Endre søk
Begrens søket
2345678 201 - 250 of 524
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Treff pr side
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
Merk
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 201.
    Hustad, Birgit Mathea
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Jämlik Musik?: en musikalisk föreställning av och med kvinnor2017Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Den musikhistoriska forskningen visar att kvinnor inte fått inpass i musiklivet i samma utsträckning som sina manliga kollegor. Detta har skapat maktrelationer inom musikvärlden där mannen och det maskulina har blivit norm, något som bland annat kommer till uttryck genom genuspräglade val av instrument, mansdominerade genrepraktiker och andra maskulina praktiker som komposition och (jazz)improvisation.

    Detta självständiga arbete handlar om att skapa en musikalisk föreställning med material skrivet av kvinnor och med endast kvinnliga musiker på scen. Syftet är att använda föreställningen som ett sätt att belysa högstadieelever och deras lärare om genusproblematik i musikvärlden samt att erbjuda dem ny kunskap om kvinnliga låtskrivare, kompositörer och musiker i olika genrer. Föreställningen Jämlik Musik? framfördes på tre olika högstadieskolor i Stocholm och samtliga föreställningar avslutades med ett kort samtal och intervju med elever och deras lärare. Undersökningen visar bland annat hur musikklasser på högstadiet befinner sig i olika genusstrukturer men även hur dessa verkar förändras och bli mindre anmärkningsvrda som en konsekvens av nya läroplanen för grundskolan efter 2011-års reform. 

  • 202.
    Hustad, Birgit Mathea
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Vad är kunskap i musik?: en studie om musiklärares didaktiska val2018Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Detta självständiga arbete söker efter musiklärares uppfattningar om grundskolans obligatoriska musikundervisning – att undersöka hur musiklärare samtalar kring val av ämnesinnehåll och härleda kvalitetsuppfattningar, samt relatera dessa till en didaktisk kontext. Musiklärares vardag består av en mängd val. Att välja mellan genre, aktivitet, metod, att välja stoff och/eller låta bli att välja. Musikundervisningen tar form i relation till dessa val, och en utgångspunkt är att med hjälp av kvalitativa intervjuer och observation identifiera vad tre musiklärare verksamma i grundskolan uppfattar som väsentligt i undervisningen – vilket samtidigt säger något om det innehåll som väljs bort. 

    Undervisning står ständigt i relation till och påverkas av olika fenomen som: läraren, eleven, resurser, tid, gruppstorlek och inte minst politiskt styrda dokument. Musiklärare kan inte enbart fokusera på "utlärande" – lärandeprocesser styrs av balansen mellan läraren, de resurser läraren har till handa och själva samspelet med eleverna. Det perspektiv som anläggs i studien kan beskrivas som en fenomenografi-inspirerad musikdidaktisk undersökning; jag har använt mig av fenomenografiska analysmetoder, vilka kompletterades med en musikdidaktisk läsning av empirin. Den föreliggande analysen visar att brist på tid och det stora elevantalet i förhållande till stipulerade kunskapskrav skapar utmaningar för musiklärarna och deras undervisning. Lärarna känner sig otillräckliga, bland annat när det gäller bedömning, progression och kunskapskrav, och undervisningen karaktäriseras ofta som lösningsorienterad. Av studiens resultat framgår också att lärarens utbildning och tidigare erfarenheter har påverkan på undervisningsinnehållet och trots att kursplanen öppnar mot andra förmågor, är det spel på instrument och det lärande som är kopplat till detta spel, som dominerar musikundervisningen.

  • 203.
    Häger, Mikaela
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Varför sjunger vi?: En studie om hur dagens sångintresserade ungdomar motiveras till att sjunga2019Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    I detta arbete har det gjorts en studie kring elevers motivation till att sjunga. Tidigare forskning kring motivation till att musicera tas upp samt motivationsteori inom inre- och yttre motivation. Fyra gruppintervjuer har gjorts med högstadieelever som går musikprofil med antingen klassisk inriktning eller popinriktning. Resultatet visar att det som i första hand motiverar till att sjunga är att det är roligt. Att få sjunga tillsammans med andra och känslan av att lyckas är andra faktorer som skapar motivation. Resultatet visar också att rädsla för att misslyckas och press från andra minskar motivation. Slutligen diskuteras resultatet mot tidigare forskning där begrepp som autenticitet behandlas och avslutas med en diskussion kring hur lärare kan hjälpa sina elever med deras motivation.

  • 204.
    Häller, Rebecca
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Låt musiken beröra: interpretationens betydelse för skillnader i uttryck inom sång2017Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med detta arbete är att med hjälp av gestaltning och interpretation inom sång, jämföra skillnaderna i uttrycket utifrån ett videodokumenterat före- och efterresultat. Jag använde mig av två olika tekniker på fyra låtar och innan instuderingen började filmades det när jag sjunger varje låt för att få ett före-resultat. Efter instuderingen var gjord framfördes låtarna på en konsert, tillsammans med ytterligare fyra låtar för att förlänga konserten. Hela konserten videodokumenterades för att få ett tydligt efter-resultat. Avslutningsvis jämförde och analyserade jag skillnaderna mellan före- och eftervideorna för att se vilka uttryck som interpretationsteknikerna bidragit till.

    I resultatet jämför jag videodokumentationen med utgångspunkt att svara på undersökningsfrågorna: ”hur är blicken?”, ”hur kan ansiktsuttrycket beskrivas?”, ”hur är kroppsspråket?” och ”vilka musikaliska och tekniska skillnader är det?”. I diskussionen kommer jag bland annat fram till att det är mycket som förbättras genom att jobba med interpretation och uttryck. Även vikten i hur kroppsspråket används, att röra sig ihop med musiken och texten. Det kan vara övertygande att stå helt stilla efter mycket rörelse. Jag kommer också fram till att det är viktigt att hitta balansen mellan att stå vänd mot publiken, dit en känsla ska förmedlas, och att stå vänd mot bandet, för att kommunicera. Något som också tas upp är att jag upplevde att uttrycket minskade vid upprepade refränger och anser därför att det är viktigt att där lägga extra mycket fokus på interpretationen.

  • 205.
    Häller, Rebecca
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Sinnesstämningars påverkan på sångrösten2018Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie var att undersöka interpretationens påverkan på artikulatorerna, käke och läppar, när sinnesstämningarna ilska, glädje, sorg och rädsla uttrycks genom sång samt hur det mätbara resultatet av artikulatorernas påverkan förhåller sig till det hörbara resultatet. För att undersöka detta lät jag fyra vokalister enskilt sjunga samma fras med fyra olika sinnesstämningar, utifrån interpretationsunderlag. Därefter gjordes ett lyssnartest då fyra sångpedagoger lyssnade på samtliga tagningar och markerade vilken av de fyra emotionerna de tyckte uttrycktes samt en motivering till svaret.

     

    Sammanfattningsvis visas det bland annat i resultatet att de utåtvända sinnesstämningarna ilska och glädje visar större och häftigare rörelser i både käköppning och läpprundning, att de inåtvända sinnesstämningarna sorg och rädsla visar svagare volym än utåtvända samt att artikulatorhastigheten inte brukas för emotionell färgning. Det blev också tydligt genom lyssnartestet att rädsla var den svåraste emotionen att urskilja och ilska den lättaste. Slutligen påvisade resultatet att informanterna kännetecknade de olika sinnesstämningarna genom kategorierna andning, ansats och avfraseringar, artikulation, effekter/tekniktermer, klangfärg, luftflöde, register, tonkvalité, tonlängd och fraslängd, vibrato samt volym. Båda de utåtvända sinnesstämningarna beskrevs som bland annat tydligt, ”framåt” och starkt, medan de båda inåtvända sinnesstämningarna beskrevs som luftigt, svagt, instabilt och kort.

     

    Förhoppningsvis kan resultatet av den här studien bidra med ökad kunskap om hur instrumentet sång responderar på olika sinnesstämningar och hur lyssnaren kan uppfatta olika uttryckta emotioner. Resultatet väcker nya frågor om till exempel hur teknik och uttryck är sammankopplat och kan användas till varandras fördel samt hur sångpedagoger och vokalister kan jobba med gestaltningen både auditivt och visuellt.

  • 206.
    Högquist, Marcus
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Vad kan man när man kan läsa noter?: hur erfar gymnasieelever fenomenet notläsning?2014Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Utgångspunkten för den här uppsatsen var att undersöka vad som är kunnandet inom fenomenet notläsning. Den här uppsatsen ska ses som ett led i att undersöka detta och syftet med arbetet var att undersöka hur gymnasieelever erfar fenomenet notläsning, och då främst elever med en musikalisk bakgrund inom genrer som i första hand inte använder sig av noter vid instudering av musikaliskt material. Uppsatsen har därmed ett tydligt elevperspektiv och intresserar sig för elevernas olika uppfattningar. Uppsatsen använder sig av observationer och intervjuer som metod och resultaten av dessa ligger till grund för en fenomenografisk analys, vars utfall diskuteras relaterat till tidigare forskning inom området.

    Resultaten visar att eleverna uppfattar notläsning som ett fenomen vars kunnande består av flera olika kunskaper och förmågor. Detta leder vidare till resonemang om att identifiera de viktiga aspekterna av kunnandet och att erbjuda elever möjlighet att urskilja dessa aspekter i undervisningen samt att kunskaperna och förmågorna är beroende av varandra för ett musikaliskt resultat. Resultaten visar att eleverna uppfattar att kunnandet dels har likheter med andra kunnande, som språk och matematik, men också att det är ett unikt kunnande. Undersökningen visar också på noternas roll och funktion som kommunikationsmedel och arbetsmaterial för olika musikutövare.

  • 207.
    Hök, Gisela
    Kungl. Musikhögskolan.
    Kör i rörelse1983Student paper other, 5 poäng / 7,5 hpOppgave
  • 208.
    Hülphers, Jenny
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Övning och motivation: en studie om hur lärare inom instrumentalundervisningen kan påverka och motivera sin elev att öva2013Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 209.
    Iliev, Anja
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Det är inte för sent: musikers och musiklärares erfarenheter av att börja spela huvudinstrument i tonåren2015Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 210.
    Ivarson, Karin
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Musikalitet: en grupp danspedagogstudenters uppfattningar av innebörden av begreppet musikalitet2016Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 20 poäng / 30 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Musikalitet är ett begrepp fyllt av spänning. För många är musikalitet något eftersträvansvärt, men att definiera vad musikalitet innebär är mycket svårt, och det finns ingen vedertagen vetenskaplig definition som är allomfattande. Det finns heller ingen speciell metod eller undervisning beskriven som särskilt utvecklar musikaliteten hos olika individer. Inom dans- och musikundervisning används begreppet mycket frekvent, men det är ofta oreflekterat och oklart vad som exakt menas. Syftet med min undersökning har varit att bland danspedagogstudenter söka mer förståelse för vad det kan innebära att vara musikalisk. Jag ville ta reda på hur en grupp danspedagogstudenter valde att beskriva sina uppfattningar av innebörden av begreppet musikalitet, samt hur de beskrev om, och i så fall hur man kan utveckla musikaliteten. Studien har genomförts som en semistrukturerad enkät och med hjälp av en fenomenografiskt inspirerad analys har studenternas svar som ett resultat kunnat sorteras i ett antal beskrivningsområden. Genom det kulturpsykologiska perspektivet framhålls vikten av att se till variationer i människors uppfattningar om musikalisk förmåga i relation till biologi och miljö, i relation till individ och kultur. Begreppet musikalitet verkar vara ett samlande begrepp för ett flertal musikaliska förmågor, en multipel förmåga.

  • 211.
    Ivsinovic, Karmela
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    När blir pianospel motiverande?: en studie om inre och yttre motivation i pianoundervisning2017Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie är att undersöka vilka faktorer som motiverar till pianospel under lektionstid samt vilken typ av motivation som framträder. Den undersöker även olika strategier för att som lärare kunna motivera sin elev i undervisningen. Undersökningen har genomförts med aktionsforskning och dokumenterats genom fältanteckningar och videoinspelningar. Insamlat material har observerats, analyserats och bearbetats och uppkomna förändringar har lett processen mot önskvärd riktning. Arbetet har drivits av teorin Self-Determination Theory och satt upptäckterna i relation till dess förespråkande inre och yttre motivation. Av resultatet framkom olika typer av motivation då faktorerna lek, egna val av material och erhållen beröm samt parametrarna att lyckas, känna igen material och spela utifrån rätt svårighetsgrad frambringade störst motivation och starkast vilja till deltagande och musicerande. Tillstånden av oförståelse, trötthet och påtvingande moment genererade i utesluten motivation. Reflektioner och lärdomar från upplevelserna samt nya förhållningssätt i praktiken har lyfts fram och tillskrivits uppsatsen. Upptäckten ger nytta och verktyg i att kunna tillgodose metoder och strategier för framtida bruk med avsikt att främja musikskapandet i undervisningen. 

  • 212.
    Ivsinovic, Karmela
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Pianoteknik en konstnärlig och pedagogisk utmaning: från start till slutresultat med Rachmaninovs Preludium Op. 32 No. 10 i b-moll2016Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Det krävs en underliggande kunskap och en utvecklad grund för att kunna uppnå ett önskvrt resultat med ett verk. Denna undersökning har gått ut på att hitta olika tekniska tillvägagångssätt för pianospel med hjälp av Rachmaninovs preludium Op. 32 No. 10 i b-moll. Genomförandet har skett utifrån litteraturstudier, infallsvinklar från Johan Fröst, observationer av processen och dokumentation i form av videoinspelning. Undersökningen har resulterat i kunskap om olika tekniska tillvägagångssätt och lösningar till preludiets svårigheter, om Rachmaninovs livshistoria och om inspirationskällan till preludiets uppkomst. I sin förlängning kan den för andra möjliggöra individuella interpretationer av preludiet, egna ställningstaganden om vilka övningar som känns användbara och självständiga val av vad som önskas tillämpas i det egna pianospelet. 

  • 213.
    Jansson, Ingela
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Skapandet och uppsättningen av verket Siempre perdue: erfarenheter av att samtidigt vara komponist, koreograf, scenograf och reggissör2011Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    I den här uppsatsen sammanfattar jag de lärdomar jag fick av att skapa och framställa ett verk för fyra sångare och två dansare. Verket, Siempre  perdue, ingick i mitt konstnärliga projekt under mitt sista år på programmet för musiklärare med profil rytmik. Jag hade förkunskaper inom komposition, rytmik och viss koreografi, men att sammanställa dessa och ge dom lika värde i ett verk var för mig helt nytt. Den här uppsatsen har för mig blivit ett sätt att reflektera kring det jag gått igenom och att ringa in det man måste tänka på om man ska skapa och framföra ett liknande verk. Lärdomarna handlar både om själva kompositionen och repetitionerna  och föreställningarna. Jag lät också ensemblens medlemmar utvärdera vårt arbete för att få deras syn på projektet.

    Jag har dessutom valt att intervjua två koreografer med liknande erfarenheter för att fördjupa mig ytterligare och få fler perspektiv på det här sättet att skapa.

  • 214.
    Jansson, Ulf-Christer
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Roliga timmen de luxe: en kvalitativ undersökning och komparation av två elevkonserter på ett högstadium 2008 och 20132014Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [en]

    In the present study, the aim is to investigate and compare students' perceptions of two concerts at high school level. These took place at the same school at different times, in 2008 and 2013, but during different conditions, thereby crystallizing similarities, differences and implications. Two focus groups were interviewed through stimulated recall while taking part of a video recording from the concert they attended and then answering a number of questions. The interviews were initially compared with one another and afterwards compared to previous research. The results of the study demonstrate that the teachers’ efforts with said concerts are both appreciated and enjoyed by the students in both of the focus groups. The students experience feelings of joy and pride from being part of this group, while at the same time creating stronger bonds between them. In some cases, students have even revised their choice of college or field of study by choosing a musical education instead. Financial cuts in the subject music during the five years between the concerts in 2008 and 2013 demonstrate negative effects on music education regarding work with the concerts. The main argument that emerges from the study is that the teacher-led music education and student counseling decreased, and that the different groups would appreciate more guidance. This decrease in proper teacher-led education has also resulted in limited artistic freedom for the students.

  • 215.
    Jareteg, Johannes
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för jazz. Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Blås- och stråkinstrument - Coolt eller töntigt?: en inblick i undervisning i orkesterinstrument för tonåringar2017Student paper other, 10 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Undersökningar visar att antalet instrumentelever på kulturskolor i Sverige har minskat markant de senaste decennierna (Hübner2002). Den största minskningen förefaller gälla blås- och stråkinstrument. Syftet med denna undersökning är att försöka hitta tänkbara orsaker till den minskade populariteten hos dessa instrument. Frågeställningen undersöktes med hjälp av kvalitativa intervjuer med före detta musikskoleelever, samt verksamma lärare på musikskolor. I resultatet nämns bland annat vikten av ensemblespel och musiken som ett socialt sammanhang, samt vikten av genrebredd i musiklärares undervisning. Diskussionen kretsar kring frågor om hur lärare kan arbeta för att öka populariteten för stråk- och blåsinstrument.

  • 216.
    Jenner, Cassandra
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Jämlik Musik?: en musikalisk föreställning av och med kvinnor med syftet att belysa genusproblematik i musikvärlden2017Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Inom musikvärlden finns det genusstrukturer som ur flera aspekter påverkar musicerande

    människor negativt. Att känna känslor av osäkerhet och prestationsångest kopplat till musik är

    vanligt förekommande hos framförallt tjejer som sysslat med musik under sin uppväxt. Detta

    självständiga arbete handlar om att skapa en musikalisk föreställning som framförs på

    högstadieskolor med ett musikaliskt material skrivet av kvinnor och med endast kvinnliga

    musiker på scen. Syftet med arbetet är att genom föreställningen göra elever och lärare

    medvetna om genusproblematiken i musikvärlden samt erbjuda dem ny kunskap om kvinnliga

    kompositörer, låtskrivare och musiker i olika genrer. I arbetet går att läsa om hur processen

    genom gedigen research efter kvinnliga låtskrivare/kompositörer, kontakt med skolor och

    kvinnliga musiker för deltagande i projektet, planering av föreställningens innehåll samt

    samtal med elever resulterade i den färdiga föreställningen Jämlik musik? som framfördes för

    tre högstadieskolor i Stockholm. Förhoppningen är att projektet leder till ett fortsatt arbete

    med föreställningen och ett fortsatt arbete till att inspirera ungdomar till att våga gå utanför

    normerna, bryta sina musikaliska barriärer och bli friare i sitt musikaliska utövande.

  • 217.
    Jenner, Cassandra
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Jämställd musikundervisning?: Grundskolelärares ensembleundervisning utifrån genusperspektiv2018Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Det primära syftet med föreliggande studie är att utifrån ett genusvetenskapligt perspektiv undersöka vilka didaktiska resurser lärare använder för att bredda elevers förmåga till att spela instrument, inklusive sång, under ensemblelektioner i grundskolan. Studien genomfördes utifrån ett genusvetenskapligt- och ett socialsemiotiskt multimodalt perspektiv som teoretiska utgångspunkter. Genom det genusvetenskapliga perspektivet går det att synliggöra de genusstrukturer som uppstår under musikundervisningen bland elever och lärare. Det socialsemiotiska multimodala perspektivet möjliggör en analys av hur mening skapas genom lärares multimodala kommunikation med avseende på genus. Undersökningen genomfördes med hjälp av känd och icke deltagande observation som huvudmetod samt kompletterades med kvalitativa intervjuer. Resultatet visar att musiksalens uppbyggnad samt lärares gestik, musikaliska referenser och tidfördelning av instrument påverkar elevers möjligheter till lärande och meningsskapande ur en genussynpunkt. Även lärares tillvägagångssätt i förhållande till vilket instrument eleverna spelar på under lektionerna och elevers genuskodade handlingar som exempelvis ansvarstagande under lektioner påverkar deras möjlighet att bredda sin förmåga att spela instrument. Resultatet indikerar även att lärares val av genre och att låta eleverna själva välja instrument att spela på leder till att genusnormer får större genomslagskraft. Vidare visar resultatet att musikundervisningen genomsyras av en populärmusikalisk diskurs och därmed den maskulina norm som råder inom denna diskurs. I analysen diskuteras vikten av att medvetandegöra lärare i vad de multimodalt kommunicerar till sina elever i form av traditionella genusmönster för att framledes kunna utmana dessa mönster och på så vis skapa en mer jämställd musikundervisning. 

  • 218.
    Jepson, Katarina
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Sjung svenska folk?: sångens roll i svensk grundskoleutbildning2015Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Sångens roll i grundskolans musikundervisning har varierat över tid. I denna uppsats undersöks sångens plats i musikämnets kursplanstexter över tidsspannet 1962–2011.

    Syftet med uppsatsen är att undersöka vilket utrymme momentet sång har getts i kursplanstexterna, och vilken roll sången skulle kunna ha i grundskolans musikundervisning i framtiden. Frågeställningen är:

    Hur uttrycker sig kursplanerna från 1962–2011 om momenten sång och röst?

    Frågeställningarna besvaras dels genom olika metoder av textanalys – strukturell textanalys, komparativ analys, funktionell analys, och till viss del läsbarhetsanalys – och dels genom faktainsamling. Textanalysmetoderna tillämpas på valda delar ur kursplanerna 1962–2011 för musikämnet i grundskolan.

    Slutsatsen pekar mot att språket har formaliserats och riktar sig mer till en utbildad musikpedagog än till någon som inte har en formell musikutbildning. Vidare förutsätts förförståelse av momenten i musikundervisningen hos läraren. Sångens utrymme i läroplanerna har minskat till förmån för det instrumentala spelet samt digitala verktyg.

    Vad gäller potentiella fördelar med att öka fokus på sång visar ny forskning på kopplingar till bättre hälsa, att det är kostnadseffektivt, samt att det kan vara en källa till personlig utveckling. Andra fördelar kan vara att lärare frigör mer tid och möjliggör fördjupning i ämnet om musikämnet begränsas till exempelvis sång.

  • 219.
    Johan, Börelius
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Ett osynligt instrument: sångpedagogers idéer om verbal kommunikation2017Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 220.
    Johannesson, Jacob
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Inspelning för reflektion2010Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 221.
    Johannsson, Tomas
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Plankning och transkribering: Metod för att utveckla ett jazzspråk2019Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Improvisation är ett ämne som teoretiserats och dissikerats inom jazzpedagogiken. Undervisningen utgår ofta från att lära sig rätt skalor och arpeggion över rätt ackord medan forskare och framstående jazzmusiker framhäver plankning och transkription som viktigt för att lära sig improvisera. Syftet med detta arbete var att undersöka hur plankning och transkription kan utveckla improvisationsförmågor. Metoden för detta arbete var att spela in mig själv när jag improviserar, planka fyra jazzsolon och sedan spela in mig själv igen för att analysera eventuella skillnader i mitt spel utifrån det jag plankat. Studien tyder på att plankning och transkription utvecklar improvisationsförmågor avseende fundamentala stildrag inom jazz såsom timing och frasering. I detta arbete har jag kommit fram till att plankning och transkribering är effektiva medel för att utveckla ett jazzspråk, men de bör kombineras med vedertagna metoder såsom Chord Scale Approach (CSA).

  • 222.
    Johansson, Catrin
    et al.
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Toftgård, Sara
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Ackordgehör. Hur kan vi lära ut ackordgehör i melodiinstrumentalundervisningen?2006Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 223.
    Johansson, Emelie
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Filmmusikens makt: hur musik kan påverka filmupplevelse2018Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Den här uppsatsen handlar om hur musik kan påverka upplevelsen av rörlig bild, samt processen kring att skriva musik till. En scen ur filmen Jurassic Park från 1993, har använts för att skriva ny filmmusik till, med syftet att undersöka om den nyskrivna musiken kunde framkalla andra känslor än vad originalmusiken gjort. Efter förberedelser, instudering och komponerande uppkom ett nyskrivet orkesterstycke kallat The Dinosaur, som spelades in med både digitala ljud och riktiga stråkinstrument. Det genomfördes sedan en undersökning där testpersoner fick titta på både klippet med originalmusiken och klippet med den nya musiken, samt beskriva sina känslor i detta genom att svara på en enkät. Enkätundersökningen visade att testpersonerna verkade uppleva mer olika känslor när de såg klippet med den nyskrivna musiken, än när de såg klippet med originalmusiken då de svarade mer likartat. Detta arbete har resulterat i att författaren fått en fördjupad förståelse rörande komponerande av filmmusik, samt sett att filmmusik kan påverka en publiks känslor. 

  • 224.
    Johansson, Emelie
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Jag ska bli trummis!: En studie om lusten att spela trummor2019Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Idag föreligger skillnader mellan män och kvinnor när det gäller val av instrument, detta är särskilt framträdande då det rör sig om instrumentet trummor. Frågan är vad som påverkar mäns och kvinnors val att spela trummor såväl som vad som lockar dem att fortsätta spela detta instrument. Syftet med föreliggande uppsats är därför att förstå vad som påverkar trummisar att välja just trummor. Forskningsfrågor är:

    Vad är det som inspirerat fyra trummisar att välja trummor som instrument? Vad anser de vara av vikt för att erhålla fortsatt lust att spela? Fyra yrkesverksamma trummisar från blandade genrer och med blandade kön har bivit intervjuade för att försöka se om det går att hitta likheter och skillnader. Därefter gjordes ett analysarbete med hermeneutik som teoretiskt perspektiv. Under intervjuerna framkom det bland annat att hemmamiljön och familjen varit positiv för instrumentval och inspiration för samtliga. Förebilder i alla olika slags former har också spelat roll, både i form av idoler och människor i ens närhet. Vad som visade sig vara en markant skillnad mellan männen och kvinnorna var att kvinnorna stött på fördomar som bidragit till att de fått problem med självförtroendet i att identifiera sig som trummis, då de hela tiden känt sig ifrågasatta av människor de stött på i arbetslivet. Detta har antagligen att göra med att trummor sedan länge ansetts vara ett maskulint instrument och att denna syn ständigt reproduceras. I diskussionen lyfts bland annat frågor om vad som skulle kunna bryta denna tradition, exempelvis att fler kvinnliga trummisar tillåts att synas i rampljuset för att normalisera könskodningen i form utav förebilder. 

  • 225.
    Johansson, Emma
    Kungl. Musikhögskolan.
    Folkmusik - ett verktyg vid identitetsskapande?: tre invandrade folkmusiker om deras roll som pedagog och musiker2003Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 226.
    Johansson, Markus
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Barns sociala utveckling genom El Sistema2017Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Studiens övergripande syfte är att undersöka hur elever kan växa socialt genom El Sistema. El Sistema är en orkesterinriktad musikskola med stort socialt engagemang. El Sistema har sina rötter ifrån Venezuela där det startades som ett projekt för att bryta fattigdom och kriminalitet. I Sverige är funktionen annorlunda. De vill jobba mot ett bättre samhälle samt ge barn och ungdomar djupare musikaliska kunskaper. Undersökningen har skett på El Sistema Bredäng, Stockholm. Metoden för uppsatsarbetet har inneburit intervjuer med lärare, elever och föräldrar samt observationer av lektioner för stråk och brass, blåsorkester, symfoniorkester samt uppträdanden.

    Genom observationerna upptäcktes två sociala områden som El Sistemas verksamhet genomsyras av, nämligen en tydlig struktur under lektionerna och en bred social samvaro på såväl som utanför lektionerna. Detta åtföljs dessutom av en glädje som blir en direkt positiv effekt av såväl musikalisk som social utveckling. Jag har valt att inte undersöka den musikaliska utvecklingen, men i min studie framgår att den sociala utvecklingen är en förutsättning för den musikaliska utvecklingen, och därför blir det svåra att skilja dem åt. Slutsatsen är att barn växer socialt genom att lära sig arbeta strukturellt och disciplinärt samt genom att förhålla sig till en grupp. Detta visar att musiklärare borde vara medvetna om barnens sociala utveckling och att den är viktig för den musikaliska processen. 

  • 227.
    Johansson, Markus
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Disciplin för nytta och onytta: en studie om disciplin i ett musikklassrum2018Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Disciplin i skolan är idag ett högaktuellt debattämne i Sverige och det engagerar folk i allmänhet och politiker i synnerhet. Debatten växlar mellan hur aktörers syn på disciplin ser ut, där några menar att det handlar om att använda striktare arbetsmetoder, medan andra menar att det handlar om att ge eleverna större inflytande över det egna lärandet. Denna kvalitativa studie behandlar hur synen på och förhållandet till disciplin i svenska skolan idag kan se ut för musiklärare och elever. Arbetet med att generera data har genomförts med hjälp av olika typer av intervjuer, nämligen genom att intervjua tre musiklärare som arbetar på grundskolan samt fyra gruppintervjuer med elever i grundskolan.

    Studien visar att disciplin kan uppfattas på olika sätt, men de två mest framstående förhållningarna till disciplin är enligt studien upprätthållande av ordning samt självkontroll och eget ansvar. Disciplin genomsyrar därmed alla musiklektioner på ett eller annat sätt. Upprätthållandet av ordning och regler är mer frekvent i lägre årskurser, medan lärare och elever i äldre årskurser ser mer disciplin utifrån att eleverna ska kunna hitta en egen självdisciplin och inre motivation genom att bland annat bygga upp ett förtroende till lärare. Studien visar att för musikämnet är det viktigt att eleverna lär sig arbeta utifrån ett självdisciplinerat beteende, då lärarens närvaro i musikklassrum inte alltid är garanterad. Enligt studien ser elever disciplin mer utifrån regler som kan både vara en hjälp och en stjälp. Studien föreslår att lärarhögskolor kan erbjuda mer praktisk kunskap om hur lärare kan förhålla sig till disciplin i musikklassrummet och för att få en bättre förberedelse ut i arbetslivet. 

  • 228.
    Johansson, Oskar
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Bach eller bulle?: om sångare i amatörkörer och drivkraften att sjunga i kör2013Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Denna undersökning syftar till försöka beskriva de faktorer som gör att sångare i amatörkörer väljer att sjunga i just kör. Den syftar även till att undersöka hur väl amatörsångarnas körledare uppfattar dessa anledningar och om det finns en samsyn kring vad som är viktigt i körverksamheten. Studien bygger på enkätundersökningar som körsångarna har svarat på, samt intervjuer med körledarna.

    I bakgrunden så beskrivs körsångens historia och var amatörkören kommer ifrån. Bakgrunden innehåller även statistik om körsången i Sverige idag. Huvuddelen utgörs av källor som beskriver olika aspekter som kan kopplas till varför amatörsångare gärna sjunger i kör.

    Resultatet visar att det finns en mängd olika anledningar för amatörer att sjunga i kör. Tre huvudteman är dock tydliga, nämligen det sociala samspelet och den gemensamma sången, hälsoaspekten av att sjunga i kör och de musikaliska upplevelserna. Körsångare befinner sig alltså i en positiv social miljö, i vilken de får en förbättrad hälsa och får delta i musikaliska aktiviteter. Det framgår också att samsynen hos körledare och körsångare är mycket god vad gäller vad som är viktigt i att sjunga i kör.

  • 229.
    Johansson, Sören
    Kungl. Musikhögskolan.
    Klart tänkande kring blandade känslor? En intentionsanalys av musikinspelningar prövad på studenter vid Högskolan i Dalarna2004Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 230.
    Johansson, Sören
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Är högskolan vår tids kyrka?: fallstudie av några ungdomars föreställningar om högskolestudier inom musik och media2005Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 20 poäng / 30 hpOppgave
  • 231.
    Jonesig, Ted
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Öva gitarr up to date: övningar baserade på populärmusik2014Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 232.
    Jonsson, Elin
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Från samarbete till samklang: hur det sociala klimatet kan påverka klangen i kören2018Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    I studien undersöktes aktiva körledares inställning till att arbeta med det sociala klimatet i

    kören i syfte att förbättra klangen, samt vilka metoder de använder för detta. Undersökningen

    gjordes som en enkät, som distribuerades digitalt och sedan analyserades efter kvantitativa

    och kvalitativa parametrar. Enkätsvaren visade att många av de deltagande körledarna anser

    att det sociala klimatet påverkar klangen och gav även uttryck för på vilket sätt. Dessa åsikter

    tillsammans med exempel på övningar analyserades mot tidigare forskning om körsång och

    hälsa, samt sociokulturella teorier om kultur, kontext och intersubjektivitet. Undersökningen

    resulterade i flera argument för att arbeta med det sociala klimatet i konstnärligt syfte, samt

    exempel på övningar. Resultatet kan användas av körledare på alla nivåer, både för de

    enskilda praktiska exemplen men också som grund för ett medvetet arbetssätt. 

  • 233.
    Jonsson, Elin
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle. Kmh.
    När Taylor Swift möter Thomas Morley: arrangering av poplåtar för kör i renässansstil2017Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Detta projekt handlar om arrangering av poplåtar för kör i renässansstil. Under senare delen av renässansen utvecklades den funktionsharmonik som sedan dess legat till grund för den västerländska musiken, såväl konstmusiken som populärmusiken. De senaste decennierna har det däremot skett en skiftning i popmusiken där förhållandet tonika-dominant är inte längre lika viktigt, inte heller att melodin håller sig inom samma tonala ram som harmoniken. Mot bakgrund av detta vill jag undersöka vad som händer när jag låter den nutida popmusiken möta renässansens musikaliska ideal. Som körledare och arrangör faller det sig naturligt att arrangera musiken för vokalgrupp. Under den tidiga renässansen var sång det vanligaste instrumentet och den musik jag haft som förebild är uteslutande vokal. I studien arrangerades två låtar utifrån två olika tillvägagångssätt: den ena efter en stilistisk förebild och den andra utifrån studier i 1500-talets kontrapunkt. I resultatet konstateras att det i musikstilarna finns vissa skillnader som är svåra att överbrygga utan att göra kompromisser åt det ena eller andra hållet. Likaväl finns det likheter som visar på renässansens arv i vår moderna musik. Detta resultat kan användas för att presentera den äldre musiken för den som ännu inte råkat den och kanske har uppfattningen att den är irrelevant för vår tid. Det kan också användas i skolan som en introduktion av en epok. 

  • 234.
    Jonzon, Joakim
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Gitarrundervisning: med eller utan hjälp av IT-resurser2015Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med den här studien har varit att undersöka hur gitarrelever upplever autodidaktiska inlärningsmetoder såsom videolektioner jämfört med lärarledda lektioner. Syftet har varit riktat mot att undersöka vilka likheter och skillnader, samt för- och nackdelar som eleverna uppfattar med respektive inlärningsmetod. Undersökningen gjordes genom observationer och kvalitativa intervjuer med fyra elever som fick prova på en lärarledd lektion och en videolektion med mig som lärare. Resultatet visar att eleverna blev mest inspirerad av den fysiska lektionen och beskriver möjligheten att kunna kommunicera med läraren som en viktig del i inlärningen. Det rådde dock skilda meningar om vilken lektion som gav bäst resultat.

  • 235.
    Josefsson, Maja
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Att levandegöra kurslplanen: musiklärares tankar kring arbetssätt, bedömning och elevinflytande2013Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 236.
    Josephson, Isabel
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Andras låtar – eget uttryck2014Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Detta arbete har gått ut på att undersöka vad som är essensen i en låt för att sedan kunna göra nya versioner av andras låtar. Under arbetets gång läste jag litteratur om människors upplevelser av och tankar om musik samt analyserade och jämförde coverinspelningar med originalinspelningar av många olika låtar inom nutida populärmusik. Baserat på jämförelserna valde jag att arrangera och spela in tre olika låtar enligt olika metoder. Metoderna kan användas såväl i eget musicerande som inom undervisning, för att hitta sitt eget sound och uttryck i olika låtar, tänja på gränserna för vad man får och inte får göra med skriven musik, samt ge idéer till vidareutveckling av sina egna arrangemang.

  • 237.
    Josephson, Marcus
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Den skapande läraren: en källa till inspiration2014Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Detta självständiga arbete handlar om att komponera och spela in populärmusik och att undersöka om pedagogens kreativitet utanför arbetsplatsen påverkar kreativiteten inom densamma. Under projektets gång har skrivande, arrangerande och inspelning av musik varit i fokus och arbetet resulterade i sju inspelade låtar.

  • 238.
    Josephson, Marcus
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Då känns det som att noterna kommer som ett brev på posten: om musikklasselevers upplevda kunskaper inom notläsning2015Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    De senaste åren har varit omvälvande för musikbranschen då digitala verktyg har gett den strömmade musiken en allt större plattform. Vi har idag möjlighet att lätt nå miljoner låtar med endast några knapptryck, och barn i vår tid har under sin uppväxt tillgång till musik på ett sätt som ingen annan tidigare generation har upplevt. Detta gör att noter och notläsning kan tyckas föra en tynande tillvaro då det är så lätt att istället lära sig sånger via sitt gehör. Hur påverkar detta barns inställning till musikteori och notläsning? Finns det fortfarande barn som anser att det är viktigt att kunna läsa noter och sjunga sånger ”direkt från bladet”? Syftet med denna studie har varit att undersöka vilka källor som elever i tre musikklasser upplever som viktigast för deras notläsningskunskaper och om de upplever att det är viktigt att kunna läsa noter. Är det så att det är instrumentundervisning utanför skolan som är viktigast eller är det teorilektionerna i skolan, eller rentav körsångslektionerna? Har de tagit vara på möjligheten att lätt söka efter information på internet när de har studerat? Undersökningen genomfördes påbåde kvantitativ och kvalitativ väg med hjälp av en enkät som fylldes i av alla elever i varje klass samt intervjuer med tre utvalda elever. Resultatet visar föga förvånande att teorilektionerna är det som de allra flesta anser är den största källan till deras kunskaper inom notläsning. De vittnar om att dessa lektioner hjälper dem att sätta ord på vad de gör när de sjunger och övar deras gehör. Likaså uppger de elever som spelar instrument utanför skoltid att den undervisningen har varit väldigt viktigt för dem. Något som troligtvis beror på att de har fått mycket tid för individuell undervisning samt lätt har kunnat tillämpa teorin direkt på sitt instrument.

  • 239.
    Jältfors, Katarina
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Nisch eller genrebredd?: en studie av undervisningsinnehåll i fråga om genrer inom akustisk gitarrundervisning2017Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att undersöka hur pedagoger som undervisar i akustisk, nylonsträngad gitarr inom musik-och kulturskolan förhåller sig till musikgenrer i undervisningsinnehållet. Detta har studerats med avseende på hur repertoaren väljs genremässigt och vad som har inverkan på detta. Datainsamlingen har gjorts med utgångspunkt från kvalitativa intervjuer med tre gitarrpedagoger. Resultaten visar att genrebredd präglar undervisningen. En viktig aspekt av detta ur pedagogens perspektiv är att visa på gitarrens bredd och möjligheter. Ur ett elevperspektiv ges möjligheter till inflytande över undervisningsinnehållet. Studien visar att förutsättningarna för gitarrundervisning har förändrats över tid i takt med IT-utvecklingen och elevernas allt större musikaliska medvetenhet. Studien pekar på att pedagogerna måste förhålla sig till såväl tradition, samtid som elevinflytande i valet av undervisningsinnehåll med avseende på genrer. 

  • 240.
    Kainz, Johannes
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Planeringens dilemma: hur förbereder sig stråklärare?2011Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med studien var att undersöka stråklärares erfarenheter av den egna lektionsplaneringen. Detta område utgör en viktig del av den pedagogiska processen och jag kände att jag under min utbildning på Kungl. Musikhögskolan saknade den biten. Genom fem intervjuer med aktiva stråklärare försökte jag få svar på hur de skapade sina lektionsplaneringar och hur de resonerade detta. De lärare som jag talat med före min studie hade svårt att sätta ord på deras planeringsarbete, vilket gjorde mig nyfiken på att gräva djupare och se om jag genom mer utförliga frågor kunde få svar kring detta. Utifrån lärarnas utsago kan jag konstatera att samtliga stråklärare i min studie planerar sina lektioner mer eller mindre. Ju mer erfarna lärarna är desto mindre tid lägger de på sin lektionsförberedelse. Lärarnas planering handlar i första hand om att hitta lämplig repertoar till sina elever. Jag kan även konstatera att de erfarna lärarna reflekterar mer kring eleverna snarare än sig själva till skillnad från de mindre erfarna som reflekterar mer kring sig själva. Överlag verkar det som om de mindre erfarna reflekterar mycket mer än de mer erfarna.

    Jag kan konstatera att stråklärarna i min studie hade svårt att formulera sig om hur de tänkte kring sin planering. Det verkade som om de inte lagt så mycket vikt vid att reflektera kring sin förberedelse, utan att att lektionsplaneringen fungerade som ett slags ”hjälpmedel” vid sidan om.

  • 241.
    Kajlinger, Peter
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Skrolla ner och kolla mer!: om IKT i sångundervisningen på gymnasiet2014Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Följande undersökning berör sångpedagogers förhållningssätt till digitala verktyg i undervisningen på gymnasiet. Metoden har varit kvalitativa strukturerade intervjuer med tre verksamma lärare på olika gymnasier i Stockholm. Syftet med undersökningen är att ta reda på om och i vilken utsträckning digitala verktyg används i den enskilda sångundervisningen på gymnasiets estetiska program. Vidare lyfts lärarens fördelar och nackdelar fram, men även hur lärarna ser på elevens användande av de digitala verktygen. Som utgångspunkt i studien nämner jag digitaliseringen som tidsfenomen där konstarterna står i beroende. Vidare ställs sjungandet i kontrast till digitaliserad elektronik, där frågan om framtidens sångundervisning får svar.

  • 242.
    Kaladjev, Stojan
    Kungl. Musikhögskolan.
    Ergonomi i musikutbildningen: ergonomiska och kognitiva aspekter på instrumentalspel2000Doktoravhandling, monografi (Annet vitenskapelig)
  • 243.
    Kalmér, Karin
    Kungl. Musikhögskolan.
    En studie i elevers attityder till könsseparerad musikundervisning.1996Student paper other, 5 poäng / 7,5 hpOppgave
  • 244.
    Karin, Andersson
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Sjung din sång: en jämförelse av sångtekniker i genrerna country, folkmusik och opera2015Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    I min utbildning till sångpedagog ställs krav på genrebredd vilket har väckt mitt intresse för olika sångstilar och sångtekniker. Denna undersökning fokuserar på de grundläggande faktorerna i sång: stödarbete, stämbandsarbete och artikulationsarbete. Likheter och skillnader undersöks i sångteknikerna i genrerna country, folkmusik och opera. Undersökningen sker genom en studie av två olika handböcker i sångteknik, intervjuer med professionella sångerskor i respektive genre samt egna erfarenheter från övning. Resultatet visar tydliga skillnader i artikulationsarbetet och stämbandsarbetet i olika genrer men endast vissa skillnader i stödarbetet.

  • 245.
    Karlström, Ylva
    et al.
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Engdahl Nilsson, Lovisa
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Fri konkurrens och musikskolecheck: Vad händer med den kommunala musikskolan när den konkurrensutsätts och finansieras via musikskolecheck?2013Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Abstrakt                                                                                             

    Syftet med undersökningen var att belysa och jämföra förändringar som sker i den kommunala musikskoleverksamheten när den utsätts för konkurrens och finansiering via checksystem. Undersökningen begränsades till Nacka och Österåker, de kommuner där systemet använts längst. Genom intervjuer av kommuntjänstemän och musikskoleledare samt i en enkätstudie hos musikpedagogerna undersöktes vilka faktorer som lett till förändringar i verksamheten och hur dessa upplevdes, samt hur de olika parterna såg på den framtida kommunala musikskolan. Resultatet av undersökningen visade att det var checksystemets utformning och kommunens styrning som bidrog till förändringar i verksamheten. Nacka kommun och Österåkers kommun hade utformat olika checksystem som gav skilda konsekvenser för verksamheterna. Österåkers system var generösare för kunden än Nackas system. Samtidigt valde Österåkers kommun att i större utsträckning styra musikskoleverksamheten i strävan efter en form av rättvisa mellan de olika aktörerna. Det informanterna upplevde som positivt med konkurrensutsättningen var att kunderna inte behövde stå i kö till verksamheten, men konsekvensen av att kön var borta var att många lärare fått svårare att fylla sina tjänster. Den ständiga elevrekryteringsprocessen och känslan av att ha eget ansvar att fylla sin tjänst skapade stress hos lärarna. På en konkurrensutsatt marknad ökar behovet av marknadsföring och vi såg en risk att instrument- och genrebredd minskar om kunden inte får tillräcklig information om den kommunala musikskolans utbud. Lärarna och tre av våra fyra informanter önskade att den kommunala musikskolan i framtiden ska ha ett uppdrag att bevara mångfald och bredd gällande genrer och instrument.

  • 246.
    Karlén, Johanna
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Rumslyssnande. Om lyssnande i rytmikmetoden2008Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 247.
    Karmeborg, Emma
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Skolverkets kursplaner - blev det som det var tänkt? En undersökning om grundskolans musikundervisning2008Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 248.
    Kellermann, Jacob
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Nöta, stödja och hitta genvägar: pedagogiska verktyg och tillvägagångssätt i arbetet med dyslektiska gymnasieelever inom konstmusik2016Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Denna studie har som syfte att undersöka vilka typer av pedagogiska verktyg och förhållningsätt som är behjälpliga för en instrumentallärare inom konstmusikområdet i undervisningen av en elev på högstadie- eller gymnasienivå med dyslexi.

    Det finns en del angränsande forskning på kopplingen mellan dyslexi och musik tillgänglig på svenska som uppmanar lärare till att på ett eller annat sätt ”strunta i noterna”. Denna uppsats vilar på antagandet att mer eller mindre flytande notläsning är en nödvändighet för alla som vill verka inom konstmusikområdet och försöker därför hitta konkreta verktyg och förhållningsätt som har till uppgift att stärka elevens notläsningsförmåga. Slutsatser har uppnåtts genom att intervjua sex respondenter som på olika sätt bidrar med att teckna en bild av en dyslektisk musikers verklighet samt att ge konkreta förslag på hur musikpedagogik mot dyslektiker bör utformas. En medvetet heterogen grupp respondenter har valts för att få så många infallsvinklar på ämnet som möjligt: musiklärarens, musikelevens, den aktive dyslektiske musikern samt specialpedagogen som arbetar med dyslexi i allmänhet.

    Resultatet av intervjuerna sätts även i ett bredare sammanhang genom att jämföras med pedagogiska tankar från andra länder (framför allt pianopedagogen Sheila Oglethorpes) samt de hjälpmedel som används i svenska skolan för arbete med läs- och skrivsvårigheter bland dyslektiker. Uppsatsen avslutas med ett diskuterande kapitel där det tydliggörs att flera av respondenterna använder liknande strategier (bl.a. användandet av färgpennor och symboler för att tydliggöra notbilden, uppförstoring av notbilden, arbete med gehör etc.) för att klara av notläsningen. Dessutom finns det många likheter i deras egna erfarenheter av musikstudier, deras professionella verksamhet och hur de skulle vilja se att pedagoger fortsatt arbetar och tar hänsyn till dyslektiker inom musikundervisningen. Uppsatsen avslutas genom att kategorisera dessa svar och jämföra dem med exempelvis Oglethorpes teorier.

  • 249.
    Khaef, Afshin
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Pathetique på YouTube2014Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 250.
    Kihlman Wibe, Sara
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Om lärarrollen: nyblivna musiklärares syn på sin yrkesroll2012Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
2345678 201 - 250 of 524
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf