Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1234567 101 - 150 av 523
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 101.
    Elin, Olsson
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Ska jag minnas allt det här?: En studie om att memorera klassisk musik2019Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Vid musicerande kopplas minnen, som det auditiva, det visuella och det motoriska minnet på. Dessa minnen är av stor vikt när det kommer till att spela musikstycken utantill. Det auditiva minnet minns melodier och harmonier, det visuella minns mönster och det motoriska minns  rörelser, så som greppväxlingar. 

    Syftet med detta arbete är att undersöka hur metoder för memorering kan utformas och genomföras. Studien utfördes på de första två satserna av Francis Poulencs Flöjtsonat, där olika metoder för memorering undersöktes. Memoreringen av första satsen inleds enbart på gehör utan att betrakta noterna, medan andra satsen instuderas först med noter för att sedan läras in utantill. Memorering är en tidskrävande process, vilket gjorde det nödvändigt att tillämpa flera metoder för utantillspel under tidens gång. De båda satserna studerades in utantill, dock med varierande säkerhet. Tidsaspekten blev en central del under arbetet, memorering tar tid och är ingenting som går att stressa fram. 

  • 102.
    Ellus, Jesper
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    ”Vad har man datorn till?”: ett arbete om datorns programvaror som hjälpmedel2017Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 103.
    Elmquist, Hanna
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    INTERPRETATION INOM SÅNG- PEDAGOGIK I DEN AFROAMERIKANSKA GENREN2016Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Abstract svenska

    Studiens syfte var att undersöka hur sångundervisning idag tar sig an interpretation, med inriktning på musikergymnasium. Idag känner många sångelever till begreppet och har varit i kontakt med det i sin undervisning, men då jag själv utbildades var så inte fallet. Denna studie undersöker därför om och hur utveckling skett på området.

    Interpretation är även ett bekant begrepp för den som ägnar sig åt exempelvis musikal, eller opera, men det är inte lika vanligt att man talar om begreppet inom jazzvärlden, således har jag valt att inrikta mig på att undersöka de afro- amerikanska genrerna, och med det avses för det mesta pop, soul, jazz, visa, blues.

    Studien använder sig av intervjuer, deltagande observationer, samtal och litteratur. Jag har närvarat vid två musikgymnasium, och informanterna i studien är sångerskor och sångpedagoger inom afro-genren.

    Analysen visar att inom litteraturen på området rör det sig främst om metodik för musikal och/eller opera, dock är dessa metoder även anammade inom de afro- amerikanska genrerna för det mesta. De måste dock modifieras och användas annorlunda då sångare inom afro- genren oftast icke har så givna scenarion att förhålla sig till som inom opera och musikal, vilket jag upptäckt under mina deltagande observationer vid två musikergymnasium. Detsamma framgår i de intervjuer jag genomfört.  Undervisningen i interpretation blir således ett verktyg för att utveckla sin förmåga till uttrycksfullhet.

     

    Nyckelord: sångare, interpretation, jazz, utbildning, musikal, opera, sång.

  • 104.
    Emanuelson, Bo
    Kungl. Musikhögskolan.
    Musik i klasslärarutbildningen: undersökningsrapport1990Studentarbete övrigt, 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 105.
    Enghag, Markus
    et al.
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Ljung, Karin
    Kungl. Musikhögskolan.
    Strategier vid klassrumsmusicerande. Samtal kring teorier och praktiker i musikundervisning2008Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 106.
    Englin, Anders
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Att skriva låtar med och utan begränsningar: En undersökning av ramars påverkan på kreativa processer2019Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna uppsats är att undersöka om, och i så fall hur, ramar påverkar min kreativa process när det kommer till att skriva låtar. Fem låtar har skrivits delvis eller helt färdigt och jag har i arbetet med tre av dem begränsat mig själv kreativt på olika sätt och med de övriga två har jag inte gjort det. Jag har fört loggbok efter varje genomfört arbetspass och har använt den för att analysera hur arbetsprocessen har fortlöpt och framför allt upplevts.

    Resultatet av min undersökning är att ramar kan fungera som en katalysator för min kreativa process. Eftersom jag upplevt att mer övning inom området är den viktigaste faktorn för att jag ska utveckla mina färdigheter som låtskrivare kommer jag fortsättningsvis också använda olika ramar när jag skriver låtar då de kan stimulera till arbete.

  • 107.
    Englund, Daniel
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Konsten att vara ledare. Ledarskap inom Sveriges SMASK-organisationer2009Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 108.
    Engquist, Christian
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Högstatus inom presentationsteknik: ekot av alfahannes vrål2010Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Både människor och djur har i alla tider och alla kulturer sett vissa individer i sin omgivning som ledare. De har känt sig manade att lyssna på dem, följa dem och tro på dem. Jag har intresserat mig för vad det är som föranleder detta beteende, eftersom det är min fasta övertygelse att det styr vårt samspel med andra individer än idag, överallt och ständigt. I sökandet efter en biologisk förklaring, där vissa egenskaper och kroppsliga attribut sannolikt spelar betydligt större roll än andra, har jag utgått ifrån begreppet hög social status (äv. högstatus). Jag visar i denna uppsats att detta begrepp innefattar en rad mekanismer som sitter djupt rotade i oss, när det handlar om vem vi väljer att se upp till och följa. En spontan tanke är att kunskapen om detta i högsta grad borde vara relevant vid muntliga framställningar av olika slag. Syftet med min undersökning är därför att undersöka i vilken utsträckning konceptet hög social status är förankrat bland personer som jobbar med utbildning inom presentationsteknik.

    I uppsatsens inledning konstaterar jag att gängse strategier kring kroppsspråk inom presentationsteknik bygger på mekanismerna kring hög social status, men att begreppet i sig överhuvudtaget inte förekommer i litteraturen på området. När det gäller samma litteratur så noterar jag dessutom att imitation som metod att träna egenskaper hos sig själv, med ett undantag, antingen fördöms eller ignoreras. I min undersökning har jag valt att intervjua tre personer som utbildar inom presentationsteknik, för att ta del av vilken nytta de tycker att man har av att känna till mekanismerna kring högstatus när man talar inför andra, samt om de själva använder begreppet. De får också redogöra för hur de ser på imitation som metod att träna egenskaper som har med presentationsteknik att göra. Resultatunderlaget kommer från tre kvalitativa telefonintervjuer.

    Undersökningen tyder på att begreppet hög social status har en mycket svag förankring bland personer som utbildar inom presentationsteknik. Anledningen till detta skiljer sig åt mellan de tillfrågade, men tycks ha att göra med att man antingen redan använder ett motsvarande begrepp, tycker att begreppets funktion är irrelevant, eller också först nyligen har börjat se dess relevans. I intervjuerna framkommer att man bedriver sin utbildningsverksamhet på vitt skilda grunder, och de som renodlat en viss teori kring kommunikation tenderar att tycka att företrädare för andra hållningssätt missar det väsentliga.

    Samtliga tillfrågade anser att imitation kan spela en positiv roll när det handlar om inlärande. De två respondenter som arbetar med kroppsspråk i sin undervisning talar dock hellre om inspiration än om imitation, medan den respondent som inte alls arbetar med kroppsspråk lättare accepterar begreppet. Min tolkning av detta är att kroppsspråk, enligt respondenterna, snarare bör inspireras fram än imiteras, medan mer abstrakta handlingar, som att ställa öppna frågor, kan kopieras rakt av.

  • 109.
    Engström, Marit
    Kungl. Musikhögskolan.
    Med musiken som livskraft: möte, musik, människa1995Studentarbete övrigt, 5 poäng / 7,5 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 110.
    Erik, Nilsson
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Berättande jazzimprovisation2019Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I detta arbete undersöker jag den berättande kvalité jag finner inom vissa improviserade jazzsolon. Denna kvalité har varit intressant att undersöka för att få utökade kunskaper inom improvisationskonsten och att hitta pedagogiska redskap för att undervisning i improvisation inte ska fastna i instrumentteknisk färdighet och harmonisk medvetenhet. Arbetet tar upp teorier om narrativ ur ett litteraturvetenskapligt perspektiv men tar också upp idéer om narrativ i musikalisk kontext. För att undersöka berättande improvisation har jag analyserat två jazzsolon där jag upplever denna kvalité, genomfört en intervju, spelat in egna improvisationer med en ensemble innan och efter jag praktiskt undersökt berättande improvisation. Inspelningarna har sedan spelats upp och diskuterats med en fokusgrupp. Resultatet visar på tydliga kopplingar mellan teorier om narrativ och berättande improvisation men att vägarna dit är många och att det är svårt att peka på objektiva företeelser som skapar detta.

  • 111.
    Eriksson, Caroline
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för folkmusik. Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Att spela fiol med hela kroppen: en studie i Jonny Solings pedagogiska metoder2016Studentarbete övrigt, 10 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 112.
    Eriksson, Caroline
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Ergonomi och mental närvaro i samspel för en hållbar kropp: en fallstudie om kulturella verktyg och metoder för ett ergonomiskt musicerande2017Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med studien var att undersöka och utvärdera kulturella verktyg och metoder som ingående komponenter i en strategi för ett ergonomiskt musicerande avseende främst stråkmusiker. Studien är metodologiskt genomförd som en fallstudie med semi-strukturerade kvalitativa intervjuer i kombination med observationer och tidigare insamlat datamaterial. Genom det kulturpsykologiska perspektivet kartläggs rytmik- och rörelsepedagogen Helle Axel-Nilssons kulturella verktygslåda. Axel-Nilsson är verksam vid Kungl. Musikhögskolan i Stockholm. Yttre (fysiska) påverkansfaktorer är kroppsliga besvär som uppstår av repetitiva rörelser, ensidiga och felaktiga ställningar i musicerandet. Med rätt metoder medvetandegörs vikten av dynamiken mellan spänning och avspänning. Inre (psykiska) påverkansfaktorer är en inre mental process, vi människor har möjlighet att förändra, hantera och påverka våra sinnen med tankens kraft. Mental närvaro bidrar till att upprätthålla en hållbar kropp. Det yttre och det inre samspelet bildar tillsammans en helhet och är beroende av varandra. För att vara en hållbar musiker och/eller pedagog är det viktigt att koppla samman den mentala närvaron med ergonomisk medvetenhet och att se hela kroppen som en helhet och inte som separata delar. Studiens övergripande resultat är att Axel-Nilsson kombinerar kunskaper från flera olika områden inom det yttre och det inre samt samspelet dem emellan i sin undervisning. Samspelet mellan det yttre och det inre utgör den pedagogiska metod Ki- kommunikation som Axel-Nilsson utformat och utövar. Hon arbetar med hela kroppens resurser och lyckas skapa en varierande undervisning med många sinnen aktiva. Genom att lära sig grunderna i hur man använder sin tyngdkraft i kroppens längd och rörelsemönster finner man sitt kroppsgehör för sitt kinistetiska sinne som tillsammans med mental närvaro ökar förutsättningarna för att upprätthålla en hållbar kropp.

  • 113.
    Eriksson, Cecilia
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Det är som att träna utan att springa: en kvalitativ undersökning om kultur på recept.2014Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    År 2010 startade Region Skåne ett pilotprojekt kallat Kultur på recept där sjukskrivna personer med diagnoserna lätta till medelsvåra depressioner, stress och långvarig smärta fick olika kulturaktiviteter utskrivet på recept. Projektet har utvecklats och förstorats och genomförs i en ny version fram till december 2014. Även Jönköpings läns landsting genomför ett nästintill identiskt projekt. Att remittera kultur på recept kan ses som en drastisk åtgärd både från primärvården och från kultursektorns håll. I denna undersökning undersöks syftet med projekten Kultur på recept och varför kultur behöver remitteras på recept. Undersökningens resultat baseras på kvalitativa intervjuer med personer från primärvården, Kultur på recept och kulturlivet i övrigt. Resultatet utgörs av fyra olika underavdelningar. Där framkommer det att primärvården är i behov av fler behandlingsalternativ för att möta det ökande antalet vårdsökande med psykisk ohälsa, att Kultur på recept kan fungera som en väg tillbaka till ökad aktivitet vid sjukskrivning, att gruppen som bildas under receptperioden utgör en viktig del av rehabiliteringen samt att Kultur på recept blir en viktig plattform där kulturpolitiska mål som tillgänglighet och delaktighet kan uppnås.

  • 114.
    Eriksson, Cecilia
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    När kroppen följer tanken och tanken följer kroppen: om samspelet mellan scenisk gestaltning, musikalisk interpretation och sångteknik2014Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 115.
    Eriksson, Kalle
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Faller du så tar vi emot dig: trygghet, tillit och kommunikation i gruppundervisning med fokus på kroppen som verktyg2012Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 116.
    Eriksson, Nina
    et al.
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Gudmundsdottir, Brynja
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Musikskolecheck. En undersökning om den nya musikskolechecken i Nacka kommun2008Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 117.
    Eriksson, Simon
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Sitter "soundet" i banden?: en undersökning om bandad- och bandlös elbas i live- och studiosammanhang2018Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie är att få en fördjupad kunskap om skillnader och likheter mellan bandad- och bandlös elbas. I studien undersöks användningsområden och även musikaliska uttryck. Metoder i undersökningen var intervju, transkribering och inspelning där en undersökning i arrangemang, musikaliskt uttryck och roll i ensemble sker.

    Studien genomfördes i tre delar: en intervjudel där fyra aktiva basister intervjuades. En del där jag transkriberade en basstämma som ledde till den sista delen med två inspelningar där jag spelar elbas. Det transkriberade och inspelade materialet är basstämman i Paul Youngs version av låten Wherever I Lay My Hat. Samma bakgrundsmusik har använts vid inspelning på både bandad- och bandlös elbas.

    Resultatet visar på skillnader i live- och studiosammanhang. Resultatet visar även att förberedelsetid på de respektive instrumenten skiftar, en differens i klang, roll och plats i ljudbilden beroende på live- eller studiosammanhang.

  • 118.
    Eriksson, Uffe
    Kungl. Musikhögskolan.
    Rörit1984Studentarbete övrigt, 5 poäng / 7,5 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 119.
    Espås, Karoline
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Skapande med klass: musiklärares strategier för undervisning i musikskapande i årskurs 4-62015Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Denna uppsats handlar om musiklärares strategier för att arbeta med musikskapande i åk 4-6. Studien har gjorts med hjälp av fyra kvalitativa intervjuer med musiklärare i grundskolan och en analys av dessa. Syftet är att få en inblick i hur musiklärare undervisar i musikskapande för årskurs 4-6 och hur undervisningen förhåller sig till det centrala innehållet för åk. 4-6 i Lgr11; ” Musikskapande med utgångspunkt i musikaliska mönster och former, t.ex. ackordföljder och basgångar” (Skolverket, 2011) med frågeställningen ”Vilka strategier har musiklärare för undervisning i momentet musikskapande för årskurs 4-6?” I resultatet framgår det att respondenternas strategier är utvecklade av dem själva och att musikskapandet ofta sker med utgångspunkt i textskapande och att de sällan arbetar med utgångspunkt i basgångar. Det framgår också att lärarna anpassar sin undervisning i förhållande till miljön i klassrummet och i relation till bedömningsarbetet och att det saknas strategier för elevernas spontana skapande.

  • 120.
    Falthin, Annika
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Meningserbjudanden och val: en studie om musicerande i musikundervisning på högstadiet2015Doktorsavhandling, monografi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    Abstract

    Affordance and choice: performing music in lower secondary school

    The purpose of this study is to elucidate affordances and meaning-making processes where students in Compulsory lower secondary education learn to play music together in music class. The data consists of a series of observed music lessons, performances and stimulated recall interviews in two 8th form classes, video recorded in the course of one term.

    The analysis focuses on students’ and their teacher’s musical interaction and sign making during music class. In order to explore multimodal aspects of sign making in teaching and learning, the study rests on a theoretical framework of social-semiotic multimodality and design theory of learning. Nine students, strategically selected, were observed more frequently than the rest. Excerpts of their singing and playing music on different occasions were transcribed into scores in which musical notation together with other graphic signs and written descriptions represent the events. The scores visualise mul- timodal aspects of musical interaction, which made a 'fine grained' analysis of meaning-making processes possible. Further, an analysis was made of how the students and their teacher expressed themselves about the playing and learning and how this related to their observed actions.

    The result reveals how the teacher’s physical and verbal communicative sign combinations and choice of repertoire conveyed several layers of mean- ing by means of instructions for playing and by references to different dis- courses and genres. During lessons the principle of recognition was present in all of the teacher's sign making but it might be expressed in different modes including expected actions that surprised, amused and helped students to link different musical parameters together. Through transmodal transla- tions of the teacher’s signs, students, linked short fragments of their parts together, and taking turns with the teacher, made longer musical lines. It was found that students’ activities and utterances indicated that a shared sense of meaning and acceptance took precedence over personal musical wishes and preferences.

    The study contributes to a close insight and understanding of how young people's meaning-making processes may be manifested in music 'teaching- and-learning' in heterogeneous classes, as well as of the significance of teachers’ sign-making in that process. The results of the study warrant a discussion of how musical learning is made possible and is restricted de- pending on how music teaching in schools is designed.

    Keywords: music teaching, musical interaction, meaning making, semiotic resources, re-design, transmodality, dialogue 

  • 121.
    Falthin, Annika
    Kungl. Musikhögskolan.
    Musik som nav i skolredovisningar2011Licentiatavhandling, monografi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    Music as a hub in school presentationsThe aim of the study is to elucidate how making meaning is constituted when lower secondary pupils play music when giving accounts of other school subjects than music. The empirical material consists of four presenta- tions in the subjects of physics, religion and Swedish, which were filmed during ordinary lessons in a lower secondary school. In addition the data consists of nine filmed stimulated recall interviews with the pupils and their teachers, which were also filmed.Social semiotic multimodality constitutes the study’s theoretical and methodological point of departure. The perspective enables investigation of the pupils’ playing of music and music in its multimodal context, and of how different dimensions of meaning are constructed. The filmed presentations were transcribed into music scores in order to visualise the multimodal events of the presentations. Three different categories of meaning were used, ideational, interpersonal and textual meaning, to analyse how music relates to other modes of communication.The results show how the temporal functions of music serve as frame- work and motor, what the music narrates in relation to the subject content and what interpersonal relations the music communicates. The young peo- ple’s knowledge of music manifests itself in the different accounts as an ability to use and adapt musical knowledge to a context where another sub- ject than music is in focus. The presentations of Swedish are travesties of well-known songs and the pupils stick to the given form. In the other presen- tations the pupils themselves had compiled the music and the result was a form of musical works where the music does not follow any model or certain genre. The informants think that this working method implies that the work is experienced as meaningful both to themselves and to the audience.

  • 122.
    Falthin, Peter
    Kungl. Musikhögskolan.
    Goodbye Reason Hello Rhyme: a study of meaning making and the concept development process in music composition2011Licentiatavhandling, monografi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    This thesis comprises two articles based on qualitative empirical studies and a theoretical introduction. All three texts deal with the same problem area concerning musical meaning making and the concept development process in the course of composition learning. Each text could be read separately. The composition tasks in the empirical studies are both in electroacoustic music but the research problems and findings concern a broader sense of composition learning and even musical learning in general. The corpus of music education research on composition, rarely takes the body of artistic research and development literature into account, which means that contem- porary techniques and aesthetic discussions commonplace in composition education practice are not considered in music education research. This the- sis contributes to the research field of music education by acknowledging some of the fundamental research on composition, and discussing it from an education perspective. As a consequence, a contribution salient in the arti- cles is to begin to develop research methodology accordingly. The introduc- tion takes on a quest to map out the field in a new way by bringing together research in music education with artistic research on composition, writings on music philosophy, semiotics and cognitive psychology. The boundaries and interplay between semantic significance and syntactic meaning are ex- amined and discussed, as is the relation between aesthetic meaning making and learning. The articles deal with these issues in the context of composi- tion learning at a music program in upper secondary school. The one entitled Synthetic Activity is about fundamental aspects of soundgeneration and hence directed towards semiotics in the form of phonology and significance in connection to musical gesture and spectral content. The learning and meaning making processes of two composition students are studied as they engage in additive synthesis to build sounds, musical phrases and eventually a short musical composition. One of the most striking results is that the pro- ject came to be as much a listening experience as one of creative music mak- ing, and that the concept development process included rehearing and reas- sessing familiar sounds and music. The article Creative Structures or Struc- tured Creativity deals with form and syntactic structure, as the students learn to develop and apply composition algorithms to further their creative think- ing. The results show that there are several different layers to the concept development processes in this project. One layer concerns to be able to struc-7ture musical parameters on an aggregate level; to learn to plan musical de- velopments as space of possibility rather than as a determined linear se- quence of musical events. Another layer comprises problems of learning the programming environment and how to embody the musical algorithms in working computer-code. A third layer concerns letting the algorithmically generated materials influence your creative thinking. Tokens of the concept development process as described by Vygotskij (1987, 1999) in language- based learning were prominent also in the music composition learning of these studies. Implications for further research include formalizing criteria for the developmental phases of the concept development process in musical contexts.

  • 123.
    Fløgstad, Guro
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Att se allas behov: en studie av resurser och utmaningar i en pop- och rockensemble med olika musikaliska förutsättningar2018Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Att leda en ensemble med olika musikaliska förutsättningar kan bjuda på utmaningar då det är många behov som ska tillgodoses på samma gång. Läroplanens krav om individanpassad undervisning ökar pressen för lärare att kunna bemöta alla individer i den svenska skolan i dag, och en fördjupad kunskap kring ämnet krävs för att läraren ska lyckas att få sina elever att nå målen. I denna studie utforskas olika tillvägagångssätt att lära ut låtar till en pop- och rockensemble där deltagarna har olika kunskapsnivå. Syftet är att utforska metoder som passar för mer respektive mindre erfarna deltagare i en ensemble samt se vilka resurser och utmaningar som finns i en ensemble med olika musikaliska förutsättningar. Studien har inletts med en aktionsforskning på en pop & rock-ensemble som dokumenterats med enkäter från deltagarna och dagbok från mig, ensembleläraren. Därefter genomfördes en kvalitativ intervju med de deltagande. Till grund för analysen ligger det kulturpsykologiska perspektivet, Vygotskijs teori om den proximala inlärningszonen samt teorien om kulturella verktyg. Resultatet visar att föredraget tillvägagångssätt verkar bero lika mycket på vilket instrument deltagaren spelade som vilken nivå de var på. Resultatet visar även att erbjudande av olika kulturella verktyg ökar sannolikheten för att både mer och mindre erfarna kan lära utifrån sin kunskapsnivå. En resurs i studien var att kamratlärande uppstod som strategi i processer där ensembleledaren inte räckte till, medan en utmaning var att anpassa undervisningens utefter varje bandmedlems proximala inlärningszon. Studien visar också på att trivsel och ett stödjande psykiskt klimat i en grupp spelar en avgörande roll i hur ett lektionstillfälle som helhet upplevs, och att ett tillvägagångssätt med rytmik verkade vara det som både mer och mindre erfarna deltagare tyckte bäst sammanlagt om. Om toleransen för varandras olika kunskapsnivå höjs, och personers olikheter ses på som en resurs istället för motsatsen tror kan det leda till en mer inkluderande musikvärld och i förlängningen en bättrad självkänsla bland människor i vårat samhälle. 

  • 124.
    Folkesson, Elin
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Musiken i den svenska Waldorfskolan: en undersökning av tre musiklärares syn på musikämnet2013Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 125.
    Forsberg, Daniel
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    En resa mot frizonens mittpunkt: En etnografiskt inspirerad studie av ett kulturskoleprojekt2019Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Kulturskolans verksamhet når många gånger på grund av begränsad ekonomi och utanförskap inte ut till de socioekonomiskt utsatta områdena i Sverige, varför Kulturrådet genom utvecklingsbidrag möjliggör kostnadsfri undervisning till nya målgrupper. Syftet med föreliggande studie har därför varit att beskriva och utvärdera ett av Kulturrådet finansierat projekt som riktar sig till ungdomar på en skola i ett socioekonomiskt utsatt område, samt undersöka resultatet av ett empowermentbaserat undervisningssätt. Ett sociokulturellt perspektiv har legat till teoretisk grund för studien. Projektet som pågått under två terminer har genomförts med inspiration av etnografiska metoder. I resultatet framkom att deltagande elever motiverats att delta i fortsatt verksamhet då de fått komma till Kulturskolans lokaler som skiljer sig på ett positivt sätt ifrån grundskolans. Eleverna talar positivt om de situationer då de upplevt bemästring av musikaliska utmaningar och påtalar vikten av att få delta i en liten grupp där de blir sedda och får de resurser de behöver. Efter genomförande av studien konstaterades gällande projektets förutsättningar att det bristande engagemanget från grundskolan begränsade möjligheterna till att nå alla elever och inte minst nå uttill dem. I hänsyn till de positiva aspekter den empowermentbaserade undervisningen påvisade, däribland möjliggörandet av det studerade inträdet i ”Zone of Proximal Development”, skulle projektet med rätt förutsättningar kunna utvecklas till en frizon för fler barn i socioekonomiskt utsatta områden.

  • 126.
    Forsberg, Mimmi
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Jakten på popsoundet: konsten att utveckla sound utifrån sångideal2018Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Det kan finnas många svårigheter med att hitta ord för vad man vill lära sig när det gäller något man ännu inte har kunskap om. Studiens syfte är att undersöka hur en sångare kan arbeta med rösten utifrån ett givet sångideal och hur det i sin tur kan påverka det individuella soundet. I denna rapport syftar sound på den sångteknik sångare medvetet eller omedvetet väljer att använda vid sång av olika slag.

    Studien genomfördes genom sångteknisk analys av en vald låt, Halo, tillsammans med ett valt sångideal, Beyoncé. Analysen fokuserades kring ansatser och frasslut samt begrepp från två valda sångtekniker, Estill Voice Training System och Complete Vocal Technique. Till studien finns även klingande material i form av två inspelningar av låten som gjordes för att tydliggöra eventuella skillnader av röstanvändning. Den ena genomfördes innan undersökningen påbörjades utan sångtekniska ramar och den andra inspelningen genomfördes efter att undersökningen var slutförd och skulle återspegla liknande sångteknik som sångidealet.

    Resultatet visar att det finns många positiva effekter av att ha sångliga förebilder men att det också förutsätter ett sunt förhållningssätt till att öva upp vissa förmågor. En del av att nå sina mål kan vara att få handledning och hjälp för att komma vidare. 

    Då rösten är ett organiskt och dynamiskt instrument kan det användas därefter med dess ytterligheter. Till detta krävs ibland ett mod att våga utveckla dessa färdigheter och att gå utanför hur man är van vid att sjunga.

  • 127.
    Forsberg, Mimmi
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Motivera mig!: Förebilders betydelse för motivation att lära2019Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Studiens syfte är att belysa frågan om betydelsen av förebilder för sångares motivation att lära i sångundervisning. Fokus för studien har varit att undersöka på vilka sätt förebilder kan skapa motivation på ett meningsfullt sätt åt sångelevers lärande samt på vilka sätt jag, som forskande lärare, med stöd av aktionsforskning kan utvecklas på ett meningsfullt sätt som pedagog. Då aktionsforskning utgår ifrån vad som sker i olika situationer, har undersökningen bearbetats ur det vetenskapsfilosofiska perspektivet pragmatism. Undersökningen genomfördes genom sånglektioner med två elever som hade varsin sångförebild de ville arbeta utifrån. Eleverna förde parallellt med lektionerna en loggbok över deras lärandeprocess och det gjorde även jag, som undervisande lärare. Elevernas loggböcker användes sedan som underlag för den fortsatta lektionsplaneringen och analyserades efter att undersökningen var slutförd. Analysen av elevernas loggböcker visade olika teman av vikt för elevernas motivation att lära. Dessa teman presenteras i resultatkapitlet och är självförtroende, trygghet, erfarenheter och att skapa mening för sitt lärande. Genom pragmatism, som vetenskapsfilosofiskt perspektiv, har undersökningen lyft betydelsen av elevernas erfarenheter och meningsskapande för deras lärande. Diskussionskapitlet tar upp hur lärare kan arbeta för att möta elevers individuella behov, hur elev och lärare kan fungera som resurser för varandra för att främja lärande samt hur dialogen mellan lärare och elev kan användas som ett redskap i undervisningen för att skapa medvetenhet, mål och nytta för lärandet.

  • 128.
    Forsgren, Sanna
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Klassiskt, jazz och lärande: jämförelser mellan två musikgenrer inom pianoundervisning2018Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I detta självständiga arbete har jag undersökt hur pianopedagoger som undervisar i den klassiska genren och i jazzgenren förändrar sin undervisning beroende på vilken genre elevenspelar i. Målet var att se vilka likheter och skillnader som finns i undervisningen samt att fåkunskap om hur jag som pianist och pedagog kan dra nytta av en sådan jämförande studie. Syftet med undersökningen var att hitta konkreta jämförelsepunkter mellan genrerna samturskilja hur pianopedagoger såg på undervisningen beroende på genre. Men även att som klassisk pianist få en inblick i jazzens tekniska värld och se om de två olika genrerna kanske inte är så olika i grunden. Målet är att kunna identifiera några delar där den klassiska genren och jazzgenren möts i pianoundervisning för att förbättra mitt eget pianospel men även i min roll som pianopedagog samt att kunna hjälpa andra i min position.

    Ett antal moment kopplade till pianoundervisning samt några specifika moment och övningar valdes ut. Fyra pianopedagoger som samtliga undervisar på minst gymnasienivå i både klassiskt och jazzpiano och har både musikalisk och pedagogisk utbildning från högre lärosäten, valdes ut som intervjupersoner och epostkontakter. Undersökningen visade att pedagogernas undervisningssätt inte ändrades nämnvärt mellan genrerna; vissa delar betonas mer men förhållningssättet är detsamma. Störst var skillnaden i jämförelsen av skalor i respektive genre, dels i hur övningen ska genomföras och dess syfte i respektive genre. Att notbaserad- och gehörsbaserad undervisning kan gå hand i hand framkom i mitt arbete trots att arbetet visar att notbaserad undervisning används lite mer vid klassiskt spel och gehörsbaserad vid jazzundervisning.

  • 129.
    Forsgren, Sanna
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Pianoundervisning - grupp eller enskilt?: Hur pianopedagoger förändrar sina didaktiska val beroende på undervisningsform2019Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Denna studie bygger på en jämförelse mellan hur pianopedagoger förändrar sina didaktiska val beroende på undervisningsform, i detta fall enskild undervisning eller gruppundervisning. Tre pianopedagoger har intervjuats och sex observationer har genomförts. En då vardera pedagog undervisade i grupp och en då pedagogerna undervisade enskilda elever. Undersökningen har genomförts med hermeneutik och det sociokulturella perspektivet som teori med inslag från Lev. S. Vygotskijs tankar kring kamratlärande och den proximala utvecklingszonen. De visuella, auditiva och kinestetiska lärstilarna valdes ut som särskilt viktiga för undersökningen samt sången och rytmikmetoden som redskap i undervisningen. Dessa redskap valdes ut med grund i dess positiva påverkan på inlärning och kontinuerliga närvaro under min utbildning på Kungl. Musikhögskolan i Stockholm. En koncentration har funnits kring de redskap, enligt den sociokulturella teorin, som pedagogerna använt i sin undervisning och hur faktorer som samspel och kamratlärande har använts och speglats i undervisningen.

    Resultatet presenteras i två delar. Tre intervjuer med pianopedagoger visar att de inte anser sig göra någon skillnad i sina didaktiska val beroende på undervisningsform. Däremot motsäger resultatet från observationerna detta till viss del. Störst är skillnaden mellan hur informanterna ser på sångens roll i undervisningen och hur de använder den. Undersökningen visar att pedagogernas didaktiska val till större del beror på deras egna preferenser i kombination med individanpassad undervisning än beroende på undervisningsform. I resultatet kan man utläsa att fler moment och redskap användes under gruppundervisningen än under de enskilda lektionerna. Detta kan bero på att pedagogerna behöver anpassa materialet efter fler individers preferenser och möjligheter för inlärning i gruppundervisningen, under de enskilda lektionerna har pedagogerna större möjlighet att individanpassa efter den aktuella eleven.

     

  • 130.
    Forslund, Britta
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Gemensam upplevelse en förutsättning: föräldrars konstnärliga upplevelse av kultur skapat för den allra yngsta publiken2017Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie är att utifrån ett konstnärligt perspektiv, beskriva nyblivna föräldrars upplevelse och känsla av delaktighet när de tillsammans med sitt barn uppsöker kultur utformat för de allra minsta individerna, upp till 2-års ålder.

    Fem halvstrukturerade kvalitativa intervjuer på omkring en timme vardera, genomfördes med fem pappor som alla besökt ett flertal olika kulturaktiviteter tillsammans med sitt lilla barn. De ombads, i rollen som kulturkonsument snarare än i rollen som förälder, att beskriva sin konstnärliga upplevelse och känsla av delaktighet, som de erfarit i dessa kulturella sammanhang. Intervjuerna analyserades och tolkades utifrån en hermeneutisk forskningsansats.

    En slutsats som kan dras av studien är att föräldern ofta blir positivt berörd känslomässigt och får en konstnärlig upplevelse av att gå på barnkultur riktat till den allra minsta individen. Detta kräver dock vissa förutsättningar. Den grundläggande förutsättningen är den gemensamma upplevelsen, som infinner sig när konsten förmår inspirera och engagera både barnet och sin förälder i ett ömsesidigt konstnärligt möte. Detta fenomen uttryckte alla papporna som eftersträvansvärt, men värderades i olika grad beroende på deras förväntningar och behov av barnkultur samt på vilken roll som pappan antog i dessa sammanhang.

    Denna rapport kan bidra med underlag till utformandet av en modell som konstnärer skulle kunna arbeta utifrån om de har intentionen att skapa konst som kan nå fram till både den allra yngsta och den äldre publiken, i ett ömsesidigt möte på lika villkor.

  • 131.
    Forslund, Emanuel
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Ledarskap i musik och idrott: Skillnader och likheter i ledning och utveckling av grupper2013Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Forskning visar att ett gott ledarskap är en viktig faktor för att grupper och individer skall utvecklas och motsatsen kan hämma duktiga individer och/eller få grupper att stagnera eller till och med gå bakåt i utvecklingen. Denna studie undersöker musik- och idrottsledares syn på sitt eget ledarskap. Ledarna svarar i kvalitativa intervjuer på frågor kring sin egen syn på ledarskap, svårigheter med ledarskapet, individutveckling och grupputveckling. Intervjuerna kompletteras även av två observationer, en inom varje område. Dessa musik- och idrottsledares svar jämför jag för att undersöka likheter och skillnader samt för en diskussion kring resultatet och om det finns något de kan lära av varandra. Studien visar bland annat att schablonbilden av den skrikande ishockeytränaren inte riktigt stämmer överens med de ledare som utbildar unga ishockeyspelare i Sverige och att ledare inom körsång har en mycket stark ställning och ofta ensam lotsar sina grupper mot uppsatta mål.

  • 132.
    Forslund, Emanuel
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Mannes Musik: en pedagogisk plattform på internet2013Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I denna projektrapport sammanställs arbetet med att skapa webbplatsen www.mannesmusik.com. Resultatet är tänkt att bli en hemsida som riktar sig till elever i högstadiet. Syftet med projektet var att skapa en pedagogisk plattform för musik på internet. Webbplatsen innehåller grundläggande förklaringar för gitarr, piano och bas. Ett annat mål var att skapa en digital materialbank för egna kompskisser, noter och körarrangemang på webbplatsen.

    I arbetet med att jobba fram hemsidan har vissa digitala program använts. Hemsidan har producerats i publiceringsprogrammet Wordpress. I rapporten beskrivs processen med att arbeta i detta program som till stor del bygger på färdiga mallar. Ett annat program som använts är Paintbrush vilket är ett ritprogram som brukats för att skapa enkla och tydliga kompskisser med ackordtabeller för de olika instrumenten.

    Obligatorisk och fri vald litteratur (se litteraturlista) ligger till grund för en mer allmän pedagogisk och konstnärlig diskussion av projektet men också som musiker och musiklärare.

  • 133.
    Forsman, Andreas
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    App app app!: iPad och appar – komplement eller konkurrent till traditionella musikinstrument inom grundskolans musikundervisning?2016Självständigt arbete på grundnivå (högskoleexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Den tekniska utvecklingen i samhället går snabbare och snabbare, ett påstående knappast någon bestrider nuförtiden. Utvecklingen, inte minst inom dator- och IT-området, påverkar oss alla, oavsett ålder. Inom skolan är datorer ett självklart redskap och begreppet digitala verktyg är inkluderat i grundskolans läroplan inom flera olika ämnen. Denna undersökning syftar till att belysa iPadens roll i grundskolans musikundervisning. För att få svar på om en iPad tillsammans med anpassade appar kan användas som ett musikinstrument i undervisningen, eller till och med ersätta traditionella musikinstrument, så har jag intervjuat tre personer. En representant för utformningen av Skolverkets läroplan för ämnet musik, en rektor inom grundskolan och en ämneslärare i musik på grundskolan får ge sin syn på frågan. Dessa kvalitativa intervjuer ligger till grund för empirin i denna undersökning. Informanternas svar har analyserats med ett hermeneutiskt perspektiv vilket har lett till nya frågor och svar kring iPadens roll i musikundervisningen. Resultatet pekar på att iPads och appar har en självklar roll som verktyg i musikundervisningen men kan inte betecknas som ett musikinstrument. Dock betonar samtliga informanter att svaret kan bli annorlunda i framtiden. Ett tydligt tecken på hur snabbt tekniken utvecklas.

  • 134.
    Forsman, Anna Birgitta
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Instrumentalundevisning i mellanstadiet: En intervjuundersökning om tre musiklärares tolkningar och förverkligande av klassrumsmusicerande på mellanstadiet2018Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Undersökningen syftade till att få inblick i hur musiklärare tolkar kursplanen för musik, vilka metoder de använder sig av och vilka ramfaktorer som påverkar instrumentalundervisningen. Genom tre semistrukturerade kvalitativa intervjuer har studien kunnat lyfta fram några faktorer som mest påverkar att lyckas i instrumentalundervisningen i grundskolans mellanstadium. Speciellt gruppstorleken har visat sig vara en faktor som i hög grad påverkar hur undervisningen utformas. En stor elevgrupp minskar musikundervisningens kvalitet och möjlighet till individuell kontakt med eleverna och därför är mindre undervisningsgrupper i grundskolans mellanstadium att föredra då det gäller instrumentalundervisningen. Tillgången till instrument och övningsrum är också viktiga komponenter för hur musikundervisningen kan genomföras. Det har även framkommit att strukturen på och innehållet i undervisningen i musik skapas fritt av läraren. I svenska skolan finns det ingen allmänt använd lärobok för musikämnets instrumentalundervisning varför det är läraren som själv väljer repertoar och metod enligt egna referensramar.

  • 135.
    Forsmo, Katrin
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Empatins betydelse i konstnärliga terapier: en intervjustudie2015Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Denna studies syfte är att undersöka empatins betydelse inom tre olika konstnärliga terapier. I denna studie används en hermeneutisk ansats både i metoden och i den analytiska tolkningen. Underlaget för analysen har varit tre intervjuer med tre terapeuter. Empatibegreppet beskrivs utifrån ett utvecklingspsykologiskt perspektiv och dels ur ett psykodynamiskt perspektiv. Utifrån intervjuerna formades fem sammanfattande teman. 1 Det empatiska syftet. 2 Terapeuten som förebild. 3 Konstnärligt skapande. 4 Intersubjektivitet. 5 Förändringsprocess. I diskussionen problematiseras hur empatibegreppet kan användas och om behovet av att beskriva de intersubjektiva processer som är en förutsättning för empati. Den grundläggande intersubjektiva samspelsväven har nära samband med de konstnärliga interaktionsformerna som terapeuterna använder både på ett praktiskt och teoretiskt plan.

  • 136.
    Franzén, Helena
    et al.
    Kungl. Musikhögskolan.
    Starck, Karin
    Kungl. Musikhögskolan.
    A prima vistasång i gehörsundervisningen2007Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 137.
    Fridlund, Ida
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Vilka redskap har du?: En enkätundersökning om musiklärares förutsättningar och praktik av anpassningar och stöd för elever med NPF2019Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 210 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Utifrån att själv jobbat som musiklärare och därigenom fått se de utmaningar en musikundervisningssituation kan innebära för elever med Neuropsykiatriska funktionshinder (härefter förkortat NPF, och innefattande till exempel ADHD och autism) väcktes mitt intresse att undersöka detta. Min ambition har varit att a) undersöka musiklärares förutsättningar för att undervisa elever med NPF, b) undersöka vad musiklärare använder för stöd och anpassningar i relation till elever med NPF. Då min avsikt varit att få en bred bild av detta område valde jag att göra en enkätundersökning riktad till samtliga grundskolelärare i musik i Linköpings kommun. Uppsatsen är skriven med och enkäten analyserad utifrån den sociokulturella teorin. Resultatet visar att de flesta musiklärare i studien anger att de använder stöd och anpassningar för att få musikundervisningen att fungera för elever med NPF. En majoritet anger dock också att de tror musikundervisning upplevs som mer utmanande för elever med NPF än mer teoretiskt orienterade ämnen. Endast en liten andel menar att de fått med sig kunskaper inom området från sin grundutbildning, samtidigt som många anger att de har möjlighet att få stöd och hjälp på sin arbetsplats, till exempel från specialpedagog. Undersökningen visar att det finns många olika typer av stöd musiklärare använder sig av. Några av de vanligaste har att göra med att skapa rutiner och kontinuitet både inom undervisningen och mellan olika ämnen, samt att på olika sätt skapa ordning i rummet, till exempel vad gäller instrument. Att ge elever möjlighet till paus eller alternativt arbete omnämns också som ett vanligt sätt att anpassa musikundervisningen.

  • 138.
    Fritz, Ellinor
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Musik-lärare eller Musik-lärare?: hur några musiklärare ser på sin yrkesroll2015Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Musik-lärare eller musik-lärare? Hur några musiklärare ser på sin yrkesroll skildrar yrkessocialisationen inom musikläraryrket idag. Syftet är att ta reda på vilka motiv som kan ligga till grund att välja musikläraryrket och vilken kompetens som anses viktig i rollen som musiklärare. Därför har jag frågat några musiklärare hur de ser på sitt yrkesval, sin yrkesroll samt hur de ser på relationen mellan att vara musiklärare och musiker. Metoden har varit att genomföra kvalitativa, halvstrukturerade djupintervjuer vilket utgör det empiriska materialet i detta arbete. Med en abduktiv ansats som vetenskaplig metod har jag låtit min empiri samspela med tidigare forskning, där jag utgått från framförallt Christer Bouijs studier om musiklärare. Med hjälp utav Boujis tankar om olika lärarkategorier samt den franske kultursociologen Pierre Bourdieus utbildningssociologiska begrepp habitus, status och kulturellt kapital har jag analyserat min empiri. Resultatet visar att konflikter kan finnas i relationen mellan musiklärarrollen och musikerrollen. Det som studeras och diskuteras är orsaken till konflikten samt hur musiklärarna i studien löser en eventuell konflikt mellan sina två yrkesroller.

  • 139.
    Fritzson, Linus
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Hårdrockstrummor: En analys av olika årtiondens spelstilistiska drag2019Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Denna uppsats riktar fokus mot att ringa in de inlärningsmetoder som kan ha använts för att mynna ut i de speciella spelsätt som anammades av hårdrockstrummisar på 1970- och 1980- talet. Två trummisar har valts ut för att representera de två årtiondena, John Bonham och Vinny Appice. Arbetet berör de två termerna formellt och informellt lärande. Även plankning och transkription diskuteras då detta utgör en stor del av metoden för att nå någon form av tes. De två utvalda trummisarnas spel har transkriberats i såväl kompsituation som solosituation för att sedan jämföras med utvald slagverkslitteratur. Detta arbetet mynnar ut i resultatet att för att erhålla de spelstilistiska drag som återfinns i dessa årtionden bör gråzonen mellan formellt och informellt lärande omfamnas snarare än att de båda sätts i kontrast till varandra.

  • 140.
    Frostenson, Cecilia
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Learning study i kulturskolan?: Kompetensutveckling i den egna praktiken2016Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    In this study Learning study has been carried out as a model for skills development focusing teaching and learning processes for music teachers within the Community School of Arts. The model rests on variation theory to improve teaching and learning. The design of a Learning study consists of three video filmed lessons interwoven with continious monitoring and planning through collagiate dialogues. Work with Learning study starts from the choice of a certain aspect of knowledge, the learning object, and the identification of several critical aspects based on the pupil's current level of understanding. In the teaching situation, the teacher provides variation patterns to support the pupil’s learning.. The design of the model in this study is modified with a view to a better fit with the subject of music, and the context of teaching in the School of Arts.

    Starting from the cultural-psychological perspective on learning and a phenomenographic inspired method, this study aims to describe the participating teachers’ learning through their Learning study. The teachers have experienced a development of knowledge in themselves as well as in their pupils. They have assimilated a language for reflecting on the process of teaching. Reflected experience has made the didactic interaction in the teaching process visible. The collegiate dialogue has contributed to the development of more variation in the tools used for teaching. Learning study is therefore found be a useful tool in the development of music teaching in the context of Community School of Arts when enough time, continuity and a qualified coach are provided. 

  • 141.
    Gellin, Henrik
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Hur förhåller sig musiklärare till timing och flyt?2015Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    2011 antogs en ny läroplan för den svenska grundskolan. Den nya läroplanen syftade bland annat till att med sin nya utformning i kombination med utökade betygssteg och övriga reformer ge ökad tydlighet för lärare, elever och föräldrar. Alla skolämnen fick en kursplan indelad i; Centralt innehåll, Kursplan och Kunskapskrav. Musikämnets centrala innehåll säger att elever i grundskolan bland annat ska ges möjlighet att utveckla sina kunskaper i sång, melodispel och ackompanjemangsspel i ensemblespel i olika genrer. I kunskapskraven står att bland annat förmågorna timing och flyt ska bedömas.

    Den här uppsatsen syftar till att undersöka hur verksamma musiklärare i grundskolan tolkar och tillämpar begreppen timing och flyt. Lärarnas intervjusvar kommer att jämföras med varandra men också att ställas mot intervjusvar från två informanter som deltagit i utformningen av det bedömningsstöd som publicerades 2012. Lärarnas svar kommer också att ställas mot intervjusvaren från en informant som deltagit i skapandet av kursplanen i musik. Detta för att undersöka hur den undervisande verkligheten förhåller sig till implementeringen av begreppen.

    Uppsatsens resultat visar att lärarsvaren innehåller generella likheter och skillnader på detaljnivå i definitionerna av timing och flyt. Mängden skillnader kan utmana likvärdigheten i behandlingen av begreppen timing och flyt i både undervisning och bedömning bland de fem lärarinformanterna. Svarens spridning är i linje med de uppfattningar om begreppen timing och flyt som informanten som arbetat med kursplanen ger uttryck för. Detta eftersom begreppen också i implementeringsfasen behandlats som vida och öppna för tolkning. Det finns också stöd för många av lärarnas definitioner av timing och flyt i Skolverkets bedömningsstöd, även fast få lärare uppger att de använt sig av det.

  • 142.
    Gerhardsson, Caroline
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    MVG - för vem? Lärares syn på möjligheten att ge höga betyg i musik2009Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 143.
    Gisslén, Thom
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Kontrollerade gitarrlärare: Hur de förhåller sig till styrdokument och kunskapskrav på gymnasieskolans estetiska program2019Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Detta arbete handlar om att få en förståelse för hur gitarrlärare på gymnasiet förhåller sig till styrdokument och kunskapskrav samt vad de anser skillnaden är mellan den aktuella och den tidigare läroplanen. Arbetet börjar med att presentera en historisk översikt av de tre senaste läroplansreformerna för gymnasieskolan i Sverige, deras påverkan på musiklärare och internationell forskning kring musikundervisning. Vidare beskrivs hermeneutik ur ett epistemologisk och en historisk utgångspunkt.

    Kvalitativa intervjuer har genomförts med fyra olika gitarrlärare på tre olika skolor i Stockholmsområdet och hermeneutik har använts som analysmetod. Resultaten visar att informanterna anser kursplanen i Instrument eller Sång är hjälpfull för att det ger en ram och riktning till undervisningen, särskilt det centrala innehållet, men de anser att den är vag i sina beskrivningar och att den är svårtolkad. De menar att det viktiga är att möta eleven där den är i sin kunskapsutveckling och att anpassa undervisningen efter elevens behov och intresse, snarare än att anpassa den efter kursplanen.

    Informanterna är mer negativt än positivt inställda till kunskapskraven, främst för de anser att kunskapskriterierna är för vagt beskrivna och att tolkningarna kan skilja sig från skola till skola och vissa efterfrågar mer konkreta exempel. Det visar sig även att ingen tycker att förändringen till den senaste läroplanen egentligen förändrade något på det stora hela när det kommer till hur de bedriver sin undervisning. Den största skillnaden är den nya fokuseringen på kunskapskraven och att kursplanen blev mer detaljerad men samtidigt svårare att tolka. I den avslutande delen diskuteras resultaten i förhållande till varandra och till tidigare forskning. 

  • 144.
    Gontevas, Maria
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Sångvibrato: En teknik av betydelse i sångundervisning?2019Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    När det gäller sångvibrato har lite forskning tidigare gjorts i ämnet, och när det gäller sångundervisning har jag i min egen erfarenhet aldrig haft någon sånglärare som talat om vibrato. Även bland tillfrågade sångkollegor, är det mycket sällsynt att de fått jobba med vibrato då de fått sångundervisning. Både på gymnasienivå och högskolenivå. Syftet var därför att ta reda på hur sånglärare arbetar med vibrato i sin sångundervisning. I den här uppsatsen har jag från ett kulturpsykolologiskt perspektiv och genom kvalitativa intervjuer undersökt huruvida sånglärare på gymnasium med estetiska program arbetar med vibrato och variation av vibrato med sina elever. Studiens forskningsfråga är: Vilka kulturella meningar ser några sånglärare med vibrato i sångundervisning? Resultaten varierade. Någon svarade att det inte var aktuellt i dennes undervisning, medan någon i sällsynta fall arbetade med vibratots vara eller icke vara i en sång. Överlag var vibratots mening dock inte något som prioriterades i sångundervisningen hos någon av de intervjuade sånglärarna. Resultatet visar att medvetenheten om vibratots mening och effekter på sången, oavsett genre, behöver väckas hos sånglärare.

  • 145.
    Gordon, Rebecka
    Kungl. Musikhögskolan.
    Kroppen sångens instrument: metoder att nå större uttrycksfrihet och ökad avspänd teknik1998Studentarbete övrigt, 5 poäng / 7,5 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 146.
    Granberg, Anita
    Kungl. Musikhögskolan.
    Tre svenska utbildningar i musikterapi: en studie av inriktningar, arbetsfält och arbetsformer2000Licentiatavhandling, monografi (Övrigt vetenskapligt)
  • 147.
    Groop, Patrik
    et al.
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Sandblom, Maria
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Musikgrytan2005Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 148.
    Grönroos, Mattias
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Lärarprofession och undervisningsskicklighet i ensembleundervisning: en intervjustudie med musiklärare och gymnasieelever på estetiska programmets musikinriktning2018Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie är att kartlägga lärarprofession och undervisningsskicklighet som tre musiklärare använder i gymnasieskolans ensembleundervisning. I uppsatsen djupintervjuas tre ensemblepedagoger som undervisar på estetiska gymnasiet och tre elever om hur de tycker att en väl genomförd och lärorik ensemblelektion bör vara, och hur den ter sig ur de båda perspektiven. Pedagogerna har olika musikutbildning, yrkeserfarenhet och tillvägagångssätt i sitt sätt att undervisa. Eleverna som intervjuades går samtliga i årskurs 3 på det estetiska programmet med musikinriktning. Intervjuerna spelades in under ett längre möte var och en för sig. Studiens resultat indikerar att det är väldigt viktigt att få alla elever delaktiga och att de känner att de kan bidra med någonting under ensemblelektionerna. Att eleverna själva får ta ansvar och att de var och en får utmaning på den nivå de befinner sig. Flexibilitet, engagemang, och spelglädje är centrala begrepp i resultaten.

  • 149.
    Gullö, Jan-Olof
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Desktop Music Production. En ny kurs på Söderstörns högskola?2003Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 150.
    Gullö, Jan-Olof
    Kungl. Musikhögskolan.
    Musikproduktion med föränderliga verktyg - en pedagogisk utmaning2010Doktorsavhandling, monografi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    The Millennials, today’s pupils and students, is the first generation to grow up with tools for interactive communication and media production. Many students choose to study music production in higher education establishments. Therefore music production is an emerging subject and important research topic. The aim of this thesis is to develop knowledge of music production and to identify key skills necessary for music producers and music production teachers. Three sub-studies were performed to investigate what characterizes music production, both in an educational context and as a professional activity. In the first study, a Desktop Music Production project in a municipal music school was investigated. Observations and interviews were used as data collection methods. The results show that teachers need to be multi skilled to teach musicproduction. In addition to standard teaching skills they need to have extensive knowledge of music technology and relevant contemporary knowledge about trends in youth culture and popular music. In the second study students' views on important learning outcomes in music production were investigated. Questionnaires and group interviews were used to collect data. The results show that music production is a topic that includes various types of content. Issues regarding music, technology, music industry, personal development and employability were of central importance to the students. In the third study eleven professionals were interviewed, all music production teachers or active music producers. The main result was that the skills required for both music producers and music production teachers are varied and extensive. Psychology and leadership, music, technology, ethics, law and copyright, entrepreneurship and cultural timing are particularly relevant to music production. Based on these results, a model for education in music production is presented. Music production also differs from traditional music education. In addition to traditional musical and pedagogic skills it requires technical competence from the teachers. Men dominate music production teaching, and the vast majority of professional music producers are also men. Technological developments are affecting young people's musical skills, and therefore it’s a challenge for music teachers to meet pupils and students who already have advanced knowledge of music production and are eager to learn more.

1234567 101 - 150 av 523
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf