Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1234567 151 - 200 av 555
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 151.
    Fritzson, Linus
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Hårdrockstrummor: En analys av olika årtiondens spelstilistiska drag2019Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Denna uppsats riktar fokus mot att ringa in de inlärningsmetoder som kan ha använts för att mynna ut i de speciella spelsätt som anammades av hårdrockstrummisar på 1970- och 1980- talet. Två trummisar har valts ut för att representera de två årtiondena, John Bonham och Vinny Appice. Arbetet berör de två termerna formellt och informellt lärande. Även plankning och transkription diskuteras då detta utgör en stor del av metoden för att nå någon form av tes. De två utvalda trummisarnas spel har transkriberats i såväl kompsituation som solosituation för att sedan jämföras med utvald slagverkslitteratur. Detta arbetet mynnar ut i resultatet att för att erhålla de spelstilistiska drag som återfinns i dessa årtionden bör gråzonen mellan formellt och informellt lärande omfamnas snarare än att de båda sätts i kontrast till varandra.

  • 152.
    Frostenson, Cecilia
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Learning study i kulturskolan?: Kompetensutveckling i den egna praktiken2016Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    In this study Learning study has been carried out as a model for skills development focusing teaching and learning processes for music teachers within the Community School of Arts. The model rests on variation theory to improve teaching and learning. The design of a Learning study consists of three video filmed lessons interwoven with continious monitoring and planning through collagiate dialogues. Work with Learning study starts from the choice of a certain aspect of knowledge, the learning object, and the identification of several critical aspects based on the pupil's current level of understanding. In the teaching situation, the teacher provides variation patterns to support the pupil’s learning.. The design of the model in this study is modified with a view to a better fit with the subject of music, and the context of teaching in the School of Arts.

    Starting from the cultural-psychological perspective on learning and a phenomenographic inspired method, this study aims to describe the participating teachers’ learning through their Learning study. The teachers have experienced a development of knowledge in themselves as well as in their pupils. They have assimilated a language for reflecting on the process of teaching. Reflected experience has made the didactic interaction in the teaching process visible. The collegiate dialogue has contributed to the development of more variation in the tools used for teaching. Learning study is therefore found be a useful tool in the development of music teaching in the context of Community School of Arts when enough time, continuity and a qualified coach are provided. 

  • 153.
    Gagnestam, Linda
    Kungl. Musikhögskolan.
    Barn och musik i kåkstäder: förutsättningar för musikundervisning i Sydafrika2011Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Denna studie är en undersökning om hur förutsättningarna ser ut för formell och informell musikundervisning i två kåkstäder i Sydafrika. Undersökningens syfte är att utifrån olika aktörers erfarenheter ta reda på om och i så fall hur barn i utsatta områden i Sydafrika får någon form av musikundervisning och vad de anser att den kan bidra till för barn i de undersökta områdena. Informationen samlades in dels via kvalitativa, semistrukturerade intervjuer som gjordes med musiklärare, musikterapeut, creative music facilitator, elever och personer som har jobbat för SIDA och dels via ostrukturerade observationer. Resultatet visar att barn i de undersökta kåkstäderna inte får någon formell musikutbildning genom skolan utan att de ibland kan få musikutbildning via ett NGO-projekt, vilket oftast drivs av en eldsjäl och finansieras av olika hjälporganisationer. Det framkom även i min studie att för barn i de undersökta områdena kan musikundervisning bl.a. utgöra alternativ till att dra på gatorna, ge en positiv gruppupplevelse, möjligheten att uttrycka sig, mota bort ungdomarna från droger och kriminalitet och föra samman olika grupperingar. Svårigheter som kom fram för musikundervisningens existens i kåkstäderna var bl.a. brist på pengar och utbildade musiklärare, brist på lokaler, låga prioriteringar från regeringen och skolan. Ytterligare svårigheter som framkom var att det i de undersökta områdena förekom hälsoproblem i form av drogmissbruk, depression, hög arbetslöshet, apati mm.

  • 154.
    Gellin, Henrik
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Hur förhåller sig musiklärare till timing och flyt?2015Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    2011 antogs en ny läroplan för den svenska grundskolan. Den nya läroplanen syftade bland annat till att med sin nya utformning i kombination med utökade betygssteg och övriga reformer ge ökad tydlighet för lärare, elever och föräldrar. Alla skolämnen fick en kursplan indelad i; Centralt innehåll, Kursplan och Kunskapskrav. Musikämnets centrala innehåll säger att elever i grundskolan bland annat ska ges möjlighet att utveckla sina kunskaper i sång, melodispel och ackompanjemangsspel i ensemblespel i olika genrer. I kunskapskraven står att bland annat förmågorna timing och flyt ska bedömas.

    Den här uppsatsen syftar till att undersöka hur verksamma musiklärare i grundskolan tolkar och tillämpar begreppen timing och flyt. Lärarnas intervjusvar kommer att jämföras med varandra men också att ställas mot intervjusvar från två informanter som deltagit i utformningen av det bedömningsstöd som publicerades 2012. Lärarnas svar kommer också att ställas mot intervjusvaren från en informant som deltagit i skapandet av kursplanen i musik. Detta för att undersöka hur den undervisande verkligheten förhåller sig till implementeringen av begreppen.

    Uppsatsens resultat visar att lärarsvaren innehåller generella likheter och skillnader på detaljnivå i definitionerna av timing och flyt. Mängden skillnader kan utmana likvärdigheten i behandlingen av begreppen timing och flyt i både undervisning och bedömning bland de fem lärarinformanterna. Svarens spridning är i linje med de uppfattningar om begreppen timing och flyt som informanten som arbetat med kursplanen ger uttryck för. Detta eftersom begreppen också i implementeringsfasen behandlats som vida och öppna för tolkning. Det finns också stöd för många av lärarnas definitioner av timing och flyt i Skolverkets bedömningsstöd, även fast få lärare uppger att de använt sig av det.

  • 155.
    Gerhardsson, Caroline
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    MVG - för vem? Lärares syn på möjligheten att ge höga betyg i musik2009Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 156.
    Gisslén, Thom
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Kontrollerade gitarrlärare: Hur de förhåller sig till styrdokument och kunskapskrav på gymnasieskolans estetiska program2019Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Detta arbete handlar om att få en förståelse för hur gitarrlärare på gymnasiet förhåller sig till styrdokument och kunskapskrav samt vad de anser skillnaden är mellan den aktuella och den tidigare läroplanen. Arbetet börjar med att presentera en historisk översikt av de tre senaste läroplansreformerna för gymnasieskolan i Sverige, deras påverkan på musiklärare och internationell forskning kring musikundervisning. Vidare beskrivs hermeneutik ur ett epistemologisk och en historisk utgångspunkt.

    Kvalitativa intervjuer har genomförts med fyra olika gitarrlärare på tre olika skolor i Stockholmsområdet och hermeneutik har använts som analysmetod. Resultaten visar att informanterna anser kursplanen i Instrument eller Sång är hjälpfull för att det ger en ram och riktning till undervisningen, särskilt det centrala innehållet, men de anser att den är vag i sina beskrivningar och att den är svårtolkad. De menar att det viktiga är att möta eleven där den är i sin kunskapsutveckling och att anpassa undervisningen efter elevens behov och intresse, snarare än att anpassa den efter kursplanen.

    Informanterna är mer negativt än positivt inställda till kunskapskraven, främst för de anser att kunskapskriterierna är för vagt beskrivna och att tolkningarna kan skilja sig från skola till skola och vissa efterfrågar mer konkreta exempel. Det visar sig även att ingen tycker att förändringen till den senaste läroplanen egentligen förändrade något på det stora hela när det kommer till hur de bedriver sin undervisning. Den största skillnaden är den nya fokuseringen på kunskapskraven och att kursplanen blev mer detaljerad men samtidigt svårare att tolka. I den avslutande delen diskuteras resultaten i förhållande till varandra och till tidigare forskning. 

  • 157.
    Gontevas, Maria
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Sångvibrato: En teknik av betydelse i sångundervisning?2019Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    När det gäller sångvibrato har lite forskning tidigare gjorts i ämnet, och när det gäller sångundervisning har jag i min egen erfarenhet aldrig haft någon sånglärare som talat om vibrato. Även bland tillfrågade sångkollegor, är det mycket sällsynt att de fått jobba med vibrato då de fått sångundervisning. Både på gymnasienivå och högskolenivå. Syftet var därför att ta reda på hur sånglärare arbetar med vibrato i sin sångundervisning. I den här uppsatsen har jag från ett kulturpsykolologiskt perspektiv och genom kvalitativa intervjuer undersökt huruvida sånglärare på gymnasium med estetiska program arbetar med vibrato och variation av vibrato med sina elever. Studiens forskningsfråga är: Vilka kulturella meningar ser några sånglärare med vibrato i sångundervisning? Resultaten varierade. Någon svarade att det inte var aktuellt i dennes undervisning, medan någon i sällsynta fall arbetade med vibratots vara eller icke vara i en sång. Överlag var vibratots mening dock inte något som prioriterades i sångundervisningen hos någon av de intervjuade sånglärarna. Resultatet visar att medvetenheten om vibratots mening och effekter på sången, oavsett genre, behöver väckas hos sånglärare.

  • 158.
    Gordon, Rebecka
    Kungl. Musikhögskolan.
    Kroppen sångens instrument: metoder att nå större uttrycksfrihet och ökad avspänd teknik1998Studentarbete övrigt, 5 poäng / 7,5 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 159.
    Granberg, Anita
    Kungl. Musikhögskolan.
    Tre svenska utbildningar i musikterapi: en studie av inriktningar, arbetsfält och arbetsformer2000Licentiatavhandling, monografi (Övrigt vetenskapligt)
  • 160.
    Groop, Patrik
    et al.
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Sandblom, Maria
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Musikgrytan2005Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 161.
    Grönroos, Mattias
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Lärarprofession och undervisningsskicklighet i ensembleundervisning: en intervjustudie med musiklärare och gymnasieelever på estetiska programmets musikinriktning2018Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie är att kartlägga lärarprofession och undervisningsskicklighet som tre musiklärare använder i gymnasieskolans ensembleundervisning. I uppsatsen djupintervjuas tre ensemblepedagoger som undervisar på estetiska gymnasiet och tre elever om hur de tycker att en väl genomförd och lärorik ensemblelektion bör vara, och hur den ter sig ur de båda perspektiven. Pedagogerna har olika musikutbildning, yrkeserfarenhet och tillvägagångssätt i sitt sätt att undervisa. Eleverna som intervjuades går samtliga i årskurs 3 på det estetiska programmet med musikinriktning. Intervjuerna spelades in under ett längre möte var och en för sig. Studiens resultat indikerar att det är väldigt viktigt att få alla elever delaktiga och att de känner att de kan bidra med någonting under ensemblelektionerna. Att eleverna själva får ta ansvar och att de var och en får utmaning på den nivå de befinner sig. Flexibilitet, engagemang, och spelglädje är centrala begrepp i resultaten.

  • 162.
    Gullö, Jan-Olof
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Desktop Music Production. En ny kurs på Söderstörns högskola?2003Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 163.
    Gullö, Jan-Olof
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik- och medieproduktion.
    Liquid streaming: the Spotify way to music2019Ingår i: Svensk tidskrift för musikforskning, E-ISSN 2002-021X, ISSN 2002-021XArtikel, recension (Refereegranskat)
  • 164.
    Gullö, Jan-Olof
    Kungl. Musikhögskolan.
    Musikproduktion med föränderliga verktyg - en pedagogisk utmaning2010Doktorsavhandling, monografi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    The Millennials, today’s pupils and students, is the first generation to grow up with tools for interactive communication and media production. Many students choose to study music production in higher education establishments. Therefore music production is an emerging subject and important research topic. The aim of this thesis is to develop knowledge of music production and to identify key skills necessary for music producers and music production teachers. Three sub-studies were performed to investigate what characterizes music production, both in an educational context and as a professional activity. In the first study, a Desktop Music Production project in a municipal music school was investigated. Observations and interviews were used as data collection methods. The results show that teachers need to be multi skilled to teach musicproduction. In addition to standard teaching skills they need to have extensive knowledge of music technology and relevant contemporary knowledge about trends in youth culture and popular music. In the second study students' views on important learning outcomes in music production were investigated. Questionnaires and group interviews were used to collect data. The results show that music production is a topic that includes various types of content. Issues regarding music, technology, music industry, personal development and employability were of central importance to the students. In the third study eleven professionals were interviewed, all music production teachers or active music producers. The main result was that the skills required for both music producers and music production teachers are varied and extensive. Psychology and leadership, music, technology, ethics, law and copyright, entrepreneurship and cultural timing are particularly relevant to music production. Based on these results, a model for education in music production is presented. Music production also differs from traditional music education. In addition to traditional musical and pedagogic skills it requires technical competence from the teachers. Men dominate music production teaching, and the vast majority of professional music producers are also men. Technological developments are affecting young people's musical skills, and therefore it’s a challenge for music teachers to meet pupils and students who already have advanced knowledge of music production and are eager to learn more.

  • 165.
    Gullö, Jan-Olof
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik- och medieproduktion.
    The Understanding of Independence in Swedish Higher Education before and after Bologna2018Ingår i: ISSOTL18: Toward a learning culture, Bergen: ISSOTL & University of Bergen , 2018Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Within the Bologna cooperation, an overall European framework has been developed with general learning outcomes and competences for different examination levels. In the Swedish interpretation of this framework, independence is a central concept. Student’s ten-week (15 ECTS credits) bachelor essays or degree projects are, for example, called independent projects in the Swedish system of higher education. Independence is however a concept that can be understood in different ways in different contexts. Ambiguities in how independence is understood and used in practice can lead to uncertainty and may even be a barrier to student exchange and hamper international comparability in accordance with the intentions of the Bologna Declaration. The aim of this study is therefore to explore how the concept of independence is understood in national and local steering documents in Sweden and how the understanding of independence has changed over time, before and after the Bologna Declaration in 1999. This study is a part of a research project where we gather data from Russia and Sweden from two different educational programs, journalist and teacher education. The collected data includes interviews with students and supervisors and analyses of supervision sessions. The analysed material in this study also includes national as well as local steering documents that form the legal basis for the practice of producing independent projects (bachelor essays). The steering documents consist of learning outcomes, assessment criteria, instructions and descriptions concerning the educational programs, including the independent project. Such documents may be important for how a culture for learning is developed within and across courses, programs, departments and institutions. The results show that the use of independence as central concept has changed over time in Swedish higher education. This is partly a result of the Bologna Declaration, but also and probably even more a result of changes in the surrounding society where independence over the years has gained importance in different ways. On the other hand, the results show fewer differences than expected between how teachers, as supervisors, relate to their students’ independence when comparing gathered data from Sweden and Russia, despite that the steering documents in these countries differ significantly. This clearly indicates that the teachers who participated in the study, irrespective of the steering documents being used, first and foremost, strive to create good conditions for their students’ learning and development.

  • 166.
    Gullö, Jan-Olof
    et al.
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik- och medieproduktion.
    Gardemar, Hans
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik- och medieproduktion.
    Hur vi i högre musikutbildning förhåller oss till likheter och skillnader mellan artister, musiker och musikproducenter2018Ingår i: NU2018: Det akademiska lärarskapet, Västerås: Mälardalens högskola, Örebro universitet & Linköpings universitet , 2018Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Det ökande intresset för att studera populärmusik och musikproduktion i svensk högre utbildning ärbakgrunden till denna studie. Tidigare forskning visar att den framgångsrika svenska musikexportenär en bidragande orsak till detta. Men tidigare studier indikerar även att många av de studenter somär intresserade av musikutbildning främst siktar på en karriär som artist eller upphovsman inompopulärmusik. För universiteten och högskolorna är detta ett problem eftersom den utbildning somerbjuds, i de flesta fall, förväntas leda till arbete som yrkesmusiker inom konstmusikaliska genrereller som musiklärare. En konsekvens av detta är att det är högt söktryck till de utbildningar imusikproduktion som finns vid flera av våra lärosäten.Vår studie visar dock att förhållandevis lite av innehållet i den högre musikutbildningen är inriktad påatt utveckla talanger till fullfjädrade artister, inte ens i musikproduktionsutbildningarna. Det går alltsåatt alltså identifiera ett gap mellan vad som erbjuds och vad många studenter nog helst önskar. Ettannat problem är att många av lärarna i högre musikutbildning ofta har mycket begränsad erfarenhetsom artister, men däremot har en bra och lång erfarenhet som yrkesmusiker. Detta kan leda till attstudenter i högre musikutbildning snarare utvecklar färdigheter som yrkesmusiker än som artister.Ett liknande problematik har vi identifierat i musikproducentutbildning där många av dem somundervisar snarare har professionell erfarenhet som ljudtekniker än som musikproducent.För att skapa ny kunskap om dessa problem och med syfte att bidra till att utveckla den högreutbildningen i musik samlar vi i detta projekt in mångsidiga data genom intervjuer med nyckelaktörerinom den svenska musikbranschen: artister, musiker och musikproducenter. Ett viktigt syfte är attidentifiera kärnegenskaper och viktiga skillnader mellan dessa yrkesgrupper. Ävenobservationsstudier ingår i detta pågående projekt. Ett delsyfte är även att jämföra erfarenheter frånstudenters uppfattningar i högre musikutbildning med studenters syn på framtida karriärer i andrapopulära utbildningar som t ex journalistutbildning.Vår målsättning med att presentera valda delar av undersökningens resultat vid NU2018 är att bidratill samtalet om det akademiska lärarskapet och fokusera på några av de särskilda utmaningar som vihar identifierat i den högre musikutbildningen rörande den ovan beskrivna målkonflikten. Denhuvudsakliga målgruppen för vår presentation är de som är intresserade av utbildning som sker påkonstnärlig grund samt andra med intresse för problematiken att vi i högre utbildning kanske intealltid erbjuder vad studenterna helst önskar.

  • 167.
    Gullö, Jan-Olof
    et al.
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik- och medieproduktion.
    Gardemar, Hans
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik- och medieproduktion.
    Holgersson, Per-Henrik
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Thyrén, David
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Westman, Bo
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik- och medieproduktion. Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för folkmusik. Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för jazz.
    Towards a stronger focus on entrepreneurial skills in future higher education in music2019Ingår i: INTED2019 Proceedings, Valencia: IATED , 2019, s. 9639-9646Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The profound changes, in recent years, in Swedish design and cultural industries are the backdrop tothis research project. Such changes includes the music industry where digitalization and online musicdistribution as well as new music production methods has led to that production traditions as well asthe competences among the professionals in are challenged. Many Swedish design-intensivecompanies have been internationally successful for several years. And the international success of bigcompanies in the music industry, like Spotify, as well as smaller companies, like Cheiron andMaratone and individuals like Max Martin and Shellback, has resulted in a growing interest amongstudents in higher education to study music in combination with design and new media technology.Therefore, the aim of this study is to analyze the motives that exist among young people who chooseto study music in combination with design and new media technology and to compare such motiveswith perceptions among leading music industry professionals. The collected data are analyzed in atheoretical perspective including learning theories as well as entrepreneurial theory. The study isexpected to lead to new knowledge that is valuable in developing future education in music incombination with design and new media technology. The empirical data consists of qualitativeinterviews with industry professionals and focus group interviews with students in higher education inmusic. In addition, the collected data also include analyses of selected music industry magazines andjournals 1988-2018 as well as analyses of several curricula for higher education in music productionand music related to new media. The results firstly indicate that there is a clear discrepancy betweenthe content in the analyzed educational programs and what the students value as important. Secondly,there are also differences between what successful music industry representatives highlight asvaluable and what is offered in the courses and study programs included in the analysis. One clearsuch difference is that entrepreneurial skills are valued much higher by the interviewed music industryrepresentatives compared with what has been offered in the courses included in the analysis. A keyconclusion is that expanding entrepreneurial aspects in future curricula, in order to strengthen practicalas well as theoretical entrepreneurial skills, should reasonably lead to increased employability forfuture students.

  • 168.
    Gulyas, Georg
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Dynairstudie: en studie om klassiska gitarristers ergonomi vid tillämpning av balansdyna2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I studien utforskas klassiska gitarristers sittställning avseende ergonomi vid tillämpning av balansdyna. Syftet är att undersöka hur klassiska gitarrister påverkas av att öva när de sitter på en balansdyna. Nio deltagare har under sex månaders tid använt en dyna med luft, s.k. Dynair, att sitta på när de övat. Genom videoanalys och semistrukturerade intervjuer utforskas hur deltagarnas ergonomi påverkas av att använda balansdynan. Studiens slutsats är att deltagarna blir mer stillasittande men samtidigt mer aktiverade i coremuskulatur och nedre rygg. Resultaten visar en svag tendens till att deltagarna får en mer upprätt hållning och upplever avslappning i övre rygg. Efter studien hade deltagarna blivit mer medvetna om sin ergonomi och sin sittställning.

  • 169.
    Gustafsson, Jonas
    Kungl. Musikhögskolan.
    Utvärdering av musikklassverksamheten i fem kranskommuner runt Stockholm: slutrapport1990Studentarbete övrigt, 5 poäng / 7,5 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 170.
    Gustafsson, Josefine
    Kungl. Musikhögskolan.
    Teknik eller interpretation: Fyra sångpedagogers syn på balansen i undervisningen2009Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 171.
    Gustafsson, Stina
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    En fråga om vikt: Hur påverkas sångrösten hos klassiska sångerskor av övervikt?2011Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Jag har valt att fördjupa mig i frågan kring om sångrösten hos klassiska sångare påverkas av övervikt, och i så fall hur. Frågan är belyst från tre håll; aspekterna fysiologi, psykologi och historia finns med. Jag har intervjuat Johan Sundberg, professor i Musikakustik samt läst en mängd böcker, artiklar, uppsatser och forskningsrapporter i ämnet. Undersökningen visar att bland annat bukmuskulaturen, tyngdkraften i strupen samt syresättningen av blodet påverkas av övervikt. Det är också tydligt att sång påverkar den inre människan positivt, dvs. att man känner positiva känslor efter att ha sjungit. Denna känsla påverkas också av att kroppen utsöndrar hormon när man sjunger som verkar i positiv riktning. Att klassiska sångare rent historiskt sett haft en högre del som varit överviktiga har sin förklaring i idealet i samhället under operans storhetstid samt subkulturens sociala manér och livsstil.

  • 172.
    Gustafsson, Tobias
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Brasslek och dess inverkan på barnens embouchure2008Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 173.
    Gustavsson, Christina
    et al.
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Kaipanen, Pietu
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Varför har jag inte lust att spela? En studie om gitarrelevers möjliga orsaker till speltrötthet, och hur man som lärare kan arbeta för att motverka dessa.2003Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 174.
    Gärtner, Vera
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Hälsoklanger: sökandet efter ljudens och musikens goda inverkan på människan2017Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Ljudens och musikens påverkan på människan har alltid intresserat mig i egenskap av violinbyggarmästare men också som cellopedagog. Forskningen inom detta område är starkt begränsad och rör till största delen terapeutiska metoder och då främst musikterapi. Dock använder sig musikterapeuter inte av utifrån kommande frekvenser i sitt arbete och de alternativa terapeuterna har inte vetenskapliga belägg för frekvensernas verkan.

    Syftet med studien har varit att utföra en grundforskning om hälsoklanger som kan inspirera till vidare forskning om hur utifrån tillförda ljud och musik påverkar människan samt exemplifiera hur några musikterapeuter och tomatiskonsulter i Sverige och Tyskland erbjuder musik och ljud som behandlings- eller träningsform. Studien genomfördes genom en kombination av kvantitativa och kvalitativa metoder: med en enkätundersökning, intervjuer samt personlig kommunikation med musikterapeuter och alternativa terapeuter, en stressforskare och två tomatiskonsulter. Resultaten tyder på att ljud och musik både kan ha stimulerande och lugnande inverkan på människan, men att en tillförlitlig vetenskaplig värderingsmetod saknas för dem som erbjuder behandlingar. En fortsatt forskning blir att vidare undersöka hur utifrån tillförda ljud och musik påverkar människan. Förutsättningen för att kunna mäta detta är att de valda ljud- eller musikavsnitten inte förekommer enbart punktuellt utan under en längre sammanhängande tidsperiod samt att tillgång finns till därför passande medicinsk mätutrustning och en undersökningsgrupp vars storlek utgår från ett antagande om hur stora effekter man kan förvänta sig på en viss definierad utfallsvariabel (2.7 Musikens påverkan på kropp och själ).

    Studien kan i bästa fall även ge inspiration till fortsatt forskning kring förbättring av negativa bullriga ljudmiljöer.

  • 175.
    Göransson, Daniel
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    ”Jag tycker det är värdelöst”: en diskursanalytisk studie om hur musikgymnasiets slagverkslärare ser på betygsättning2018Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie är att undersöka vilka diskurser som ligger till grund för betygssättning i trumset i musikgymnasiet. Forskningsfrågor var om lärarna bedömer olika, hur de motiverar sina bedömningar och hur de samtalar om bedömning. Två elever filmades och videoklippen skickades till trumlärare som arbetar på musikgymnasium. De fick dels ange bokstavsbetyg A, C eller E, dels motivera sin bedömning i frisvar. Efter detta samlades tre lärare i en fokusgrupp där de fick diskutera bedömning. Ett diskursanalytiskt perspektiv användes vid behandlingen av datan.

    Resultatet pekar på att lärarna bedömer dessa klipp olika. Det ena klippet gav en jämn spridning av betygen A, C och E och det andra C och E. De diskurser som hittades i frisvaren på mailenkäten var en diskurs kring ”rätt och fel”-spelande, en diskurs om musikaliskt uttryck, en processinriktad diskurs och en diskurs som betonar helhetsbild. Dessa diskurser återkommer även i fokusgruppen, där det även framkommer att lärarna tycker att det är svårt att sätta rättvisa betyg. Det fanns inte något samband mellan vilka betyg lärarna satte på videoklippen och de diskurser de verkade inom när de motiverade sina betyg, däremot verkade de lärare som satt de högsta betygen arbeta på de skolor som är svårast att komma in på. 

  • 176.
    Göstason, Mirjam
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Att ta plats i musik: ensembleundervisning utifrån genusperspektiv2017Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Ofta i media står det att tjejer måste våga ta mer plats, detta förekommer bland

    annat i sammanhang som handlar om pop-/rockmusik. Att ta plats kan göras på

    flera olika sätt, både audiellt, kroppsligt och kunskapsmässigt men också rumsligt

    (Björck, 2011). Uppdelningen i musik mellan vilka som spelar vilka instrument är

    heller inte jämn mellan tjejer och killar (Olofsson 2012; Bladh 2008; Jacobson,

    2013).

    Denna uppsats handlar om ensembleundervisning i gymnasiet utifrån ett

    genusperspektiv med fokus på platstagande men också bemötande lärare–elev.

    Empirin har tagits fram med hjälp av deltagande observation samt filmning av

    ensemblelektioner och uppspel. Resultatet visar att skillnaden i kroppsligt och

    kunskapsmässigt platstagande skilde mycket bland eleverna men inte generellt

    mellan könen. I audiellt platstagande var det dock en viss skillnad, tjejerna tog där

    för sig mindre genom att de generellt hade lägre ljudvolym eller spelade

    försiktigare. En viktig aspekt av resultatet att ta med i framtiden är att det gör

    skillnad att jobba med jämställdhet, att alla ska ta plats, och att elever får både

    manliga och kvinnliga förebilder för att inte instrument eller genrer ska kopplas

    ihop med kön, vilket det delvis gör idag. Skolan som observerades i denna

    undersökning har gjort just det, jobbat på ett medvetet sätt kring könsroller.

  • 177.
    Götestam, Johanna
    et al.
    Kungl. Musikhögskolan.
    Johansson, Marlene
    Kungl. Musikhögskolan.
    Att räkna med bråk: eller Problembarn - finns de?1999Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 178.
    Hage, Cecilia
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Samma arena?: en studie om hur genus konstrueras i musikterapeutledd musikundervisning för elever i grundsärskolans träningsinriktning2015Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Denna studie undersöker om/hur genusmönster produceras i det verbala språket inom musikundervisning, ledd av musikterapeut, i grundsärskolans träningsinriktning.

    Undersökningen utgår från forskningsfynd gällande pedagogers reproducerande av genusmönster inom området skola och förskola och ämnar undersöka de av dessa fynd som faller inom ramen för den verbala kommunikationen inom kontexten musikundervisning i grundsärskolans träningsinriktning.

    Fem lektioner i fem klasser/grupper fördelade på tre musikterapeuter har studerats. Sammanlagt 23 elever, 9 flickor och 14 pojkar finns med i materialet. Lektionerna filmades och utskrifter av lektionerna skrevs, utifrån vilka analysen gjordes.

    Resultatet indikerar att samma genusmönster som observerats i tidigare forskning gällande förskola och grundskola endast observeras i enstaka delar av materialet samt att vissa genusmönster försvinner och andra förändras vilket indikerar att elever inom ramen för musikundervisning i grundsärskolans träningsinriktning befinner sig i en annorlunda kontext vad gäller genus än barn i förskola och grundskola.

  • 179.
    Hagerman, Frans
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    ”Det är ur görandet tankarna föds” – från idé till komposition : En studie av kompositionsprocesser i högre musikutbildning.2016Doktorsavhandling, monografi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    “Doing gives birth to ideas”. From ideas to composition: a study of composition processes in higher music education. Recent technological developments have challenged the historical methods of composing music for acoustical instruments using traditional scores. However, composers in the Western art music traditionstill continue to use them when they explore the realm of sounds intraditional instruments and possible ways to communicate their intentions. The aim of the present study is to describe the development process in the composition of score-based music intended to be performed by a mixed ensemble of wind, string and percussion instruments. Three composer students from an undergraduate program in Western art music composition each participated during two semesters in the data collection. The data consists of a series of composition sketches, qualitative interviews, voice logs, music recordings and observations of rehearsals and concerts. The analysis focused on shedding light on the participants’ ways of developing the content as the processes of composition unfold. The main methods of analysis were to compare different versions of the same composition and, on the basis of this comparison, to ask analytical questions of the participants. A result common to the three participants, is the conclusion that they start with rudimentary structures and gradually elaborate them so that they become more detailed and sophisticated, for example, more varied in instrumentation. This elaboration is supported by the use of written notes – scaffolds – that guide the development of the structure in different directions. Seven types of scaffolds, that represent different strategies to formulate and solve compositional problems, were found in the empirical data. The study contributes to wider understanding of the importance of making handwritten sketches throughout the process of developing musical ideas. Despite recent technological developments, there is evidence that hand-sketching still serves as an intuitive tool for meaningmaking, in combination with other tools such as acoustical instruments and new music technology.

  • 180.
    Hagos, Alexander
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    När Musiken Tystnar: en studie om tre olika personers uppfattning, upplevelser och minnen av musik2016Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med detta arbete var att undersöka och förstå vad musikminne kan vara för tre olika musikaliskt aktiva personer. Vad säger intervjupersonerna om sin upplevelse av musik och minne, och hur kan detta jämföras med tidigare forskning i området. Målet med studien var att utöka förståelse och medvetenhet om musik och hur man kan uppfatta detta på ett individuellt plan. Vidare var mitt mål att kunna utveckla delar av musikundervisningen och öka förståelsen för musiklyssnande som fenomen.

    Genom att intervjua tre personer om sina upplevelser av musik, och även gjort lyssningstest, har jag kunnat jämföra de svar jag fått, samt resultaten av lyssningstesten. Lyssningstesten gick ut på att respondenten fick uppmaning att nynna på låtar de spontant kommer ihåg, eller arbetat med för att se om det stämde överrens med originalinspelningar (ljudfiler), av låtarna i fråga om tonart och melodi.   

    Genom studien har jag kommit fram till att musikminne är högst individuellt. Precis som att vi kan ha olika uppfattningar om en låt, eller höra olika saker via selektering, så kan vi ”skapa” våra egna subjektiva minnen av det vi hör. Jag har kommit fram till att det finns ett flertal intressanta aspekter som påverkar vad vi kommer ihåg av en låt viket gör det svårt att dra en generell slutsats om hur vårt minne för musik fungerar, däremot har jag kommit fram till ett antal intressanta aspekter som påverkar vårt minne för musik. En aspekt som kommit fram i undersökningen är att musikminne är nära relaterat till det vi har aktuellt i vårt minne genom repetition eller det som är närliggande i tid, och eller har en stark koppling till det som attraherar oss personligen.

    Jag hade även en egen teori om att det finns någon form av ”exakt musikminne”, dvs. en nivå av minnesframplockning, där en person kan minnas musiken ”som den låter”. Dvs, i rätt tonart, tempo med mera. Resultaten visar att det skulle kunna vara möjligt att något sådant existerar, men det är dock svårt att bevisa.

  • 181.
    Halvarsson, Sandra
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Jaget i musiken: en undersökning av två musiker och två dansares upplevelser av hur deras jag kommer till uttryck i konsten2014Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att undersöka och problematisera hur jaget påverkar musiker och dansare. Viktiga faktorer som formar jaget är utbildningsbakgrund och erfarenhet inom det konstnärliga ämnet. Därför åsyftas att även ta reda på hur de faktorerna påverkar jaget. Jag ville ha andra konstnärliga utövares tankar om ämnet därför valde jag att intervjua fyra personer, två musiker och två dansare. Mina informanter skulle vara högskoleutbildade, aktiva och ha minst 20 års erfarenhet inom musik eller 10 års erfarenhet inom dans. Jag ställde frågor utifrån följande underrubriker: Utbildning och Verksamhet, Undervisning, Jaget och Identiteten och Framtidsvision. I uppsatsen redogör jag för en person i taget och för att ytterligare stärka informanternas utsagor kompletterar jag med litteratur. I analysdelen jämför jag och tolkar informanternas svar och i diskussionsdelen kopplar jag jämförelsen och mina tankar till relevant litteratur. Enligt min tolkning så har alla informanterna i stort sett samma tanke om hur de ser på jaget. Dock verkar dansarna mer besvärade av jaget än musikerna. Utbildning och erfarenhet är faktorer som har format deras ”jag” där deras lärare har varit en av inspirationskällorna. Jag tycker det har varit intressant att lyssna till informanterna eftersom de har gett mig uppslag till att tänka vidare och bidragit till att jag nu känner mig tryggare i mitt eget musicerande. Jag hoppas att det här är ett arbete som kan vara till nytta för alla som någon gång haft en fundering kring ett konstnärligt ämne eller icke konstnärligt ämne.

  • 182.
    Halén, Ola
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Stenhård i fejset men jävligt lös i magen: den relationella kampen mellan lärare och elev.2016Självständigt arbete på grundnivå (högskoleexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Musik finns i alla kulturer och berör oss alla på olika sätt. Syftet med denna uppsats är att söka en djupare förståelse för vad en musikgenre kan betyda för elever. Studien går ut på att undersöka hur elever använder musiken för att klara av sin vardag både vad gäller skola och fritid. Det har i utredningar visats att musik är viktig för inlärning av kärnämnen. I mitt arbete som musiklärare har jag fått höra från elever att de inte skulle komma till skolan om det inte var för musikämnena. Det är musiken som gör skolan intressant och som gör att de orkar delta även i andra ämnen. Läraren är viktig för elevernas utbildning. En modern lärare använder sig av relationellt lärande. Metoden går ut på att läraren skapar en relation där eleven ges förtroende och stort utrymme i undervisningen. I relationen måste läraren släppa på sin auktoritet och en kamp kan då uppstå mellan lärare och elev, vilket kräver både kunskap och mod av läraren. 

  • 183.
    Hanspers, Erik
    Kungl. Musikhögskolan.
    Vad formar det musikaliska uttrycket?2011Studentarbete övrigt, 5 poäng / 7,5 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Målet med den här uppsatsen är att få kunskap om hur musiker reflekterar kring sitt musikaliska uttryck och sin identitet som kreativa människor. Min önskan är att försöka belysa omständigheter som bidrar till att forma det musikaliska uttrycket och att försöka förstå hur informanterna tänker kring sitt musikaliska uttryck, olika typer av estetik, omgivningens påverkan och vilken roll högre musikutbildning spelar i dessa sammanhang. Den musikaliska kontexten för uppsatsen, i vilken informanterna är aktiva, är jazz och improvisationsbaserad musik men jag har i texten även valt att lyfta in exempel från andra typer av musik om jag känner att det belyser ämnet på ett bra sätt. Målsättningen är att presentera mina egna slutsatser utifrån informanternas svar och förhoppningsvis kommer denna uppsats kunna tjäna som underlag för diskussion och reflektion för studenter och lärare.

  • 184.
    Hansson Lasses, Karin
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Skolkonserter, varför då?2016Självständigt arbete på grundnivå (högskoleexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Det senaste decenniet har barns rätt till kulturella upplevelser i skolan fastslagits i styrdokument för både skola och kulturliv, och Skapande Skola är den senaste stora satsningen på kulturområdet nationellt. Det finns goda förutsättningar för samarbete mellan symfoniorkester och skola.

    Den här uppsatsen syftar till att undersöka hur lärare i årskurs 4–6 uppfattar Gävle symfoniorkesterns skolkonserter som en resurs i deras undervisning i musik. Det empiriska underlaget består dels av enkätfrågor till nitton lärare som besökt skolkonserter med sina elever och djupare intervjuer med två av dem.

    Det viktiga med skolkonserter enligt lärarna, är att ge eleverna en upplevelse av musik som de oftast inte har tidigare erfarenhet av. Det är också ett av de viktigaste syftena med musikundervisningen i skolan, menar de. Lärarna uppskattar också den demokratiska aspekten av att alla barn får ta del av symfoniorkesterns konserter. Uppsatsen visar att skolkonserter är ett uppskattat inslag i skolan, men att arbetet kring dessa skulle kunna utvecklas. Som det är nu kopplas oftast inte konserterna till musikundervisningen. Lärarhandledningar och tid för planering är önskvärt.

  • 185.
    Hansson, Sofia
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Jag var "fel" i skolan: tysta elever ur lärares perspektiv2015Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Jag har många gånger känt mig ”fel” under min skolgång. Utåtriktad, att ta för sig etc. har intalats som positiva egenskaper, medan exempelvis tyst och introvert ofta används i negativ benämning. Vad innebär det att vara introvert eller extrovert? Det är biologiskt mätbart och ärftligt. Våra hjärnor fungerar faktiskt olika. Det styrs av hur vi reagerar på ett ämne som dopamin, och hur våra blodflöden styrs i hjärnan. Introverta visar bland annat högre aktivitet i områden som står i förbindelse med känslocentra i limbiska systemet. Detta innebär bland annat att introverta aktiverar känslor som rädsla och skräck lättare i pressade situationer. Myers Briggs Type Indicator (MBTI) är ett personlighetstest som mäter bland annat extraversion och introversion. Femfaktorteorin mäter också detta, och är idag den enda erkända personlighetsmodellen inom psykologin. Kulturella långtidsstudier visar på att det finns en ökad trend kring utåtriktat beteende sen 50-talet. Att ta plats har blivit en positiv egenskap som uppmanas och hyllas, vår tids ideal. Det finns flera konkreta exempel på vetenskaplig dokumentation om vad som skiljer introverta och extrovert åt i det centrala nervsystemet, i praktiken. Bland annat förbättras extrovertas verbala förmåga i en kombination av tidspress och koffein, vilket är det motsatta hos introverta. Det är viktigt att inte glömma bort att man fungerar olika och har olika förutsättningar. Introverta behöver avskildhet för att överhuvudtaget kunna vara kreativa och produktiva.

    Mitt syfte är att undersöka hur lärare upplever och tänker om de inåtvända eleverna i skolan. Jag har använt elektroniska enkäter som metod för att samla in mina svar. Man kan ana en okunskap kring introversion och extroversion som jag grundar i litteratur och hur majoriteten av lärarna beskriver vad de tänker när de hör ”introvert”. Jag ser också en tendens till okunskap när jag ser till deras svar kring hur de vill göra för att anpassa efter varje individ i klassrummet. Ambitionen verkar vara att anpassa för varje individ, men verkar trots allt ganska ofta falla in på att anpassa efter en mer extrovert personlighet. 

  • 186.
    Hansson, Sofia
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Uttryck i rörlig bild: Att göra en egen musikvideo med enkla medel2014Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Är det möjligt att göra en kvalitativ musikvideo med en liten budget? Flera hävdar att detta är möjligt om man planerar detaljrikt och använder sig av olika knep, som bland annat att inte använda sig av för många miljöer utan istället använda sig av färre miljöer, men från flera olika vinklar och perspektiv för att få till en bra variation.

    Mitt projekt grundar sig i att undersöka detta närmare. En utmaning blev det att göra allt på egen hand, men resultatet växer fram till en musikvideo som dels innehåller klipp från skogmiljöer till en animation som knyter samman det hela till låtens kärna.

    Kärnan i detta är att dela med mig av min process, så att andra som också vill göra en musikvideo kan se vad som går att göra med enkla medel och förhoppningsvis inspireras.

  • 187.
    Haraldsson, Jonathan
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Ergonomi: om blivande instrumentalpedagogers fysiska hälsa2012Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med arbetet är att undersöka hur blivande instrumentalpedagoger i högre musikutbildning beskriver sin fysiska hälsa gällande ergonomiska besvär och har detta fått några konsekvenser för studenten. Som bakgrund har jag använt mig av litteratur som berör ergonomi både i rollen som musik- och instrumentlärare men även andra jobb som inte är kopplade till musik. Som metod i studien valde jag att använda en kvantitativ forskningsmetod. En enkät har skickats ut till alla studenter som studerar sitt fjärde år på de sex olika musikhögskolorna i Sverige. Resultatet av undersökningen visar på att många lider av besvär till följd utav sitt musicerande. I studien framkommer även att många har fått besvär när de väl påbörjat sina studier på högskolorna. Många av de som deltog i undersökningen anser även att högskolorna borde beröra ämnet ergonomi mer under utbildningen.

  • 188.
    Hedberg, Emil Oskar Emanuel
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Slav under halsen: en undersökning av gitarrens asymmetri- och matrisegenskap och hur lärare upplever att egenskaperna påverkar gitarrelevers taktila association mellan musikteori och praktik2016Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna uppsats är att undersöka hur tre olika gitarrlärare upplever att gitarrens asymmetri- samt matrisegenskap kan påverka elevers förståelse för greppbrädan och musikteori. Syftet är också att undersöka hur lärarna relaterar musikteori till greppbrädan, hur de använder sig av olika mönster och visualiseringstekniker - så som CAGED-systemet, ett system som är baserat på de öppna ackorden C, A, G, E och D - och vilka verktyg de använder för att visa hur teoretiska kunskaper kan omsättas i praktiken. I den tidigare forskningen och gitarr-metodböckerna, som denna uppsats presenterar, avslöjas motsättningar om hur gitarrister bör visualisera mönster på greppbrädan, vad konsekvenserna är när tillförlitligheten till det motoriska minnet är för stort, om CAGED-systemet är bra eller dåligt för att visualisera ackord samt skalor över greppbrädan, hur mönster som t.ex. ackorddiagram ska användas etc. Gitarrlärarnas åsikter om uppsatsens ämne är erhållna via semi - strukturerade intervjuer. Lärarna har undervisat i elgitarr- samt akustisk gitarr på olika lärosäten som t.ex. kommunala musikskolan, studieförbund, gymnasium, högskola etc. Genom intervjuerna avslöjas det att ingen av de tre lärarna begrundar särskilt mycket över asymmetri- samt matrisegenskapen och hur egenskaperna möjligtvis kan påverka elevers förståelse för greppbrädan. Lärarnas musikteoriundervisning tar heller inte upp en stor del av deras lektionstimmar. Däremot bekräftar två av gitarrlärarna, samt den tidigare forskningen, att brukandet av mönster som t.ex. ackorddiagram, grepptabeller, CAGED-systemet m.m. uppmanar gitarrister att förlita sig, i alltför hög grad, på sitt motoriska minne. Detta kan undergräva gitarristers förståelse för greppbrädan. Gitarrlärare bör vara medvetna om detta problem för att deras elever skall kunna utvecklas som gitarrister och musiker. Kritik kan riktas mot några av de olika litterära texter som har använts i denna uppsats eftersom de inte har genomgått någon referentgranskning. Lärarnas expertis angående uppsatsens frågor kan kritiseras och varför lärarna valdes för denna studie kan därför ifrågasättas. Dock, när det gäller valet av informanterna, så finns det – som i all kvalitativ forskning – en fråga kring hur generella uppsatsens slutsatser är och därför, i framtiden kanske slumpmässiga val av informanter är nödvändiga. 

  • 189.
    Hedström, Peder
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    En instuderingsstudie av Heitor Villa-Lobos andra etyd2014Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 190.
    Hedström, Peder
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Musikalisk mångfald?: analys av musik- och kulturskolornas situation i ett föränderligt kulturliv2014Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Föreliggande studie syftar till att undersöka och analysera Sveriges kommunala musik- och kulturskolors situation i ett föränderligt kulturliv. För att åstadkomma detta tillämpas en kombinerad forskningsmetod i form av en kvantitativ enkätundersökning samt kvalitativa intervjuer med fokusgrupper och en person med verksamhetsansvar över en kulturskola.

    Någon samlad, instrumentalspecifik antagningsstatistik över elever vid Sveriges musik- och kulturskolor finns för närvarande inte att tillgå. För att ge en fingervisning om hur många elever som deltar i ett avgränsat urval av musikkurser har en enkätundersökning skickats ut till 48 skolor. Underlag från tidigare undersökningar har använts i sammanställningen av resultaten. Uppgifter lämnade av enkätdeltagarna visar fortsatt sjunkande deltagarantal för ett flertal instrument. Vidare tycks eleverna bli färre i högre takt än tidigare. För att undersöka hur unga människor resonerar kring instrumentval och musicerande har kulturskolelever indelade i fyra fokusgrupper intervjuats. Genom samtalen framträder generellt sett negativa inställningar till instrument och musik förknippade med särskilda attribut eller förhållningssätt. En verksamhetsansvarig vid kulturskolan intervjuas för att belysa studiens ämne ur ett strukturellt perspektiv. Samtalet kom att handla om skolans förhållande till uppdragsgivaren, brukaren och samhället i stort samt i vilken mån dessa intressen prioriteras. I den avslutande diskussionsdelen problematiseras vanligt förekommande resonemang gällande det traditionella musicerandets återväxtsvårigheter.

  • 191.
    Hedén, Katrina
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Vad är det jag hör – Vad är det du gör?: vokal uppförandepraxis inom olika genrer2016Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Hur kan vi veta vad det är för slags musik vi hör? Vad är det som är det typiska i varje genre och som gör dem så unika? Hur kan vi veta hur vi ska sjunga i olika genrer för att få den speciella fraseringen, utsmyckningarna, vokalljudet och svänget?

    Denna studie undersöker vokal genrespecifik uppförandepraxis i folksång, klassisk sång och rocksång, samt hur sångpedagoger uppfattar sig arbeta med sångelever inom respektive genre. Intervjuer med verksamma sångpedagoger har genomförts. I resultatet av studien framträder ett antal parametrar för vad som är vokal genrespecifikt uppförandepraxis i folksång, klassisk sång och rocksång. Resultatet förde också bland annat med sig en modell som visar en genrers uppbyggnad. Genrerna kan inte jämföras sinsemellan under samma premisser då de verkar under olika verksamhetssystem. Undersökningen visar hur pedagoger uppfattar sig undervisa genrespecifikt samt vilka redskap och begrepp dessa använder i undervisningen.

    Resultatet i denna studie kan ha betydelse för sångare och sångpedagoger som vill närma sig en, för dem, ny genre men också få verktyg att kartlägga en redan bekant musikalisk stil. 

  • 192.
    Hellström, Viveka
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Från viskningar till rop: en studie av fem kvinnliga Jazz i Sverige-röster2012Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Studiens syfte har varit att öka förståelsen för röstliga uttryck i jazzmusik, med fokus på hur samspelet mellan ord och musik verkar i skivinspelningar med utvalda sångerskor. Utifrån en hermeneutisk ansats har fem skivinspelningar med fem svenska kvinnliga jazzsångerskor, samtliga utsedda till Jazz i Sverige-artister, beskrivits och tolkats ur ett vokalpedagogiskt perspektiv. I förhållande till jazzsångtraditionen visade sig två av studiens sångerskor på olika vis utmana vokala konventioner. Studiens resultat indikerar att utbildning stärkt jazzsångerskor så att de kan agera i flera roller i ensembler, också genom vokal improvisation och som kompositörer. Det framgick att samtliga sångerskor i studien framfört engelskspråkiga texter som främst behandlat kärleksmotiv. I detaljstudier av sångerskornas interpretation av texter, både egnas och andras, framstod komplexiteten i deras vokala framställning. Resultaten visar att texter kan fylla olika funktion i musikaliskt samspel, samt pekar på att studiet av inspelade röster kan vara ett redskap i undervisningen, både för jazzsånglärare och ensemblelärare.

  • 193.
    Hellström, Viveka
    Kungl. Musikhögskolan.
    Samklang i en dyad. En studie av interaktion i enskild sångundervisning2001Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 194.
    Henricson, Charlotta
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Det pedagogiska vrålet: om kulturskolelärares röstanvändning2012Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Det här är en kvalitativ intervjuundersökning av kulturskolelärares röstanvändning. Hypotesen var att kulturskolelärares kunskaper om skonsam röstanvändning och upplevda rösttrötthet, hänger ihop med i vilken utsträckning de har fått utbildning i detta under sina högskolestudier, och om de använder sig av den kunskapen i sitt arbete eller inte. Informanterna var två instrumentallärare på kulturskolan samt en logoped. Lärarinformanterna i den här undersökningen visade sig ha fått olika mycket utbildning i röstanvändning, men hade ändå liknande problem med rösttrötthet under sina första år i yrket, samt fortfarande vid undervisning i större ensembler. Resultatet visar att det behövs mer och eventuellt annorlunda utbildning i förebyggande röstvård i musikhögskolornas lärarutbildningar. Jämförelser med bakgrundsstudier visar också att kulturskolelärare upplever sig bli trötta i rösten vid samma situationer som andra sorters lärare. Det gäller i första hand vid stress, allmän trötthet och långvarigt tal utan paus.

  • 195.
    Henriques, Jakob
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Gitarrens stränga spel: en studie i notläsning för gitarrister i gymnasieåldern2017Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Denna studie belyser notläsningsinlärning och notläsning hos sju gitarrister i gymnasieåldern med varierande bakgrund. Fokus i denna studie ligger i tonernas placering i förhållande till varandra, snarare än deras placering på greppbrädan. Studien är en prövning av en specifik metod som utgår ifrån att eleverna kan spela en skala eller figur och tar sin utgångspunkt i denna. Inlärningen sker i tre steg. För att mäta progressionen hos eleverna har tidsåtgångsaspekten använts. Resultatet av studien visar att samtliga som ingick i studien lyckades tyda och spela det sista notexemplet med ett tillfredsställande resultat och en tidsåtgång på mindre än åtta minuter.

  • 196.
    Herlitz, Elin
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Den livsviktiga kören Vaajmoe2013Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Mitt arbete handlar om körsång och att stärka sitt jag genom att sjunga. Men det handlar inte om körsång generellt utan en speciell kör som jag arbetat med under många år, den samiska kören Vaajmoe –sjung för livet. Det här projektet har två ingångar, dels att kören finns för ungdomar med samma samiska tillhörighet och dels för att skapa ett sätt för dessa ungdomar att träffas och må bra genom att sjunga. Den andra ingången har att göra med körens syfte. Den startades för att det är så många samiska ungdomar som mår dåligt och för att det är många som tagit sitt liv. Vaajmoe vill lyfta denna tunga fråga och synliggöra de problem som finns, men göra det på ett glädjefyllt sätt. Jag vill med denna uppsats undersöka vilka psykosociala effekter som projektet Vaajmoe haft på såväl deltagare som publik och även politiskt.

  • 197.
    Hidemo, Mattias
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Att öva violin: en kvalitativ studie om övningsmetoder hos violinstudenter på musikhögskolenivå2014Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I denna undersökning har jag studerat hur violinstudenter på högskolenivå resonerar kring sina övningsmetoder och vilka förberedelser, metoder och mentala strukturer de anser vara bäst för att lyckas med sin övning. Jag har även undersökt vilka metoder de anger att de använder för att stärka sitt självförtroende och hur de anser sig påverkas av stress. Datainsamlingen har skett genom fyra kvalitativa intervjuer med violinstudenter när de var under slutfasen av sina studier vid Kungl. Musikhögskolan i Stockholm. Resultatet från intervjuerna har sedan analyserats med hjälp av teorier från tidigare forskning om violinmetodik och mental träning. Studiens viktigaste resultat är att undersökningsdeltagarna angav en faktor som helt väsentlig för att lyckas med sin övning vilket är vikten av att ha mål i sin övning. De menade även att ett musikaliskt mål leder till bättre övning än ett speltekniskt mål, att det går att lyckas genom att undvika att misslyckas och att det är viktigt för självförtroendet att reda ut osäkerheter i repertoaren. De menade även att förmågan kunna spela ut är viktigt för att lyckas med övningen samt att olika nivåer i grundteknik mellan lärarstudenter och musikerstudenter tycks påverka övningens kvalitet.

  • 198.
    Hidemo, Mattias
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Undervisning av improvisation och komposition med film som pedagogiskt verktyg vid violinundervisning2013Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 199.
    Hilber, Petter
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Digitala verktyg i musikämnet: En undersökning i hur musiklärare på högstadiet förstår digitala verktyg2019Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med följande självständiga arbete är att få kunskap om hur musiklärare i högstadiet förstår digitala verktyg som ett redskap för lärande i musikundervisning. För att undersöka syftet gör jag en kort historisk redogörelse av datorns historia i skolan fram tills idag samt en sammanfattning om vad regeringen har gjort för att föra teknikintresset för Sveriges befolkning framåt. Därefter har tre intervjuer gjorts med högstadielärare med ämnet digitala verktyg. Studien har genomförts genom en kvalitativ chattintervju. Svaren har sedan tolkats utifrån ett social-konstruktionistiskt perspektiv och analyserats som diskurser. Resultatet visar att högstadielärarna i undersökningen använder digitala redskap primärt som ett roligt avbrott i musiklektionerna samt att det finns en statusordning bland digitala verktyg, både bland mjukvaror och hårdvaror. Resultaten visar även att lärarna använder även digitala redskap som ett sätt att ge musikämnet en högre status bland skolämnena. 

  • 200.
    Hillered, Maja
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    "Där ord fallerar, kan ljud oftast tala": Stamning och sång2019Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Stamning är en talstörning som cirka en procent av världens befolkning har. Stamning uttrycks olika hos olika individer och det finns inte enig forskning om vad ursprunget är.

    Studien handlar om de fysiologiska och emotionella skillnaderna mellan ett stammande tal och sång, samt om hur sång kan påverka stamning. Genom att intervjua personer som både stammar och sjunger och analysera litteratur har frågeställningarna gett form åt ett intressant resultat men som också gett nya frågor. 

    Studiens frågeställningar har varit: 

    • Vad händer i kroppen och röstorganet vid tal respektive sång? 
    • Hur reflekterar personer som stammar som också sjunger, över händelseförloppet som sker vid tal respektive sång?
    • Kan sång bidra till att man inte stammar?

    Resultatet pekar på att mycket av det som sker i kroppen, fysiologiskt och emotionellt, vid ett ett stammande tal påverkas av den andning och tajmning av stavelser som sker vid sång. Detta innebär att sången har betydelse för talet men kanske inte som botemedel. Det finns starka kopplingar till andningen både i intervjuerna med personer som stammar och i diskussionen kring Oskar Guttmanns teori och det lektor Per Alm skriver om andningens betydelse för talet.

1234567 151 - 200 av 555
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf