Uppsatsens syfte är att ge inblick i hur erfarna körledare arbetar med röstutveckling hos barn i
lågstadieåldern. De huvudsakliga områden som undersöks är körledarnas arbete med
tonträffning, intonation, tonkvalitet, resonans och huvudklang. På grund av körsångens
komplexa natur avhandlar arbetet även i viss mån övriga aspekter såsom andning, hållning
och organisering av kören. Uppsatsen bygger på material från tre kvalitativa intervjuer med
erfarna körledare. Resultatet visar att de tre körledarna använder sig av likartade metoder.
Samtliga betonar vikten av att körledaren själv har en god röstkvalitet, att körsången sker i ett
högt register anpassat till barnens röster och att körundervisningen bör fokusera på
gehörsutveckling snarare än detaljarbete med resonans och tonkvalitet. Resultatet visar även
att körledarnas metoder till stor del överensstämde med och i viss mån även utgick ifrån de
källor som tas upp i uppsatsens litteraturkapitel. Uppsatsen visar på vilka metoder som
används av erfarna barnkörledare och understryker även relevansen av den befintliga
litteraturen i ämnet.