Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1234567 151 - 200 av 523
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 151.
    Gullö, Jan-Olof
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik- och medieproduktion.
    The Understanding of Independence in Swedish Higher Education before and after Bologna2018Ingår i: ISSOTL18: Toward a learning culture, Bergen: ISSOTL & University of Bergen , 2018Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Within the Bologna cooperation, an overall European framework has been developed with general learning outcomes and competences for different examination levels. In the Swedish interpretation of this framework, independence is a central concept. Student’s ten-week (15 ECTS credits) bachelor essays or degree projects are, for example, called independent projects in the Swedish system of higher education. Independence is however a concept that can be understood in different ways in different contexts. Ambiguities in how independence is understood and used in practice can lead to uncertainty and may even be a barrier to student exchange and hamper international comparability in accordance with the intentions of the Bologna Declaration. The aim of this study is therefore to explore how the concept of independence is understood in national and local steering documents in Sweden and how the understanding of independence has changed over time, before and after the Bologna Declaration in 1999. This study is a part of a research project where we gather data from Russia and Sweden from two different educational programs, journalist and teacher education. The collected data includes interviews with students and supervisors and analyses of supervision sessions. The analysed material in this study also includes national as well as local steering documents that form the legal basis for the practice of producing independent projects (bachelor essays). The steering documents consist of learning outcomes, assessment criteria, instructions and descriptions concerning the educational programs, including the independent project. Such documents may be important for how a culture for learning is developed within and across courses, programs, departments and institutions. The results show that the use of independence as central concept has changed over time in Swedish higher education. This is partly a result of the Bologna Declaration, but also and probably even more a result of changes in the surrounding society where independence over the years has gained importance in different ways. On the other hand, the results show fewer differences than expected between how teachers, as supervisors, relate to their students’ independence when comparing gathered data from Sweden and Russia, despite that the steering documents in these countries differ significantly. This clearly indicates that the teachers who participated in the study, irrespective of the steering documents being used, first and foremost, strive to create good conditions for their students’ learning and development.

  • 152.
    Gullö, Jan-Olof
    et al.
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik- och medieproduktion.
    Gardemar, Hans
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik- och medieproduktion.
    Hur vi i högre musikutbildning förhåller oss till likheter och skillnader mellan artister, musiker och musikproducenter2018Ingår i: NU2018: Det akademiska lärarskapet, Västerås: Mälardalens högskola, Örebro universitet & Linköpings universitet , 2018Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Det ökande intresset för att studera populärmusik och musikproduktion i svensk högre utbildning ärbakgrunden till denna studie. Tidigare forskning visar att den framgångsrika svenska musikexportenär en bidragande orsak till detta. Men tidigare studier indikerar även att många av de studenter somär intresserade av musikutbildning främst siktar på en karriär som artist eller upphovsman inompopulärmusik. För universiteten och högskolorna är detta ett problem eftersom den utbildning somerbjuds, i de flesta fall, förväntas leda till arbete som yrkesmusiker inom konstmusikaliska genrereller som musiklärare. En konsekvens av detta är att det är högt söktryck till de utbildningar imusikproduktion som finns vid flera av våra lärosäten.Vår studie visar dock att förhållandevis lite av innehållet i den högre musikutbildningen är inriktad påatt utveckla talanger till fullfjädrade artister, inte ens i musikproduktionsutbildningarna. Det går alltsåatt alltså identifiera ett gap mellan vad som erbjuds och vad många studenter nog helst önskar. Ettannat problem är att många av lärarna i högre musikutbildning ofta har mycket begränsad erfarenhetsom artister, men däremot har en bra och lång erfarenhet som yrkesmusiker. Detta kan leda till attstudenter i högre musikutbildning snarare utvecklar färdigheter som yrkesmusiker än som artister.Ett liknande problematik har vi identifierat i musikproducentutbildning där många av dem somundervisar snarare har professionell erfarenhet som ljudtekniker än som musikproducent.För att skapa ny kunskap om dessa problem och med syfte att bidra till att utveckla den högreutbildningen i musik samlar vi i detta projekt in mångsidiga data genom intervjuer med nyckelaktörerinom den svenska musikbranschen: artister, musiker och musikproducenter. Ett viktigt syfte är attidentifiera kärnegenskaper och viktiga skillnader mellan dessa yrkesgrupper. Ävenobservationsstudier ingår i detta pågående projekt. Ett delsyfte är även att jämföra erfarenheter frånstudenters uppfattningar i högre musikutbildning med studenters syn på framtida karriärer i andrapopulära utbildningar som t ex journalistutbildning.Vår målsättning med att presentera valda delar av undersökningens resultat vid NU2018 är att bidratill samtalet om det akademiska lärarskapet och fokusera på några av de särskilda utmaningar som vihar identifierat i den högre musikutbildningen rörande den ovan beskrivna målkonflikten. Denhuvudsakliga målgruppen för vår presentation är de som är intresserade av utbildning som sker påkonstnärlig grund samt andra med intresse för problematiken att vi i högre utbildning kanske intealltid erbjuder vad studenterna helst önskar.

  • 153.
    Gullö, Jan-Olof
    et al.
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik- och medieproduktion.
    Gardemar, Hans
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik- och medieproduktion.
    Holgersson, Per-Henrik
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Thyrén, David
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Westman, Bo
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik- och medieproduktion. Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för folkmusik. Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för jazz.
    Towards a stronger focus on entrepreneurial skills in future higher education in music2019Ingår i: INTED2019 Proceedings, Valencia: IATED , 2019, s. 9639-9646Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The profound changes, in recent years, in Swedish design and cultural industries are the backdrop tothis research project. Such changes includes the music industry where digitalization and online musicdistribution as well as new music production methods has led to that production traditions as well asthe competences among the professionals in are challenged. Many Swedish design-intensivecompanies have been internationally successful for several years. And the international success of bigcompanies in the music industry, like Spotify, as well as smaller companies, like Cheiron andMaratone and individuals like Max Martin and Shellback, has resulted in a growing interest amongstudents in higher education to study music in combination with design and new media technology.Therefore, the aim of this study is to analyze the motives that exist among young people who chooseto study music in combination with design and new media technology and to compare such motiveswith perceptions among leading music industry professionals. The collected data are analyzed in atheoretical perspective including learning theories as well as entrepreneurial theory. The study isexpected to lead to new knowledge that is valuable in developing future education in music incombination with design and new media technology. The empirical data consists of qualitativeinterviews with industry professionals and focus group interviews with students in higher education inmusic. In addition, the collected data also include analyses of selected music industry magazines andjournals 1988-2018 as well as analyses of several curricula for higher education in music productionand music related to new media. The results firstly indicate that there is a clear discrepancy betweenthe content in the analyzed educational programs and what the students value as important. Secondly,there are also differences between what successful music industry representatives highlight asvaluable and what is offered in the courses and study programs included in the analysis. One clearsuch difference is that entrepreneurial skills are valued much higher by the interviewed music industryrepresentatives compared with what has been offered in the courses included in the analysis. A keyconclusion is that expanding entrepreneurial aspects in future curricula, in order to strengthen practicalas well as theoretical entrepreneurial skills, should reasonably lead to increased employability forfuture students.

  • 154.
    Gulyas, Georg
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Dynairstudie: en studie om klassiska gitarristers ergonomi vid tillämpning av balansdyna2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I studien utforskas klassiska gitarristers sittställning avseende ergonomi vid tillämpning av balansdyna. Syftet är att undersöka hur klassiska gitarrister påverkas av att öva när de sitter på en balansdyna. Nio deltagare har under sex månaders tid använt en dyna med luft, s.k. Dynair, att sitta på när de övat. Genom videoanalys och semistrukturerade intervjuer utforskas hur deltagarnas ergonomi påverkas av att använda balansdynan. Studiens slutsats är att deltagarna blir mer stillasittande men samtidigt mer aktiverade i coremuskulatur och nedre rygg. Resultaten visar en svag tendens till att deltagarna får en mer upprätt hållning och upplever avslappning i övre rygg. Efter studien hade deltagarna blivit mer medvetna om sin ergonomi och sin sittställning.

  • 155.
    Gustafsson, Jonas
    Kungl. Musikhögskolan.
    Utvärdering av musikklassverksamheten i fem kranskommuner runt Stockholm: slutrapport1990Studentarbete övrigt, 5 poäng / 7,5 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 156.
    Gustafsson, Josefine
    Kungl. Musikhögskolan.
    Teknik eller interpretation: Fyra sångpedagogers syn på balansen i undervisningen2009Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 157.
    Gustafsson, Stina
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    En fråga om vikt: Hur påverkas sångrösten hos klassiska sångerskor av övervikt?2011Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Jag har valt att fördjupa mig i frågan kring om sångrösten hos klassiska sångare påverkas av övervikt, och i så fall hur. Frågan är belyst från tre håll; aspekterna fysiologi, psykologi och historia finns med. Jag har intervjuat Johan Sundberg, professor i Musikakustik samt läst en mängd böcker, artiklar, uppsatser och forskningsrapporter i ämnet. Undersökningen visar att bland annat bukmuskulaturen, tyngdkraften i strupen samt syresättningen av blodet påverkas av övervikt. Det är också tydligt att sång påverkar den inre människan positivt, dvs. att man känner positiva känslor efter att ha sjungit. Denna känsla påverkas också av att kroppen utsöndrar hormon när man sjunger som verkar i positiv riktning. Att klassiska sångare rent historiskt sett haft en högre del som varit överviktiga har sin förklaring i idealet i samhället under operans storhetstid samt subkulturens sociala manér och livsstil.

  • 158.
    Gustafsson, Tobias
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Brasslek och dess inverkan på barnens embouchure2008Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 159.
    Gustavsson, Christina
    et al.
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Kaipanen, Pietu
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Varför har jag inte lust att spela? En studie om gitarrelevers möjliga orsaker till speltrötthet, och hur man som lärare kan arbeta för att motverka dessa.2003Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 160.
    Gärtner, Vera
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Hälsoklanger: sökandet efter ljudens och musikens goda inverkan på människan2017Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Ljudens och musikens påverkan på människan har alltid intresserat mig i egenskap av violinbyggarmästare men också som cellopedagog. Forskningen inom detta område är starkt begränsad och rör till största delen terapeutiska metoder och då främst musikterapi. Dock använder sig musikterapeuter inte av utifrån kommande frekvenser i sitt arbete och de alternativa terapeuterna har inte vetenskapliga belägg för frekvensernas verkan.

    Syftet med studien har varit att utföra en grundforskning om hälsoklanger som kan inspirera till vidare forskning om hur utifrån tillförda ljud och musik påverkar människan samt exemplifiera hur några musikterapeuter och tomatiskonsulter i Sverige och Tyskland erbjuder musik och ljud som behandlings- eller träningsform. Studien genomfördes genom en kombination av kvantitativa och kvalitativa metoder: med en enkätundersökning, intervjuer samt personlig kommunikation med musikterapeuter och alternativa terapeuter, en stressforskare och två tomatiskonsulter. Resultaten tyder på att ljud och musik både kan ha stimulerande och lugnande inverkan på människan, men att en tillförlitlig vetenskaplig värderingsmetod saknas för dem som erbjuder behandlingar. En fortsatt forskning blir att vidare undersöka hur utifrån tillförda ljud och musik påverkar människan. Förutsättningen för att kunna mäta detta är att de valda ljud- eller musikavsnitten inte förekommer enbart punktuellt utan under en längre sammanhängande tidsperiod samt att tillgång finns till därför passande medicinsk mätutrustning och en undersökningsgrupp vars storlek utgår från ett antagande om hur stora effekter man kan förvänta sig på en viss definierad utfallsvariabel (2.7 Musikens påverkan på kropp och själ).

    Studien kan i bästa fall även ge inspiration till fortsatt forskning kring förbättring av negativa bullriga ljudmiljöer.

  • 161.
    Göransson, Daniel
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    ”Jag tycker det är värdelöst”: en diskursanalytisk studie om hur musikgymnasiets slagverkslärare ser på betygsättning2018Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie är att undersöka vilka diskurser som ligger till grund för betygssättning i trumset i musikgymnasiet. Forskningsfrågor var om lärarna bedömer olika, hur de motiverar sina bedömningar och hur de samtalar om bedömning. Två elever filmades och videoklippen skickades till trumlärare som arbetar på musikgymnasium. De fick dels ange bokstavsbetyg A, C eller E, dels motivera sin bedömning i frisvar. Efter detta samlades tre lärare i en fokusgrupp där de fick diskutera bedömning. Ett diskursanalytiskt perspektiv användes vid behandlingen av datan.

    Resultatet pekar på att lärarna bedömer dessa klipp olika. Det ena klippet gav en jämn spridning av betygen A, C och E och det andra C och E. De diskurser som hittades i frisvaren på mailenkäten var en diskurs kring ”rätt och fel”-spelande, en diskurs om musikaliskt uttryck, en processinriktad diskurs och en diskurs som betonar helhetsbild. Dessa diskurser återkommer även i fokusgruppen, där det även framkommer att lärarna tycker att det är svårt att sätta rättvisa betyg. Det fanns inte något samband mellan vilka betyg lärarna satte på videoklippen och de diskurser de verkade inom när de motiverade sina betyg, däremot verkade de lärare som satt de högsta betygen arbeta på de skolor som är svårast att komma in på. 

  • 162.
    Göstason, Mirjam
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Att ta plats i musik: ensembleundervisning utifrån genusperspektiv2017Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Ofta i media står det att tjejer måste våga ta mer plats, detta förekommer bland

    annat i sammanhang som handlar om pop-/rockmusik. Att ta plats kan göras på

    flera olika sätt, både audiellt, kroppsligt och kunskapsmässigt men också rumsligt

    (Björck, 2011). Uppdelningen i musik mellan vilka som spelar vilka instrument är

    heller inte jämn mellan tjejer och killar (Olofsson 2012; Bladh 2008; Jacobson,

    2013).

    Denna uppsats handlar om ensembleundervisning i gymnasiet utifrån ett

    genusperspektiv med fokus på platstagande men också bemötande lärare–elev.

    Empirin har tagits fram med hjälp av deltagande observation samt filmning av

    ensemblelektioner och uppspel. Resultatet visar att skillnaden i kroppsligt och

    kunskapsmässigt platstagande skilde mycket bland eleverna men inte generellt

    mellan könen. I audiellt platstagande var det dock en viss skillnad, tjejerna tog där

    för sig mindre genom att de generellt hade lägre ljudvolym eller spelade

    försiktigare. En viktig aspekt av resultatet att ta med i framtiden är att det gör

    skillnad att jobba med jämställdhet, att alla ska ta plats, och att elever får både

    manliga och kvinnliga förebilder för att inte instrument eller genrer ska kopplas

    ihop med kön, vilket det delvis gör idag. Skolan som observerades i denna

    undersökning har gjort just det, jobbat på ett medvetet sätt kring könsroller.

  • 163.
    Götestam, Johanna
    et al.
    Kungl. Musikhögskolan.
    Johansson, Marlene
    Kungl. Musikhögskolan.
    Att räkna med bråk: eller Problembarn - finns de?1999Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 164.
    Hage, Cecilia
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Samma arena?: en studie om hur genus konstrueras i musikterapeutledd musikundervisning för elever i grundsärskolans träningsinriktning2015Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Denna studie undersöker om/hur genusmönster produceras i det verbala språket inom musikundervisning, ledd av musikterapeut, i grundsärskolans träningsinriktning.

    Undersökningen utgår från forskningsfynd gällande pedagogers reproducerande av genusmönster inom området skola och förskola och ämnar undersöka de av dessa fynd som faller inom ramen för den verbala kommunikationen inom kontexten musikundervisning i grundsärskolans träningsinriktning.

    Fem lektioner i fem klasser/grupper fördelade på tre musikterapeuter har studerats. Sammanlagt 23 elever, 9 flickor och 14 pojkar finns med i materialet. Lektionerna filmades och utskrifter av lektionerna skrevs, utifrån vilka analysen gjordes.

    Resultatet indikerar att samma genusmönster som observerats i tidigare forskning gällande förskola och grundskola endast observeras i enstaka delar av materialet samt att vissa genusmönster försvinner och andra förändras vilket indikerar att elever inom ramen för musikundervisning i grundsärskolans träningsinriktning befinner sig i en annorlunda kontext vad gäller genus än barn i förskola och grundskola.

  • 165.
    Hagerman, Frans
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    ”Det är ur görandet tankarna föds” – från idé till komposition : En studie av kompositionsprocesser i högre musikutbildning.2016Doktorsavhandling, monografi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    “Doing gives birth to ideas”. From ideas to composition: a study of composition processes in higher music education. Recent technological developments have challenged the historical methods of composing music for acoustical instruments using traditional scores. However, composers in the Western art music traditionstill continue to use them when they explore the realm of sounds intraditional instruments and possible ways to communicate their intentions. The aim of the present study is to describe the development process in the composition of score-based music intended to be performed by a mixed ensemble of wind, string and percussion instruments. Three composer students from an undergraduate program in Western art music composition each participated during two semesters in the data collection. The data consists of a series of composition sketches, qualitative interviews, voice logs, music recordings and observations of rehearsals and concerts. The analysis focused on shedding light on the participants’ ways of developing the content as the processes of composition unfold. The main methods of analysis were to compare different versions of the same composition and, on the basis of this comparison, to ask analytical questions of the participants. A result common to the three participants, is the conclusion that they start with rudimentary structures and gradually elaborate them so that they become more detailed and sophisticated, for example, more varied in instrumentation. This elaboration is supported by the use of written notes – scaffolds – that guide the development of the structure in different directions. Seven types of scaffolds, that represent different strategies to formulate and solve compositional problems, were found in the empirical data. The study contributes to wider understanding of the importance of making handwritten sketches throughout the process of developing musical ideas. Despite recent technological developments, there is evidence that hand-sketching still serves as an intuitive tool for meaningmaking, in combination with other tools such as acoustical instruments and new music technology.

  • 166.
    Hagos, Alexander
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    När Musiken Tystnar: en studie om tre olika personers uppfattning, upplevelser och minnen av musik2016Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med detta arbete var att undersöka och förstå vad musikminne kan vara för tre olika musikaliskt aktiva personer. Vad säger intervjupersonerna om sin upplevelse av musik och minne, och hur kan detta jämföras med tidigare forskning i området. Målet med studien var att utöka förståelse och medvetenhet om musik och hur man kan uppfatta detta på ett individuellt plan. Vidare var mitt mål att kunna utveckla delar av musikundervisningen och öka förståelsen för musiklyssnande som fenomen.

    Genom att intervjua tre personer om sina upplevelser av musik, och även gjort lyssningstest, har jag kunnat jämföra de svar jag fått, samt resultaten av lyssningstesten. Lyssningstesten gick ut på att respondenten fick uppmaning att nynna på låtar de spontant kommer ihåg, eller arbetat med för att se om det stämde överrens med originalinspelningar (ljudfiler), av låtarna i fråga om tonart och melodi.   

    Genom studien har jag kommit fram till att musikminne är högst individuellt. Precis som att vi kan ha olika uppfattningar om en låt, eller höra olika saker via selektering, så kan vi ”skapa” våra egna subjektiva minnen av det vi hör. Jag har kommit fram till att det finns ett flertal intressanta aspekter som påverkar vad vi kommer ihåg av en låt viket gör det svårt att dra en generell slutsats om hur vårt minne för musik fungerar, däremot har jag kommit fram till ett antal intressanta aspekter som påverkar vårt minne för musik. En aspekt som kommit fram i undersökningen är att musikminne är nära relaterat till det vi har aktuellt i vårt minne genom repetition eller det som är närliggande i tid, och eller har en stark koppling till det som attraherar oss personligen.

    Jag hade även en egen teori om att det finns någon form av ”exakt musikminne”, dvs. en nivå av minnesframplockning, där en person kan minnas musiken ”som den låter”. Dvs, i rätt tonart, tempo med mera. Resultaten visar att det skulle kunna vara möjligt att något sådant existerar, men det är dock svårt att bevisa.

  • 167.
    Halvarsson, Sandra
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Jaget i musiken: en undersökning av två musiker och två dansares upplevelser av hur deras jag kommer till uttryck i konsten2014Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att undersöka och problematisera hur jaget påverkar musiker och dansare. Viktiga faktorer som formar jaget är utbildningsbakgrund och erfarenhet inom det konstnärliga ämnet. Därför åsyftas att även ta reda på hur de faktorerna påverkar jaget. Jag ville ha andra konstnärliga utövares tankar om ämnet därför valde jag att intervjua fyra personer, två musiker och två dansare. Mina informanter skulle vara högskoleutbildade, aktiva och ha minst 20 års erfarenhet inom musik eller 10 års erfarenhet inom dans. Jag ställde frågor utifrån följande underrubriker: Utbildning och Verksamhet, Undervisning, Jaget och Identiteten och Framtidsvision. I uppsatsen redogör jag för en person i taget och för att ytterligare stärka informanternas utsagor kompletterar jag med litteratur. I analysdelen jämför jag och tolkar informanternas svar och i diskussionsdelen kopplar jag jämförelsen och mina tankar till relevant litteratur. Enligt min tolkning så har alla informanterna i stort sett samma tanke om hur de ser på jaget. Dock verkar dansarna mer besvärade av jaget än musikerna. Utbildning och erfarenhet är faktorer som har format deras ”jag” där deras lärare har varit en av inspirationskällorna. Jag tycker det har varit intressant att lyssna till informanterna eftersom de har gett mig uppslag till att tänka vidare och bidragit till att jag nu känner mig tryggare i mitt eget musicerande. Jag hoppas att det här är ett arbete som kan vara till nytta för alla som någon gång haft en fundering kring ett konstnärligt ämne eller icke konstnärligt ämne.

  • 168.
    Halén, Ola
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Stenhård i fejset men jävligt lös i magen: den relationella kampen mellan lärare och elev.2016Självständigt arbete på grundnivå (högskoleexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Musik finns i alla kulturer och berör oss alla på olika sätt. Syftet med denna uppsats är att söka en djupare förståelse för vad en musikgenre kan betyda för elever. Studien går ut på att undersöka hur elever använder musiken för att klara av sin vardag både vad gäller skola och fritid. Det har i utredningar visats att musik är viktig för inlärning av kärnämnen. I mitt arbete som musiklärare har jag fått höra från elever att de inte skulle komma till skolan om det inte var för musikämnena. Det är musiken som gör skolan intressant och som gör att de orkar delta även i andra ämnen. Läraren är viktig för elevernas utbildning. En modern lärare använder sig av relationellt lärande. Metoden går ut på att läraren skapar en relation där eleven ges förtroende och stort utrymme i undervisningen. I relationen måste läraren släppa på sin auktoritet och en kamp kan då uppstå mellan lärare och elev, vilket kräver både kunskap och mod av läraren. 

  • 169.
    Hanspers, Erik
    Kungl. Musikhögskolan.
    Vad formar det musikaliska uttrycket?2011Studentarbete övrigt, 5 poäng / 7,5 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Målet med den här uppsatsen är att få kunskap om hur musiker reflekterar kring sitt musikaliska uttryck och sin identitet som kreativa människor. Min önskan är att försöka belysa omständigheter som bidrar till att forma det musikaliska uttrycket och att försöka förstå hur informanterna tänker kring sitt musikaliska uttryck, olika typer av estetik, omgivningens påverkan och vilken roll högre musikutbildning spelar i dessa sammanhang. Den musikaliska kontexten för uppsatsen, i vilken informanterna är aktiva, är jazz och improvisationsbaserad musik men jag har i texten även valt att lyfta in exempel från andra typer av musik om jag känner att det belyser ämnet på ett bra sätt. Målsättningen är att presentera mina egna slutsatser utifrån informanternas svar och förhoppningsvis kommer denna uppsats kunna tjäna som underlag för diskussion och reflektion för studenter och lärare.

  • 170.
    Hansson Lasses, Karin
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Skolkonserter, varför då?2016Självständigt arbete på grundnivå (högskoleexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Det senaste decenniet har barns rätt till kulturella upplevelser i skolan fastslagits i styrdokument för både skola och kulturliv, och Skapande Skola är den senaste stora satsningen på kulturområdet nationellt. Det finns goda förutsättningar för samarbete mellan symfoniorkester och skola.

    Den här uppsatsen syftar till att undersöka hur lärare i årskurs 4–6 uppfattar Gävle symfoniorkesterns skolkonserter som en resurs i deras undervisning i musik. Det empiriska underlaget består dels av enkätfrågor till nitton lärare som besökt skolkonserter med sina elever och djupare intervjuer med två av dem.

    Det viktiga med skolkonserter enligt lärarna, är att ge eleverna en upplevelse av musik som de oftast inte har tidigare erfarenhet av. Det är också ett av de viktigaste syftena med musikundervisningen i skolan, menar de. Lärarna uppskattar också den demokratiska aspekten av att alla barn får ta del av symfoniorkesterns konserter. Uppsatsen visar att skolkonserter är ett uppskattat inslag i skolan, men att arbetet kring dessa skulle kunna utvecklas. Som det är nu kopplas oftast inte konserterna till musikundervisningen. Lärarhandledningar och tid för planering är önskvärt.

  • 171.
    Hansson, Sofia
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Jag var "fel" i skolan: tysta elever ur lärares perspektiv2015Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Jag har många gånger känt mig ”fel” under min skolgång. Utåtriktad, att ta för sig etc. har intalats som positiva egenskaper, medan exempelvis tyst och introvert ofta används i negativ benämning. Vad innebär det att vara introvert eller extrovert? Det är biologiskt mätbart och ärftligt. Våra hjärnor fungerar faktiskt olika. Det styrs av hur vi reagerar på ett ämne som dopamin, och hur våra blodflöden styrs i hjärnan. Introverta visar bland annat högre aktivitet i områden som står i förbindelse med känslocentra i limbiska systemet. Detta innebär bland annat att introverta aktiverar känslor som rädsla och skräck lättare i pressade situationer. Myers Briggs Type Indicator (MBTI) är ett personlighetstest som mäter bland annat extraversion och introversion. Femfaktorteorin mäter också detta, och är idag den enda erkända personlighetsmodellen inom psykologin. Kulturella långtidsstudier visar på att det finns en ökad trend kring utåtriktat beteende sen 50-talet. Att ta plats har blivit en positiv egenskap som uppmanas och hyllas, vår tids ideal. Det finns flera konkreta exempel på vetenskaplig dokumentation om vad som skiljer introverta och extrovert åt i det centrala nervsystemet, i praktiken. Bland annat förbättras extrovertas verbala förmåga i en kombination av tidspress och koffein, vilket är det motsatta hos introverta. Det är viktigt att inte glömma bort att man fungerar olika och har olika förutsättningar. Introverta behöver avskildhet för att överhuvudtaget kunna vara kreativa och produktiva.

    Mitt syfte är att undersöka hur lärare upplever och tänker om de inåtvända eleverna i skolan. Jag har använt elektroniska enkäter som metod för att samla in mina svar. Man kan ana en okunskap kring introversion och extroversion som jag grundar i litteratur och hur majoriteten av lärarna beskriver vad de tänker när de hör ”introvert”. Jag ser också en tendens till okunskap när jag ser till deras svar kring hur de vill göra för att anpassa efter varje individ i klassrummet. Ambitionen verkar vara att anpassa för varje individ, men verkar trots allt ganska ofta falla in på att anpassa efter en mer extrovert personlighet. 

  • 172.
    Hansson, Sofia
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Uttryck i rörlig bild: Att göra en egen musikvideo med enkla medel2014Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Är det möjligt att göra en kvalitativ musikvideo med en liten budget? Flera hävdar att detta är möjligt om man planerar detaljrikt och använder sig av olika knep, som bland annat att inte använda sig av för många miljöer utan istället använda sig av färre miljöer, men från flera olika vinklar och perspektiv för att få till en bra variation.

    Mitt projekt grundar sig i att undersöka detta närmare. En utmaning blev det att göra allt på egen hand, men resultatet växer fram till en musikvideo som dels innehåller klipp från skogmiljöer till en animation som knyter samman det hela till låtens kärna.

    Kärnan i detta är att dela med mig av min process, så att andra som också vill göra en musikvideo kan se vad som går att göra med enkla medel och förhoppningsvis inspireras.

  • 173.
    Haraldsson, Jonathan
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Ergonomi: om blivande instrumentalpedagogers fysiska hälsa2012Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med arbetet är att undersöka hur blivande instrumentalpedagoger i högre musikutbildning beskriver sin fysiska hälsa gällande ergonomiska besvär och har detta fått några konsekvenser för studenten. Som bakgrund har jag använt mig av litteratur som berör ergonomi både i rollen som musik- och instrumentlärare men även andra jobb som inte är kopplade till musik. Som metod i studien valde jag att använda en kvantitativ forskningsmetod. En enkät har skickats ut till alla studenter som studerar sitt fjärde år på de sex olika musikhögskolorna i Sverige. Resultatet av undersökningen visar på att många lider av besvär till följd utav sitt musicerande. I studien framkommer även att många har fått besvär när de väl påbörjat sina studier på högskolorna. Många av de som deltog i undersökningen anser även att högskolorna borde beröra ämnet ergonomi mer under utbildningen.

  • 174.
    Hedberg, Emil Oskar Emanuel
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Slav under halsen: en undersökning av gitarrens asymmetri- och matrisegenskap och hur lärare upplever att egenskaperna påverkar gitarrelevers taktila association mellan musikteori och praktik2016Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna uppsats är att undersöka hur tre olika gitarrlärare upplever att gitarrens asymmetri- samt matrisegenskap kan påverka elevers förståelse för greppbrädan och musikteori. Syftet är också att undersöka hur lärarna relaterar musikteori till greppbrädan, hur de använder sig av olika mönster och visualiseringstekniker - så som CAGED-systemet, ett system som är baserat på de öppna ackorden C, A, G, E och D - och vilka verktyg de använder för att visa hur teoretiska kunskaper kan omsättas i praktiken. I den tidigare forskningen och gitarr-metodböckerna, som denna uppsats presenterar, avslöjas motsättningar om hur gitarrister bör visualisera mönster på greppbrädan, vad konsekvenserna är när tillförlitligheten till det motoriska minnet är för stort, om CAGED-systemet är bra eller dåligt för att visualisera ackord samt skalor över greppbrädan, hur mönster som t.ex. ackorddiagram ska användas etc. Gitarrlärarnas åsikter om uppsatsens ämne är erhållna via semi - strukturerade intervjuer. Lärarna har undervisat i elgitarr- samt akustisk gitarr på olika lärosäten som t.ex. kommunala musikskolan, studieförbund, gymnasium, högskola etc. Genom intervjuerna avslöjas det att ingen av de tre lärarna begrundar särskilt mycket över asymmetri- samt matrisegenskapen och hur egenskaperna möjligtvis kan påverka elevers förståelse för greppbrädan. Lärarnas musikteoriundervisning tar heller inte upp en stor del av deras lektionstimmar. Däremot bekräftar två av gitarrlärarna, samt den tidigare forskningen, att brukandet av mönster som t.ex. ackorddiagram, grepptabeller, CAGED-systemet m.m. uppmanar gitarrister att förlita sig, i alltför hög grad, på sitt motoriska minne. Detta kan undergräva gitarristers förståelse för greppbrädan. Gitarrlärare bör vara medvetna om detta problem för att deras elever skall kunna utvecklas som gitarrister och musiker. Kritik kan riktas mot några av de olika litterära texter som har använts i denna uppsats eftersom de inte har genomgått någon referentgranskning. Lärarnas expertis angående uppsatsens frågor kan kritiseras och varför lärarna valdes för denna studie kan därför ifrågasättas. Dock, när det gäller valet av informanterna, så finns det – som i all kvalitativ forskning – en fråga kring hur generella uppsatsens slutsatser är och därför, i framtiden kanske slumpmässiga val av informanter är nödvändiga. 

  • 175.
    Hedström, Peder
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    En instuderingsstudie av Heitor Villa-Lobos andra etyd2014Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 176.
    Hedström, Peder
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Musikalisk mångfald?: analys av musik- och kulturskolornas situation i ett föränderligt kulturliv2014Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Föreliggande studie syftar till att undersöka och analysera Sveriges kommunala musik- och kulturskolors situation i ett föränderligt kulturliv. För att åstadkomma detta tillämpas en kombinerad forskningsmetod i form av en kvantitativ enkätundersökning samt kvalitativa intervjuer med fokusgrupper och en person med verksamhetsansvar över en kulturskola.

    Någon samlad, instrumentalspecifik antagningsstatistik över elever vid Sveriges musik- och kulturskolor finns för närvarande inte att tillgå. För att ge en fingervisning om hur många elever som deltar i ett avgränsat urval av musikkurser har en enkätundersökning skickats ut till 48 skolor. Underlag från tidigare undersökningar har använts i sammanställningen av resultaten. Uppgifter lämnade av enkätdeltagarna visar fortsatt sjunkande deltagarantal för ett flertal instrument. Vidare tycks eleverna bli färre i högre takt än tidigare. För att undersöka hur unga människor resonerar kring instrumentval och musicerande har kulturskolelever indelade i fyra fokusgrupper intervjuats. Genom samtalen framträder generellt sett negativa inställningar till instrument och musik förknippade med särskilda attribut eller förhållningssätt. En verksamhetsansvarig vid kulturskolan intervjuas för att belysa studiens ämne ur ett strukturellt perspektiv. Samtalet kom att handla om skolans förhållande till uppdragsgivaren, brukaren och samhället i stort samt i vilken mån dessa intressen prioriteras. I den avslutande diskussionsdelen problematiseras vanligt förekommande resonemang gällande det traditionella musicerandets återväxtsvårigheter.

  • 177.
    Hedén, Katrina
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Vad är det jag hör – Vad är det du gör?: vokal uppförandepraxis inom olika genrer2016Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Hur kan vi veta vad det är för slags musik vi hör? Vad är det som är det typiska i varje genre och som gör dem så unika? Hur kan vi veta hur vi ska sjunga i olika genrer för att få den speciella fraseringen, utsmyckningarna, vokalljudet och svänget?

    Denna studie undersöker vokal genrespecifik uppförandepraxis i folksång, klassisk sång och rocksång, samt hur sångpedagoger uppfattar sig arbeta med sångelever inom respektive genre. Intervjuer med verksamma sångpedagoger har genomförts. I resultatet av studien framträder ett antal parametrar för vad som är vokal genrespecifikt uppförandepraxis i folksång, klassisk sång och rocksång. Resultatet förde också bland annat med sig en modell som visar en genrers uppbyggnad. Genrerna kan inte jämföras sinsemellan under samma premisser då de verkar under olika verksamhetssystem. Undersökningen visar hur pedagoger uppfattar sig undervisa genrespecifikt samt vilka redskap och begrepp dessa använder i undervisningen.

    Resultatet i denna studie kan ha betydelse för sångare och sångpedagoger som vill närma sig en, för dem, ny genre men också få verktyg att kartlägga en redan bekant musikalisk stil. 

  • 178.
    Hellström, Viveka
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Från viskningar till rop: en studie av fem kvinnliga Jazz i Sverige-röster2012Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Studiens syfte har varit att öka förståelsen för röstliga uttryck i jazzmusik, med fokus på hur samspelet mellan ord och musik verkar i skivinspelningar med utvalda sångerskor. Utifrån en hermeneutisk ansats har fem skivinspelningar med fem svenska kvinnliga jazzsångerskor, samtliga utsedda till Jazz i Sverige-artister, beskrivits och tolkats ur ett vokalpedagogiskt perspektiv. I förhållande till jazzsångtraditionen visade sig två av studiens sångerskor på olika vis utmana vokala konventioner. Studiens resultat indikerar att utbildning stärkt jazzsångerskor så att de kan agera i flera roller i ensembler, också genom vokal improvisation och som kompositörer. Det framgick att samtliga sångerskor i studien framfört engelskspråkiga texter som främst behandlat kärleksmotiv. I detaljstudier av sångerskornas interpretation av texter, både egnas och andras, framstod komplexiteten i deras vokala framställning. Resultaten visar att texter kan fylla olika funktion i musikaliskt samspel, samt pekar på att studiet av inspelade röster kan vara ett redskap i undervisningen, både för jazzsånglärare och ensemblelärare.

  • 179.
    Hellström, Viveka
    Kungl. Musikhögskolan.
    Samklang i en dyad. En studie av interaktion i enskild sångundervisning2001Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 180.
    Henricson, Charlotta
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Det pedagogiska vrålet: om kulturskolelärares röstanvändning2012Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Det här är en kvalitativ intervjuundersökning av kulturskolelärares röstanvändning. Hypotesen var att kulturskolelärares kunskaper om skonsam röstanvändning och upplevda rösttrötthet, hänger ihop med i vilken utsträckning de har fått utbildning i detta under sina högskolestudier, och om de använder sig av den kunskapen i sitt arbete eller inte. Informanterna var två instrumentallärare på kulturskolan samt en logoped. Lärarinformanterna i den här undersökningen visade sig ha fått olika mycket utbildning i röstanvändning, men hade ändå liknande problem med rösttrötthet under sina första år i yrket, samt fortfarande vid undervisning i större ensembler. Resultatet visar att det behövs mer och eventuellt annorlunda utbildning i förebyggande röstvård i musikhögskolornas lärarutbildningar. Jämförelser med bakgrundsstudier visar också att kulturskolelärare upplever sig bli trötta i rösten vid samma situationer som andra sorters lärare. Det gäller i första hand vid stress, allmän trötthet och långvarigt tal utan paus.

  • 181.
    Henriques, Jakob
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Gitarrens stränga spel: en studie i notläsning för gitarrister i gymnasieåldern2017Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Denna studie belyser notläsningsinlärning och notläsning hos sju gitarrister i gymnasieåldern med varierande bakgrund. Fokus i denna studie ligger i tonernas placering i förhållande till varandra, snarare än deras placering på greppbrädan. Studien är en prövning av en specifik metod som utgår ifrån att eleverna kan spela en skala eller figur och tar sin utgångspunkt i denna. Inlärningen sker i tre steg. För att mäta progressionen hos eleverna har tidsåtgångsaspekten använts. Resultatet av studien visar att samtliga som ingick i studien lyckades tyda och spela det sista notexemplet med ett tillfredsställande resultat och en tidsåtgång på mindre än åtta minuter.

  • 182.
    Herlitz, Elin
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Den livsviktiga kören Vaajmoe2013Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Mitt arbete handlar om körsång och att stärka sitt jag genom att sjunga. Men det handlar inte om körsång generellt utan en speciell kör som jag arbetat med under många år, den samiska kören Vaajmoe –sjung för livet. Det här projektet har två ingångar, dels att kören finns för ungdomar med samma samiska tillhörighet och dels för att skapa ett sätt för dessa ungdomar att träffas och må bra genom att sjunga. Den andra ingången har att göra med körens syfte. Den startades för att det är så många samiska ungdomar som mår dåligt och för att det är många som tagit sitt liv. Vaajmoe vill lyfta denna tunga fråga och synliggöra de problem som finns, men göra det på ett glädjefyllt sätt. Jag vill med denna uppsats undersöka vilka psykosociala effekter som projektet Vaajmoe haft på såväl deltagare som publik och även politiskt.

  • 183.
    Hidemo, Mattias
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Att öva violin: en kvalitativ studie om övningsmetoder hos violinstudenter på musikhögskolenivå2014Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I denna undersökning har jag studerat hur violinstudenter på högskolenivå resonerar kring sina övningsmetoder och vilka förberedelser, metoder och mentala strukturer de anser vara bäst för att lyckas med sin övning. Jag har även undersökt vilka metoder de anger att de använder för att stärka sitt självförtroende och hur de anser sig påverkas av stress. Datainsamlingen har skett genom fyra kvalitativa intervjuer med violinstudenter när de var under slutfasen av sina studier vid Kungl. Musikhögskolan i Stockholm. Resultatet från intervjuerna har sedan analyserats med hjälp av teorier från tidigare forskning om violinmetodik och mental träning. Studiens viktigaste resultat är att undersökningsdeltagarna angav en faktor som helt väsentlig för att lyckas med sin övning vilket är vikten av att ha mål i sin övning. De menade även att ett musikaliskt mål leder till bättre övning än ett speltekniskt mål, att det går att lyckas genom att undvika att misslyckas och att det är viktigt för självförtroendet att reda ut osäkerheter i repertoaren. De menade även att förmågan kunna spela ut är viktigt för att lyckas med övningen samt att olika nivåer i grundteknik mellan lärarstudenter och musikerstudenter tycks påverka övningens kvalitet.

  • 184.
    Hidemo, Mattias
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Undervisning av improvisation och komposition med film som pedagogiskt verktyg vid violinundervisning2013Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 185.
    Hilber, Petter
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Digitala verktyg i musikämnet: En undersökning i hur musiklärare på högstadiet förstår digitala verktyg2019Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med följande självständiga arbete är att få kunskap om hur musiklärare i högstadiet förstår digitala verktyg som ett redskap för lärande i musikundervisning. För att undersöka syftet gör jag en kort historisk redogörelse av datorns historia i skolan fram tills idag samt en sammanfattning om vad regeringen har gjort för att föra teknikintresset för Sveriges befolkning framåt. Därefter har tre intervjuer gjorts med högstadielärare med ämnet digitala verktyg. Studien har genomförts genom en kvalitativ chattintervju. Svaren har sedan tolkats utifrån ett social-konstruktionistiskt perspektiv och analyserats som diskurser. Resultatet visar att högstadielärarna i undersökningen använder digitala redskap primärt som ett roligt avbrott i musiklektionerna samt att det finns en statusordning bland digitala verktyg, både bland mjukvaror och hårdvaror. Resultaten visar även att lärarna använder även digitala redskap som ett sätt att ge musikämnet en högre status bland skolämnena. 

  • 186.
    Hillered, Maja
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    "Där ord fallerar, kan ljud oftast tala": Stamning och sång2019Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Stamning är en talstörning som cirka en procent av världens befolkning har. Stamning uttrycks olika hos olika individer och det finns inte enig forskning om vad ursprunget är.

    Studien handlar om de fysiologiska och emotionella skillnaderna mellan ett stammande tal och sång, samt om hur sång kan påverka stamning. Genom att intervjua personer som både stammar och sjunger och analysera litteratur har frågeställningarna gett form åt ett intressant resultat men som också gett nya frågor. 

    Studiens frågeställningar har varit: 

    • Vad händer i kroppen och röstorganet vid tal respektive sång? 
    • Hur reflekterar personer som stammar som också sjunger, över händelseförloppet som sker vid tal respektive sång?
    • Kan sång bidra till att man inte stammar?

    Resultatet pekar på att mycket av det som sker i kroppen, fysiologiskt och emotionellt, vid ett ett stammande tal påverkas av den andning och tajmning av stavelser som sker vid sång. Detta innebär att sången har betydelse för talet men kanske inte som botemedel. Det finns starka kopplingar till andningen både i intervjuerna med personer som stammar och i diskussionen kring Oskar Guttmanns teori och det lektor Per Alm skriver om andningens betydelse för talet.

  • 187.
    Hillås, Julia
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Att growla: extremsång utan röstskador2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Extremsång handlar om att uttrycka känslor, och då framförallt de aggressiva känslorna som man ofta hittar i olika sorters metalmusik. Min undersökning kretsar kring hur en vokalist kan göra för att lära sig extremsång på ett så skonsamt sätt som möjligt. Jag använde mig av de texter och beskrivningar som jag kunde hitta, och pratade med sångpedagoger som har erfarenhet av att arbeta med extremsång. Trots att informationen är knapphändig så är min källor motsägelsefulla. Min förhoppning är att denna text ska lägga grunden för mitt framtida arbete som sångpedagog. Min målsättning med denna uppsats är att göra teknikerna tillgängliga för alla som vill lära sig, samt ge andra blivande och aktiva sångpedagoger en inblick i hantverket.

  • 188.
    Hillås, Julia
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Extremsång och vägen dit: pedagogiska vägar till extrem röstanvändning2017Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 189.
    Hilmerby, Cecilia
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Suzukiundervisning på klarinett: varför är inte klarinett ett officiellt Suzukiinstrument?2012Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Det här examensarbetet tar upp Suzukiundervisning på klarinett. Syfte var att få fördjupad kunskap i varför klarinett inte är ett officiellt Suzukiinstrument.Tidigare forskning visar på det gynnsamma i att inhämta kunskap i unga år. Tidig start är en av byggstenarna i Suzukipedagogiken, men hur fungerar egentligen klarinettundervisning i unga år? Det finns en stor mängd litteratur som berör Suzukiundervisning på olika sätt. Forskning har också gjorts om instrumentalundervisning. Ytterst lite litteratur berör klarinett och Suzukiundervisning tillsammans.Det senaste instrumentet som introducerats som officiellt Suzukiinstrument är trumpeten. Detta arbete har gjorts av Ann-Marie Sundberg. Hennes arbete inspirerade mig till att skriva denna uppsats.Min undersökning är en triangulär undersökning. Jag har valt att fokusera på den kvalitativa intervjun som metod men samtal och observationer har också varit viktiga för min undersökning. I delstudie 1 besökte jag, gjorde observationer hos och förde samtal med lärare, pedagoger och musiker som på olika sätt är insatta i ämnet. Delstudie 2 bestod av en intervju med en klarinettpedagog. Enligt min undersökning är denna informant den som genom sin undervisning och sitt arbete har kommit närmast min frågeställning.Efter sammanställning och analys av det insamlade materialet har jag kommit fram till följande: resultatet visar att det inte finns ett enhetligt svar på min fråga då svaren från informanterna inte samstämmer.

  • 190.
    Hjalmarsson, Carl Jakob
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Vägen till Sväng: magi eller metod för svängigt trumspel?2016Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 191.
    Hoas, Viktor
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Musikalisk improvisationsanalys: en studie i att utveckla en metod för analys av jazzimprovisation2018Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Pat Martino är en gitarrvirtuos och lärare som har skrivit mycket om sitt sätt att betrakta gitarren och improvisation. Genom böcker och instruktionsvideor har han delgett hur han nyttjar sina egna improvisationskoncept. I detta arbete utvecklas en metod med syfte att ge djupare förståelse för vad det innebär att spela som Pat Martino. De 10 första fraserna i fyra improviserade solon av Pat Martino analyserades. Fraserna analyserades efter var de började och slutade, hur långa de var, vilket tonspråk och  tonalitet som användes i förhållande till bakomliggande ackord samt deras melodiform. Resultatet blev en metod som tydligt visar frasernas grundläggande placering, hur Martino förhåller sig till specifika ackord och hur han bygger upp vissa delar av ett solo. Denna metod kan fungera som ett komplement till stilanalys av gitarrister. Exempel på företeelser som metoden gav information om är: Den konstanta placeringen av en lång fras över takt 5, den överhängande majoriteten av fraser som börjar på den tredje 16-delen inom den första 16-delsgruppen samt Martinos tendens att avsluta en fras fallande.

  • 192.
    Holgersson, Per-Henrik
    Kungl. Musikhögskolan.
    Kvalitetsaspekter i musikundervisningen2004Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 193.
    Holmgren, Per
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Från mörkret stiga vi mot ljuset: den tidiga svenska arbetarrörelsens strategiska musikanvändning2014Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Den här uppsatsen handlar om den svenska arbetarrörelsens musikanvändning. Rörelsens användande av musik belyses och analyseras ur ett historiskt, politiskt och strategiskt perspektiv. Uppsatsen belyser arbetarrörelsens tidiga period i Sverige, vilket innebär att senare år och nutida perspektiv inte står i fokus. Den tidiga arbetarrörelsen definieras som rörelsens verksamhet mellan åren 1880 fram till ca 1925, innan rörelsen fått den självklara plats som en svensk kontemporär och historisk politisk maktfaktor den idag har. Uppsatsen fokuserar även på arbetarrörelsens syn på musik, kultur och kulturarv och hur rörelsens musikanvändning och kultursyn har format framväxandet den kommunala musikskolan. Slutligen ställs frågan vilka paralleller som kan göras mellan arbetarrörelsens musikanvändning och främjandet av det underifrånperspektiv historikern Howard Zinn talar om, när han argumenterar för att belysa historieforskning från de förtrycktas perspektiv.

    Metoden som används är intervjuer som utförts med verksamma politiker ur arbetarrörelsen, både ur Vänsterpartiet och Socialdemokraterna. De intervjuade har olika kopplingar till kultur och merparten arbetar direkt med kulturfrågor inom politiken.

    Den hypotes jag arbetat med är att musiken haft en viktig och betydande roll för att samla människor i den svenska arbetarrörelsen. Musiken har varit genomsyrande och använts genomgående i det politiska arbetet för den svenska arbetarrörelsen. Kultur och musik har även varit en betydande strategisk komponent för rörelsens utbredning, tillväxt och förmåga att hantera politiska problem och motgångar.

  • 194.
    Holmlund, Charlie
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Spela country på gitarr: En undersökning om att lära sig improvisera i en genre genom plankning och analys2019Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Improvisation är den vanligaste och mest spridda musikaliska formen. Lärare väljer själva hur mycket av undervisningen som kommer att handla om improvisation och vilket syfte den fyller, och för att lära sig improvisera i ny genre kan man använda plankning och transkribering som metod. I den här studien undersöks vilka improvisationsmetoder countrymusikerna använder sig av i de stycken jag valt att studera samt vilka likheter och olikheter det finns mellan instrumentens improvisationer. Genom att planka, spela och transkribera improvisationer ur tre olika låtar har materialet analyserats. Analysen har utgått från litteratur i improvisationsmetodik och har hjälpt till att svara på den ställda syftesformuleringen. Resultaten visar att tonmaterialet går att härleda till vedertagna improvisationsmetoder och att countrymusiker ser varje ackord för sig, likt hur en jazzmusiker förhåller sig till harmonik. Jag har lärt mig att se samband mellan instrumentspecifika improvisationsmetoder utöver kartläggningen av toner, och för att lära sig spela en ny genre är det effektivt att använda sig av transkribering och plankning som metod för att lära sig countryns idiom.

  • 195.
    Holmlund, Kristina
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Hur håller jag i 30 år? Vad krävs av mig som lärare?2008Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 196.
    Hovstadius, David
    Kungl. Musikhögskolan.
    Violinpedagogers val av undervisningsmaterial2011Studentarbete övrigt, 5 poäng / 7,5 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 197.
    Hugardt, Ambjörn
    Kungl. Musikhögskolan.
    Visingsöjazz: om att lära improvisationManuskript (preprint) (Övrigt vetenskapligt)
  • 198.
    Hugardt, John
    Kungl. Musikhögskolan.
    Instrumentallärares syn på övande2010Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna undersökning är att undersöka hur lärare idag designar (formar) elevers sätt att öva. Det har visat sig i tidigare studier att det finns stora brister hos många nybörjarinstrumentalister om hur man gör och vad övning egentligen innebär? Vissa elever övar utan att veta på vilket sätt de kan få användning av övningen och kanske med fokus på att göra läraren nöjd istället för att utveckla sin förmåga till att musicera på sitt instrument. Andra elever kanske vet vad dom vill uppnå med en övning men har en bristande övningsteknik. Denna uppsats går inte in i detalj på strategier kring övningsteknik, men tar däremot upp frågor kring lärarens sätt att arbeta med övning för eleven i förberedelse inför lektion, kommunikation under lektion och i uppföljning av lektionen.

    I mitt arbete har jag valt en kvalitativ studie där jag intervjuat sex stycken instrumentallärare, som undervisar i olika instrument och arbetar på olika kulturskolor. I forskning och litteratur kring ämnet övning kan man dela upp ämnet i följande två aspekter. Vad vi vet om hjärnans förmåga och kapacitet till att lära in nya saker, samt vad det filosofiska förhållande till övning innebär och hur vi vill förmedla det till andra. Det finns olika tillvägagångssätt inom de båda, men det är mer i den filosofiska aspekten på ämnet som åsikterna går isär.

    Min studie visar olika aspekter på hur lärarna förhåller sig kring elevens övning på lektionen och olika tankar kring vad övning betyder. Det har till exempel visat sig vara svårare att metodiskt lära ut en ny övning än att lösa problem som uppstår under övning. Att det finns brist på förberedelse kring metodik av de olika övningar som lärarna använder sig av, men en god flexibilitet i förhållningssättet till elevens personlighet och förutsättning vad gäller problemlösning på lektionen.

  • 199.
    Huovinen, Erkki
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Interaction affordances in traditional instruments and tablet computers: A study of children's musical group creativity2019Ingår i: Research Studies in Music Education, ISSN 1321-103X, E-ISSN 1834-5530Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    In order to promote children’s collaborative musical creativity in new digital environments, we need a better understanding not only of the sound production capabilities provided by the new digital tools, but also of the interaction affordances involved. This study focuses on the interactional patterns emerging in children’s musical creativity, comparing creative group processes on iPad tablet computers (with GarageBand software) to processes on traditional musical instruments. Both instrumentations were assigned to five groups of four 10–12-year-olds for creating sound landscapes for a “space” movie. The traditional instrument groups’ processes were characterized by peer teaching as well as multimodal, improvisatory negotiations with rapid exchanges between the participants, both kinds of processes involving the intertwining of deictic expressions with hands-on musical demonstrations, and clear signs of group flow. By contrast, the tablet groups relied on solitary, parallel planning processes where possible coordinations between the participants took on a more abstract, conceptual form, at a remove from the actual musical ideas and their interplay. Also, there were far fewer signs of group flow than in the traditional instrument groups. In sum, the tablets did not seem to match traditional musical instruments in terms of their interactional and creative affordances. This may be because the traditional instruments offer richer textures of gestural and tactile qualities, visual cues, and spatial anchoring points for facilitating concrete musical interaction, and because the GarageBand software actually requires some reliance on abstract conceptual labels, channelling the participants’ attention toward pre-planning rather than hands-on musical play. The results are problematized with a view to our decision to treat the tablet computer as akin to a musical instrument rather than as an action environment of its own.

  • 200.
    Hustad, Birgit Mathea
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Jämlik Musik?: en musikalisk föreställning av och med kvinnor2017Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Den musikhistoriska forskningen visar att kvinnor inte fått inpass i musiklivet i samma utsträckning som sina manliga kollegor. Detta har skapat maktrelationer inom musikvärlden där mannen och det maskulina har blivit norm, något som bland annat kommer till uttryck genom genuspräglade val av instrument, mansdominerade genrepraktiker och andra maskulina praktiker som komposition och (jazz)improvisation.

    Detta självständiga arbete handlar om att skapa en musikalisk föreställning med material skrivet av kvinnor och med endast kvinnliga musiker på scen. Syftet är att använda föreställningen som ett sätt att belysa högstadieelever och deras lärare om genusproblematik i musikvärlden samt att erbjuda dem ny kunskap om kvinnliga låtskrivare, kompositörer och musiker i olika genrer. Föreställningen Jämlik Musik? framfördes på tre olika högstadieskolor i Stocholm och samtliga föreställningar avslutades med ett kort samtal och intervju med elever och deras lärare. Undersökningen visar bland annat hur musikklasser på högstadiet befinner sig i olika genusstrukturer men även hur dessa verkar förändras och bli mindre anmärkningsvrda som en konsekvens av nya läroplanen för grundskolan efter 2011-års reform. 

1234567 151 - 200 av 523
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf