Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1234567 151 - 200 av 598
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 151.
    Forslund, Britta
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Gemensam upplevelse en förutsättning: föräldrars konstnärliga upplevelse av kultur skapat för den allra yngsta publiken2017Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie är att utifrån ett konstnärligt perspektiv, beskriva nyblivna föräldrars upplevelse och känsla av delaktighet när de tillsammans med sitt barn uppsöker kultur utformat för de allra minsta individerna, upp till 2-års ålder.

    Fem halvstrukturerade kvalitativa intervjuer på omkring en timme vardera, genomfördes med fem pappor som alla besökt ett flertal olika kulturaktiviteter tillsammans med sitt lilla barn. De ombads, i rollen som kulturkonsument snarare än i rollen som förälder, att beskriva sin konstnärliga upplevelse och känsla av delaktighet, som de erfarit i dessa kulturella sammanhang. Intervjuerna analyserades och tolkades utifrån en hermeneutisk forskningsansats.

    En slutsats som kan dras av studien är att föräldern ofta blir positivt berörd känslomässigt och får en konstnärlig upplevelse av att gå på barnkultur riktat till den allra minsta individen. Detta kräver dock vissa förutsättningar. Den grundläggande förutsättningen är den gemensamma upplevelsen, som infinner sig när konsten förmår inspirera och engagera både barnet och sin förälder i ett ömsesidigt konstnärligt möte. Detta fenomen uttryckte alla papporna som eftersträvansvärt, men värderades i olika grad beroende på deras förväntningar och behov av barnkultur samt på vilken roll som pappan antog i dessa sammanhang.

    Denna rapport kan bidra med underlag till utformandet av en modell som konstnärer skulle kunna arbeta utifrån om de har intentionen att skapa konst som kan nå fram till både den allra yngsta och den äldre publiken, i ett ömsesidigt möte på lika villkor.

  • 152.
    Forslund, Emanuel
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Ledarskap i musik och idrott: Skillnader och likheter i ledning och utveckling av grupper2013Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Forskning visar att ett gott ledarskap är en viktig faktor för att grupper och individer skall utvecklas och motsatsen kan hämma duktiga individer och/eller få grupper att stagnera eller till och med gå bakåt i utvecklingen. Denna studie undersöker musik- och idrottsledares syn på sitt eget ledarskap. Ledarna svarar i kvalitativa intervjuer på frågor kring sin egen syn på ledarskap, svårigheter med ledarskapet, individutveckling och grupputveckling. Intervjuerna kompletteras även av två observationer, en inom varje område. Dessa musik- och idrottsledares svar jämför jag för att undersöka likheter och skillnader samt för en diskussion kring resultatet och om det finns något de kan lära av varandra. Studien visar bland annat att schablonbilden av den skrikande ishockeytränaren inte riktigt stämmer överens med de ledare som utbildar unga ishockeyspelare i Sverige och att ledare inom körsång har en mycket stark ställning och ofta ensam lotsar sina grupper mot uppsatta mål.

  • 153.
    Forslund, Emanuel
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Mannes Musik: en pedagogisk plattform på internet2013Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I denna projektrapport sammanställs arbetet med att skapa webbplatsen www.mannesmusik.com. Resultatet är tänkt att bli en hemsida som riktar sig till elever i högstadiet. Syftet med projektet var att skapa en pedagogisk plattform för musik på internet. Webbplatsen innehåller grundläggande förklaringar för gitarr, piano och bas. Ett annat mål var att skapa en digital materialbank för egna kompskisser, noter och körarrangemang på webbplatsen.

    I arbetet med att jobba fram hemsidan har vissa digitala program använts. Hemsidan har producerats i publiceringsprogrammet Wordpress. I rapporten beskrivs processen med att arbeta i detta program som till stor del bygger på färdiga mallar. Ett annat program som använts är Paintbrush vilket är ett ritprogram som brukats för att skapa enkla och tydliga kompskisser med ackordtabeller för de olika instrumenten.

    Obligatorisk och fri vald litteratur (se litteraturlista) ligger till grund för en mer allmän pedagogisk och konstnärlig diskussion av projektet men också som musiker och musiklärare.

  • 154.
    Forsman, Andreas
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    App app app!: iPad och appar – komplement eller konkurrent till traditionella musikinstrument inom grundskolans musikundervisning?2016Självständigt arbete på grundnivå (högskoleexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Den tekniska utvecklingen i samhället går snabbare och snabbare, ett påstående knappast någon bestrider nuförtiden. Utvecklingen, inte minst inom dator- och IT-området, påverkar oss alla, oavsett ålder. Inom skolan är datorer ett självklart redskap och begreppet digitala verktyg är inkluderat i grundskolans läroplan inom flera olika ämnen. Denna undersökning syftar till att belysa iPadens roll i grundskolans musikundervisning. För att få svar på om en iPad tillsammans med anpassade appar kan användas som ett musikinstrument i undervisningen, eller till och med ersätta traditionella musikinstrument, så har jag intervjuat tre personer. En representant för utformningen av Skolverkets läroplan för ämnet musik, en rektor inom grundskolan och en ämneslärare i musik på grundskolan får ge sin syn på frågan. Dessa kvalitativa intervjuer ligger till grund för empirin i denna undersökning. Informanternas svar har analyserats med ett hermeneutiskt perspektiv vilket har lett till nya frågor och svar kring iPadens roll i musikundervisningen. Resultatet pekar på att iPads och appar har en självklar roll som verktyg i musikundervisningen men kan inte betecknas som ett musikinstrument. Dock betonar samtliga informanter att svaret kan bli annorlunda i framtiden. Ett tydligt tecken på hur snabbt tekniken utvecklas.

  • 155.
    Forsman, Anna Birgitta
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Instrumentalundevisning i mellanstadiet: En intervjuundersökning om tre musiklärares tolkningar och förverkligande av klassrumsmusicerande på mellanstadiet2018Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Undersökningen syftade till att få inblick i hur musiklärare tolkar kursplanen för musik, vilka metoder de använder sig av och vilka ramfaktorer som påverkar instrumentalundervisningen. Genom tre semistrukturerade kvalitativa intervjuer har studien kunnat lyfta fram några faktorer som mest påverkar att lyckas i instrumentalundervisningen i grundskolans mellanstadium. Speciellt gruppstorleken har visat sig vara en faktor som i hög grad påverkar hur undervisningen utformas. En stor elevgrupp minskar musikundervisningens kvalitet och möjlighet till individuell kontakt med eleverna och därför är mindre undervisningsgrupper i grundskolans mellanstadium att föredra då det gäller instrumentalundervisningen. Tillgången till instrument och övningsrum är också viktiga komponenter för hur musikundervisningen kan genomföras. Det har även framkommit att strukturen på och innehållet i undervisningen i musik skapas fritt av läraren. I svenska skolan finns det ingen allmänt använd lärobok för musikämnets instrumentalundervisning varför det är läraren som själv väljer repertoar och metod enligt egna referensramar.

  • 156.
    Forsmo, Katrin
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Empatins betydelse i konstnärliga terapier: en intervjustudie2015Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Denna studies syfte är att undersöka empatins betydelse inom tre olika konstnärliga terapier. I denna studie används en hermeneutisk ansats både i metoden och i den analytiska tolkningen. Underlaget för analysen har varit tre intervjuer med tre terapeuter. Empatibegreppet beskrivs utifrån ett utvecklingspsykologiskt perspektiv och dels ur ett psykodynamiskt perspektiv. Utifrån intervjuerna formades fem sammanfattande teman. 1 Det empatiska syftet. 2 Terapeuten som förebild. 3 Konstnärligt skapande. 4 Intersubjektivitet. 5 Förändringsprocess. I diskussionen problematiseras hur empatibegreppet kan användas och om behovet av att beskriva de intersubjektiva processer som är en förutsättning för empati. Den grundläggande intersubjektiva samspelsväven har nära samband med de konstnärliga interaktionsformerna som terapeuterna använder både på ett praktiskt och teoretiskt plan.

  • 157.
    Franzén, Helena
    et al.
    Kungl. Musikhögskolan.
    Starck, Karin
    Kungl. Musikhögskolan.
    A prima vistasång i gehörsundervisningen2007Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 158.
    Fridlund, Ida
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Vilka redskap har du?: En enkätundersökning om musiklärares förutsättningar och praktik av anpassningar och stöd för elever med NPF2019Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 210 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Utifrån att själv jobbat som musiklärare och därigenom fått se de utmaningar en musikundervisningssituation kan innebära för elever med Neuropsykiatriska funktionshinder (härefter förkortat NPF, och innefattande till exempel ADHD och autism) väcktes mitt intresse att undersöka detta. Min ambition har varit att a) undersöka musiklärares förutsättningar för att undervisa elever med NPF, b) undersöka vad musiklärare använder för stöd och anpassningar i relation till elever med NPF. Då min avsikt varit att få en bred bild av detta område valde jag att göra en enkätundersökning riktad till samtliga grundskolelärare i musik i Linköpings kommun. Uppsatsen är skriven med och enkäten analyserad utifrån den sociokulturella teorin. Resultatet visar att de flesta musiklärare i studien anger att de använder stöd och anpassningar för att få musikundervisningen att fungera för elever med NPF. En majoritet anger dock också att de tror musikundervisning upplevs som mer utmanande för elever med NPF än mer teoretiskt orienterade ämnen. Endast en liten andel menar att de fått med sig kunskaper inom området från sin grundutbildning, samtidigt som många anger att de har möjlighet att få stöd och hjälp på sin arbetsplats, till exempel från specialpedagog. Undersökningen visar att det finns många olika typer av stöd musiklärare använder sig av. Några av de vanligaste har att göra med att skapa rutiner och kontinuitet både inom undervisningen och mellan olika ämnen, samt att på olika sätt skapa ordning i rummet, till exempel vad gäller instrument. Att ge elever möjlighet till paus eller alternativt arbete omnämns också som ett vanligt sätt att anpassa musikundervisningen.

  • 159.
    Fritz, Ellinor
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Musik-lärare eller Musik-lärare?: hur några musiklärare ser på sin yrkesroll2015Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Musik-lärare eller musik-lärare? Hur några musiklärare ser på sin yrkesroll skildrar yrkessocialisationen inom musikläraryrket idag. Syftet är att ta reda på vilka motiv som kan ligga till grund att välja musikläraryrket och vilken kompetens som anses viktig i rollen som musiklärare. Därför har jag frågat några musiklärare hur de ser på sitt yrkesval, sin yrkesroll samt hur de ser på relationen mellan att vara musiklärare och musiker. Metoden har varit att genomföra kvalitativa, halvstrukturerade djupintervjuer vilket utgör det empiriska materialet i detta arbete. Med en abduktiv ansats som vetenskaplig metod har jag låtit min empiri samspela med tidigare forskning, där jag utgått från framförallt Christer Bouijs studier om musiklärare. Med hjälp utav Boujis tankar om olika lärarkategorier samt den franske kultursociologen Pierre Bourdieus utbildningssociologiska begrepp habitus, status och kulturellt kapital har jag analyserat min empiri. Resultatet visar att konflikter kan finnas i relationen mellan musiklärarrollen och musikerrollen. Det som studeras och diskuteras är orsaken till konflikten samt hur musiklärarna i studien löser en eventuell konflikt mellan sina två yrkesroller.

  • 160.
    Fritzson, Linus
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Hårdrockstrummor: En analys av olika årtiondens spelstilistiska drag2019Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Denna uppsats riktar fokus mot att ringa in de inlärningsmetoder som kan ha använts för att mynna ut i de speciella spelsätt som anammades av hårdrockstrummisar på 1970- och 1980- talet. Två trummisar har valts ut för att representera de två årtiondena, John Bonham och Vinny Appice. Arbetet berör de två termerna formellt och informellt lärande. Även plankning och transkription diskuteras då detta utgör en stor del av metoden för att nå någon form av tes. De två utvalda trummisarnas spel har transkriberats i såväl kompsituation som solosituation för att sedan jämföras med utvald slagverkslitteratur. Detta arbetet mynnar ut i resultatet att för att erhålla de spelstilistiska drag som återfinns i dessa årtionden bör gråzonen mellan formellt och informellt lärande omfamnas snarare än att de båda sätts i kontrast till varandra.

  • 161.
    Frostenson, Cecilia
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Learning study i kulturskolan?: Kompetensutveckling i den egna praktiken2016Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    In this study Learning study has been carried out as a model for skills development focusing teaching and learning processes for music teachers within the Community School of Arts. The model rests on variation theory to improve teaching and learning. The design of a Learning study consists of three video filmed lessons interwoven with continious monitoring and planning through collagiate dialogues. Work with Learning study starts from the choice of a certain aspect of knowledge, the learning object, and the identification of several critical aspects based on the pupil's current level of understanding. In the teaching situation, the teacher provides variation patterns to support the pupil’s learning.. The design of the model in this study is modified with a view to a better fit with the subject of music, and the context of teaching in the School of Arts.

    Starting from the cultural-psychological perspective on learning and a phenomenographic inspired method, this study aims to describe the participating teachers’ learning through their Learning study. The teachers have experienced a development of knowledge in themselves as well as in their pupils. They have assimilated a language for reflecting on the process of teaching. Reflected experience has made the didactic interaction in the teaching process visible. The collegiate dialogue has contributed to the development of more variation in the tools used for teaching. Learning study is therefore found be a useful tool in the development of music teaching in the context of Community School of Arts when enough time, continuity and a qualified coach are provided. 

  • 162.
    Frykholm, Johannes
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Levande spelmusik: Att bearbeta arrangemang på TV-spelsmusik utifrån musikers upplevelser och återkoppling2020Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    TV-spelsmusik och arrangering är något som brinner starkt för mig. Dock kan det finnas bristande intresse för TV-spelsmusik bland professionella musiker. För att öka musikers engagemang när de ska framföra levande TV-spelsmusik, och för att bredda mina arrangeringskunskaper, har jag bearbetat två av mina skrivna arrangemang med hjälp av musikerna själva. Musikerna som deltog i arbetet har fått bidra med egna upplevelser om sina instrument och med återkoppling på deras instrumentstämmor i mina arrangemang. Med detta underlag bearbetades arrangemangen för att sedan repeteras i orkester och till sist framföras på en konsert. Framförandet har utvärderats mot bearbetningarna för att se hur strategierna fungerar i praktiken. Om inte denna bearbetningsstrategi är användbar i framtiden så kommer i alla fall resultatet jag fått från detta projekt vara till nytta. Lärdomen jag fått från genomförandet, och framförallt från musikernas återkoppling och upplevelser, kommer kunna hjälpa all min framtida arrangering och mitt framtida yrkesliv som arrangeringslärare.

  • 163.
    Fugazza, Lorenzo
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Methods to support guitarists to recover from injuries and/or maintain health2020Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    Musicians tend to suffer from a broad range of problematics related to their playing, from muscle/tendon injuries, to joint injuries, nerve compression disorders and central nervous system disorders. The purpose of this essay was therefore to explore methods used for health and wellbeing of guitarists. The research question was: Which actions are described to support guitarists to recover from injuries and/or maintain health? A qualitative approach was used to collect and analyse the data that were acquired through in-depth interviews and analysis of annotations of musicians who have been patients or were at the time of the interview been following a rehabilitation program in those centres. The analysis of the data produced eight common actions used by both the institutes. The result showed that there is a common ground between the two schools which could be a start for the development of further treatment strategies.

  • 164.
    Gagnestam, Linda
    Kungl. Musikhögskolan.
    Barn och musik i kåkstäder: förutsättningar för musikundervisning i Sydafrika2011Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Denna studie är en undersökning om hur förutsättningarna ser ut för formell och informell musikundervisning i två kåkstäder i Sydafrika. Undersökningens syfte är att utifrån olika aktörers erfarenheter ta reda på om och i så fall hur barn i utsatta områden i Sydafrika får någon form av musikundervisning och vad de anser att den kan bidra till för barn i de undersökta områdena. Informationen samlades in dels via kvalitativa, semistrukturerade intervjuer som gjordes med musiklärare, musikterapeut, creative music facilitator, elever och personer som har jobbat för SIDA och dels via ostrukturerade observationer. Resultatet visar att barn i de undersökta kåkstäderna inte får någon formell musikutbildning genom skolan utan att de ibland kan få musikutbildning via ett NGO-projekt, vilket oftast drivs av en eldsjäl och finansieras av olika hjälporganisationer. Det framkom även i min studie att för barn i de undersökta områdena kan musikundervisning bl.a. utgöra alternativ till att dra på gatorna, ge en positiv gruppupplevelse, möjligheten att uttrycka sig, mota bort ungdomarna från droger och kriminalitet och föra samman olika grupperingar. Svårigheter som kom fram för musikundervisningens existens i kåkstäderna var bl.a. brist på pengar och utbildade musiklärare, brist på lokaler, låga prioriteringar från regeringen och skolan. Ytterligare svårigheter som framkom var att det i de undersökta områdena förekom hälsoproblem i form av drogmissbruk, depression, hög arbetslöshet, apati mm.

  • 165.
    Gellin, Henrik
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Hur förhåller sig musiklärare till timing och flyt?2015Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    2011 antogs en ny läroplan för den svenska grundskolan. Den nya läroplanen syftade bland annat till att med sin nya utformning i kombination med utökade betygssteg och övriga reformer ge ökad tydlighet för lärare, elever och föräldrar. Alla skolämnen fick en kursplan indelad i; Centralt innehåll, Kursplan och Kunskapskrav. Musikämnets centrala innehåll säger att elever i grundskolan bland annat ska ges möjlighet att utveckla sina kunskaper i sång, melodispel och ackompanjemangsspel i ensemblespel i olika genrer. I kunskapskraven står att bland annat förmågorna timing och flyt ska bedömas.

    Den här uppsatsen syftar till att undersöka hur verksamma musiklärare i grundskolan tolkar och tillämpar begreppen timing och flyt. Lärarnas intervjusvar kommer att jämföras med varandra men också att ställas mot intervjusvar från två informanter som deltagit i utformningen av det bedömningsstöd som publicerades 2012. Lärarnas svar kommer också att ställas mot intervjusvaren från en informant som deltagit i skapandet av kursplanen i musik. Detta för att undersöka hur den undervisande verkligheten förhåller sig till implementeringen av begreppen.

    Uppsatsens resultat visar att lärarsvaren innehåller generella likheter och skillnader på detaljnivå i definitionerna av timing och flyt. Mängden skillnader kan utmana likvärdigheten i behandlingen av begreppen timing och flyt i både undervisning och bedömning bland de fem lärarinformanterna. Svarens spridning är i linje med de uppfattningar om begreppen timing och flyt som informanten som arbetat med kursplanen ger uttryck för. Detta eftersom begreppen också i implementeringsfasen behandlats som vida och öppna för tolkning. Det finns också stöd för många av lärarnas definitioner av timing och flyt i Skolverkets bedömningsstöd, även fast få lärare uppger att de använt sig av det.

  • 166.
    Gerhardsson, Caroline
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    MVG - för vem? Lärares syn på möjligheten att ge höga betyg i musik2009Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 167.
    Ghabayen, Lena
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Spelkondition: Instrumentalövning i samband med låg- respektive högintensiv träning2020Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Det är väl känt att fysisk träning har positiva effekter på både hjärna och kropp. Den fysiska och mentala hälsan har bevisligen förbättrats i relation till träning, det människan dock inte visste förrän sent 1990-tal var att människan kunde, med hjälp av träning, producera nya hjärnceller vilket har varit en viktig beståndsdel i vidare forskning om hjärnan och dess inlärningsprocess. I följande studie är en undersöks av musikalisk övning i samband med lågrespektive högintensiv träning. Studien genomfördes med mig själv som försöksperson under två veckors träning med en veckas vila emellan. Träningen registrerades med pulsband. Vecka 1 bestod av lågintensiv träning och vecka 2 av högintensiv träning. Träningspassen utfördes under fyra dagar av sju och för att göra undersökningen så jämn som möjligt valdes samma tider under båda veckorna. Efter varje träningspass följde 30 minuters övning på huvudinstrumentet violin. För varje repeterades ett nytt stycke. Resultatet visar att träningen både förbättrat inlärningen och det musikaliska utförandet. I ett framtida forskningsprojekt skulle det vara intressant att undersöka ifall samma upplägg över längre tid skulle resultera i markant ökad förbättring av övningsresultaten.

  • 168.
    Gisslén, Thom
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Kontrollerade gitarrlärare: Hur de förhåller sig till styrdokument och kunskapskrav på gymnasieskolans estetiska program2019Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Detta arbete handlar om att få en förståelse för hur gitarrlärare på gymnasiet förhåller sig till styrdokument och kunskapskrav samt vad de anser skillnaden är mellan den aktuella och den tidigare läroplanen. Arbetet börjar med att presentera en historisk översikt av de tre senaste läroplansreformerna för gymnasieskolan i Sverige, deras påverkan på musiklärare och internationell forskning kring musikundervisning. Vidare beskrivs hermeneutik ur ett epistemologisk och en historisk utgångspunkt.

    Kvalitativa intervjuer har genomförts med fyra olika gitarrlärare på tre olika skolor i Stockholmsområdet och hermeneutik har använts som analysmetod. Resultaten visar att informanterna anser kursplanen i Instrument eller Sång är hjälpfull för att det ger en ram och riktning till undervisningen, särskilt det centrala innehållet, men de anser att den är vag i sina beskrivningar och att den är svårtolkad. De menar att det viktiga är att möta eleven där den är i sin kunskapsutveckling och att anpassa undervisningen efter elevens behov och intresse, snarare än att anpassa den efter kursplanen.

    Informanterna är mer negativt än positivt inställda till kunskapskraven, främst för de anser att kunskapskriterierna är för vagt beskrivna och att tolkningarna kan skilja sig från skola till skola och vissa efterfrågar mer konkreta exempel. Det visar sig även att ingen tycker att förändringen till den senaste läroplanen egentligen förändrade något på det stora hela när det kommer till hur de bedriver sin undervisning. Den största skillnaden är den nya fokuseringen på kunskapskraven och att kursplanen blev mer detaljerad men samtidigt svårare att tolka. I den avslutande delen diskuteras resultaten i förhållande till varandra och till tidigare forskning. 

  • 169.
    Gontevas, Maria
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Sångvibrato: En teknik av betydelse i sångundervisning?2019Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    När det gäller sångvibrato har lite forskning tidigare gjorts i ämnet, och när det gäller sångundervisning har jag i min egen erfarenhet aldrig haft någon sånglärare som talat om vibrato. Även bland tillfrågade sångkollegor, är det mycket sällsynt att de fått jobba med vibrato då de fått sångundervisning. Både på gymnasienivå och högskolenivå. Syftet var därför att ta reda på hur sånglärare arbetar med vibrato i sin sångundervisning. I den här uppsatsen har jag från ett kulturpsykolologiskt perspektiv och genom kvalitativa intervjuer undersökt huruvida sånglärare på gymnasium med estetiska program arbetar med vibrato och variation av vibrato med sina elever. Studiens forskningsfråga är: Vilka kulturella meningar ser några sånglärare med vibrato i sångundervisning? Resultaten varierade. Någon svarade att det inte var aktuellt i dennes undervisning, medan någon i sällsynta fall arbetade med vibratots vara eller icke vara i en sång. Överlag var vibratots mening dock inte något som prioriterades i sångundervisningen hos någon av de intervjuade sånglärarna. Resultatet visar att medvetenheten om vibratots mening och effekter på sången, oavsett genre, behöver väckas hos sånglärare.

  • 170.
    Gordon, Rebecka
    Kungl. Musikhögskolan.
    Kroppen sångens instrument: metoder att nå större uttrycksfrihet och ökad avspänd teknik1998Studentarbete övrigt, 5 poäng / 7,5 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 171.
    Granberg, Anita
    Kungl. Musikhögskolan.
    Tre svenska utbildningar i musikterapi: en studie av inriktningar, arbetsfält och arbetsformer2000Licentiatavhandling, monografi (Övrigt vetenskapligt)
  • 172.
    Groop, Patrik
    et al.
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Sandblom, Maria
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Musikgrytan2005Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 173.
    Grönroos, Mattias
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Lärarprofession och undervisningsskicklighet i ensembleundervisning: en intervjustudie med musiklärare och gymnasieelever på estetiska programmets musikinriktning2018Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie är att kartlägga lärarprofession och undervisningsskicklighet som tre musiklärare använder i gymnasieskolans ensembleundervisning. I uppsatsen djupintervjuas tre ensemblepedagoger som undervisar på estetiska gymnasiet och tre elever om hur de tycker att en väl genomförd och lärorik ensemblelektion bör vara, och hur den ter sig ur de båda perspektiven. Pedagogerna har olika musikutbildning, yrkeserfarenhet och tillvägagångssätt i sitt sätt att undervisa. Eleverna som intervjuades går samtliga i årskurs 3 på det estetiska programmet med musikinriktning. Intervjuerna spelades in under ett längre möte var och en för sig. Studiens resultat indikerar att det är väldigt viktigt att få alla elever delaktiga och att de känner att de kan bidra med någonting under ensemblelektionerna. Att eleverna själva får ta ansvar och att de var och en får utmaning på den nivå de befinner sig. Flexibilitet, engagemang, och spelglädje är centrala begrepp i resultaten.

  • 174.
    Gullö, Jan-Olof
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Desktop Music Production. En ny kurs på Söderstörns högskola?2003Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 175.
    Gullö, Jan-Olof
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik- och medieproduktion.
    Liquid streaming: the Spotify way to music2019Ingår i: Svensk tidskrift för musikforskning, E-ISSN 2002-021X, ISSN 2002-021XArtikel, recension (Refereegranskat)
  • 176.
    Gullö, Jan-Olof
    Kungl. Musikhögskolan.
    Musikproduktion med föränderliga verktyg - en pedagogisk utmaning2010Doktorsavhandling, monografi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    The Millennials, today’s pupils and students, is the first generation to grow up with tools for interactive communication and media production. Many students choose to study music production in higher education establishments. Therefore music production is an emerging subject and important research topic. The aim of this thesis is to develop knowledge of music production and to identify key skills necessary for music producers and music production teachers. Three sub-studies were performed to investigate what characterizes music production, both in an educational context and as a professional activity. In the first study, a Desktop Music Production project in a municipal music school was investigated. Observations and interviews were used as data collection methods. The results show that teachers need to be multi skilled to teach musicproduction. In addition to standard teaching skills they need to have extensive knowledge of music technology and relevant contemporary knowledge about trends in youth culture and popular music. In the second study students' views on important learning outcomes in music production were investigated. Questionnaires and group interviews were used to collect data. The results show that music production is a topic that includes various types of content. Issues regarding music, technology, music industry, personal development and employability were of central importance to the students. In the third study eleven professionals were interviewed, all music production teachers or active music producers. The main result was that the skills required for both music producers and music production teachers are varied and extensive. Psychology and leadership, music, technology, ethics, law and copyright, entrepreneurship and cultural timing are particularly relevant to music production. Based on these results, a model for education in music production is presented. Music production also differs from traditional music education. In addition to traditional musical and pedagogic skills it requires technical competence from the teachers. Men dominate music production teaching, and the vast majority of professional music producers are also men. Technological developments are affecting young people's musical skills, and therefore it’s a challenge for music teachers to meet pupils and students who already have advanced knowledge of music production and are eager to learn more.

  • 177.
    Gullö, Jan-Olof
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik- och medieproduktion.
    The Understanding of Independence in Swedish Higher Education before and after Bologna2018Ingår i: ISSOTL18: Toward a learning culture, Bergen: ISSOTL & University of Bergen , 2018Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Within the Bologna cooperation, an overall European framework has been developed with general learning outcomes and competences for different examination levels. In the Swedish interpretation of this framework, independence is a central concept. Student’s ten-week (15 ECTS credits) bachelor essays or degree projects are, for example, called independent projects in the Swedish system of higher education. Independence is however a concept that can be understood in different ways in different contexts. Ambiguities in how independence is understood and used in practice can lead to uncertainty and may even be a barrier to student exchange and hamper international comparability in accordance with the intentions of the Bologna Declaration. The aim of this study is therefore to explore how the concept of independence is understood in national and local steering documents in Sweden and how the understanding of independence has changed over time, before and after the Bologna Declaration in 1999. This study is a part of a research project where we gather data from Russia and Sweden from two different educational programs, journalist and teacher education. The collected data includes interviews with students and supervisors and analyses of supervision sessions. The analysed material in this study also includes national as well as local steering documents that form the legal basis for the practice of producing independent projects (bachelor essays). The steering documents consist of learning outcomes, assessment criteria, instructions and descriptions concerning the educational programs, including the independent project. Such documents may be important for how a culture for learning is developed within and across courses, programs, departments and institutions. The results show that the use of independence as central concept has changed over time in Swedish higher education. This is partly a result of the Bologna Declaration, but also and probably even more a result of changes in the surrounding society where independence over the years has gained importance in different ways. On the other hand, the results show fewer differences than expected between how teachers, as supervisors, relate to their students’ independence when comparing gathered data from Sweden and Russia, despite that the steering documents in these countries differ significantly. This clearly indicates that the teachers who participated in the study, irrespective of the steering documents being used, first and foremost, strive to create good conditions for their students’ learning and development.

  • 178.
    Gullö, Jan-Olof
    et al.
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik- och medieproduktion.
    Gardemar, Hans
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik- och medieproduktion.
    Hur vi i högre musikutbildning förhåller oss till likheter och skillnader mellan artister, musiker och musikproducenter2018Ingår i: NU2018: Det akademiska lärarskapet, Västerås: Mälardalens högskola, Örebro universitet & Linköpings universitet , 2018Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Det ökande intresset för att studera populärmusik och musikproduktion i svensk högre utbildning ärbakgrunden till denna studie. Tidigare forskning visar att den framgångsrika svenska musikexportenär en bidragande orsak till detta. Men tidigare studier indikerar även att många av de studenter somär intresserade av musikutbildning främst siktar på en karriär som artist eller upphovsman inompopulärmusik. För universiteten och högskolorna är detta ett problem eftersom den utbildning somerbjuds, i de flesta fall, förväntas leda till arbete som yrkesmusiker inom konstmusikaliska genrereller som musiklärare. En konsekvens av detta är att det är högt söktryck till de utbildningar imusikproduktion som finns vid flera av våra lärosäten.Vår studie visar dock att förhållandevis lite av innehållet i den högre musikutbildningen är inriktad påatt utveckla talanger till fullfjädrade artister, inte ens i musikproduktionsutbildningarna. Det går alltsåatt alltså identifiera ett gap mellan vad som erbjuds och vad många studenter nog helst önskar. Ettannat problem är att många av lärarna i högre musikutbildning ofta har mycket begränsad erfarenhetsom artister, men däremot har en bra och lång erfarenhet som yrkesmusiker. Detta kan leda till attstudenter i högre musikutbildning snarare utvecklar färdigheter som yrkesmusiker än som artister.Ett liknande problematik har vi identifierat i musikproducentutbildning där många av dem somundervisar snarare har professionell erfarenhet som ljudtekniker än som musikproducent.För att skapa ny kunskap om dessa problem och med syfte att bidra till att utveckla den högreutbildningen i musik samlar vi i detta projekt in mångsidiga data genom intervjuer med nyckelaktörerinom den svenska musikbranschen: artister, musiker och musikproducenter. Ett viktigt syfte är attidentifiera kärnegenskaper och viktiga skillnader mellan dessa yrkesgrupper. Ävenobservationsstudier ingår i detta pågående projekt. Ett delsyfte är även att jämföra erfarenheter frånstudenters uppfattningar i högre musikutbildning med studenters syn på framtida karriärer i andrapopulära utbildningar som t ex journalistutbildning.Vår målsättning med att presentera valda delar av undersökningens resultat vid NU2018 är att bidratill samtalet om det akademiska lärarskapet och fokusera på några av de särskilda utmaningar som vihar identifierat i den högre musikutbildningen rörande den ovan beskrivna målkonflikten. Denhuvudsakliga målgruppen för vår presentation är de som är intresserade av utbildning som sker påkonstnärlig grund samt andra med intresse för problematiken att vi i högre utbildning kanske intealltid erbjuder vad studenterna helst önskar.

  • 179.
    Gullö, Jan-Olof
    et al.
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik- och medieproduktion.
    Gardemar, Hans
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik- och medieproduktion.
    Holgersson, Per-Henrik
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Thyrén, David
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Westman, Bo
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik- och medieproduktion. Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för folkmusik. Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för jazz.
    Towards a stronger focus on entrepreneurial skills in future higher education in music2019Ingår i: INTED2019 Proceedings, Valencia: IATED , 2019, s. 9639-9646Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The profound changes, in recent years, in Swedish design and cultural industries are the backdrop tothis research project. Such changes includes the music industry where digitalization and online musicdistribution as well as new music production methods has led to that production traditions as well asthe competences among the professionals in are challenged. Many Swedish design-intensivecompanies have been internationally successful for several years. And the international success of bigcompanies in the music industry, like Spotify, as well as smaller companies, like Cheiron andMaratone and individuals like Max Martin and Shellback, has resulted in a growing interest amongstudents in higher education to study music in combination with design and new media technology.Therefore, the aim of this study is to analyze the motives that exist among young people who chooseto study music in combination with design and new media technology and to compare such motiveswith perceptions among leading music industry professionals. The collected data are analyzed in atheoretical perspective including learning theories as well as entrepreneurial theory. The study isexpected to lead to new knowledge that is valuable in developing future education in music incombination with design and new media technology. The empirical data consists of qualitativeinterviews with industry professionals and focus group interviews with students in higher education inmusic. In addition, the collected data also include analyses of selected music industry magazines andjournals 1988-2018 as well as analyses of several curricula for higher education in music productionand music related to new media. The results firstly indicate that there is a clear discrepancy betweenthe content in the analyzed educational programs and what the students value as important. Secondly,there are also differences between what successful music industry representatives highlight asvaluable and what is offered in the courses and study programs included in the analysis. One clearsuch difference is that entrepreneurial skills are valued much higher by the interviewed music industryrepresentatives compared with what has been offered in the courses included in the analysis. A keyconclusion is that expanding entrepreneurial aspects in future curricula, in order to strengthen practicalas well as theoretical entrepreneurial skills, should reasonably lead to increased employability forfuture students.

  • 180.
    Gulyas, Georg
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Dynairstudie: en studie om klassiska gitarristers ergonomi vid tillämpning av balansdyna2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I studien utforskas klassiska gitarristers sittställning avseende ergonomi vid tillämpning av balansdyna. Syftet är att undersöka hur klassiska gitarrister påverkas av att öva när de sitter på en balansdyna. Nio deltagare har under sex månaders tid använt en dyna med luft, s.k. Dynair, att sitta på när de övat. Genom videoanalys och semistrukturerade intervjuer utforskas hur deltagarnas ergonomi påverkas av att använda balansdynan. Studiens slutsats är att deltagarna blir mer stillasittande men samtidigt mer aktiverade i coremuskulatur och nedre rygg. Resultaten visar en svag tendens till att deltagarna får en mer upprätt hållning och upplever avslappning i övre rygg. Efter studien hade deltagarna blivit mer medvetna om sin ergonomi och sin sittställning.

  • 181.
    Gunnars, Hanna
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Samma röst i olika genrer: Hur jag som sångare anpassar min röst efter olika musikaliska genrer2020Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 182.
    Gustafsson, Jonas
    Kungl. Musikhögskolan.
    Utvärdering av musikklassverksamheten i fem kranskommuner runt Stockholm: slutrapport1990Studentarbete övrigt, 5 poäng / 7,5 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 183.
    Gustafsson, Josefine
    Kungl. Musikhögskolan.
    Teknik eller interpretation: Fyra sångpedagogers syn på balansen i undervisningen2009Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 184.
    Gustafsson, Stina
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    En fråga om vikt: Hur påverkas sångrösten hos klassiska sångerskor av övervikt?2011Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Jag har valt att fördjupa mig i frågan kring om sångrösten hos klassiska sångare påverkas av övervikt, och i så fall hur. Frågan är belyst från tre håll; aspekterna fysiologi, psykologi och historia finns med. Jag har intervjuat Johan Sundberg, professor i Musikakustik samt läst en mängd böcker, artiklar, uppsatser och forskningsrapporter i ämnet. Undersökningen visar att bland annat bukmuskulaturen, tyngdkraften i strupen samt syresättningen av blodet påverkas av övervikt. Det är också tydligt att sång påverkar den inre människan positivt, dvs. att man känner positiva känslor efter att ha sjungit. Denna känsla påverkas också av att kroppen utsöndrar hormon när man sjunger som verkar i positiv riktning. Att klassiska sångare rent historiskt sett haft en högre del som varit överviktiga har sin förklaring i idealet i samhället under operans storhetstid samt subkulturens sociala manér och livsstil.

  • 185.
    Gustafsson, Tobias
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Brasslek och dess inverkan på barnens embouchure2008Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 186.
    Gustavsson, Christina
    et al.
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Kaipanen, Pietu
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Varför har jag inte lust att spela? En studie om gitarrelevers möjliga orsaker till speltrötthet, och hur man som lärare kan arbeta för att motverka dessa.2003Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 187.
    Gärtner, Vera
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Hälsoklanger: sökandet efter ljudens och musikens goda inverkan på människan2017Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Ljudens och musikens påverkan på människan har alltid intresserat mig i egenskap av violinbyggarmästare men också som cellopedagog. Forskningen inom detta område är starkt begränsad och rör till största delen terapeutiska metoder och då främst musikterapi. Dock använder sig musikterapeuter inte av utifrån kommande frekvenser i sitt arbete och de alternativa terapeuterna har inte vetenskapliga belägg för frekvensernas verkan.

    Syftet med studien har varit att utföra en grundforskning om hälsoklanger som kan inspirera till vidare forskning om hur utifrån tillförda ljud och musik påverkar människan samt exemplifiera hur några musikterapeuter och tomatiskonsulter i Sverige och Tyskland erbjuder musik och ljud som behandlings- eller träningsform. Studien genomfördes genom en kombination av kvantitativa och kvalitativa metoder: med en enkätundersökning, intervjuer samt personlig kommunikation med musikterapeuter och alternativa terapeuter, en stressforskare och två tomatiskonsulter. Resultaten tyder på att ljud och musik både kan ha stimulerande och lugnande inverkan på människan, men att en tillförlitlig vetenskaplig värderingsmetod saknas för dem som erbjuder behandlingar. En fortsatt forskning blir att vidare undersöka hur utifrån tillförda ljud och musik påverkar människan. Förutsättningen för att kunna mäta detta är att de valda ljud- eller musikavsnitten inte förekommer enbart punktuellt utan under en längre sammanhängande tidsperiod samt att tillgång finns till därför passande medicinsk mätutrustning och en undersökningsgrupp vars storlek utgår från ett antagande om hur stora effekter man kan förvänta sig på en viss definierad utfallsvariabel (2.7 Musikens påverkan på kropp och själ).

    Studien kan i bästa fall även ge inspiration till fortsatt forskning kring förbättring av negativa bullriga ljudmiljöer.

  • 188.
    Göransson, Daniel
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    ”Jag tycker det är värdelöst”: en diskursanalytisk studie om hur musikgymnasiets slagverkslärare ser på betygsättning2018Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie är att undersöka vilka diskurser som ligger till grund för betygssättning i trumset i musikgymnasiet. Forskningsfrågor var om lärarna bedömer olika, hur de motiverar sina bedömningar och hur de samtalar om bedömning. Två elever filmades och videoklippen skickades till trumlärare som arbetar på musikgymnasium. De fick dels ange bokstavsbetyg A, C eller E, dels motivera sin bedömning i frisvar. Efter detta samlades tre lärare i en fokusgrupp där de fick diskutera bedömning. Ett diskursanalytiskt perspektiv användes vid behandlingen av datan.

    Resultatet pekar på att lärarna bedömer dessa klipp olika. Det ena klippet gav en jämn spridning av betygen A, C och E och det andra C och E. De diskurser som hittades i frisvaren på mailenkäten var en diskurs kring ”rätt och fel”-spelande, en diskurs om musikaliskt uttryck, en processinriktad diskurs och en diskurs som betonar helhetsbild. Dessa diskurser återkommer även i fokusgruppen, där det även framkommer att lärarna tycker att det är svårt att sätta rättvisa betyg. Det fanns inte något samband mellan vilka betyg lärarna satte på videoklippen och de diskurser de verkade inom när de motiverade sina betyg, däremot verkade de lärare som satt de högsta betygen arbeta på de skolor som är svårast att komma in på. 

  • 189.
    Göstason, Mirjam
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Att ta plats i musik: ensembleundervisning utifrån genusperspektiv2017Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Ofta i media står det att tjejer måste våga ta mer plats, detta förekommer bland

    annat i sammanhang som handlar om pop-/rockmusik. Att ta plats kan göras på

    flera olika sätt, både audiellt, kroppsligt och kunskapsmässigt men också rumsligt

    (Björck, 2011). Uppdelningen i musik mellan vilka som spelar vilka instrument är

    heller inte jämn mellan tjejer och killar (Olofsson 2012; Bladh 2008; Jacobson,

    2013).

    Denna uppsats handlar om ensembleundervisning i gymnasiet utifrån ett

    genusperspektiv med fokus på platstagande men också bemötande lärare–elev.

    Empirin har tagits fram med hjälp av deltagande observation samt filmning av

    ensemblelektioner och uppspel. Resultatet visar att skillnaden i kroppsligt och

    kunskapsmässigt platstagande skilde mycket bland eleverna men inte generellt

    mellan könen. I audiellt platstagande var det dock en viss skillnad, tjejerna tog där

    för sig mindre genom att de generellt hade lägre ljudvolym eller spelade

    försiktigare. En viktig aspekt av resultatet att ta med i framtiden är att det gör

    skillnad att jobba med jämställdhet, att alla ska ta plats, och att elever får både

    manliga och kvinnliga förebilder för att inte instrument eller genrer ska kopplas

    ihop med kön, vilket det delvis gör idag. Skolan som observerades i denna

    undersökning har gjort just det, jobbat på ett medvetet sätt kring könsroller.

  • 190.
    Götestam, Johanna
    et al.
    Kungl. Musikhögskolan.
    Johansson, Marlene
    Kungl. Musikhögskolan.
    Att räkna med bråk: eller Problembarn - finns de?1999Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 191.
    Hagberg, Jesper
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Musikaliska utmaningar och pedagogiska anpassningar för personer med absolut gehör2019Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Absolut gehör (AG) är förmågan att identifiera eller frammana en specifik tonhöjd utan användning av en referenston. AG kan vara till stor hjälp för de som har det, men det kan även orsaka problem när musik transponeras eller stäms i andra stämningar än vad vi är vana vid. Syftet med denna studie är att få djupare förståelse för vilka musikaliska hinder AG- innehavare kan möta och hur kör- och gehörsundervisning kan förbättras för dem. Tre personer med självidentifierat AG intervjuades om hur deras gehör påverkar deras musicerande och hur de har upplevt gehörsundervisningen under sin musikaliska utbildning. Resultaten visade att transponering generellt utgjorde ett problem för alla tre medan musik i olika stämningar generellt inte gjorde det. Det framkom också att den gehörsundervsning de hade erfarenhet av inte hade anpassats tillräckligt. Resultaten diskuteras utifrån hur man som körledare och gehörslärare kan anpassa sin undervisning för att bättre kunna inkludera AG- innehavare med hjälp av bland annat god tonartsförberedelse och transponerade övningar.

  • 192.
    Hage, Cecilia
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Samma arena?: en studie om hur genus konstrueras i musikterapeutledd musikundervisning för elever i grundsärskolans träningsinriktning2015Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Denna studie undersöker om/hur genusmönster produceras i det verbala språket inom musikundervisning, ledd av musikterapeut, i grundsärskolans träningsinriktning.

    Undersökningen utgår från forskningsfynd gällande pedagogers reproducerande av genusmönster inom området skola och förskola och ämnar undersöka de av dessa fynd som faller inom ramen för den verbala kommunikationen inom kontexten musikundervisning i grundsärskolans träningsinriktning.

    Fem lektioner i fem klasser/grupper fördelade på tre musikterapeuter har studerats. Sammanlagt 23 elever, 9 flickor och 14 pojkar finns med i materialet. Lektionerna filmades och utskrifter av lektionerna skrevs, utifrån vilka analysen gjordes.

    Resultatet indikerar att samma genusmönster som observerats i tidigare forskning gällande förskola och grundskola endast observeras i enstaka delar av materialet samt att vissa genusmönster försvinner och andra förändras vilket indikerar att elever inom ramen för musikundervisning i grundsärskolans träningsinriktning befinner sig i en annorlunda kontext vad gäller genus än barn i förskola och grundskola.

  • 193.
    Hagerman, Frans
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    ”Det är ur görandet tankarna föds” – från idé till komposition : En studie av kompositionsprocesser i högre musikutbildning.2016Doktorsavhandling, monografi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    “Doing gives birth to ideas”. From ideas to composition: a study of composition processes in higher music education. Recent technological developments have challenged the historical methods of composing music for acoustical instruments using traditional scores. However, composers in the Western art music traditionstill continue to use them when they explore the realm of sounds intraditional instruments and possible ways to communicate their intentions. The aim of the present study is to describe the development process in the composition of score-based music intended to be performed by a mixed ensemble of wind, string and percussion instruments. Three composer students from an undergraduate program in Western art music composition each participated during two semesters in the data collection. The data consists of a series of composition sketches, qualitative interviews, voice logs, music recordings and observations of rehearsals and concerts. The analysis focused on shedding light on the participants’ ways of developing the content as the processes of composition unfold. The main methods of analysis were to compare different versions of the same composition and, on the basis of this comparison, to ask analytical questions of the participants. A result common to the three participants, is the conclusion that they start with rudimentary structures and gradually elaborate them so that they become more detailed and sophisticated, for example, more varied in instrumentation. This elaboration is supported by the use of written notes – scaffolds – that guide the development of the structure in different directions. Seven types of scaffolds, that represent different strategies to formulate and solve compositional problems, were found in the empirical data. The study contributes to wider understanding of the importance of making handwritten sketches throughout the process of developing musical ideas. Despite recent technological developments, there is evidence that hand-sketching still serves as an intuitive tool for meaningmaking, in combination with other tools such as acoustical instruments and new music technology.

  • 194.
    Hagos, Alexander
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    När Musiken Tystnar: en studie om tre olika personers uppfattning, upplevelser och minnen av musik2016Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med detta arbete var att undersöka och förstå vad musikminne kan vara för tre olika musikaliskt aktiva personer. Vad säger intervjupersonerna om sin upplevelse av musik och minne, och hur kan detta jämföras med tidigare forskning i området. Målet med studien var att utöka förståelse och medvetenhet om musik och hur man kan uppfatta detta på ett individuellt plan. Vidare var mitt mål att kunna utveckla delar av musikundervisningen och öka förståelsen för musiklyssnande som fenomen.

    Genom att intervjua tre personer om sina upplevelser av musik, och även gjort lyssningstest, har jag kunnat jämföra de svar jag fått, samt resultaten av lyssningstesten. Lyssningstesten gick ut på att respondenten fick uppmaning att nynna på låtar de spontant kommer ihåg, eller arbetat med för att se om det stämde överrens med originalinspelningar (ljudfiler), av låtarna i fråga om tonart och melodi.   

    Genom studien har jag kommit fram till att musikminne är högst individuellt. Precis som att vi kan ha olika uppfattningar om en låt, eller höra olika saker via selektering, så kan vi ”skapa” våra egna subjektiva minnen av det vi hör. Jag har kommit fram till att det finns ett flertal intressanta aspekter som påverkar vad vi kommer ihåg av en låt viket gör det svårt att dra en generell slutsats om hur vårt minne för musik fungerar, däremot har jag kommit fram till ett antal intressanta aspekter som påverkar vårt minne för musik. En aspekt som kommit fram i undersökningen är att musikminne är nära relaterat till det vi har aktuellt i vårt minne genom repetition eller det som är närliggande i tid, och eller har en stark koppling till det som attraherar oss personligen.

    Jag hade även en egen teori om att det finns någon form av ”exakt musikminne”, dvs. en nivå av minnesframplockning, där en person kan minnas musiken ”som den låter”. Dvs, i rätt tonart, tempo med mera. Resultaten visar att det skulle kunna vara möjligt att något sådant existerar, men det är dock svårt att bevisa.

  • 195.
    Halvarsson, Sandra
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Jaget i musiken: en undersökning av två musiker och två dansares upplevelser av hur deras jag kommer till uttryck i konsten2014Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att undersöka och problematisera hur jaget påverkar musiker och dansare. Viktiga faktorer som formar jaget är utbildningsbakgrund och erfarenhet inom det konstnärliga ämnet. Därför åsyftas att även ta reda på hur de faktorerna påverkar jaget. Jag ville ha andra konstnärliga utövares tankar om ämnet därför valde jag att intervjua fyra personer, två musiker och två dansare. Mina informanter skulle vara högskoleutbildade, aktiva och ha minst 20 års erfarenhet inom musik eller 10 års erfarenhet inom dans. Jag ställde frågor utifrån följande underrubriker: Utbildning och Verksamhet, Undervisning, Jaget och Identiteten och Framtidsvision. I uppsatsen redogör jag för en person i taget och för att ytterligare stärka informanternas utsagor kompletterar jag med litteratur. I analysdelen jämför jag och tolkar informanternas svar och i diskussionsdelen kopplar jag jämförelsen och mina tankar till relevant litteratur. Enligt min tolkning så har alla informanterna i stort sett samma tanke om hur de ser på jaget. Dock verkar dansarna mer besvärade av jaget än musikerna. Utbildning och erfarenhet är faktorer som har format deras ”jag” där deras lärare har varit en av inspirationskällorna. Jag tycker det har varit intressant att lyssna till informanterna eftersom de har gett mig uppslag till att tänka vidare och bidragit till att jag nu känner mig tryggare i mitt eget musicerande. Jag hoppas att det här är ett arbete som kan vara till nytta för alla som någon gång haft en fundering kring ett konstnärligt ämne eller icke konstnärligt ämne.

  • 196.
    Halén, Ola
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Stenhård i fejset men jävligt lös i magen: den relationella kampen mellan lärare och elev.2016Självständigt arbete på grundnivå (högskoleexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Musik finns i alla kulturer och berör oss alla på olika sätt. Syftet med denna uppsats är att söka en djupare förståelse för vad en musikgenre kan betyda för elever. Studien går ut på att undersöka hur elever använder musiken för att klara av sin vardag både vad gäller skola och fritid. Det har i utredningar visats att musik är viktig för inlärning av kärnämnen. I mitt arbete som musiklärare har jag fått höra från elever att de inte skulle komma till skolan om det inte var för musikämnena. Det är musiken som gör skolan intressant och som gör att de orkar delta även i andra ämnen. Läraren är viktig för elevernas utbildning. En modern lärare använder sig av relationellt lärande. Metoden går ut på att läraren skapar en relation där eleven ges förtroende och stort utrymme i undervisningen. I relationen måste läraren släppa på sin auktoritet och en kamp kan då uppstå mellan lärare och elev, vilket kräver både kunskap och mod av läraren. 

  • 197.
    Hanspers, Erik
    Kungl. Musikhögskolan.
    Vad formar det musikaliska uttrycket?2011Studentarbete övrigt, 5 poäng / 7,5 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Målet med den här uppsatsen är att få kunskap om hur musiker reflekterar kring sitt musikaliska uttryck och sin identitet som kreativa människor. Min önskan är att försöka belysa omständigheter som bidrar till att forma det musikaliska uttrycket och att försöka förstå hur informanterna tänker kring sitt musikaliska uttryck, olika typer av estetik, omgivningens påverkan och vilken roll högre musikutbildning spelar i dessa sammanhang. Den musikaliska kontexten för uppsatsen, i vilken informanterna är aktiva, är jazz och improvisationsbaserad musik men jag har i texten även valt att lyfta in exempel från andra typer av musik om jag känner att det belyser ämnet på ett bra sätt. Målsättningen är att presentera mina egna slutsatser utifrån informanternas svar och förhoppningsvis kommer denna uppsats kunna tjäna som underlag för diskussion och reflektion för studenter och lärare.

  • 198.
    Hansson Lasses, Karin
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Skolkonserter, varför då?2016Självständigt arbete på grundnivå (högskoleexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Det senaste decenniet har barns rätt till kulturella upplevelser i skolan fastslagits i styrdokument för både skola och kulturliv, och Skapande Skola är den senaste stora satsningen på kulturområdet nationellt. Det finns goda förutsättningar för samarbete mellan symfoniorkester och skola.

    Den här uppsatsen syftar till att undersöka hur lärare i årskurs 4–6 uppfattar Gävle symfoniorkesterns skolkonserter som en resurs i deras undervisning i musik. Det empiriska underlaget består dels av enkätfrågor till nitton lärare som besökt skolkonserter med sina elever och djupare intervjuer med två av dem.

    Det viktiga med skolkonserter enligt lärarna, är att ge eleverna en upplevelse av musik som de oftast inte har tidigare erfarenhet av. Det är också ett av de viktigaste syftena med musikundervisningen i skolan, menar de. Lärarna uppskattar också den demokratiska aspekten av att alla barn får ta del av symfoniorkesterns konserter. Uppsatsen visar att skolkonserter är ett uppskattat inslag i skolan, men att arbetet kring dessa skulle kunna utvecklas. Som det är nu kopplas oftast inte konserterna till musikundervisningen. Lärarhandledningar och tid för planering är önskvärt.

  • 199.
    Hansson, Sofia
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Jag var "fel" i skolan: tysta elever ur lärares perspektiv2015Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Jag har många gånger känt mig ”fel” under min skolgång. Utåtriktad, att ta för sig etc. har intalats som positiva egenskaper, medan exempelvis tyst och introvert ofta används i negativ benämning. Vad innebär det att vara introvert eller extrovert? Det är biologiskt mätbart och ärftligt. Våra hjärnor fungerar faktiskt olika. Det styrs av hur vi reagerar på ett ämne som dopamin, och hur våra blodflöden styrs i hjärnan. Introverta visar bland annat högre aktivitet i områden som står i förbindelse med känslocentra i limbiska systemet. Detta innebär bland annat att introverta aktiverar känslor som rädsla och skräck lättare i pressade situationer. Myers Briggs Type Indicator (MBTI) är ett personlighetstest som mäter bland annat extraversion och introversion. Femfaktorteorin mäter också detta, och är idag den enda erkända personlighetsmodellen inom psykologin. Kulturella långtidsstudier visar på att det finns en ökad trend kring utåtriktat beteende sen 50-talet. Att ta plats har blivit en positiv egenskap som uppmanas och hyllas, vår tids ideal. Det finns flera konkreta exempel på vetenskaplig dokumentation om vad som skiljer introverta och extrovert åt i det centrala nervsystemet, i praktiken. Bland annat förbättras extrovertas verbala förmåga i en kombination av tidspress och koffein, vilket är det motsatta hos introverta. Det är viktigt att inte glömma bort att man fungerar olika och har olika förutsättningar. Introverta behöver avskildhet för att överhuvudtaget kunna vara kreativa och produktiva.

    Mitt syfte är att undersöka hur lärare upplever och tänker om de inåtvända eleverna i skolan. Jag har använt elektroniska enkäter som metod för att samla in mina svar. Man kan ana en okunskap kring introversion och extroversion som jag grundar i litteratur och hur majoriteten av lärarna beskriver vad de tänker när de hör ”introvert”. Jag ser också en tendens till okunskap när jag ser till deras svar kring hur de vill göra för att anpassa efter varje individ i klassrummet. Ambitionen verkar vara att anpassa för varje individ, men verkar trots allt ganska ofta falla in på att anpassa efter en mer extrovert personlighet. 

  • 200.
    Hansson, Sofia
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Uttryck i rörlig bild: Att göra en egen musikvideo med enkla medel2014Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Är det möjligt att göra en kvalitativ musikvideo med en liten budget? Flera hävdar att detta är möjligt om man planerar detaljrikt och använder sig av olika knep, som bland annat att inte använda sig av för många miljöer utan istället använda sig av färre miljöer, men från flera olika vinklar och perspektiv för att få till en bra variation.

    Mitt projekt grundar sig i att undersöka detta närmare. En utmaning blev det att göra allt på egen hand, men resultatet växer fram till en musikvideo som dels innehåller klipp från skogmiljöer till en animation som knyter samman det hela till låtens kärna.

    Kärnan i detta är att dela med mig av min process, så att andra som också vill göra en musikvideo kan se vad som går att göra med enkla medel och förhoppningsvis inspireras.

1234567 151 - 200 av 598
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf