärosäten, valdes ut som intervjupersoner och epostkontakter. Undersökningen visade att pedagogernas undervisningssätt inte ändrades nämnvärt mellan genrerna; vissa delar betonas mer men förhållningssättet är detsamma. Störst var skillnaden i jämförelsen av skalor i respektive genre, dels i hur övningen ska genomföras och dess syfte i respektive genre. Att notbaserad- och gehörsbaserad undervisning kan gå hand i hand framkom i mitt arbete trots att arbetet visar att notbaserad undervisning används lite mer vid klassiskt spel och gehörsbaserad vid jazzundervisning.

  • 150.
    Forsgren, Sanna
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Pianoundervisning - grupp eller enskilt?: Hur pianopedagoger förändrar sina didaktiska val beroende på undervisningsform2019Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Denna studie bygger på en jämförelse mellan hur pianopedagoger förändrar sina didaktiska val beroende på undervisningsform, i detta fall enskild undervisning eller gruppundervisning. Tre pianopedagoger har intervjuats och sex observationer har genomförts. En då vardera pedagog undervisade i grupp och en då pedagogerna undervisade enskilda elever. Undersökningen har genomförts med hermeneutik och det sociokulturella perspektivet som teori med inslag från Lev. S. Vygotskijs tankar kring kamratlärande och den proximala utvecklingszonen. De visuella, auditiva och kinestetiska lärstilarna valdes ut som särskilt viktiga för undersökningen samt sången och rytmikmetoden som redskap i undervisningen. Dessa redskap valdes ut med grund i dess positiva påverkan på inlärning och kontinuerliga närvaro under min utbildning på Kungl. Musikhögskolan i Stockholm. En koncentration har funnits kring de redskap, enligt den sociokulturella teorin, som pedagogerna använt i sin undervisning och hur faktorer som samspel och kamratlärande har använts och speglats i undervisningen.

    Resultatet presenteras i två delar. Tre intervjuer med pianopedagoger visar att de inte anser sig göra någon skillnad i sina didaktiska val beroende på undervisningsform. Däremot motsäger resultatet från observationerna detta till viss del. Störst är skillnaden mellan hur informanterna ser på sångens roll i undervisningen och hur de använder den. Undersökningen visar att pedagogernas didaktiska val till större del beror på deras egna preferenser i kombination med individanpassad undervisning än beroende på undervisningsform. I resultatet kan man utläsa att fler moment och redskap användes under gruppundervisningen än under de enskilda lektionerna. Detta kan bero på att pedagogerna behöver anpassa materialet efter fler individers preferenser och möjligheter för inlärning i gruppundervisningen, under de enskilda lektionerna har pedagogerna större möjlighet att individanpassa efter den aktuella eleven.

     

1234567 101 - 150 av 598
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf