Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1234567 151 - 200 av 977
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 151.
    Brorsson Trell, Charlotte
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Relationskompetens: att bygga relationer i individuell instrumentalundervisning2013Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Undersökningen har syftat till att beskriva en lärares syn på hur hon gör när hon arbetar med att skapa, bevara och fördjupa den professionella relationen till sin elev i individuell instrumentalundervisning. För att nå syftet har jag intervjuat två instrumentallärare på en kulturskola. De teoretiska begreppen och verktygen för arbetet med relationen, fann jag i det terapeutiska och psykologiska fältet. Det är med hjälp av dessa som jag beskriver vad lärarna säger att de gör, som leder till att kontakt skapas, bevaras och fördjupas.De tendenser som jag tycker mig se, är att de verktyg lärarna mest använder sig av, är de som handlar om att vara en vanlig och ansvarsfull medmänniska, som har ett intresse av att bidra till andra människors växande. De första gångerna de träffar en elev inriktar de sig på att skapa en kontakt. De ser att denna kontakt är inkörsporten till själva undervisningen. Lärarna beskriver att de lägger mycket tid på samtal med eleverna i syfte att lära känna dem. De letar efter gemensamma nämnare, exempelvis en gemensam bekant, i syfte att skapa kontakt. Att bjuda på sig själv och personlig information är också ett sätt att söka kontakt. De lyssnar noga efter något intresse som eleven har och följer upp det. Oftast är det inte något som har med musik att göra som skapar kontakten utan något personligt. Elever är olika konstaterar lärarna. Några får man kontakt med snabbt och några får man aldrig kontakt med. Lärarna slutar dock aldrig att försöka. När kontakt sedan finns och undervisningen är i full gång behöver man tänka på att bevara och ibland fördjupa kontakten. Lärarna beskriver då att de fortsätter lyssna och minns informationen för att sedan kunna återkoppla till sådant som eleven vid ett tidigare tillfälle har berättat om, exempelvis ett kalas, och fråga hur det var osv. Att inte döma eller kommentera uppenbara tecken på att en elev mår dåligt och relationen då blir osäker, är ett sätt att bevara relationen. I diskussionen tas några verktyg upp som, om lärarna hade tillgång till dem, skulle kunna öka kvaliteten i relationen. Exempel på ett sådant är verktyget, att förvänta sig lite mer än eleven själv. Detta verktyg skulle kunna tänkas göra att eleven känner sig sedd utifrån sin fulla potential och därmed leda till en djupare relation. Gemensamma samtal i kollegiet kring teoretiska begrepp och hur man arbetar med relationen till sina elever, är vidare ett verktyg som inte används. Att ha sådana samtal på agendan skulle kunna leda till att relationerna till eleverna förbättras och därmed gör undervisningen mer effektiv.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 152.
    Broström, Olle
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Effekter av plankning: Utvecklande av solospel på piano2021Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Improvisation är konsten att komponera, uttala, arrangera eller framställa någonting ej förberett. Hur gör man då för att lära sig musikalisk improvisation? Vanligen sker detta med hjälp av en musikteoretisk ingång. Detta arbete syftar därför till att ta reda på vad ett inlärningssätt på en gehörsbaserad grund kan ha för effekter. Metoden har varit att planka olika pianisters solon på samma låt och göra en egen inspelning, även den på samma låt både före och efter plankningen för att kunna jämföra dessa båda inspelningar och observera vilka resultat arbetet givit. Det har även gjorts en inspelning på en annan liknande låt både före och efter plankningen för att undersöka om utveckling som skett i den första låten även är överförbart till andra låtar. Resultatet tyder på att ett plankningsarbete leder till utveckling inom parametrarna timing och frasering, men att andra tillvägagångssätt är nödvändiga för att stärka sådant som rytm och tonmaterial

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 153.
    Bråsjö, Staffan
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Mitt i prick: Tonbildningsmetodik i barnkör2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Uppsatsens syfte är att ge inblick i hur erfarna körledare arbetar med röstutveckling hos barn i

    lågstadieåldern. De huvudsakliga områden som undersöks är körledarnas arbete med

    tonträffning, intonation, tonkvalitet, resonans och huvudklang. På grund av körsångens

    komplexa natur avhandlar arbetet även i viss mån övriga aspekter såsom andning, hållning

    och organisering av kören. Uppsatsen bygger på material från tre kvalitativa intervjuer med

    erfarna körledare. Resultatet visar att de tre körledarna använder sig av likartade metoder.

    Samtliga betonar vikten av att körledaren själv har en god röstkvalitet, att körsången sker i ett

    högt register anpassat till barnens röster och att körundervisningen bör fokusera på

    gehörsutveckling snarare än detaljarbete med resonans och tonkvalitet. Resultatet visar även

    att körledarnas metoder till stor del överensstämde med och i viss mån även utgick ifrån de

    källor som tas upp i uppsatsens litteraturkapitel. Uppsatsen visar på vilka metoder som

    används av erfarna barnkörledare och understryker även relevansen av den befintliga

    litteraturen i ämnet.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 154.
    Bäck, Signe
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Kreativ Frihet: Hur relationer kan inverka på kreativa processer inom musikskapande i utbildning2020Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Denna studie syftar till att undersöka relationer mellan lärare och elever/studenter inom ramen för musikskapande i utbildningsmiljö, och hur dessa relationer påverkar elevers/studenters kreativa utveckling, uppspelssituationer och behållning av lärares feedback. Detta har gjorts med avstamp i ett relationellt perspektiv på lärande, Vygotskijs kreativitetsbegrepp, samt forskning och metodik inom återkopplingsbegreppet. Undersökningens empiri har inhämtats genom kvalitativa intervjuer av fyra personer, varav två studerar på gymnasium och två studerar på högskola. Alla fyra har erfarenhet av att skriva och producera musik som spelas upp i en klassrumssituation och som läraren ger återkoppling på. Resultaten visar att lärares relationella kompetens spelar roll för informanternas upplevelse av skapande, uppspel och feedback. Det framkommer flera beskrivningar av lärare som inte tar ansvar för de pedagogiska relationerna, men även exempel på motsatsen. Det som framstår som viktigt är att läraren möter eleven/studenten med ett genuint intresse, samt att feedbacken är saklig och föreslår konkreta åtgärder, vilka eleven/studenten sedan får avsatt tid till att prova.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 155.
    Bäck, Signe
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Uttryck och avtryck: en explorativ studie av en skapandeprocess samt dess uttrycks avtryck på en publik2019Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [fi]

    Denna studie undersöker en explorativ skapandeprocess av en musik- och videoproduktion, samt hur dess resultat i sina olika delar påverkar en grupp lyssnare och tittare. Den övergripande teoretiska utgångspunkten för studien är Vygostkijs kreativitetsforskning. Undersökningen av skapandeprocessen har inslag av hermeneutisk vetenskapssyn och empirinära forskning. Metoden för insamling av publikens beskrivna reaktioner på produktionen är av kvalitativ art. Tio studenter agerar testpersoner och får i grupper lyssna på enbart musiken, titta på enbart videon, eller se och höra musikvideon i sin helhet. Deltagarna besvarar ett antal frågor om sina upplevelser, vilka sedan analyseras och jämförs med varandra och med mina intentioner. Resultaten visar att en förutsättning för ett explorativt skapande är en viss erfarenhet inom det aktuella området, samt att struktur behöver arbetas fram under processens gång för att skapa mening. Lyssnargruppernas svar visar på likheter och olikheter inom och mellan grupperna, att flera av deltagarnas svar överensstämmer med mina intentioner, och att ljud och bild genererar olika typer av associationer.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 156.
    Börelius, Johan
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Berättarkonst: interpretation av operaarior2017Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 157.
    Börjeson, Björn
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Ingen bokstav i världen berättar vad jag kan!: upplevelsen av att sätta och få betyg i musik på gymnasiet2013Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 158.
    Campora, Miranda
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    "Practice makes perfect!": A survey study of musical practice of vocal students in upper secondary school2021Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    Vocal teachers’ task is to give students a foundation for their personal practice. When the student leaves the classroom, it is their responsibility to direct their own learning. This essay examines vocal students from upper secondary school's perspective about their personal vocal practice and their practice in relation to the support and help from their vocal teachers. Five schools were contacted where a total of 120 students had access to an online survey via email, to which 56 students responded. The variables in the survey were partially analyzed and processed in the software SPSS. In this study, it was clear that students have a positive attitude towards their personal practice and generally have good practice habits. The student’s level of motivation plays a role in the number of hours that are devoted to practice and having goals with one’s practice, such as vocal lessons, are important for practice motivation, as lessons are occasions where students are assessed. The vocal teacher is important for the student's continued development but not in relation to the student’s weekly practice hours.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 159.
    Campora, Miranda
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Recording as a self-analyzing tool in vocal practice2020Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    Recording as a self-analyzing tool is something that has been researched and appraised within

    the musical field. This study will examine how one-take recordings at the end of personal

    vocal practice sessions can be utilized as an implement for self-analyzation which then will

    serve as basis for planning personal practices and future goalsetting. Two vocal teachers were

    interviewed for further insights and ideas, which then also birthed the idea to create a practice

    sheet where each part of the project was documented. The practice sheet includes three

    sections: recording analysis, planning and goalsetting and practice journal. A four-week

    practice period was planned where each practice would end with one-take recordings of the

    two songs that were chosen to be rehearsed, thoughts and experiences were immediately

    recorded in a practice journal. Recordings were analyzed and based on the analysis, a plan and

    new goal settings for the coming practice were formed. This way of structuring practice may

    help to work and practice independently as a singer and performer.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 160.
    Carlberg, Alexander
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Musikutövares olika förhållande till puls: och deras utsagor om dess effekt på musik2019Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I studien undersöks musikers och pedagogers uppfattning om musikutövares olika individuella förhållande till puls och vad deras erfarenhet av vad olika förhållanden till puls har för effekt på musik. Undersökningen genomfördes i form av två delstudier; skriftlig enkät och kvalitativa intervjuer. Enkäten distribuerades digitalt och resultaten från båda delstudierna analyserades genom tematisering och summering utifrån ett sociokulturellt perspektiv där förhållanden till puls liknas vid yttringar i en dialog.

    Resultaten av undersökningen visar att musikers och pedagogers uppfattning om hur musikutövares individuella förhållande till puls påverkar musik beror på den musikaliska kontexten och att olika förhållanden till puls påverkar musik, i synnerhet, i samspel med andra.

  • 161.
    Carlberg, Alexander
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Rytmisk manipulation: definitioner & analys av polyrytmik, polymetrik & metrisk modulation2017Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    Rytmisk manipulation
  • 162.
    Carlsson, Jennifer
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Vägen från barns unisona sång till flerstämmighet2012Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Detta examensarbete syftar till att ge en övergripande uppfattning om hur man kan arbeta med barn för att introducera flerstämmighet. Jag har tagit del av relevant litteratur samt utfört intervjuer av tre pedagoger med erfarenheter både inom undervisning i vanlig skolklass samt musikklass och kör med antagningsprov.Jag har undersökt hur man kan gå tillväga i arbetet med flerstämmighet, vilken betydelse den unisona sången har för flerstämmighet, och vad som avgör om undervisningen baseras på gehörsinlärning eller med hjälp av noter.Av min undersökning kan jag dra flera slutsatser. Den unisona sången anses vara en förutsättning för flerstämmighet, men flerstämmighet tycks även vara ett sätt att förfina den unisona sången. Några olika typer av stämmor är vanligt förekommande och det är viktigt att inte för tidigt dela in barn i olika stämmor för att ge rösten träning i olika register. I undervisning i kör i vanlig skolklass är gehörsinlärning det vanligaste, medan noter har en större och mer betydande roll i musikklass och kör med antagningsprov, där högre krav kan ställas på barnen.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 163.
    Carlsson, Jenny
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Var det bättre förr?: en jämförelse av kursplanernas ämnesinnehåll i ämnet musik – Lpo94 och Lgr112014Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    ”Flumskola” eller ”katederundervisning”? Ja det har varit många benämningar på den svenska skolan genom åren och 2011 kom en ny läroplan som skulle ersätta den tidigare läroplanen. Det finns många lärare som har arbetat med flera olika läroplaner. Hur har skiftet till nya läroplaner påverkat deras undervisning, planering och arbetssituation?

    Denna undersökning är en analys av Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, 1994 (Lpo94) och Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (Lgr 11) som gäller sedan hösten 2011 och deras kursplaner i musik. Undersökningen består av två delar, en enkätundersökning där verksamma musiklärare i grundskolan har fått beskriva sina upplevelser av läroplanen, kursplanen samt en textanalys av kursplanerna.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 164.
    Carlsson, Sara
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Gitarr för alla: Om gitarrundervisning ur ett genusperspektiv2020Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Ämnesområdet för denna uppsats är genusnormernas betydelse inom musiken. Studiens främsta syfte var att belysa gitarrundervisningens genusaspekter. Hur könsfördelningen ser ut och hur genusnormerna kan ta sig uttryck i undervisningen var viktiga frågor. Den historiska bakgrunden undersöktes genom litteraturstudier, och genom en enkätundersökning bland gitarrlärare studerades några exempel på hur undervisningen kan se ut idag. Gitarrlärarna i undersökningen har undervisat på olika nivåer och på olika platser i Sverige. Enkätfrågorna handlade om deras utbildning och undervisning ur ett genusperspektiv. Analysen av svaren bygger på ett genusteoretiskt synsätt, där kön och genus ses som en socialt konstruerad helhet. Genusrelationer skapas hela tiden i vardagen och det som upprepas ofta ses som normalt. Normativ femininitet och normativ maskulinitet handlar om olika förväntningar på flickor och pojkar, och dessa kan påverka musikundervisningen, t.ex. när det gäller beteende och val av instrument. Resultatet av undersökningen visar att alla gitarrlärarna fick sin utbildning i en mansdominerade miljö och hade manliga förebilder. I sin egen undervisning strävar de flesta efter att inte göra skillnad mellan pojkar och flickor, men det går ändå inte att helt bortse från genusnormerna. När eleverna själva får välja är det vanligare att flickor vill ha mera samspel och ackordkomp, medan pojkar vill satsa på teknik och solospel. Fastän många flickor börjar spela gitarr är det fortfarande ovanligt att de går vidare till högre studier. En förklaring kan vara brist på kvinnliga förebilder, en annan att det hör till ett normativt feminint beteende att inte sticka ut och ta för mycket plats.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 165.
    Carlsson, Sara
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Så länge skutan kan gå: att presentera Evert Taube och hans visor2016Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Evert Taube (1890-1976) var författare, konstnär, vissångare och kompositör. Han vidareutvecklade den svenska visan och skapade en egen musikalisk värld, med influenser från många olika håll. Syftet med detta arbete var dels att få kunskap om Evert Taube som visdiktare, och dels att hitta lämpliga presentationsformer för visor och bakgrundsmaterial. Målet var att göra en enkel temakväll om Taube, med en blandning av ord, bilder och musik. Materialet hämtades från litteraturen om Taube, visböcker och inspelningar, och kompletterades med egna fotografier. Resultatet blev en enkel men varierad presentation av Taubes liv och visor, och en bra kommunikation med besökarna.  Bakgrundsinformationen förstärkte upplevelsen av musiken och väckte positiva känslor och minnen.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 166.
    Carlzon, Fredrik
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Avslappning i klassrummet: En hermeneutisk studie om klassrummets yttre press och inre stress2020Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna uppsats är att utifrån ett hermeneutiskt perspektiv utforska på vilka sätt några högstadieelever upplever avslappning förlagd i början av några musiklektioner. Forskningsfrågorna är: Hur upplevs stunden med avslappning? Hur erfars den efterföljande lektionen? Vilka upplevelser bär de med sig från dessa stunder? I bakgrunden presenteras styrdokument och forskning kring studiero i skolan, vad stress är för något och hur den kan motverkas samt forskning om avslappning och avspänning. Som metod valdes ostrukturerade observationer och semistrukturerade intervjuer. I resultatdelen redovisas analysen av intervjuerna utifrån tre teman som utkristalliserats: avslappning kräver övning, avslappning ökar fokus samt avslappning ger medvetenhet. Gemensamt för dessa teman var att eleverna upplevde att avslappningen gav dem ökat lugn, fokus och arbetsvilja samt att de fick upp intresset för de upplevelser som avslappningsövningen kan ge. Uppsatsen avslutas med en diskussion kring resultatet i relation till det som presenterats i bakgrunden under rubrikerna övning ger effekt, avslappning och studiero samt avslappning under musiklektioner. 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 167.
    Cazzanelli, Sara
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Formativ återkoppling i klarinettundervisning på gymnasiet: En kvalitativ undersökning med fallstudier i Sverige och Italien2021Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Lärandet i instrumentalundervisning är en process som sker över tid och som påverkas av lärarens val av och erbjudande om kommunikativa och pedagogiska resurser, som kan användas formativt för att främja elevens utveckling. Denna studies syfte var att undersöka och analysera formativ återkoppling i enskild instrumental undervisning i klarinett på gymnasiet, med fokus på tre temaområden: dialog och kommunikation, motivation och drivkrafter samt självvärdering och självreflektion. En kvalitativ undersökning genomfördes metodiskt genom fallstudier hos två musikpedagoger, en i Sverige och en i Italien; varje fallstudie består av en semi-strukturerad intervju samt videoinspelning av en klarinettlektion. I studiens analyserades den multimodala återkopplingen som observerades i klarinettundervisningen, och de pedagogiska strategier och verktyg som kan främja elevens motivation och bidra till elevens förmåga att bedöma och reflektera över sitt eget spel. Studiens resultat vill framhäva kommunikationens och resursernas inflytande över klarinettelevernas utveckling mot deras fulla potential som musiker.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 168.
    Cederquist, Susanna
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Jag kan inte tänka platt, hur påverkar det musicerandet?: Dyslexi, musik och musikpedagogik2009Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Har dyslexi någon inverkan på musikens område? Har notläsningsproblematik en koppling till de lässvårigheter som är vanliga hos personer med dyslexi?

    Jag ville ta reda på hur dyslexi fungerar i samband med musik och musicerande samt belysa de musikpedagogiska konsekvenser detta innebar. Det har jag gjort genom att gå igenom litteratur inom området och genom intervjuer med 9 musicerande dyslektiker. Jag har dessutom använt mig av mina egna erfarenheter och teorier som jag utvecklat genom att själv vara musicerande dyslektiker och jag har relaterat detta till allmän kunskap på området och till resultaten från intervjuerna.

    Kunskaperna inom området är ännu inte omfattande och Sverige verkar inte ligga i framkanten när det gäller att producera eller praktisera kunskaper kring dyslexi och musik.

    Resultatet av mina intervjuer överensstämde till stor del med litteraturen och mina egna erfarenheter. Musicerandet påverkas av dyslexi och framför allt utifrån det sätt som vi här i väst oftast valt att närma oss musiken och musikpedagogiken. Det sätt som man med dyslexi fungerar på, som resulterar i dyslektisk problematik runt läsning och skrivning, påverkar även musiken och framför allt användning av notskriften. Förmågan att tillgodogöra sig musik via noter är negativt påverkad, vilket är något som är oerhört viktigt att veta om. Detta särskilt för att man som elev inte skall kunna bli stoppad och utestängd inom musikens område på grund av missförstånd.

    Det tankesätt som man med dyslexi har, kan också påverka musicerandet positivt. Det snabba tänkande och den närhet till bilder och kreativitet som är typiskt för dyslektiker är ofta till fördel när det gäller musikaliskt uttryck. En frihet inom spel via gehör och improvisation beskrivs utförligt och positivt både i litteraturen och av informanterna i undersökningen. Denna effekt verkar vara primär och naturlig, den verkar inte kunna förklaras av dyslektikers kompensation för svårigheter de har på andra områden inom musiken.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    2009_36_Cederquist.pdf
  • 169.
    Cerda, Josefina
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Unga transpersoner och sång2023Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Unga transpersoner är en växande elevgrupp vilket gör att allt fler sånglärare möter elever som identifierar sig som transpersoner i sin undervisning. En persons röst är nära sammankopplad med den personliga identiteten men det finns väldigt lite forskning om transpersoner i sångsammanhang. Denna studie som bygger på tre samtal i en fokusgrupp bestående av fyra transpersoner i gymnasieålder har genomförts i syfte att undersöka deras erfarenheter av röst, sång och sångundervisning. Studiens deltagare lyfter fram positiva erfarenheter från sångsammanhang där de mött medvetna lärare med erfarenhet av att undervisa transpersoner. Trots lärarnas normkritiska blick och medvetenhet om bland annat språkbruk kan tradition som förstärker könsnormer ibland leva kvar och leda till att studiens informanter inte känner sig inkluderade. Vidare beskriver de hur fysiska förutsättningar sätter stark prägel på deras erfarenheter av röst och sång, där rösten antingen förstärker könsidentiteten och leder till positiva erfarenheter eller blir ett hinder för dem att uttrycka sig som de vill och leva i enlighet med sin identitet. Individuella anpassningar i dialog med transelever är ett viktigt led i att skapa inkluderande sångsammanhang eftersom varje person är unik och det därför inte finns några entydiga svar och lösningar som passar alla. 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Unga transpersoner och sång
  • 170.
    Charas Östergren, Mirjam
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Ni hjälper mig och jag hjälper er: En undersökning om lärares och föräldrars upplevelser av El Sistema i skolan2021Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I denna studie undersöktes lärares och föräldrars uppfattningar om El Sistema. Syftet med studien var att ta reda hur lärare och föräldrar upplever att El Sistema påverkar elevernas språk, finmotorik och koncentration, hur lärarna upplever att deras arbetsmiljö påverkas av El Sistema samt hur föräldrarna upplever att El Sistema påverkar deras eget engagemang för skolan. För att samla in data genomfördes kvalitativa intervjuer med två lärare och tre föräldrar. Resultaten presenteras i två kapitel, ett för lärarna och ett för föräldrarna. I texten varvas citat med utskrivna tolkningar av intervjumaterialet.

    Resultatet visar att lärarna och föräldrarna generellt är väldigt positiva till El Sistema, både till ämnesinnehållet, de synergieffekter som El Sistema bidrar till samt till upplevelsen av El Sistema i stort. Alla informanter upplever att elevernas språk förbättras av El Sistema och båda lärarna upplever att eleverna får bättre finmotorik och koncentration av att delta i El Sistema. Två av tre föräldrar upplever att de har lärt känna fler föräldrar genom El Sistema. Resultatet framhåller El Sistemas funktion som utbildningsenhet och social knutpunkt. Resultatet kan vara till nytta som evidens när El Sistemas, eller för den delen all kvalitativ musikundervisnings, fortsatta existens diskuteras.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 171.
    Charry Qvarforth, Antonio
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Förväntningar av artistprofilering2020Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Studien syftar till att, genom diskursanalys, undersöka erfarenheter och upplevelser av artistprofilering. I undersökningens kvalitativa intervjuer deltog tre intervjupersoner. Genom närläsning och tematisering av intervjupersonernas utsagor synliggjordes förväntningar på artistskap i en kedja från ung, oetablerad artist- och musikstudent via erfaren musikpedagog till välmeriterad företrädare inom musikindustrin. Resultatet visar intervjupersonernas resonemang, tankar, upplevelser och erfarenheter. För en hållbar artistprofilering, menar intervjupersonerna att artisten bör ha en artistprofil som är autentisk och genuin. Artisten förväntas vara en entreprenör med kunskap om branschen och besitta personliga egenskaper som att vara: visionär, självsäker, motiverad och självständig. De artistiska egenskaperna är i första hand inte musikaliska färdigheter utan personliga egenskaper och är grundade i personen som ger upphov till artistprofilen. Enligt intervjupersonerna har musikindustrins ekonomiska intressen olika utfall på artisters hälsa och även utformningen av det artistiska varumärket. Intervjupersonerna upplever ett glapp mellan undervisning och verklighet och menar att det krävs pedagoger som har insyn, är verksamma i musikbranschen och som kan skapa broar mellan musikutbildning och musikindustri.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Förväntningar av artistskap
  • 172.
    Charry Qvarforth, Antonio
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Prestationsångest i fokus: Studenters och elevers relation till Music Performance Anxiety2019Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Ämnet prestationsångest attackeras från många vinklar och är något som de allra flesta kan känna igen sig i. I denna studie fördjupar jag mig i förhållandet mellan prestationsångest och individens upplevelse av hur det är att musicera med andra. Studien inriktar sig mot musikstudenters relation till prestationsångest i undervisning och ensemblespel, med syftet att belysa begreppet Music Performance Anxiety (MPA). Genom fokusgruppsintervju och deltagarobservation har jag tagit fram underlag samt kartlagt hur deras upplevelse av MPA ter sig i musikämnet och i ensemblesammanhang. Hur skiljer sig upplevelsen av detta i ensemblesammanhang från individuella sammanhang och hur skiljer sig känslan av MPA i undervisning i jämförelse med andra musikutövande sammanhang? Genom kvalitativ data och analys av deltagarnas egna erfarenheter och upplevelser har studien lett fram till en djupare inblick i hur dessa individer upplever prestationsångest i musiksammanhang, samt hur den sociala aspekten av att musicera får en betydande roll när ämnet ska belysas. Generellt uppnådde samtliga deltagare kriterierna för en mer eller mindre utvecklad form av MPA och den generella uppfattningen var att de inte fått några verktyg eller arbetat med ämnet prestationsångest kontinuerligt i sina pågående eller föregående studier. Min uppfattning är därför att vidare forskning kring detta ämne behövs för att konkretisera, och på ett ett bättre sätt, kartlägga känslor och sociala strukturer som hämmar studenters musikaliska utveckling såväl som det konstnärliga uttrycket. 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 173.
    Chen, Ying-Hsiu
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Läroböckers roll i klassrummet: En kvalitativ studie om läroböcker i musik i låg- och mellanstadiet2021Självständigt arbete på grundnivå (högskoleexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 174.
    Coldenberg, Fanny
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Sångares plats i ensemblen: Observation- och intervjustudie om ensembleundervisning på gymnasiet2020Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie var att undersöka vilka didaktiska strategier en lärare använder sig av i ensembleundervisning på gymnasiets estetiska program, med främst fokus på arbetet med sångare. Forskningsfrågorna som lade grund för studien var: Hur inkluderar lärare sångare i ensemblen? Vilka utmaningar upplever lärare med att undervisa sångare i ensemble? Skiljer sig arbetet med sångare jämfört med ensemblens resterande instrumentalister? Med observation av tre ensemblelektioner och kvalitativa intervjuer med tre verksamma ensemblelärare som metod fick jag resultatet från att ha sett lärarnas arbetssätt och hört deras tankar och upplevelser. Resultatet visar att lärarna till viss del ser på sångare som ett annorlunda instrument och att sångare har en annan typ av roll i ensemblen i jämförelse med de andra instrumentalisterna. Lärarna upplever en del utmaningar med att undervisa sångare på grund av att sång är ett instrument som sitter inuti kroppen och är unikt för varje person, det är inget en person varken kan gömma sig bakom eller gå iväg från. Resultatet visar att lärarens arbete med att skapa trygga grupper tillsammans med eleverna är nödvändigt för gruppens musikaliska och konstnärliga utveckling.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 175.
    Coleman, Karl-William
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Faktorer till motivation för trumelever på gymnasiet: En kvalitativ studie om trumelever på gymnasiet och deras motivation2022Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    En faktor för gymnasieelevers musikaliska utveckling är deras motivation, såväl yttre som inre. Denna uppsats söker att förstå fyra gymnasieelevers motivation genom att leta efter faktorer som bidrar till den, samt undersöka huruvida tecken på autonom eller kontrollerad motivation i förhållande till deras musikaliska utveckling kunde upptäckas. Datainsamlingen sker genom semistrukturerade intervjuer som sedan analyseras utifrån två olika motivationsteorier, Self Determination Theory och Maslows Hierarchy of Needs. Informanterna studerar på estetiska programmets musikinriktning vid två olika gymnasier i Stockholmstrakten och har trumset som huvudinstrument. I resultatet framgår att eleverna upplever sig motiverade av såväl yttre som inre motivationsfaktorer. Bland de yttre motivationsfaktorerna så hittades bland annat konkurrens, sociala aspekter och bekräftelse. Bland de inre faktorerna så kunde bland annat musikglädje och bilder av framtida jag urskiljas. Eleverna uppvisade tecken på både kontrollerad och autonom motivation.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 176.
    Concha-Viaux, Fernando
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Om jag inte blir lite nervös innan en konsert, blir jag nervös på riktigt: en studie om samband mellan prestation och självkänla hos operasångare2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att undersöka och analysera samband mellan prestation och självkänsla hos operasångare. För att konkretisera syftet har två forskningsfrågor utarbetats. De problematiserar sambanden mellan prestation och självkänsla hos operasångare samt hur operasångare kan öka sin prestation och självkänsla. Således utgår studien från självkänslans innebörd och betydelse, dess konsekvenser och utvecklingsmöjligheter. I förlängningen är ambitionen att studien skall kunna erbjuda kulturella verktyg och förståelseramar till unga sångare för att hjälpa dem i sin mentala och konstnärliga utveckling.

    Metodologiskt bygger undersökningen på hermeneutisk texttolkning av relevant litteratur som berört ämnet i triangulering med kvalitativa intervjuer som genomförts med tre olika informanter med professionell sakkunskap och ämneserfarenhet.

    Forskningsresultaten från studien påvisar att kopplingen mellan prestation och självkänsla är stark. Vidare finns det en komplexitet med en rad faktorer som samspelar. Några av dessa faktorer är att vara medveten om betydelsen av att vara mentalt och musikaliskt förberedd och framförallt ha kunskapen om hur dessa förberedelser bör genomföras. Andra viktiga faktorer som framkommit i studien är att förstå betydelsen av att behålla lekfullheten, passionen och nyfikenheten för yrket samt betydelsen av hårt arbete.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 177.
    Dahlberg, Simon
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Att skriva en folkkär låt: med inspiration från andra kulturer2017Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I det här arbetet tar jag upp begreppet kultur och musik och vad det finns för olika kategorier inom kultur. I somras reste jag runt och träffade människor från hela världen som inspirerat mig till att göra det här arbetet. Många av personerna jag träffade spelade upp låtar för mig som alla från deras respektive land kunde sjunga med i och dansa. Min nyfikenhet gjorde att jag ville undersöka vad det är som gör att en låt blir folkkär och hur jag kan skriva liknande musikstycken på svenska. Jag har intervjuat personer från andra länder och bett dem ge musikexempel på kända låtar som alla från deras land känner till. Jag har valt två låtar att ta inspiration av till det här arbetet och de är hämtade från Mexico och Italien. Efter noggrann plankning av låtarna har jag försökt att skriva liknande texter och musik på svenska för att sedan spela in de i Logic Pro X. Resultatet av detta är inte så revolutionerande som jag hoppades på då jag insett att Sveriges gamla poeter och låtskrivare redan skrivit liknande sångskatter. 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 178.
    Dahlberg, Simon
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Musiken i och utanför klassrummet2018Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie är att undersöka var grundskole- och gymnasielever samt högskolestudenter musicerat utanför grundskolan. Olika motivationsteorier, en studie om påverkansfaktorer för elevers studieresultat och ett kulturpsykologiskt perspektiv har legat som grund för arbetet. En kvantitativ forskningsmetod har använts och en webbenkät har skickats ut till en grundskola, ett gymnasium och Kungl. Musikhögskolan där sammanlagt 97 personer deltagit. Studien visar hur olika åldersgrupper ser på musikämnet samt deras erfarenheter av musik i och utanför klassrummet. Resultatet visar var deltagarna kunnat musicera där majoriteten har lärt sig musicera i hemmet och skolan. Vidare visar även resultatet att alla deltagare som studerar på Kung. Musikhögskolan hade haft tillgång till att musicera utanför skolans musikundervisning före högskolestudierna. Sedan diskuteras resultatet och kopplas till tidigare forskning och teoretiska perspektiv. 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 179.
    Dahlstedt, Ludvig
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Lär trummisar som de blivit lärda vad avser noter och gehörsspel?2017Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna uppsats är att belysa i vilken mån trumsetslärares tendenser att främja notläsningsbaserade verksamheter kontra gehörsspelsbaserade dito, samt det sätt som dessa olika moment utförs på, är ett resultat av hur de själva blivit undervisade. Tidigare forskning på bland annat spegelneuroner ger vid handen att olika handlingsprogram lärs in omedvetet hos en person vid kontakten med andra människor, för att vid ett senare tillfälle kunna manifesteras i handlingar likartade den som personen iakttagit. Uppsatsen bygger på kvalitativa intervjuer med fyra trumsetslärare från kulturskolor i Storstockholmsområdet. Resultatet visar att respondenterna med viss variation visar relativt stora likheter med sina respektivelärare särskilt med avseende på proportionerna i vilka de använder notspel respektive gehörsspel. Flera av respondenterna utför vidare undervisningsmoment på ett sätt som nästan är identiskt med hur de utförde det som elever. I de fall då respondenterna avviker från sin lärares didaktiska stil, har de snarast lagt till olika moment i undervisningen som inte förekom under deras elevtid.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 180.
    Danielsson, Jenny-Maria
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Integrering av engelska i musikundervisning2009Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 181.
    Danielsson, Joel
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Att skriva en poplåt: vägen från en enkel idé till färdig låt2014Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Detta projekt har handlat om att komponera elektronisk popmusik med hjälp av digitalaverktyg. Jag ville undersöka hur användandet av digitala verktyg påverkar enskompositionsprocess. Målet var att skriva två låtar innehållande både text och musik.Metoden jag använt är att jag först improviserat fram melodifragment som jag sedan spelat ini inspelningsprogrammet Logic Pro. I programmet har jag sedan spelat in flera spår för attbygga upp harmonier och rytmik kring melodierna. Arbetet har resulterat i en färdig låt sominnehåller både text och musik och en låt som endast innehåller musik.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 182.
    Danielsson, Joel
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Hur påverkar den musikaliska bakgrunden musikers yrkesutövande?2014Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna undersökning är att utforska på vilka sätt den musikaliska bakgrunden ochden musikaliska identiteten avspeglar sig på yrkesmusiker i deras yrkesutövande, när detavspeglar sig som tydligast och vilken period i deras musikaliska bakgrund som de anser varitmest betydelsefull. Kvalitativa intervjuer har genomförts med tre musiker i olika åldrar. Denmusikaliska bakgrunden, vilka åldrar som varit av störst betydelse och på vilka sätt de anser attderas musikaliska bakgrund skiner igenom i deras instrumentalspel har diskuterats iintervjuerna. I tidigare studier har man konstaterat att den musikaliska bakgrunden har en storinverkan på hur man utför sitt yrke. Miljön och de erfarenheter man fått från sin uppväxtskapar en trygghet som man tenderar att hålla fast vid.Resultatet från denna undersökning visar att samtliga intervjuade anser att den musikaliskabakgrunden har stor betydelse för hur de utför den kreativa process som musikeryrket innebär.Musik som föräldrar och syskon lyssnar på i barndomshemmet visar sig har stor betydelse förhur de identifierar sig musikaliskt, men de sena tonåren visar sig vara av allra störst betydelse.De menar också att det är i tonåren man blir mer självständig och att det är då man börjar tamusiken på allvar, vilket leder till de att ser tillbaka på den tiden som mest betydelsefulla ochutvecklande.Den musikaliska bakgrunden visar sig avspegla sig som tydligast när man spelar i andramusikstilar än den som man är mest van vid.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 183.
    Debreceni, Rebecca
    et al.
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Haasnoot, Maria
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Vad gör de nu? Leder Kungl. Musikhögskolans instrumental och ensemblelärarutbildning till verksamma instrumentallärare?2002Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 184.
    Diephuis, Maria
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Musikelevers upplevelser av sambandet mellan musik och välbefinnande: En kvalitativ intervjustudie2019Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med uppsatsen är att genom kvalitativa gruppintervjuer belysa upplevelser av välbefinnande hos elever på gymnasiets estetiska program inriktning musik. I bakgrunden presenteras studier i ämnesområdet musik, ungdomar och välbefin- nande. Forskning som berör såväl musikterapeutiska, musiksociologiska samt pe- dagogiska områden presenteras. I resultatet presenteras de fem teman som utkris- talliserats i intervjuerna: Att lyssna på musik ger välbefinnande, Uppträda inför publik skapar välbefinnande, Eget musikskapande ger välbefinnande, Sånglekt- ioner ger välbefinnande, Musik ger möjligheter att växa som människa. Musik kan skapa upplevelser av välbefinnande hos intervjupersonerna som är terapeutiska, jagstärkande och vitaliserande. I resultatet framkommer även omständigheter som är negativa för välbefinnandet i musikaliska situationer.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 185.
    Dintchev, Mihail
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Bulgarisk folkdans genom Rytmikmetoden2009Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    2009_35_Dintchev.pdf
  • 186.
    Dohlin, Jens
    et al.
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Gustafsson, Marcus
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Unga bleckblåsare - förberedda för högre studier?: musikhögskolelärares åsikter om färdigheter hos sökande2011Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I detta arbete undersöker vi färdigheterna hos dem som söker till musikhögskola på ett bleckblåsinstrument med klassisk inriktning. Känslan vi har är att antalet bleckblåsare har minskat, och att det även kan ha skett en försämring vad gäller kvalitén. För att undersöka detta har vi i samband med provspelningarna vid Kungliga Musikhögskolan i Stockholm (KMH) intervjuat och observerat juryer som bedömer proven för trumpet, trombon, valthorn och tuba. Dessutom har vi gjort intervjuer med fyra lärare på KMH samt intervjuat ett trettiotal personer som provspelat till KMH. Avsikten har varit att titta på vilka styrkor och svagheter som finns, försökt se om det skett någon förändring jämfört med för tio år sedan samt tittat på vilken utbildningsbakgrund de som provspelar har.

    Undersökningen visar tydligt att antalet sökande på bleckblås har minskat den senaste tiden. Den generella åsikten är att högstanivån i och med det har sjunkit, även om det råder lite delade meningar om detta. Klart är i alla fall att antalet antagningsbara bleckblåsare minskat, och att det börjar närma sig den gräns där det finns färre godkända sökande än det finns studieplatser.

    Det som upplevs som ett av de största problemen hos dagens sökande är den grundläggande tekniska färdigheten. Denna tycks ha sjunkit, det verkar helt enkelt som att färre idag jobbar långsiktigt med att skapa den stabila tekniska grund som krävs för ett fritt musicerande.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 187.
    Ebbersten, Karin
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    "Det goda mötet" mellan lärare och elev: reflektioner kring lärande2012Studentarbete övrigt, 5 poäng / 7,5 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    ”Det goda” mötet är för mig ett bra uttryck för basen för undervisning och lärande. Intervjuer med fyra väl renommerade pedagoger, gav en bild av det goda mötet som i stora drag är kongruenta mellan de fyras tänkesätt. Intervjuerna, som var mellan 30 och 60 minuter vardera, spelades in, skrevs ut och analyserades. Lärarens närvaro får inte vara ”auktoritär” trots att läraren är den stora auktoriteten. De svar som erhölls i intervjun stöds av den moderna hjärnforskningens rön. Litteraturstudier visar också att kunskap i samma anda kring lärandet är redovisad redan under 1800-talet även om den ”hårda skolan” huvudsakligen har föredragits runt om i västvärlden, ända intill nutid. Hjärnforskningen visar att lekfullhet och glädje, liksom rytmiska övningar och musik och andra fysiska övninger generellt är främjande för människans välmående och därmed för inlärning.

  • 188.
    Edin, Kalle
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Snart ett krav från dina elever: Att lära ut DJ:ande inom musikundervisningen2014Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Inom dagens musikklimat har DJ:andet och dess utövare kommit att ta en allt större plats. Mycket av den musik som produceras och spelas i offentligheten har rötter i denna kultur. Dock så lyser den med sin frånvaro inom musikundervisningen i skolan. Detta examensarbete syftar till att undersöka hur DJ:ande kan inkluderas i musikundervisningen på gymnasiet. Sex kvalitativa intervjuer med yrkesverksamma DJ:s i Stockholmsområdet genomfördes för att undersöka vilka kunskaper som är viktiga och om DJ:ande kan fungera som ett pedagogiskt verktyg. Även diskjockeyns roll inom populärmusiken undersöks och vilka kurser inom ämnet musik på gymnasiet som bäst lämpar sig för integration av DJ:ande. Resultatet visar att DJ:ande har en central roll inom populärmusikens utveckling, speciellt från 1970-talet och framåt. DJ:ande kan inkluderas inom kurser i ämnet musik på gymnasiet men lämpar sig mindre bra som pedagogiskt verktyg. Förmågan att läsa ett dansgolv och att ha en stor kunskap om musikaliska verk är viktiga kunskaper för DJ:s.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Snart ett krav från dina elever, Att lära ut DJ:ande inom musikundervisningen
  • 189.
    Edin, Karl Olov
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    DJ:a techno: Att spela skivor som ett instrument2014Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Projektet handlar om hur jag har lärt mig grunderna för att kunna DJ:a techno. Detta innebär bland annat att i realtid överlagra och sammanfoga ljudkällor för att skapa en musikalisk helhet. Under denna process har jag lärt mig om olika mixningstekniker, hård- och mjukvara, repertoar samt både DJ:andet och technons historia. Detta har i sin tur väckt tankar om hur jag i framtiden kan använda DJ:ande som ett redskap inom musikundervisning och som ett yrke. Projektet har konkret resulterat i en mixtape som finns tillängligt via det tryckta exemplaret samt en spelning på en privat fest.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 190.
    Eirik, Røland
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Musikkproduksjon på videregående skoler i Sverige og Norge2022Självständigt arbete på grundnivå (högskoleexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [no]

    Dette studiet undersøker hvordan undervisning i musikkproduksjon foregår på videregående skoler i Sverige og Norge, samt hvor vidt det anses være et teknisk eller et kunstnerisk fag. Studiet undersøker hvordan rammefaktorer som læreplaner, elev- og lærerforutsetninger og fysiske forutsetninger påvirker undervisningen. Undersøkelsen har blitt gjennomført gjennom kvalitative intervjuer av to lærere og fire elever. Fagets kunstneriske eller tekniske vekt har blitt undersøkt i linje med Frede V. Nielsens (2005) perspektiv om ars - scientia. 

  • 191.
    Ek, Benjamin
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Fill The Air With Screams: semiotisk jämförelse av ett audiovisuellt verk och ett sceniskt2018Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Inspirerad av iamamiwhoamis audiovisuella verk skrev jag föreställningen Fill The Air With Screams som genomfördes den 27 oktober 2017. Det som intresserade mig hos iamamiwhoami var deras användning av symboler och i denna uppsats undersöks symbolspråket i deras verk bounty och jämförs med mitt eget verk. Syftet är att genomföra ett sceniskt verk utifrån ett audiovisuellt symbolspråk. Frågeställningen är: Hur kan ett audiovisuellt symbolspråk användas i en scenisk föreställning? Det audiovisuella verket tolkades med denotation och konnotation, dessutom analys av texterna och den emotionella strukturen. Artistens liv och omvärldens tolkningar togs in och sist jämfördes verket med den sceniska föreställningen. Slutsatsen är att Fill The Air With Screams har mycket gemensamt med iamamiwhoamis verk bounty men att deras symbolspråk är mer utvecklat och bygger upp en värld på ett mer lyckat sätt. Arbetet har lärt mig mer om hur symbolspråk kan användas och idéer på hur jag kan utveckla mina egna symboler. 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 192.
    Ek, Benjamin
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Pinnen, bollen & tonhöjden: Tecken på lärande och resurser i musikteori med rytmik som metod2019Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Efter en utbytestermin till Sydafrika blev jag intresserad av hur en metod inom rytmik fungerar i ämnet musikteori. Rytmikens sätt att utgå från kroppen för lära sig är en konstrast mot hur undervisning i gehörs- och musiklära kan se ut där musik behandlas som ett kunskapsämne. Med utgångspunkt från begrepp ur teorin design för lärande har två lektioner i musikteori med rytmik- metod och dess resurser undersökts. I momentet melodianalys ska eleverna visa tonhöjdens riktning med en träpinne eller en boll. Syftet är att undersöka hur en design för lärande med en metod inom rytmik används för melodianalys. Forskningsfrågorna handlar om hur resurserna, träpinnen och bollen, fungerar som teckenskapare. Den andra frågan är hur de tecken två utvalda elever skapar med träpinnen ser ut. Metoden är kvalitativ och består av videodokumentation, multimodal transkription och analys av elevernas tecken på lärande. Resultatet visar att den grupp elever som använder träpinnen visar tonhöjdens rikting mer korrekt än gruppen elever som använder bollen. Bollens tecken för tonhöjdens rikting är lättare för elevera att läsa av och därmed följa. Bollen är dock svårare att hantera och inte tillgänglig för alla elever. De två utvalda elevera visar tecken på lärande genom att följa hur andra elever och lärare gör eller genom att kommunicera multimodalt med andra elever i grupp. Resultatet ställs mot tidigare forskning, jag ger egna förslag på ändringar och resursernas kroppsliga metaforer diskuteras.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 193.
    Ek, Viktor
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    "Jag glömmer bort vad tonerna heter": att läsa a prima vista på gitarr2017Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie är att undersöka hur musikhögskolestudenter med inriktning gitarrpedagog läser a prima vista. För att undersöka detta gjordes ett experiment där jag skrev tre olika notexempel som tre blivande gitarrpedagoger ur årskurs 1 på en musikhögskola fick spela. Detta observerades genom videoobservationer för att kunna analyseras med utgångspunkt i variationsteorin i efterhand. Som bakgrund för studien har jag tagit fram forskning om bland annat gitarrens uppbyggnad, gehör, notläsningsstrategier och notläsning i jämförelse med läsinlärning. Resultatet visade bland annat att förmåga att utläsa tonhöjd och att välja fingersättning var det som informanterna hade mest problem med. I diskussionsdelen diskuteras resultatet i förhållande till bakgrunden men även ur ett didaktiskt perspektiv. 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 194.
    Ekdahl, Bo
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    "Det är en jädra energi i rock n'roll". En undersökning av tre privata musikskolor2009Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    2009_38_Ekdahl.pdf
  • 195.
    Eklöf, Hamilton
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle. KMH.
    Collaborative Music Production for a TV Series - A Case Study2024Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    In this thesis, the focus is to enhance our understanding of the collaboration process within film music production, with the intention of applying this knowledge to music education. Data were collected through video observations and analyzed using Biasutti's (2018) theory and thematic analysis. The results reveal that collaborative film music production comprises five key themes, initially derived from Biasutti (2018). However, modifications to these themes emerged as a result of the study's application in a music production scenario rather than a compositional scenario. The identified themes are experimenting, listening/evaluating, constructing, recording, and sound design/mixing. The results show that these various themes are interwoven in different ways. Together, they intricately shape the collaborative process of music production. The interplay between experimentation, listening/evaluating, constructing, recording, and sound design/mixing underscores the depth and complexity of collaborative music production. 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 196.
    Eklöf, Hamilton
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Hur tre musikproducenter har lärt sig att använda equalizer och kompressorer2022Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I detta självständiga arbete riktas intresset mot hur musikproducenter samtalar kring användningen av equalizer och kompressor. Syftet med arbetet är att bidra med mer kunskap om hur musikproducenter har lärt sig att använda equalizer och kompressorer. Data har samlats in genom intervjuer med tre musikproducenter och därefter analyserats utifrån sociokulturell begreppsapparat. Resultatet visar att musikproducenter har lärt sig att använda equalizer och kompressorer genom medierande redskap som ljudfiler, samarbeta med andra musikproducenter och genom lärare. Det framgår även att utmaningar finns i att olika informationskällor ger motsägande information, att använda information i rätt kontext, att kompressorer är svåra att förstå samt att det är svårt att höra hur equalizer och kompressorer bearbetar ljudet.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 197.
    Ekman, Stefan
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Musik som varande och uttryck: en narrativ studie om musikterapeutiska mål2010Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 198.
    Ekstrand, Tova
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    "Man måste få vara människa!": Sångpedagogers uppfattningar om elevers relation till den egna rösten2022Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I detta självständiga arbete undersöks hur sångpedagoger uppfattar sina elevers självbild och självkänsla i relation till sångrösten och sångundervisningen. Då rösten ofta är nära knuten till jaget och identiteten tycks elevers självkänsla och självbild påverka och forma undervisningen på olika sätt. Studiens syfte var att undersöka hur sångpedagoger uppfattar sina elevers relation till den egna rösten, arbetet med den relationen och hur den i sin tur tar plats i undervisningen. Material till studien har samlats in genom semistrukturerade intervjuer med tre sångpedagoger med varierande erfarenhet av yrket. Insamlat material har analyserats ur en fenomenografisk utgångspunkt. Resultatet visar att elevens självkänsla och självbild är något pedagogerna är medvetna om och tar stor hänsyn till i sin undervisning. Aspekter som upplevs påverka elevernas självkänsla och självbild innefattar bland annat en tilltro till processen, elevens mentala sångliga hinder samt trygghet i olika former. Resultatet diskuteras avslutningsvis i relation till tidigare forskning.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 199.
    Ekström, Simon
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Arrangering: Arrangera rocklåtar för blåsinstrument och kompgrupp2014Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Denna text beskriver hur jag under höstterminen 2013 jobbat med att arrangera rocklåtar för blåsinstrument och kompgrupp. Den beskriver mitt arbete inför ett uppförande av mina arrangemang och beskriver min process och tillvägagångssätten för att uppnå mina mål.

    Mina arrangemang spelades upp på en privat fest på Berns salonger den 9 november i Stockholm. Då tiden var knapp och endast en kort repetition med alla medverkande musiker var inbokad inför konserten så handlade stor del av mitt arbete att försöka jobba så effektivt som möjligt. Detta för att spara tid, samt för att de medverkande musikerna skulle få sina noter i god tid. För mig har det varit en lärorik period. Jag har under projektets gång lärt mig mer om arrangering och framförallt övat upp en snabbhet i att skriva arrangemang. Jag känner att jag har breddat mig som musiker då jag gått utanför min vanliga roll som gitarrist till att bli arrangör. Arbetet har öppnat upp nya dörrar i mitt musicerande, och jag känner att jag kan jobba vidare med arrangering och utvecklas som musiker.

     

    Jag tar i texten upp svårigheterna jag upplevt med att jobba med arrangering av rocklåtar för blåsinstrument. Den litteratur jag hittat som berör blåsarrangering syftar antingen till klassisk musik och jazzmusik, men inget om blåsarrangering inom rockmusik. Jag vill med detta arbete belysa att rockmusiken bör få en högre status inom musikutbildningar och läromedel. Trots att det klingande resultatet av mina arrangemang låter som renodlade rocklåtar i sin harmonik och rytmisering, känner jag ändå att jag i vissa fall jobbat genreöverskridande då jag vävt in en del av jazzens teori i mina arrangemang, Jag har framförallt lyssnat mycket jazzmusik och lyssnat på hur blåssektioner fraserar, men jag skulle ända säga att resultatet av mitt arbete är renodlad rockmusik.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 200.
    Ekström, Simon
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Musikaliskt lärande: Musikers syn på sitt musikaliska lärande2014Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med detta arbete har varit att undersöka hur musiker inom den afroamerikanska musiktraditionen ser på sitt musikaliska lärande. Deltagarna har haft olika musikaliska bakgrunder så som låtskrivare, frilansmusiker och instrumentallärare. Undersökningen tar sin teoretiska utgångspunkt ur ett kulturpsykologsikt perspektiv där synen på lärande ses som en process som utvecklas mellan individer i en lokalt rådande kultur. Informanterna har i undersökning fått prova att spela lap steel och dobro i fyra olika stämningar som därefter avslutats med en intervju. Vid dessa tillfällen har deltagarna reflekterat och delat med sig av sina åsikter och erfarenheter som berör deras musikaliska lärande.Resultatet av undersökningen pressenteras i tre kategorier som jag i detta arbete kallar för, det speltekniska perspektivet, gehöret och det visuella lärandet samt det musikaliska uttrycket. Dessa tre kategorier återspeglar vilka parametrar informanterna intagit och redogjort för när de reflekterat över sitt musikaliska lärande. Undersökning visar i detta på en nyansrikedom som berör musikaliskt lärande där både likheter och olikheter bland de medverkande informanterna redovisas.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Musikaliskt lärande
1234567 151 - 200 av 977
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf