Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1234567 151 - 200 av 629
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 151.
    Granberg, Alfred
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Svenska folkvisor. Analys av visan "Ena tåcka däka vill jag ha san"2008Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 152.
    Groop, Patrik
    et al.
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Sandblom, Maria
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Musikgrytan2005Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 153.
    Grönroos, Mattias
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Lärarprofession och undervisningsskicklighet i ensembleundervisning: en intervjustudie med musiklärare och gymnasieelever på estetiska programmets musikinriktning2018Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie är att kartlägga lärarprofession och undervisningsskicklighet som tre musiklärare använder i gymnasieskolans ensembleundervisning. I uppsatsen djupintervjuas tre ensemblepedagoger som undervisar på estetiska gymnasiet och tre elever om hur de tycker att en väl genomförd och lärorik ensemblelektion bör vara, och hur den ter sig ur de båda perspektiven. Pedagogerna har olika musikutbildning, yrkeserfarenhet och tillvägagångssätt i sitt sätt att undervisa. Eleverna som intervjuades går samtliga i årskurs 3 på det estetiska programmet med musikinriktning. Intervjuerna spelades in under ett längre möte var och en för sig. Studiens resultat indikerar att det är väldigt viktigt att få alla elever delaktiga och att de känner att de kan bidra med någonting under ensemblelektionerna. Att eleverna själva får ta ansvar och att de var och en får utmaning på den nivå de befinner sig. Flexibilitet, engagemang, och spelglädje är centrala begrepp i resultaten.

  • 154.
    Gullö, Jan Olof
    et al.
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Thyrén, David
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Gardemar, Hans
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik- och medieproduktion.
    Learning from the past: The Denniz PoP Model on Madonna's Future2019Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Mirac 2019

    Musikkonferens på DAVA vid Högskolan Dalarna i Falun 

    20–21 november 2019

    Vad är livemusik idag och vart är den på väg?

    Learning from the past: The Denniz PoP Model on Madonna’s Future

     J-O Gullö, David Thyrén & Hans Gardemar

    I projektet Searching for Sophia in Music Production Education forskar ett team vid Kungl. Musikhögskolan i Stockholm kring formella och informella lärandeprocesser i musikproduktion inom högre musikutbildning. I en delstudie (Gullö & Thyrén, 2019) har en teoretisk modell baserad på musikproducenten Denniz PoP utarbetats i kontextualisering med relevanta teoretiska begrepp som kreativitet, innovation, motivation och entreprenörskap i kombination med ett omfattande empiriskt källmaterial. I föreliggande studie testas och utvärderas modellen genom att appliceras på Madonnas poplåt Future, som under stor uppståndelse framfördes live under Eurovision Song Contest i Tel Aviv i Israel i maj 2019. Låten som skapat viss kontrovers bland annat beroende på liveproduktionen släpptes 2019 inom ramen för projektet Madame X. Studiens resultat påvisar att Madonnas Future involverar arbetsmetoder och stildrag influerade av Denniz PoP:s musikproduktion och låten uppfyller flera av modellens sju steg. 

  • 155.
    Gullö, Jan-Olof
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Desktop Music Production. En ny kurs på Söderstörns högskola?2003Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 156.
    Gullö, Jan-Olof
    et al.
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik- och medieproduktion.
    Gardemar, Hans
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik- och medieproduktion.
    Holgersson, Per-Henrik
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Thyrén, David
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Westman, Bo
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik- och medieproduktion. Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för folkmusik. Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för jazz.
    Towards a stronger focus on entrepreneurial skills in future higher education in music2019Ingår i: INTED2019 Proceedings, Valencia: IATED , 2019, s. 9639-9646Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The profound changes, in recent years, in Swedish design and cultural industries are the backdrop tothis research project. Such changes includes the music industry where digitalization and online musicdistribution as well as new music production methods has led to that production traditions as well asthe competences among the professionals in are challenged. Many Swedish design-intensivecompanies have been internationally successful for several years. And the international success of bigcompanies in the music industry, like Spotify, as well as smaller companies, like Cheiron andMaratone and individuals like Max Martin and Shellback, has resulted in a growing interest amongstudents in higher education to study music in combination with design and new media technology.Therefore, the aim of this study is to analyze the motives that exist among young people who chooseto study music in combination with design and new media technology and to compare such motiveswith perceptions among leading music industry professionals. The collected data are analyzed in atheoretical perspective including learning theories as well as entrepreneurial theory. The study isexpected to lead to new knowledge that is valuable in developing future education in music incombination with design and new media technology. The empirical data consists of qualitativeinterviews with industry professionals and focus group interviews with students in higher education inmusic. In addition, the collected data also include analyses of selected music industry magazines andjournals 1988-2018 as well as analyses of several curricula for higher education in music productionand music related to new media. The results firstly indicate that there is a clear discrepancy betweenthe content in the analyzed educational programs and what the students value as important. Secondly,there are also differences between what successful music industry representatives highlight asvaluable and what is offered in the courses and study programs included in the analysis. One clearsuch difference is that entrepreneurial skills are valued much higher by the interviewed music industryrepresentatives compared with what has been offered in the courses included in the analysis. A keyconclusion is that expanding entrepreneurial aspects in future curricula, in order to strengthen practicalas well as theoretical entrepreneurial skills, should reasonably lead to increased employability forfuture students.

  • 157.
    Gullö, Jan-Olof
    et al.
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik- och medieproduktion.
    Gardemar, Hans
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik- och medieproduktion.
    Thyrén, David
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Artists, Musicians and Music Producers: Similarities and Differences?2019Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    For many years, the Swedish music export has been very successful. Previous research shows that the Swedish music export strongly has contributed to an increased interest among students to study popular music and musicproduction in Swedish higher education. In this study we have a hypothesis, built on observations made in higher education in music, that many of the students who apply to higher education in music often have ambitions to make it as artists rather than becoming musicians. Another assumption is that many of the students who apply to music producer programs in higher education mainly want to study music production in order to learn how record their own songs and create their own repertoire. Therefore they can show limited interest in producing others. Our ongoing study, moreover, clearly indicates that relatively little of the content in higher music education programs is focused on developing talents to full-fledged artists, very little of the musician programs and hardly at all in in the music production courses. It is thus possible to identify a gap between what is offered and what probably many students would need based on their overall aspirational goals. In order to create new knowledge about these issues and with the aim of contributing to the development of higher education in music, in this project we gather diverse data through interviews with key players in the Swedish music industry: artists, musicians and music producers. An important purpose is to identify core characteristics and important differences between these professions. Observation studies are also included in this project. In this paper we present selected results of the study focusing on some of the specific challenges that we have identified in the higher music education concerning the above-described goal conflict. We here especially focus on possible differences and similarities between music producers, musicians and artists regardless of whether it is about music performed live or produced for phonograms or the equivalent. Furthermore, we address and discuss the problem that programs and courses in higher education not always offer what the students want. In this paper we also present a model of music production. The model is based on results from the study andmay be useful in higher education for music producers as well as for musicians and future artists.

  • 158.
    Gullö, Jan-Olof
    et al.
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik- och medieproduktion.
    Holgersson, Per-HenrikKungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Adessi, Anna Rita
    University of Bologna.
    Backman Bister,, Anna
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Bjerstedt, Sven
    Malmö Academy of Music, Lund University.
    Ericsson, Claes
    Halmstad University.
    Lindgren, Monica
    University of Gothenburg.
    Ferm, Cecilia
    Luleå University of Technology.
    Folkestad, Göran
    Malmö Academy of Music, Lund University.
    Frisk, Henrik
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för komposition, dirigering och musikteori.
    Grabraek Nielsen, Siw
    Norwegian Academy of Music.
    Dyndahl, Petter
    Hedmark University College.
    Hagerman, Frans
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Heikinheimo, Tapani
    Metropolia University of Applied Sciences.
    Houmann, Anna
    Malmö Academy of Music, Lund University.
    Saether, Eva
    Malmö Academy of Music, Lund University.
    Johansen, Geir
    Norwegian Academy of Music, Norway.
    Johansson,, Karin
    Malmö Academy of Music, Lund University.
    Johansson, Sören
    Dalarna University,.
    Juvas Liljas, Marianne
    Dalarna University,.
    Lonnert, Lia
    Malmö Academy of Music, Lund University.
    Nilsson, Bo
    Kristianstad University,.
    Olsson, Bengt
    University of Gothenburg.
    Persson, Mikaelc
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Sandberg Jurström, Ragnhild
    Ingesund School of Music, Karlstad University.
    Sandberg,, Ralf
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Stålhammar, Börje
    Örebro University.
    Söderman, Johan
    Malmö University.
    Thyrén, David
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Uddholm, Mats
    University College of Northern Denmark,.
    Varkøy, Øivind
    orwegian Academy of Music & Örebro University.
    Väkevä, Lauri
    Sibelius Academy University of the Arts Helsinki.
    Westerlund, Heidi
    Sibelius Academy University of the Arts Helsinki.
    Juntunen,, Marja-Leena
    Sibelius Academy University of the Arts Helsinki.
    Knowledge formation in and through music: Festschrift in honor of Cecilia K. Hultberg 20152015Samlingsverk (redaktörskap) (Övrigt vetenskapligt)
  • 159.
    Gullö, Jan-Olof
    et al.
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik- och medieproduktion.
    Holgersson, Per-HenrikKungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Knowledge formation in and through music: Festschrift in honor to Cecilia K. Hultberg 20152015Samlingsverk (redaktörskap) (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Begrepp som energi, gott författarskap, idérikedom och entreprenörskapsätter säkert igång många tankar hos läsaren av denna text. Beroende på vemsom läser begreppen och i vilken situation läsaren befinner sig kanbegreppen komma att förstås på olika sätt. Det finns ett stråk av en kulturpsykologiskansats i det nyss skrivna. Och om läsaren har lite av sammahumor som oss, blir begreppet stråk av en kulturpsykologisk ansats, endansant liten musikalisk twist!De inledande begreppen i stycket ovan, är några begrepp som vi tyckerkan passa in på vår professor Cecilia K. Hultberg. Sedan hösten 1996 harCecilia varit ämnesföreträdare för ämnet musikpedagogik vid Kungl.Musikhögskolan i Stockholm (KMH). Det har hänt mycket under de år somhon har varit här vid KMH. Cecilia har varit framgångsrik med att få medeltill forskningsprojekt och inte enbart inom ämnesområdet musikpedagogikutan hon har även tilldelats forskningsmedel för konstnärlig forskning.Hennes forskningsprojekt har varit viktiga bidrag till forskningsfältet ochäven inneburit möjlighet till finansiering av doktorander, vilket har varitmycket värdefullt för KMH som lärosäte. Under sin tid vid KMH har Ceciliaså här långt följt sju doktorander hela eller delar av utbildningstiden fram tilldisputation. Och ytterligare några doktorander kommer hon med störstasannolikhet att handleda som Professora Emerita.Under Cecilias tid vid KMH har forskarutbildningen i musikpedagogikutvecklats, mastersprogrammet i musikpedagogik har startats, forskarskolani samverkan med flera andra lärosäten har genomförts och dessutom hararbetet med examensansökan för ämneslärarprogrammet i musik genomförtsoch fått sitt godkännande. Utöver detta har hon visat stort engagemang iskolans nämnd för utbildning vid sidan av alla internationella konferenspresentationeroch vetenskapliga publikationer. Detta vittnar omengagemang, idérikedom och energi.Vi som arbetat nära Cecilia känner väl hennes skicklighet i att skriva ochuttrycka sig, en mycket viktig kvalitet hos en forskare. Hon har generöstdelat med sig av sin kunskap gällande skrivandets konst och detta har inteminst kommit doktoranderna vid KMH till del. I detta förord har vi tagit upp några begrepp för kort beskriva vårprofessor, men det är naturligtvis en ofullständig beskrivning och dessutomen helt omöjlig uppgift att kortfattat beskriva en så färgstark och mångfacetteradperson som Cecilia. Vi är därför utomordentligt glada över att såmånga kollegor och vänner valt att skriva artiklar till denna Festschrift. Detär 28 artiklar av 34 författare som dels på olika sätt bidrar till att ge flerbilder av Cecilia och dels lyfter fram betydelse som hennes forskning har föross som individer och som forskarkollektiv.Vi vill som redaktörer tacka alla författare som bidragit med texter tilldenna Festschrift. Det har varit mycket inspirerande att få arbeta med erallesamman. Vi vill även passa på att uttrycka vårt tack till Cecilia K.Hultberg och önska en god och spännande framtid med fortsatt forskning,kanske vandringsturer i bergen för att studera flora, många goda stunder avmusik och eget musicerande.

    Stockholm, Kungl. Musikhögskolan, 31 augusti, 2015

    Jan-Olof Gullö och Per-Henrik Holgersson

  • 160.
    Gullö, Jan-Olof
    et al.
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik- och medieproduktion.
    Holgersson, Per-Henrik
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    The complexity of formal and informal learning in art and in music production2016Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 161.
    Gullö, Jan-Olof
    et al.
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik- och medieproduktion.
    Holgersson, Per-Henrik
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Lindeborg, Ronny
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Drömmar om musik : En studie om musiklärarstudenters syn på framtiden i relation till sin utbildning2018Ingår i: NNMPF 2018: Methodological encounters in connection – multi-, trans-, and interdisciplinary research , Hurdal: NNMPF , 2018Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 162.
    Gullö, Jan-Olof
    et al.
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik- och medieproduktion.
    Holgersson, Per-Henrik
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Lindetorp, Hans
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik- och medieproduktion.
    Ramström, Johan
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik- och medieproduktion.
    Interaktiv musik som utmanar upphovsrättsliga ideal och konventioner om komposition2016Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 163.
    Gullö, Jan-Olof
    et al.
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik- och medieproduktion.
    Holgersson, Per-Henrik
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Åkerblom, Annika
    Kungl. Musikhögskolan.
    Supervision of independent projects in music in higher education2017Ingår i: Music Education and Equality, Göteborg: Academy of Music and Drama, University of Gothenburg/NNMPF , 2017, s. 54-55Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Since the Bologna Declaration in 1999, the independent project on the undergraduate level, also called bachelor essay or degree project, and the independent project on masters level has a special role in ensuring and maintaining the relevant learning outcomes. Our preconceptions in this paper is that most of the higher education institutions in Sweden are in a similar position concerning student’s independent projects: the independent projects in music needs to be more influenced by current research and needs, on the basis of such research, to be further developed. The purpose of this paper and conference presentation is to highlight different aspects of the independent project in higher education in music, to report experiences from a national conference on independent projects in music and to present some theoretical suggestions for future development. This is a work in progress.

    At the national conference on independent projects in music, 13 to 14 October, 2016 at the Royal College of Music in Stockholm, many different aspects were discussed such as, supervision strategies and qualification requirements for supervisors, the size and scope of independent projects, different forms for examination as well as the balance between formality in education and students' artistic ambitions. A challenge for higher education is that there are different possible models for how the independent projects can be performed by the students according to their own aspirations, wishes and requirements as well as different offered conditions at different institutions. Our analysis shows that the learning outcomes seem to have been interpreted in a similar way in various Swedish higher music institutions. But on the other hand the evaluation criteria’s are less discussed and usually not explicitly expressed.

    The supervision of students’ independent projects may, obviously or not, have a most significant impact on both the students’ performance and the quality of their projects. However, our analysis shows that there is a big difference between how the independent project is carried out by different students and also big differences in how the supervision is designed and performed in different study programs and at different institutions. Thus there’s a big difference between, for example, solo projects for violin at an institution for classical music or song writing at an institution for music production, even if they are at the same college or university. But regardless of what orientation the individual students have on their independent projects, all institutions that participated in the national conference on independent projects in music reported that they have organized regular supervision during the students’ independent projects. It was also found that it is rather the exception than the rule that the supervisors have received special training in supervision. Likewise, the awareness among the supervisors of the latest current research and literature on tutoring was almost non-existing. Therefore, the National Conference agreed that a national coordination for on-going professional development for tutors and discussion on supervision issues should be arranged.

    The framework for this article is based on a socio-cultural and dialogical perspective, which proposes that learning and understanding develop in context through interaction and dialogue (see e.g. Bachtin 1981; Vygotskij, 2001). Independence, as in the independent project, is thus something that can be explored in interactions of different kinds. Literacies are seen as social practices where epistemologies and identities are crucial.

    In this project we aim to develop a model for supervision in music based on Mick Heeley’s model Curriculum design and the research-teaching nexus (Healey & Jenkins 2009, 7; Healey, 2005, 70). Healey’s model uses two dimensions where the first dimension is a stress field with emphasis on research content versus emphasis on research processes and problems in the outer positions. The second stress field has outer positions where the students either are participants or audience. As a result the curriculum design is described in the model in four different positions, firstly: the research- tutored: engaged in research discussions; secondly: the research-based: undertaking research and inquiry; thirdly: the research-led: learning about current research in the discipline, and fourth: the research-oriented: developing research and inquiry skills and techniques. As a result we expect that a model for supervision in music based on Healey’s model may work as a bridge between the polarisation of research based on either scholarship or artistic practice. This is a work in progress and we look forward to present our preliminary results and discuss suggestions for future development.

  • 164.
    Gullö, Jan-Olof
    et al.
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik- och medieproduktion.
    Pohjola, Mika
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle. Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik- och medieproduktion.
    Reynisson, Hannes Haukur
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik- och medieproduktion.
    Viklund, Mattias
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik- och medieproduktion.
    Three studies on creativity in record production2017Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 165.
    Gullö, Jan-Olof
    et al.
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik- och medieproduktion.
    Thyrén, David
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Hur kan kärlek till musik, entreprenörskap, samarbetsförmåga och inre motivation förklara det svenska musikundret?2019Ingår i: / [ed] Karin Johansson & Tobias Lund, 2019Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Hur kan kärlek till musik, entreprenörskap, samarbetsförmåga och inre motivation förklara det svenska musikundret? 

    Även om Sverige är ett litet land är den svenska musikexporten mycket framgångsrik och den svenska musikbranschen har fortsatt växa under många år. Det finns flera faktorer som bidragit till denna utveckling och vi har i detta forskningsprojekt studerat hur olika aspekter kopplade till musikproduktion kan ha betydelse för den svenska musikens internationella framgångar. Utvecklingen och spridningen av avancerad informations- och kommunikationsteknologi har bidragit till förändrade arbetsmetoder för musikproduktion och ofta sker arbetet i samarbeten av olika slag. Men den tekniska utvecklingen kan också ses som en demokratiseringsprocess eftersom många numera har tillgång till avancerade verktyg för musikproduktion och ljudinspelning, t ex i persondatorer. Trots denna utveckling, som lett till att fler än någonsin erhåller upphovsrättslig ersättning från Stim, är det ändå fortfarande få musikproducenter och andra upphovsrättstagare, jämfört med andra musikyrken, som är professionellt verksamma i en omfattning som motsvarar heltidsarbete. Under de senaste decennierna har musikproduktion också blivit en allt viktigare del av den högre musikutbildningen i Sverige. Därför har vi denna studie undersökt uppfattningar om innehåll i högre utbildning i musikproduktion. Undersökningsdeltagarna utgörs dels av framgångsrika yrkesverksamma och dels av studenter i musikproduktionsutbildning. Data har samlats in genom enkäter och intervjuer. Vi har dessutom genomfört en omfattande analys av musiktidskrifter med relevans för musikproduktion samt en analys av kursplaner i musikproduktion. Undersökningens resultat visar på stora skillnader, rörande uppfattningar och förhållningssätt, mellan vad de yrkesverksamma visar och lyfter fram som viktigt och vad studenterna tycker och vad som återfinns i de analyserade kursplanerna. Men det finns också likheter. Några av de aspekter som framför allt de yrkesverksamma lyfter fram är vikten av att utveckla entreprenöriella färdigheter, vikten av att ha en kärlek till musik, att det är viktigt att vilja och kunna samarbeta med andra och vikten av att drivas av inre motivation.  

    Jan-Olof Gullö, professor musik- och mediaproduktion, Kungl. Musikhögskolan i Stockholm jan-olof.gullo@kmh.se

    David Thyrén, lektor musik och samhälle, Kungl. Musikhögskolan i Stockholm david.thyren@kmh.se

  • 166.
    Gullö, Jan-Olof
    et al.
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik- och medieproduktion.
    Thyrén, David
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Musikproduktion & entreprenörskap: en kartläggning av den mediala beskrivningen av detsvenska musikundret under 1980- och 90-talet2018Ingår i: Vart är musiken på väg?: Perspektiv från forskning, bransch och politiker, Stockholm: Mirac & KMH , 2018Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    En utgångspunkt för denna studie är att ur ett musikhistoriskt perspektiv studera musikproduktion och entreprenörskap, inom det svenska musikundret, med internationellt framgångsrika producenter som Denniz PoP, Max Martin och Shellback samt musikproduktionsbolag som Cheiron och Maratone som studieobjekt. Här presenteras en initial kartläggning av den svenska mediala beskrivningen av det svenska musikundret under 1980- och 90-talet. Det empiriska underlaget i denna delstudie är de svenska musiktidskrifterna: Musikermagasinet [årgång 1985-2000], Musikindustrin [årgång 1998- 2002], Schlager [årgång 1980-1985], Showtime [årgång 1981-1990], SKAP-Nytt [årgång 1990-2000] Slitz [årgång 1986- 1996] och STIM-Magasinet [årgång 1980-2000]. Resultatet av kartläggningen påvisar en indifferent attityd hos medierna gentemot exempelvis Denniz PoP:s musikproduktion när denne var verksam. Trots stora internationella framgångar var Denniz PoP i stort frånvarande i den samtida branschpressen. Mediebilden förändrades dock efter Denniz PoP:s frånfälle 1998. Samtidigt framträder också, mer eller mindre mellan raderna, bilden av hur framgångar inom det svenska musikundret realiserades genom ett långsiktigt och målmedvetet arbete i ett avgränsat nätverk av musikentreprenörer som i stort verkade i skuggan den mediala exponeringen. De hade en arbetsprocess som gick ut på att starta upp olika projekt, knyta till sig kreativa och begåvade musiker eller DJ ́s med hög arbetskapacitet och ta med de skickligaste vidare till nya projekt. I det undersökta materialet förefaller formell musikutbildning inte ha varit ett viktigt kriterium för framgång i den tidens musikbransch. Istället framstår skicklighet i teambuilding i form av nätverksbyggande ha varit en viktig framgångsfaktor. Vår analys visar också att det finns viktiga aktörer som är mer ouppmärksammade i medierna. Musikentreprenören Tom Talomaa (f. 1954) har varit verksam bl.a. genom klubb- (BZ, Ritz), restaurangverksamhet (East) samt musikproduktionsbolagen Cheiron och Maratone i exklusivt partnerskap med Denniz PoP och Max Martin. Men trots att Tom Talomaa alltså starkt bidragit till det svenska musikundret har hans gärning inte uppmärksammats i tidigare forskning och i det undersökta mediematerialet är han alltså i stort frånvarande. Denna undersökning ingår som en delstudie i projektet Searching for Sophia in Music Production Education.

  • 167.
    Gullö, Jan-Olof
    et al.
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik- och medieproduktion.
    Thyrén, David
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Searching for Sophia in Music Production Education – Twenty years ago today: a revaluation of the heritage of Swedish record producer Denniz Pop2018Ingår i: Crosstown Traffic: Popular Music Theory and Practice, Huddersfield: IASPM UK&I; ASARP; Dancecult & ISMMS , 2018Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    In the project Searching for Sophia in Music Production Education, amultidisciplinary team of Swedish researchers study various formal and informallearning processes connected to education in music production in higher education.This paper is part of that project. Previous research shows a variety of competencesthat are used and needed among musicians, music producers and other professionalsactive in the art of music production. Our interest has a background in the worldwideexport of music from the Nordic countries. Several of the Nordic internationalsuccessful songwriters, musicians and music producers have more of an informalbackground than a scholastic formal education. The term Sophia [wisdom] refers toancient Greek knowledge typology and is used to summarize the theoreticalframework of the project.In this paper, we focus on the Swedish record producer Denniz Pop [Dag Volle, 1963-1998]. Denniz Pop enjoyed substantial international success in the 1990´s, creatingthe Cheiron studios in Stockholm, recording and producing e.g. Ace of Base,Backstreet Boys, Michael Jackson, and many others. He was the mentor of songwriter& record producer Max Martin [Karl Martin Sandberg, b. 1971]. The paper ties inwith a planned biography on Denniz Pop, coinciding with the 20th anniversary of hisuntimely death in 1998. In the biography, we conduct five case studies: focusing oninterviews with Denniz Pop`s inner family; fellow record producers and closecolleagues; artists; music journalists; and musicologists.

  • 168.
    Gullö, Jan-Olof
    et al.
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik- och medieproduktion.
    Thyrén, David
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Searching for Sophia in Music Production Education: an analysis on the description of the ‘Swedish Music Wonder’ in Swedish music business press during the magic years in the 1980´s and 90´s2019Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Searching for Sophia in Music Production Education – an analysis on the description of the ‘Swedish Music Wonder’ in Swedish music business press during the magic years in the 1980´s and 90´s    

    In this paper we primarily focus on the media coverage of Denniz PoP in the 1980´s and 90´s. The empirical source material includes: Musikermagasinet[1985-2000], Musikindustrin[1998-2002], Schlager[1980-1985], Showtime[1981-1990], SKAP-Nytt[1990-2000], Slitz[1986-1996] and STIM-Magasinet[1980-2000]. The results of the analysis indicate that the Swedish music business press had an indifferent attitude towards the music production of Denniz PoP [Dag Volle, 1963–1998] during his productive years. Despite his international success, the coverage of Denniz PoP was noticeably lacking in Swedish music media during his lifetime. However, that started to change after he died in 1998. The results also indicate that the ´Swedish Music Wonder´ was accomplished through dedication and hard work on a long-term basis in a delimited network of music entrepreneurs who worked in the shadow of media exposure. They started up various projects, headhunted young, creative and talented musicians and DJ´s, brought the most skilled ones in, trained them in a kind of informal master and apprentice-practice, and then started up new projects all over again. Formal music education does not appear to have been a vital criterion in the music business of the day. Instead, skillfulness in teambuilding and networking was important success factors. Finally, the analysis indicates that some of the most vital creators of the ´Swedish Music Wonder´ are almost totally absent in the Swedish music business press from the period examined. That includes the music entrepreneur and businessman Tom Talomaa (b. 1954), who – apart from owning important music clubs and restaurants – was, and still is, an exclusive business partner with first Denniz PoP, and then Max Martin, co-owning the highly successful music production companies Cheiron and Maratone. In this project: Searching for Sophia [Wisdom] in Music Production Education, a team of researchers study formal and informal learning processes in music production.           

     

    J-O Gullö & David Thyrén 

    Department of Music and Media Production & Music Education 

    Royal College of Music in Stockholm 

  • 169.
    Gulyas, Georg
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Dynairstudie: en studie om klassiska gitarristers ergonomi vid tillämpning av balansdyna2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I studien utforskas klassiska gitarristers sittställning avseende ergonomi vid tillämpning av balansdyna. Syftet är att undersöka hur klassiska gitarrister påverkas av att öva när de sitter på en balansdyna. Nio deltagare har under sex månaders tid använt en dyna med luft, s.k. Dynair, att sitta på när de övat. Genom videoanalys och semistrukturerade intervjuer utforskas hur deltagarnas ergonomi påverkas av att använda balansdynan. Studiens slutsats är att deltagarna blir mer stillasittande men samtidigt mer aktiverade i coremuskulatur och nedre rygg. Resultaten visar en svag tendens till att deltagarna får en mer upprätt hållning och upplever avslappning i övre rygg. Efter studien hade deltagarna blivit mer medvetna om sin ergonomi och sin sittställning.

  • 170.
    Gunnars, Elin
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Självständig instudering: när jag studerade in Eugène Ysaÿe Sonata No. 2 första satsen2013Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Mitt projekt har handlat om att ta steget till att bli mer självständig vid instuderingen av nya stycken. Att våga göra saker utan lärarens hjälp och lita på sin egen intuition och kunskap. Jag valde att arbeta med stycket Sonat no. 2 ”Obsession” av Eugène Ysaÿe (1858-1931) eftersom att det är för solo violin vilket innebar att jag inte kunde få någon påverkan ifrån någon annan och att det har varit ett stycke som jag länge har velat lära mig. Jag beskriver hur jag gått tillväga för att lära mig det, om tankar som jag fått från kurslitteraturen och om hur det har känts att inte ha den tryggheten som ens lärare ger.

  • 171.
    Gunnars, Hanna
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Samma röst i olika genrer: Hur jag som sångare anpassar min röst efter olika musikaliska genrer2020Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 172.
    Gustafsson, Stina
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    En fråga om vikt: Hur påverkas sångrösten hos klassiska sångerskor av övervikt?2011Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Jag har valt att fördjupa mig i frågan kring om sångrösten hos klassiska sångare påverkas av övervikt, och i så fall hur. Frågan är belyst från tre håll; aspekterna fysiologi, psykologi och historia finns med. Jag har intervjuat Johan Sundberg, professor i Musikakustik samt läst en mängd böcker, artiklar, uppsatser och forskningsrapporter i ämnet. Undersökningen visar att bland annat bukmuskulaturen, tyngdkraften i strupen samt syresättningen av blodet påverkas av övervikt. Det är också tydligt att sång påverkar den inre människan positivt, dvs. att man känner positiva känslor efter att ha sjungit. Denna känsla påverkas också av att kroppen utsöndrar hormon när man sjunger som verkar i positiv riktning. Att klassiska sångare rent historiskt sett haft en högre del som varit överviktiga har sin förklaring i idealet i samhället under operans storhetstid samt subkulturens sociala manér och livsstil.

  • 173.
    Gustafsson, Tobias
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Brasslek och dess inverkan på barnens embouchure2008Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 174.
    Gustavsson, Christina
    et al.
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Kaipanen, Pietu
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Varför har jag inte lust att spela? En studie om gitarrelevers möjliga orsaker till speltrötthet, och hur man som lärare kan arbeta för att motverka dessa.2003Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 175.
    Gusterman, Elin
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Kulturen i fokus: en mikroetnografisk studie om mötet mellan musiklärare och elevgrupper2017Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Denna mikroetnografiska studie handlar om möten mellan olika kulturer i musikklassrummet, samt hur dessa kan gestalta sig. Vad som sker i mötet mellan musiklärare och elevgrupper med utgångspunkt i att musikläraren inte har så mycket undervisningstid med eleverna i relation till andra skolämnen. Syftet med studien är att skapa medvetenhet kring ledarskap i musikklassrummet. Studien innefattar sex olika musiklektioner i tre olika musikklassrum. Observationer har dokumenterats genom fältanteckningar samt ljudupptagningar. Även informella samtal med undervisande musiklärare har förts för att uppnå en så bred empiri som möjligt. Studiens resultat belyser olika förhållningssätt kring ordning och ledarskap i musikklassrummet samt hur detta kan tänkas forma olika klasskulturer och vad för konsekvenser detta medför. 

  • 176.
    Gärtner, Vera
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Hälsoklanger: sökandet efter ljudens och musikens goda inverkan på människan2017Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Ljudens och musikens påverkan på människan har alltid intresserat mig i egenskap av violinbyggarmästare men också som cellopedagog. Forskningen inom detta område är starkt begränsad och rör till största delen terapeutiska metoder och då främst musikterapi. Dock använder sig musikterapeuter inte av utifrån kommande frekvenser i sitt arbete och de alternativa terapeuterna har inte vetenskapliga belägg för frekvensernas verkan.

    Syftet med studien har varit att utföra en grundforskning om hälsoklanger som kan inspirera till vidare forskning om hur utifrån tillförda ljud och musik påverkar människan samt exemplifiera hur några musikterapeuter och tomatiskonsulter i Sverige och Tyskland erbjuder musik och ljud som behandlings- eller träningsform. Studien genomfördes genom en kombination av kvantitativa och kvalitativa metoder: med en enkätundersökning, intervjuer samt personlig kommunikation med musikterapeuter och alternativa terapeuter, en stressforskare och två tomatiskonsulter. Resultaten tyder på att ljud och musik både kan ha stimulerande och lugnande inverkan på människan, men att en tillförlitlig vetenskaplig värderingsmetod saknas för dem som erbjuder behandlingar. En fortsatt forskning blir att vidare undersöka hur utifrån tillförda ljud och musik påverkar människan. Förutsättningen för att kunna mäta detta är att de valda ljud- eller musikavsnitten inte förekommer enbart punktuellt utan under en längre sammanhängande tidsperiod samt att tillgång finns till därför passande medicinsk mätutrustning och en undersökningsgrupp vars storlek utgår från ett antagande om hur stora effekter man kan förvänta sig på en viss definierad utfallsvariabel (2.7 Musikens påverkan på kropp och själ).

    Studien kan i bästa fall även ge inspiration till fortsatt forskning kring förbättring av negativa bullriga ljudmiljöer.

  • 177.
    Göransson, Daniel
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    ”Jag tycker det är värdelöst”: en diskursanalytisk studie om hur musikgymnasiets slagverkslärare ser på betygsättning2018Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie är att undersöka vilka diskurser som ligger till grund för betygssättning i trumset i musikgymnasiet. Forskningsfrågor var om lärarna bedömer olika, hur de motiverar sina bedömningar och hur de samtalar om bedömning. Två elever filmades och videoklippen skickades till trumlärare som arbetar på musikgymnasium. De fick dels ange bokstavsbetyg A, C eller E, dels motivera sin bedömning i frisvar. Efter detta samlades tre lärare i en fokusgrupp där de fick diskutera bedömning. Ett diskursanalytiskt perspektiv användes vid behandlingen av datan.

    Resultatet pekar på att lärarna bedömer dessa klipp olika. Det ena klippet gav en jämn spridning av betygen A, C och E och det andra C och E. De diskurser som hittades i frisvaren på mailenkäten var en diskurs kring ”rätt och fel”-spelande, en diskurs om musikaliskt uttryck, en processinriktad diskurs och en diskurs som betonar helhetsbild. Dessa diskurser återkommer även i fokusgruppen, där det även framkommer att lärarna tycker att det är svårt att sätta rättvisa betyg. Det fanns inte något samband mellan vilka betyg lärarna satte på videoklippen och de diskurser de verkade inom när de motiverade sina betyg, däremot verkade de lärare som satt de högsta betygen arbeta på de skolor som är svårast att komma in på. 

  • 178.
    Göstason, Mirjam
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Att ta plats i musik: ensembleundervisning utifrån genusperspektiv2017Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Ofta i media står det att tjejer måste våga ta mer plats, detta förekommer bland

    annat i sammanhang som handlar om pop-/rockmusik. Att ta plats kan göras på

    flera olika sätt, både audiellt, kroppsligt och kunskapsmässigt men också rumsligt

    (Björck, 2011). Uppdelningen i musik mellan vilka som spelar vilka instrument är

    heller inte jämn mellan tjejer och killar (Olofsson 2012; Bladh 2008; Jacobson,

    2013).

    Denna uppsats handlar om ensembleundervisning i gymnasiet utifrån ett

    genusperspektiv med fokus på platstagande men också bemötande lärare–elev.

    Empirin har tagits fram med hjälp av deltagande observation samt filmning av

    ensemblelektioner och uppspel. Resultatet visar att skillnaden i kroppsligt och

    kunskapsmässigt platstagande skilde mycket bland eleverna men inte generellt

    mellan könen. I audiellt platstagande var det dock en viss skillnad, tjejerna tog där

    för sig mindre genom att de generellt hade lägre ljudvolym eller spelade

    försiktigare. En viktig aspekt av resultatet att ta med i framtiden är att det gör

    skillnad att jobba med jämställdhet, att alla ska ta plats, och att elever får både

    manliga och kvinnliga förebilder för att inte instrument eller genrer ska kopplas

    ihop med kön, vilket det delvis gör idag. Skolan som observerades i denna

    undersökning har gjort just det, jobbat på ett medvetet sätt kring könsroller.

  • 179.
    Hagberg, Jesper
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Musikaliska utmaningar och pedagogiska anpassningar för personer med absolut gehör2019Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Absolut gehör (AG) är förmågan att identifiera eller frammana en specifik tonhöjd utan användning av en referenston. AG kan vara till stor hjälp för de som har det, men det kan även orsaka problem när musik transponeras eller stäms i andra stämningar än vad vi är vana vid. Syftet med denna studie är att få djupare förståelse för vilka musikaliska hinder AG- innehavare kan möta och hur kör- och gehörsundervisning kan förbättras för dem. Tre personer med självidentifierat AG intervjuades om hur deras gehör påverkar deras musicerande och hur de har upplevt gehörsundervisningen under sin musikaliska utbildning. Resultaten visade att transponering generellt utgjorde ett problem för alla tre medan musik i olika stämningar generellt inte gjorde det. Det framkom också att den gehörsundervsning de hade erfarenhet av inte hade anpassats tillräckligt. Resultaten diskuteras utifrån hur man som körledare och gehörslärare kan anpassa sin undervisning för att bättre kunna inkludera AG- innehavare med hjälp av bland annat god tonartsförberedelse och transponerade övningar.

  • 180.
    Hage, Cecilia
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Samma arena?: en studie om hur genus konstrueras i musikterapeutledd musikundervisning för elever i grundsärskolans träningsinriktning2015Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Denna studie undersöker om/hur genusmönster produceras i det verbala språket inom musikundervisning, ledd av musikterapeut, i grundsärskolans träningsinriktning.

    Undersökningen utgår från forskningsfynd gällande pedagogers reproducerande av genusmönster inom området skola och förskola och ämnar undersöka de av dessa fynd som faller inom ramen för den verbala kommunikationen inom kontexten musikundervisning i grundsärskolans träningsinriktning.

    Fem lektioner i fem klasser/grupper fördelade på tre musikterapeuter har studerats. Sammanlagt 23 elever, 9 flickor och 14 pojkar finns med i materialet. Lektionerna filmades och utskrifter av lektionerna skrevs, utifrån vilka analysen gjordes.

    Resultatet indikerar att samma genusmönster som observerats i tidigare forskning gällande förskola och grundskola endast observeras i enstaka delar av materialet samt att vissa genusmönster försvinner och andra förändras vilket indikerar att elever inom ramen för musikundervisning i grundsärskolans träningsinriktning befinner sig i en annorlunda kontext vad gäller genus än barn i förskola och grundskola.

  • 181.
    Hagerman, Frans
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    ”Det är ur görandet tankarna föds” – från idé till komposition : En studie av kompositionsprocesser i högre musikutbildning.2016Doktorsavhandling, monografi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    “Doing gives birth to ideas”. From ideas to composition: a study of composition processes in higher music education. Recent technological developments have challenged the historical methods of composing music for acoustical instruments using traditional scores. However, composers in the Western art music traditionstill continue to use them when they explore the realm of sounds intraditional instruments and possible ways to communicate their intentions. The aim of the present study is to describe the development process in the composition of score-based music intended to be performed by a mixed ensemble of wind, string and percussion instruments. Three composer students from an undergraduate program in Western art music composition each participated during two semesters in the data collection. The data consists of a series of composition sketches, qualitative interviews, voice logs, music recordings and observations of rehearsals and concerts. The analysis focused on shedding light on the participants’ ways of developing the content as the processes of composition unfold. The main methods of analysis were to compare different versions of the same composition and, on the basis of this comparison, to ask analytical questions of the participants. A result common to the three participants, is the conclusion that they start with rudimentary structures and gradually elaborate them so that they become more detailed and sophisticated, for example, more varied in instrumentation. This elaboration is supported by the use of written notes – scaffolds – that guide the development of the structure in different directions. Seven types of scaffolds, that represent different strategies to formulate and solve compositional problems, were found in the empirical data. The study contributes to wider understanding of the importance of making handwritten sketches throughout the process of developing musical ideas. Despite recent technological developments, there is evidence that hand-sketching still serves as an intuitive tool for meaningmaking, in combination with other tools such as acoustical instruments and new music technology.

  • 182.
    Hagos, Alexander
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    När Musiken Tystnar: en studie om tre olika personers uppfattning, upplevelser och minnen av musik2016Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med detta arbete var att undersöka och förstå vad musikminne kan vara för tre olika musikaliskt aktiva personer. Vad säger intervjupersonerna om sin upplevelse av musik och minne, och hur kan detta jämföras med tidigare forskning i området. Målet med studien var att utöka förståelse och medvetenhet om musik och hur man kan uppfatta detta på ett individuellt plan. Vidare var mitt mål att kunna utveckla delar av musikundervisningen och öka förståelsen för musiklyssnande som fenomen.

    Genom att intervjua tre personer om sina upplevelser av musik, och även gjort lyssningstest, har jag kunnat jämföra de svar jag fått, samt resultaten av lyssningstesten. Lyssningstesten gick ut på att respondenten fick uppmaning att nynna på låtar de spontant kommer ihåg, eller arbetat med för att se om det stämde överrens med originalinspelningar (ljudfiler), av låtarna i fråga om tonart och melodi.   

    Genom studien har jag kommit fram till att musikminne är högst individuellt. Precis som att vi kan ha olika uppfattningar om en låt, eller höra olika saker via selektering, så kan vi ”skapa” våra egna subjektiva minnen av det vi hör. Jag har kommit fram till att det finns ett flertal intressanta aspekter som påverkar vad vi kommer ihåg av en låt viket gör det svårt att dra en generell slutsats om hur vårt minne för musik fungerar, däremot har jag kommit fram till ett antal intressanta aspekter som påverkar vårt minne för musik. En aspekt som kommit fram i undersökningen är att musikminne är nära relaterat till det vi har aktuellt i vårt minne genom repetition eller det som är närliggande i tid, och eller har en stark koppling till det som attraherar oss personligen.

    Jag hade även en egen teori om att det finns någon form av ”exakt musikminne”, dvs. en nivå av minnesframplockning, där en person kan minnas musiken ”som den låter”. Dvs, i rätt tonart, tempo med mera. Resultaten visar att det skulle kunna vara möjligt att något sådant existerar, men det är dock svårt att bevisa.

  • 183.
    Hallingfors, Marie
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Släpp loss musiken: musikterapi och psykologiska motstånd hos personer med ätstörningsproblematik2009Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 184.
    Hallonsten, Tomas
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Digital (r)evolution?: tre pedagogers upplevelser av musikskapande med digitala verktyg i grundskola, gymnasium och högskola2018Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    In the Swedish school debate there is a great deal of confidence in the ability of digital tools to increase the learning levels of students and teachers in different ways. The music subject is no exception. The purpose of this paper was to investigate how music teachers in different levels perceive digital tools in music education. In order to get an overall picture, qualitative interviews were conducted with three teachers selected from different levels of school: an independent primary school with digital music profile, a municipal secondary school with aesthetic emphasis on music as well as a music school with music and media production. Music education is increasingly about writing, recording and recording songs using the digital tools whose influence on content and working methods is in the process of exploring. The empirical study material has been collected using qualitative interviews, which were then analyzed from a hermeneutic perspective. The results point to the enormous possibilities of digital tools, but also the difficulties that accompany them. If they are reduced to an instrument of amusement, the risk is that they curse the music subject instead of enriching it. Thus, the digital tools place high demands on teachers to use them in a manner that truly serves the purpose of teaching. 

  • 185.
    Halvarsson, Sandra
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Att vara en ensemble: hur fungerar våra röster tillsammans?2013Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Varför fungerar det bättre att spela med vissa personer än andra? Vad är det som gör samklang? Vad är samklang? Hur musicerar olika personer tillsammans?

    Jag och två sopraner har bildat en ensemble för att sjunga luciasånger och för att sjunga på äldreboenden. Luciatåget har gjorts vid flera tillfällen varav ett tillfälle har dokumenterats.

    Huvudfokus för detta arbete har varit samklang och interpretation. Det innebär att vi i samband med repetitioner har fokuserat på interpretation genom att analysera sångsätt, frasering, nyanser, artikulation, intonation, uttal, balans och tolkning. Interpretation är för mig som musiker ett samlingsbegrepp för de verktyg som krävs för att kunna musicera: bland annat sångsätt, frasering, nyanser, artikulation, intonation, uttal och balans. Men interpretation är även hur jag som musiker tolkar musiken. Om det är en sång: vad jag sjunger om, hur jag sjunger den, vem jag sjunger till. För att få en fördjupad kunskap om innebörden av interpretation har jag tagit del av litteratur där andra musikutövare beskriver olika sätt att arbeta och deras tankar om musik. Dessutom har innehåll i litteratur bekräftat mina egna erfarenheter och tankar vad det gäller interpretation.

    Att få musicera med andra har varit kul och lärorikt. Ett sidoresultat kan beskrivas som att vi har växt som ensemble: var och en har gjort en resa både personligt och musikaliskt. Resultat i detta arbete ska uppfattas som att interpretation är en process vilken leder fram till samklang. I detta arbete har jag fått fördjupad kunskap om interpretation och ensemblesång. Genom att gå in noggrant i interpretation har jag märkt hur många smågrenar det finns av ämnet och hur många stora grenar det finns i musikens träd.

    Det konstnärliga framförandet har dokumenterats i form av en video och ljudupptagning, vilket är bifogad den uppsats som finns i Kungl. Musikhögskolans bibliotek.

  • 186.
    Halvarsson, Sandra
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Jaget i musiken: en undersökning av två musiker och två dansares upplevelser av hur deras jag kommer till uttryck i konsten2014Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att undersöka och problematisera hur jaget påverkar musiker och dansare. Viktiga faktorer som formar jaget är utbildningsbakgrund och erfarenhet inom det konstnärliga ämnet. Därför åsyftas att även ta reda på hur de faktorerna påverkar jaget. Jag ville ha andra konstnärliga utövares tankar om ämnet därför valde jag att intervjua fyra personer, två musiker och två dansare. Mina informanter skulle vara högskoleutbildade, aktiva och ha minst 20 års erfarenhet inom musik eller 10 års erfarenhet inom dans. Jag ställde frågor utifrån följande underrubriker: Utbildning och Verksamhet, Undervisning, Jaget och Identiteten och Framtidsvision. I uppsatsen redogör jag för en person i taget och för att ytterligare stärka informanternas utsagor kompletterar jag med litteratur. I analysdelen jämför jag och tolkar informanternas svar och i diskussionsdelen kopplar jag jämförelsen och mina tankar till relevant litteratur. Enligt min tolkning så har alla informanterna i stort sett samma tanke om hur de ser på jaget. Dock verkar dansarna mer besvärade av jaget än musikerna. Utbildning och erfarenhet är faktorer som har format deras ”jag” där deras lärare har varit en av inspirationskällorna. Jag tycker det har varit intressant att lyssna till informanterna eftersom de har gett mig uppslag till att tänka vidare och bidragit till att jag nu känner mig tryggare i mitt eget musicerande. Jag hoppas att det här är ett arbete som kan vara till nytta för alla som någon gång haft en fundering kring ett konstnärligt ämne eller icke konstnärligt ämne.

  • 187.
    Halén, Ola
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Stenhård i fejset men jävligt lös i magen: den relationella kampen mellan lärare och elev.2016Självständigt arbete på grundnivå (högskoleexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Musik finns i alla kulturer och berör oss alla på olika sätt. Syftet med denna uppsats är att söka en djupare förståelse för vad en musikgenre kan betyda för elever. Studien går ut på att undersöka hur elever använder musiken för att klara av sin vardag både vad gäller skola och fritid. Det har i utredningar visats att musik är viktig för inlärning av kärnämnen. I mitt arbete som musiklärare har jag fått höra från elever att de inte skulle komma till skolan om det inte var för musikämnena. Det är musiken som gör skolan intressant och som gör att de orkar delta även i andra ämnen. Läraren är viktig för elevernas utbildning. En modern lärare använder sig av relationellt lärande. Metoden går ut på att läraren skapar en relation där eleven ges förtroende och stort utrymme i undervisningen. I relationen måste läraren släppa på sin auktoritet och en kamp kan då uppstå mellan lärare och elev, vilket kräver både kunskap och mod av läraren. 

  • 188.
    Hammarlund, Ingrid
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Digital Kulturarena som resurs i vård av äldre: En pilotstudie av Ingrid Hammarlund2019Rapport (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Kulturarenan möjliggör kulturförmedling digitalt på skärm till människor i vård och omsorg. Den utgör en samlingsplats för kultur online och drivs av Betaniastiftelsen som ett redskap för att låta konst och kultur ta plats inom e-hälsa. På Kulturarenan erbjuds ett brett kulturutbud från hela landet för både barn, vuxna och äldre. Innehållet kommer från några av landets största kulturinstitutioner. Tanken är att tillgängliggöra ett kulturutbud digitalt till dem som inte kan ta sig till kulturscenerna och därigenom kunna vara en meningsfull resurs för ökad livskvalitet för patienter, närstående och personal inom vård och omsorg. All vård skall bedrivas utifrån forskning och beprövad erfarenhet. Ett växande intresse ses idag inom både medicinsk, psykologisk, kulturvetenskaplig och konstnärlig forskning för fördjupad förståelse av konstens och kulturens betydelse för människans upplevelse av livskvalitet, välbefinnande och hälsa. Det finns god forskningsevidens för musik som hälsofrämjande intervention för folkhälsa, medicinsk rehabilitering och i vård av personer med demenssjukdom.

    Syfte: I samband med Betaniastiftelsens introduktion av Kulturarenan åtog sig Institutionen för musik, pedagogik och samhälle vid Kungl. Musikhögskolan (KMH) att genomföra en pilotstudie för att genom intervjuer undersöka hur personal inom äldrevård och omsorg uppfattar Kulturarenan som resurs i det dagliga omvårdnadsarbetet utifrån målet helhetssyn på människans behov i vården och ett friskt och sunt åldrande. Syftet med denna studie har varit att undersöka om och på vilket sätt Kulturarenans programinnehåll med musik kan vara en resurs för hälsa och välbefinnande i vården av äldre. I vilken mån och på vilket sätt kan en digital kulturarena användas för att främja livskvalitet och välbefinnande för äldre?

    Metod: Studien har genomförts genom fyra halvstrukturerade intervjuer med personal inom två äldre- och omsorgsboenden. Data har analyserats tematiskt genom kvalitativ innehållsanalys.

    Avgränsning: Vid intervjuerna framkom att man hittills endast hade använt sig av musikprogrammen på Kulturarenan. Denna pilotstudie har därför avgränsats till informanternas svar gällande dessa. Det finns god forskningsevidens på tvärvetenskaplig grund för att musikanvändning ger ökat välbefinnande i vård och omsorg av äldre samt hur musikterapi främjar återhämtning efter svår sjukdom, underlättar psykisk och fysisk rehabilitering samt fungerar friskvårdande och stressförebyggande i folkhälsoperspektiv.

    Resultat: I intervjuerna framträder intresse för den stimulans den digitala Kulturarenan kan tillföra vården ur ett personcentrerat omvårdnadsperspektiv och som meningsfull resurs för reflektion över den existentiella dimensionen i vård och omsorgsarbetet. En arbetsrelaterad utmaning är att själv hinna bekanta sig med programmen för att på ett meningsfullt sätt kunna välja bland utbudet. Fortbildning om möjliga samspel mellan kulturupplevelser och ökad livskvalitet i vård och omsorg samt uppföljande upplevelsebaserad vägledning framhålls som betydelsefullt för god användning av Kulturarenan i vårdteamet.

    Resultatet diskuteras avslutningsvis ur omvårdnadsperspektiv, existentiellt hälsoperspektiv och kultur- och kunskapsperspektiv.

  • 189.
    Hansson, Annika
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Frälsarkransen och musikterapi: radbandet Frälsarkransen utifrån ett musikterapeutiskt perspektiv2016Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Studiens syfte är att belysa symboliseringsprocesser i Frälsarkransen utifrån ett musikterapeutiskt perspektiv och vidare utforska hur och på vilket sätt Frälsarkransen kan kopplas samman med musikterapi och hur de kan berika varandra. Uppsatsen är skriven utifrån ett hermeneutiskt perspektiv med förståelse som kunskapsideal. I hermeneutikens tolkningsvärld växlar man mellan del- och helhetsperspektiv vilket på ett konkret sätt kan överföras på Frälsarkransen där pärlornas olika innebörd bildar en helhet.

    Uppsatsen inleds med en översikt över studerad litteratur om musik och hälsa, musikterapi, musikpsykologi, psykologi, symbolisering samt andlighet för att ge bredare förståelse utifrån uppsatsens ämne. Den innehåller även ett sammandrag av Martin Lönnebos bok om Frälsarkransen samt en kvalitativ intervju med Martin Lönnebo. En studie där Frälsarkransen undersöks som musikterapeutisk metod har även genomförts. Allt vävs sedan utifrån uppsatsens syfte samman i den avslutande diskussionen. Slutsatsen är att Frälsarkransen kan kopplas samman med musikterapi och att de kan berika varandra i musikterapeutiska symboliseringsprocesser.

  • 190.
    Hansson Lasses, Karin
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Skolkonserter, varför då?2016Självständigt arbete på grundnivå (högskoleexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Det senaste decenniet har barns rätt till kulturella upplevelser i skolan fastslagits i styrdokument för både skola och kulturliv, och Skapande Skola är den senaste stora satsningen på kulturområdet nationellt. Det finns goda förutsättningar för samarbete mellan symfoniorkester och skola.

    Den här uppsatsen syftar till att undersöka hur lärare i årskurs 4–6 uppfattar Gävle symfoniorkesterns skolkonserter som en resurs i deras undervisning i musik. Det empiriska underlaget består dels av enkätfrågor till nitton lärare som besökt skolkonserter med sina elever och djupare intervjuer med två av dem.

    Det viktiga med skolkonserter enligt lärarna, är att ge eleverna en upplevelse av musik som de oftast inte har tidigare erfarenhet av. Det är också ett av de viktigaste syftena med musikundervisningen i skolan, menar de. Lärarna uppskattar också den demokratiska aspekten av att alla barn får ta del av symfoniorkesterns konserter. Uppsatsen visar att skolkonserter är ett uppskattat inslag i skolan, men att arbetet kring dessa skulle kunna utvecklas. Som det är nu kopplas oftast inte konserterna till musikundervisningen. Lärarhandledningar och tid för planering är önskvärt.

  • 191.
    Hansson, Sofia
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Jag var "fel" i skolan: tysta elever ur lärares perspektiv2015Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Jag har många gånger känt mig ”fel” under min skolgång. Utåtriktad, att ta för sig etc. har intalats som positiva egenskaper, medan exempelvis tyst och introvert ofta används i negativ benämning. Vad innebär det att vara introvert eller extrovert? Det är biologiskt mätbart och ärftligt. Våra hjärnor fungerar faktiskt olika. Det styrs av hur vi reagerar på ett ämne som dopamin, och hur våra blodflöden styrs i hjärnan. Introverta visar bland annat högre aktivitet i områden som står i förbindelse med känslocentra i limbiska systemet. Detta innebär bland annat att introverta aktiverar känslor som rädsla och skräck lättare i pressade situationer. Myers Briggs Type Indicator (MBTI) är ett personlighetstest som mäter bland annat extraversion och introversion. Femfaktorteorin mäter också detta, och är idag den enda erkända personlighetsmodellen inom psykologin. Kulturella långtidsstudier visar på att det finns en ökad trend kring utåtriktat beteende sen 50-talet. Att ta plats har blivit en positiv egenskap som uppmanas och hyllas, vår tids ideal. Det finns flera konkreta exempel på vetenskaplig dokumentation om vad som skiljer introverta och extrovert åt i det centrala nervsystemet, i praktiken. Bland annat förbättras extrovertas verbala förmåga i en kombination av tidspress och koffein, vilket är det motsatta hos introverta. Det är viktigt att inte glömma bort att man fungerar olika och har olika förutsättningar. Introverta behöver avskildhet för att överhuvudtaget kunna vara kreativa och produktiva.

    Mitt syfte är att undersöka hur lärare upplever och tänker om de inåtvända eleverna i skolan. Jag har använt elektroniska enkäter som metod för att samla in mina svar. Man kan ana en okunskap kring introversion och extroversion som jag grundar i litteratur och hur majoriteten av lärarna beskriver vad de tänker när de hör ”introvert”. Jag ser också en tendens till okunskap när jag ser till deras svar kring hur de vill göra för att anpassa efter varje individ i klassrummet. Ambitionen verkar vara att anpassa för varje individ, men verkar trots allt ganska ofta falla in på att anpassa efter en mer extrovert personlighet. 

  • 192.
    Hansson, Sofia
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Uttryck i rörlig bild: Att göra en egen musikvideo med enkla medel2014Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Är det möjligt att göra en kvalitativ musikvideo med en liten budget? Flera hävdar att detta är möjligt om man planerar detaljrikt och använder sig av olika knep, som bland annat att inte använda sig av för många miljöer utan istället använda sig av färre miljöer, men från flera olika vinklar och perspektiv för att få till en bra variation.

    Mitt projekt grundar sig i att undersöka detta närmare. En utmaning blev det att göra allt på egen hand, men resultatet växer fram till en musikvideo som dels innehåller klipp från skogmiljöer till en animation som knyter samman det hela till låtens kärna.

    Kärnan i detta är att dela med mig av min process, så att andra som också vill göra en musikvideo kan se vad som går att göra med enkla medel och förhoppningsvis inspireras.

  • 193.
    Haraldsson, Jonathan
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Ergonomi: om blivande instrumentalpedagogers fysiska hälsa2012Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med arbetet är att undersöka hur blivande instrumentalpedagoger i högre musikutbildning beskriver sin fysiska hälsa gällande ergonomiska besvär och har detta fått några konsekvenser för studenten. Som bakgrund har jag använt mig av litteratur som berör ergonomi både i rollen som musik- och instrumentlärare men även andra jobb som inte är kopplade till musik. Som metod i studien valde jag att använda en kvantitativ forskningsmetod. En enkät har skickats ut till alla studenter som studerar sitt fjärde år på de sex olika musikhögskolorna i Sverige. Resultatet av undersökningen visar på att många lider av besvär till följd utav sitt musicerande. I studien framkommer även att många har fått besvär när de väl påbörjat sina studier på högskolorna. Många av de som deltog i undersökningen anser även att högskolorna borde beröra ämnet ergonomi mer under utbildningen.

  • 194.
    Havsed, Ida
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Att komponera för kör: en studie om barnröstens utveckling2014Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 195.
    Havsed, Ida
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Svängigt pianospel: pianopedagogers definitioner och undervisningsperspektiv av timing och sväng2015Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Timing och sväng är begrepp som återkommit frekvent i min musikutbildning. Min upplevelse är att ämnet är viktigt, men att det samtidigt saknas forskning på området. Studien syftar till att få en djupare insikt i hur pianopedagoger definierar begreppen timing och sväng samt hur de ser på undervisning när det gäller dessa. Jag är intresserad av att hitta didaktiska redskap och metoder för att på ett konkret sätt kunna tillämpa timing och sväng i pianoundervisningen.

    Undersökningen genomfördes med hjälp av en kvalitativ intervju-form där jag intervjuade fyra pianopedagoger, med inriktning jazz, verksamma på olika musikhögskolor och konservatorier. Resultatet visar, enligt respondenternas tolkning, att timing och sväng spelar en viktig roll i musiken i stort. För att komma åt detta i pianoundervisningen presenteras olika redskap. Viktiga aspekter för att spela svängigt pianospel är exempelvis kopplingen till kroppen, dynamik och underdelningar. Resultatet visar också att timing och sväng handlar om att göra musiken levande. 

  • 196.
    Hedberg, Emil Oskar Emanuel
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Slav under halsen: en undersökning av gitarrens asymmetri- och matrisegenskap och hur lärare upplever att egenskaperna påverkar gitarrelevers taktila association mellan musikteori och praktik2016Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna uppsats är att undersöka hur tre olika gitarrlärare upplever att gitarrens asymmetri- samt matrisegenskap kan påverka elevers förståelse för greppbrädan och musikteori. Syftet är också att undersöka hur lärarna relaterar musikteori till greppbrädan, hur de använder sig av olika mönster och visualiseringstekniker - så som CAGED-systemet, ett system som är baserat på de öppna ackorden C, A, G, E och D - och vilka verktyg de använder för att visa hur teoretiska kunskaper kan omsättas i praktiken. I den tidigare forskningen och gitarr-metodböckerna, som denna uppsats presenterar, avslöjas motsättningar om hur gitarrister bör visualisera mönster på greppbrädan, vad konsekvenserna är när tillförlitligheten till det motoriska minnet är för stort, om CAGED-systemet är bra eller dåligt för att visualisera ackord samt skalor över greppbrädan, hur mönster som t.ex. ackorddiagram ska användas etc. Gitarrlärarnas åsikter om uppsatsens ämne är erhållna via semi - strukturerade intervjuer. Lärarna har undervisat i elgitarr- samt akustisk gitarr på olika lärosäten som t.ex. kommunala musikskolan, studieförbund, gymnasium, högskola etc. Genom intervjuerna avslöjas det att ingen av de tre lärarna begrundar särskilt mycket över asymmetri- samt matrisegenskapen och hur egenskaperna möjligtvis kan påverka elevers förståelse för greppbrädan. Lärarnas musikteoriundervisning tar heller inte upp en stor del av deras lektionstimmar. Däremot bekräftar två av gitarrlärarna, samt den tidigare forskningen, att brukandet av mönster som t.ex. ackorddiagram, grepptabeller, CAGED-systemet m.m. uppmanar gitarrister att förlita sig, i alltför hög grad, på sitt motoriska minne. Detta kan undergräva gitarristers förståelse för greppbrädan. Gitarrlärare bör vara medvetna om detta problem för att deras elever skall kunna utvecklas som gitarrister och musiker. Kritik kan riktas mot några av de olika litterära texter som har använts i denna uppsats eftersom de inte har genomgått någon referentgranskning. Lärarnas expertis angående uppsatsens frågor kan kritiseras och varför lärarna valdes för denna studie kan därför ifrågasättas. Dock, när det gäller valet av informanterna, så finns det – som i all kvalitativ forskning – en fråga kring hur generella uppsatsens slutsatser är och därför, i framtiden kanske slumpmässiga val av informanter är nödvändiga. 

  • 197.
    Hedström, Malin
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Körsång som friskvård2011Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna uppsats är att undersöka hur körsångare upplever sitt sjungande och varför de vill sjunga i kör. Syftet är även att undersöka om körsångarna medvetet sjunger i kör för de positiva effekterna som kunnats visas i tidigare forskning. Metod för denna undersökning har varit semistrukturerade och ostrukturerade intervjuer med sex informanter samt observation av en kör på 30 personer.Resultaten visade att det inte går att säga att man som amatörsångare alltid sjunger i kör för den sociala gemenskapen, och de positiva effekter som kan uppstå i samband med körsång. Genom undersökningen har jag heller inte kunnat se att körsångare alltid upplever dessa positiva effekter av att sjunga i kör. Slutsatsen är att alla människor, oavsett om de sjunger i amatörkör eller avancerad kör kan få ut olika hälsoeffekter av att delta i körsång Det går inte att säga att alla amatörsångare får ut en likartad hälsoeffekt och professionella sångare en annan hälsoeffekt, utan deras upplevelser av hälsoeffekt skiljer sig från person till person.

  • 198.
    Hedström, Peder
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    En instuderingsstudie av Heitor Villa-Lobos andra etyd2014Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 199.
    Hedström, Peder
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Musikalisk mångfald?: analys av musik- och kulturskolornas situation i ett föränderligt kulturliv2014Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Föreliggande studie syftar till att undersöka och analysera Sveriges kommunala musik- och kulturskolors situation i ett föränderligt kulturliv. För att åstadkomma detta tillämpas en kombinerad forskningsmetod i form av en kvantitativ enkätundersökning samt kvalitativa intervjuer med fokusgrupper och en person med verksamhetsansvar över en kulturskola.

    Någon samlad, instrumentalspecifik antagningsstatistik över elever vid Sveriges musik- och kulturskolor finns för närvarande inte att tillgå. För att ge en fingervisning om hur många elever som deltar i ett avgränsat urval av musikkurser har en enkätundersökning skickats ut till 48 skolor. Underlag från tidigare undersökningar har använts i sammanställningen av resultaten. Uppgifter lämnade av enkätdeltagarna visar fortsatt sjunkande deltagarantal för ett flertal instrument. Vidare tycks eleverna bli färre i högre takt än tidigare. För att undersöka hur unga människor resonerar kring instrumentval och musicerande har kulturskolelever indelade i fyra fokusgrupper intervjuats. Genom samtalen framträder generellt sett negativa inställningar till instrument och musik förknippade med särskilda attribut eller förhållningssätt. En verksamhetsansvarig vid kulturskolan intervjuas för att belysa studiens ämne ur ett strukturellt perspektiv. Samtalet kom att handla om skolans förhållande till uppdragsgivaren, brukaren och samhället i stort samt i vilken mån dessa intressen prioriteras. I den avslutande diskussionsdelen problematiseras vanligt förekommande resonemang gällande det traditionella musicerandets återväxtsvårigheter.

  • 200.
    Hedén, Katrina
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Vad är det jag hör – Vad är det du gör?: vokal uppförandepraxis inom olika genrer2016Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Hur kan vi veta vad det är för slags musik vi hör? Vad är det som är det typiska i varje genre och som gör dem så unika? Hur kan vi veta hur vi ska sjunga i olika genrer för att få den speciella fraseringen, utsmyckningarna, vokalljudet och svänget?

    Denna studie undersöker vokal genrespecifik uppförandepraxis i folksång, klassisk sång och rocksång, samt hur sångpedagoger uppfattar sig arbeta med sångelever inom respektive genre. Intervjuer med verksamma sångpedagoger har genomförts. I resultatet av studien framträder ett antal parametrar för vad som är vokal genrespecifikt uppförandepraxis i folksång, klassisk sång och rocksång. Resultatet förde också bland annat med sig en modell som visar en genrers uppbyggnad. Genrerna kan inte jämföras sinsemellan under samma premisser då de verkar under olika verksamhetssystem. Undersökningen visar hur pedagoger uppfattar sig undervisa genrespecifikt samt vilka redskap och begrepp dessa använder i undervisningen.

    Resultatet i denna studie kan ha betydelse för sångare och sångpedagoger som vill närma sig en, för dem, ny genre men också få verktyg att kartlägga en redan bekant musikalisk stil. 

1234567 151 - 200 av 629
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf