Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
2345678 201 - 250 av 597
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 201.
    Hedström, Peder
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Musikalisk mångfald?: analys av musik- och kulturskolornas situation i ett föränderligt kulturliv2014Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Föreliggande studie syftar till att undersöka och analysera Sveriges kommunala musik- och kulturskolors situation i ett föränderligt kulturliv. För att åstadkomma detta tillämpas en kombinerad forskningsmetod i form av en kvantitativ enkätundersökning samt kvalitativa intervjuer med fokusgrupper och en person med verksamhetsansvar över en kulturskola.

    Någon samlad, instrumentalspecifik antagningsstatistik över elever vid Sveriges musik- och kulturskolor finns för närvarande inte att tillgå. För att ge en fingervisning om hur många elever som deltar i ett avgränsat urval av musikkurser har en enkätundersökning skickats ut till 48 skolor. Underlag från tidigare undersökningar har använts i sammanställningen av resultaten. Uppgifter lämnade av enkätdeltagarna visar fortsatt sjunkande deltagarantal för ett flertal instrument. Vidare tycks eleverna bli färre i högre takt än tidigare. För att undersöka hur unga människor resonerar kring instrumentval och musicerande har kulturskolelever indelade i fyra fokusgrupper intervjuats. Genom samtalen framträder generellt sett negativa inställningar till instrument och musik förknippade med särskilda attribut eller förhållningssätt. En verksamhetsansvarig vid kulturskolan intervjuas för att belysa studiens ämne ur ett strukturellt perspektiv. Samtalet kom att handla om skolans förhållande till uppdragsgivaren, brukaren och samhället i stort samt i vilken mån dessa intressen prioriteras. I den avslutande diskussionsdelen problematiseras vanligt förekommande resonemang gällande det traditionella musicerandets återväxtsvårigheter.

  • 202.
    Hedén, Katrina
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Vad är det jag hör – Vad är det du gör?: vokal uppförandepraxis inom olika genrer2016Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Hur kan vi veta vad det är för slags musik vi hör? Vad är det som är det typiska i varje genre och som gör dem så unika? Hur kan vi veta hur vi ska sjunga i olika genrer för att få den speciella fraseringen, utsmyckningarna, vokalljudet och svänget?

    Denna studie undersöker vokal genrespecifik uppförandepraxis i folksång, klassisk sång och rocksång, samt hur sångpedagoger uppfattar sig arbeta med sångelever inom respektive genre. Intervjuer med verksamma sångpedagoger har genomförts. I resultatet av studien framträder ett antal parametrar för vad som är vokal genrespecifikt uppförandepraxis i folksång, klassisk sång och rocksång. Resultatet förde också bland annat med sig en modell som visar en genrers uppbyggnad. Genrerna kan inte jämföras sinsemellan under samma premisser då de verkar under olika verksamhetssystem. Undersökningen visar hur pedagoger uppfattar sig undervisa genrespecifikt samt vilka redskap och begrepp dessa använder i undervisningen.

    Resultatet i denna studie kan ha betydelse för sångare och sångpedagoger som vill närma sig en, för dem, ny genre men också få verktyg att kartlägga en redan bekant musikalisk stil. 

  • 203.
    Hellström, Viveka
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Från viskningar till rop: en studie av fem kvinnliga Jazz i Sverige-röster2012Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Studiens syfte har varit att öka förståelsen för röstliga uttryck i jazzmusik, med fokus på hur samspelet mellan ord och musik verkar i skivinspelningar med utvalda sångerskor. Utifrån en hermeneutisk ansats har fem skivinspelningar med fem svenska kvinnliga jazzsångerskor, samtliga utsedda till Jazz i Sverige-artister, beskrivits och tolkats ur ett vokalpedagogiskt perspektiv. I förhållande till jazzsångtraditionen visade sig två av studiens sångerskor på olika vis utmana vokala konventioner. Studiens resultat indikerar att utbildning stärkt jazzsångerskor så att de kan agera i flera roller i ensembler, också genom vokal improvisation och som kompositörer. Det framgick att samtliga sångerskor i studien framfört engelskspråkiga texter som främst behandlat kärleksmotiv. I detaljstudier av sångerskornas interpretation av texter, både egnas och andras, framstod komplexiteten i deras vokala framställning. Resultaten visar att texter kan fylla olika funktion i musikaliskt samspel, samt pekar på att studiet av inspelade röster kan vara ett redskap i undervisningen, både för jazzsånglärare och ensemblelärare.

  • 204.
    Hellström, Viveka
    Kungl. Musikhögskolan.
    Samklang i en dyad. En studie av interaktion i enskild sångundervisning2001Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 205.
    Henricson, Charlotta
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Det pedagogiska vrålet: om kulturskolelärares röstanvändning2012Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Det här är en kvalitativ intervjuundersökning av kulturskolelärares röstanvändning. Hypotesen var att kulturskolelärares kunskaper om skonsam röstanvändning och upplevda rösttrötthet, hänger ihop med i vilken utsträckning de har fått utbildning i detta under sina högskolestudier, och om de använder sig av den kunskapen i sitt arbete eller inte. Informanterna var två instrumentallärare på kulturskolan samt en logoped. Lärarinformanterna i den här undersökningen visade sig ha fått olika mycket utbildning i röstanvändning, men hade ändå liknande problem med rösttrötthet under sina första år i yrket, samt fortfarande vid undervisning i större ensembler. Resultatet visar att det behövs mer och eventuellt annorlunda utbildning i förebyggande röstvård i musikhögskolornas lärarutbildningar. Jämförelser med bakgrundsstudier visar också att kulturskolelärare upplever sig bli trötta i rösten vid samma situationer som andra sorters lärare. Det gäller i första hand vid stress, allmän trötthet och långvarigt tal utan paus.

  • 206.
    Henriques, Jakob
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Gitarrens stränga spel: en studie i notläsning för gitarrister i gymnasieåldern2017Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Denna studie belyser notläsningsinlärning och notläsning hos sju gitarrister i gymnasieåldern med varierande bakgrund. Fokus i denna studie ligger i tonernas placering i förhållande till varandra, snarare än deras placering på greppbrädan. Studien är en prövning av en specifik metod som utgår ifrån att eleverna kan spela en skala eller figur och tar sin utgångspunkt i denna. Inlärningen sker i tre steg. För att mäta progressionen hos eleverna har tidsåtgångsaspekten använts. Resultatet av studien visar att samtliga som ingick i studien lyckades tyda och spela det sista notexemplet med ett tillfredsställande resultat och en tidsåtgång på mindre än åtta minuter.

  • 207.
    Herlitz, Elin
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Den livsviktiga kören Vaajmoe2013Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Mitt arbete handlar om körsång och att stärka sitt jag genom att sjunga. Men det handlar inte om körsång generellt utan en speciell kör som jag arbetat med under många år, den samiska kören Vaajmoe –sjung för livet. Det här projektet har två ingångar, dels att kören finns för ungdomar med samma samiska tillhörighet och dels för att skapa ett sätt för dessa ungdomar att träffas och må bra genom att sjunga. Den andra ingången har att göra med körens syfte. Den startades för att det är så många samiska ungdomar som mår dåligt och för att det är många som tagit sitt liv. Vaajmoe vill lyfta denna tunga fråga och synliggöra de problem som finns, men göra det på ett glädjefyllt sätt. Jag vill med denna uppsats undersöka vilka psykosociala effekter som projektet Vaajmoe haft på såväl deltagare som publik och även politiskt.

  • 208.
    Hidemo, Mattias
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Att öva violin: en kvalitativ studie om övningsmetoder hos violinstudenter på musikhögskolenivå2014Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I denna undersökning har jag studerat hur violinstudenter på högskolenivå resonerar kring sina övningsmetoder och vilka förberedelser, metoder och mentala strukturer de anser vara bäst för att lyckas med sin övning. Jag har även undersökt vilka metoder de anger att de använder för att stärka sitt självförtroende och hur de anser sig påverkas av stress. Datainsamlingen har skett genom fyra kvalitativa intervjuer med violinstudenter när de var under slutfasen av sina studier vid Kungl. Musikhögskolan i Stockholm. Resultatet från intervjuerna har sedan analyserats med hjälp av teorier från tidigare forskning om violinmetodik och mental träning. Studiens viktigaste resultat är att undersökningsdeltagarna angav en faktor som helt väsentlig för att lyckas med sin övning vilket är vikten av att ha mål i sin övning. De menade även att ett musikaliskt mål leder till bättre övning än ett speltekniskt mål, att det går att lyckas genom att undvika att misslyckas och att det är viktigt för självförtroendet att reda ut osäkerheter i repertoaren. De menade även att förmågan kunna spela ut är viktigt för att lyckas med övningen samt att olika nivåer i grundteknik mellan lärarstudenter och musikerstudenter tycks påverka övningens kvalitet.

  • 209.
    Hidemo, Mattias
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Undervisning av improvisation och komposition med film som pedagogiskt verktyg vid violinundervisning2013Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 210.
    Hilber, Petter
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Digitala verktyg i musikämnet: En undersökning i hur musiklärare på högstadiet förstår digitala verktyg2019Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med följande självständiga arbete är att få kunskap om hur musiklärare i högstadiet förstår digitala verktyg som ett redskap för lärande i musikundervisning. För att undersöka syftet gör jag en kort historisk redogörelse av datorns historia i skolan fram tills idag samt en sammanfattning om vad regeringen har gjort för att föra teknikintresset för Sveriges befolkning framåt. Därefter har tre intervjuer gjorts med högstadielärare med ämnet digitala verktyg. Studien har genomförts genom en kvalitativ chattintervju. Svaren har sedan tolkats utifrån ett social-konstruktionistiskt perspektiv och analyserats som diskurser. Resultatet visar att högstadielärarna i undersökningen använder digitala redskap primärt som ett roligt avbrott i musiklektionerna samt att det finns en statusordning bland digitala verktyg, både bland mjukvaror och hårdvaror. Resultaten visar även att lärarna använder även digitala redskap som ett sätt att ge musikämnet en högre status bland skolämnena. 

  • 211.
    Hillered, Maja
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Dirigering och Identitet: En kvalitativ undersökning av hur kördirigenter tolkar dirigering utifrån identitetsbegreppet i ett fenomenologiskt perspektiv2020Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Gester, tecken och rörelser tillhör dirigeringens gestik och inom ramen för dirigering finns utöver gestik även metodik, kommunikation och den musikaliska helheten. Dirigering är en komplex form av musicerande och den är intressant för forskning i sin praktik, teori och mentalitet, där till exempel kommunikation och interaktion mellan dirigent och kör är ett uppmärksammat område. Genom att se på dirigering ur identitetsperspektiv, det vill säga sätta in dirigeringens komponenter i identitetsbegreppet, är det min förhoppning att få en förståelse för hur dirigering är uppbyggd musikaliskt, tekniskt och teoretiskt.

    I denna kvalitativa undersökning om dirigering och identitet har syfte och frågeställning varit att undersöka hur kördirigenter tolkar och beskriver dirigering och deras relation till identitet och dirigering. För att försöka förstå begreppet identitet har det i analysen av intervjuer samt fokusgruppsamtal med kördirigenter använts tre begrepp — insida, utsida och runtomkring. Genom att fenomenologiskt analysera intervjuerna och fokusgruppsamtalet har de intervjuades tolkning av dirigering och identitet, separat och tillsammans, tagit form. För att förtydliga studiens syfte synliggjordes analysen i en tabell som åskådliggör dirigeringens egenskaper och hur de kan kopplas till identitetsbegreppet. Dirigering är ett konstnärligt musikaliskt och kommunikativt redskap som använder många olika komponenter för att synliggöra musiken och helhetsbilden för körsångarna, vilka i sin tur omvandlar gestiken till ett musikaliskt uttryck. De intervjuade kördirigenterna tolkar begreppet identitet olika, men ur fenomenologiskt perspektiv kan dirigering formuleras som en identitet då den från olika uppfattningar och erfarenheter formas och utvecklas. Dirigeringen är en social konstruktion som är i ständig förändring. En identitet fortsätter alltid att utvecklas, vilket dirigering gör varje gång en ny människa börjar dirigera och får agera och interagera med körsångare.

  • 212.
    Hillered, Maja
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    "Där ord fallerar, kan ljud oftast tala": Stamning och sång2019Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Stamning är en talstörning som cirka en procent av världens befolkning har. Stamning uttrycks olika hos olika individer och det finns inte enig forskning om vad ursprunget är.

    Studien handlar om de fysiologiska och emotionella skillnaderna mellan ett stammande tal och sång, samt om hur sång kan påverka stamning. Genom att intervjua personer som både stammar och sjunger och analysera litteratur har frågeställningarna gett form åt ett intressant resultat men som också gett nya frågor. 

    Studiens frågeställningar har varit: 

    • Vad händer i kroppen och röstorganet vid tal respektive sång? 
    • Hur reflekterar personer som stammar som också sjunger, över händelseförloppet som sker vid tal respektive sång?
    • Kan sång bidra till att man inte stammar?

    Resultatet pekar på att mycket av det som sker i kroppen, fysiologiskt och emotionellt, vid ett ett stammande tal påverkas av den andning och tajmning av stavelser som sker vid sång. Detta innebär att sången har betydelse för talet men kanske inte som botemedel. Det finns starka kopplingar till andningen både i intervjuerna med personer som stammar och i diskussionen kring Oskar Guttmanns teori och det lektor Per Alm skriver om andningens betydelse för talet.

  • 213.
    Hillerud, Viktoria
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Övningsmotivation: En studie i elevers övningsvanor2019Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I studien utforskades begreppet ”motivation” för att beskriva barn och ungas vilja att öva ett instrument. Med motivation menas det som får en person att känna lust till att göra något, ifrån vilket man ofta talar om inre och yttre motivation. I kapitel ett presenterades två viktiga vetenskapsmän inom ämnet, Harlow och Deci, som bidrog till den viktiga forskningen om ett av det viktigaste drivet av alla hos en människa, det så kallade inre drivet. Syftet med studien var att ta reda på vad elever på kulturskolan anser motiverar dem mer och vad som motiverar dem mindre till att öva sina instrument. För att kunna genomföra studien valdes att analysera resultaten genom ett sociokulturellt teoretiskt perspektiv. Enkäter användes kvantitativt metodologiskt för att samla in svar från barn och unga i kulturskolan med frågor om deras musikaliska hemmiljö samt vad de anser motiverar dem mer och mindre. Studiens resultat ger en indikation om vad barn och unga blir mest motiverade av, nämligen att dessa barn och unga som svarade på enkäten till största del blir motiverade av sig själva, för att de finner det lustfyllt och roligt att spela sina instrument. I diskussionsdelen sammanfattades tankar kring resultatet samt idéer till eventuell fortsatt forskning.

  • 214.
    Hillås, Julia
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Att growla: extremsång utan röstskador2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Extremsång handlar om att uttrycka känslor, och då framförallt de aggressiva känslorna som man ofta hittar i olika sorters metalmusik. Min undersökning kretsar kring hur en vokalist kan göra för att lära sig extremsång på ett så skonsamt sätt som möjligt. Jag använde mig av de texter och beskrivningar som jag kunde hitta, och pratade med sångpedagoger som har erfarenhet av att arbeta med extremsång. Trots att informationen är knapphändig så är min källor motsägelsefulla. Min förhoppning är att denna text ska lägga grunden för mitt framtida arbete som sångpedagog. Min målsättning med denna uppsats är att göra teknikerna tillgängliga för alla som vill lära sig, samt ge andra blivande och aktiva sångpedagoger en inblick i hantverket.

  • 215.
    Hillås, Julia
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Extremsång och vägen dit: pedagogiska vägar till extrem röstanvändning2017Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 216.
    Hilmerby, Cecilia
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Suzukiundervisning på klarinett: varför är inte klarinett ett officiellt Suzukiinstrument?2012Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Det här examensarbetet tar upp Suzukiundervisning på klarinett. Syfte var att få fördjupad kunskap i varför klarinett inte är ett officiellt Suzukiinstrument.Tidigare forskning visar på det gynnsamma i att inhämta kunskap i unga år. Tidig start är en av byggstenarna i Suzukipedagogiken, men hur fungerar egentligen klarinettundervisning i unga år? Det finns en stor mängd litteratur som berör Suzukiundervisning på olika sätt. Forskning har också gjorts om instrumentalundervisning. Ytterst lite litteratur berör klarinett och Suzukiundervisning tillsammans.Det senaste instrumentet som introducerats som officiellt Suzukiinstrument är trumpeten. Detta arbete har gjorts av Ann-Marie Sundberg. Hennes arbete inspirerade mig till att skriva denna uppsats.Min undersökning är en triangulär undersökning. Jag har valt att fokusera på den kvalitativa intervjun som metod men samtal och observationer har också varit viktiga för min undersökning. I delstudie 1 besökte jag, gjorde observationer hos och förde samtal med lärare, pedagoger och musiker som på olika sätt är insatta i ämnet. Delstudie 2 bestod av en intervju med en klarinettpedagog. Enligt min undersökning är denna informant den som genom sin undervisning och sitt arbete har kommit närmast min frågeställning.Efter sammanställning och analys av det insamlade materialet har jag kommit fram till följande: resultatet visar att det inte finns ett enhetligt svar på min fråga då svaren från informanterna inte samstämmer.

  • 217.
    Hjalmarsson, Carl Jakob
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Vägen till Sväng: magi eller metod för svängigt trumspel?2016Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 218.
    Hoas, Viktor
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Musikalisk improvisationsanalys: en studie i att utveckla en metod för analys av jazzimprovisation2018Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Pat Martino är en gitarrvirtuos och lärare som har skrivit mycket om sitt sätt att betrakta gitarren och improvisation. Genom böcker och instruktionsvideor har han delgett hur han nyttjar sina egna improvisationskoncept. I detta arbete utvecklas en metod med syfte att ge djupare förståelse för vad det innebär att spela som Pat Martino. De 10 första fraserna i fyra improviserade solon av Pat Martino analyserades. Fraserna analyserades efter var de började och slutade, hur långa de var, vilket tonspråk och  tonalitet som användes i förhållande till bakomliggande ackord samt deras melodiform. Resultatet blev en metod som tydligt visar frasernas grundläggande placering, hur Martino förhåller sig till specifika ackord och hur han bygger upp vissa delar av ett solo. Denna metod kan fungera som ett komplement till stilanalys av gitarrister. Exempel på företeelser som metoden gav information om är: Den konstanta placeringen av en lång fras över takt 5, den överhängande majoriteten av fraser som börjar på den tredje 16-delen inom den första 16-delsgruppen samt Martinos tendens att avsluta en fras fallande.

  • 219.
    Holgersson, Per-Henrik
    Kungl. Musikhögskolan.
    Kvalitetsaspekter i musikundervisningen2004Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 220.
    Holmgren, Per
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Från mörkret stiga vi mot ljuset: den tidiga svenska arbetarrörelsens strategiska musikanvändning2014Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Den här uppsatsen handlar om den svenska arbetarrörelsens musikanvändning. Rörelsens användande av musik belyses och analyseras ur ett historiskt, politiskt och strategiskt perspektiv. Uppsatsen belyser arbetarrörelsens tidiga period i Sverige, vilket innebär att senare år och nutida perspektiv inte står i fokus. Den tidiga arbetarrörelsen definieras som rörelsens verksamhet mellan åren 1880 fram till ca 1925, innan rörelsen fått den självklara plats som en svensk kontemporär och historisk politisk maktfaktor den idag har. Uppsatsen fokuserar även på arbetarrörelsens syn på musik, kultur och kulturarv och hur rörelsens musikanvändning och kultursyn har format framväxandet den kommunala musikskolan. Slutligen ställs frågan vilka paralleller som kan göras mellan arbetarrörelsens musikanvändning och främjandet av det underifrånperspektiv historikern Howard Zinn talar om, när han argumenterar för att belysa historieforskning från de förtrycktas perspektiv.

    Metoden som används är intervjuer som utförts med verksamma politiker ur arbetarrörelsen, både ur Vänsterpartiet och Socialdemokraterna. De intervjuade har olika kopplingar till kultur och merparten arbetar direkt med kulturfrågor inom politiken.

    Den hypotes jag arbetat med är att musiken haft en viktig och betydande roll för att samla människor i den svenska arbetarrörelsen. Musiken har varit genomsyrande och använts genomgående i det politiska arbetet för den svenska arbetarrörelsen. Kultur och musik har även varit en betydande strategisk komponent för rörelsens utbredning, tillväxt och förmåga att hantera politiska problem och motgångar.

  • 221.
    Holmlund, Charlie
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Spela country på gitarr: En undersökning om att lära sig improvisera i en genre genom plankning och analys2019Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Improvisation är den vanligaste och mest spridda musikaliska formen. Lärare väljer själva hur mycket av undervisningen som kommer att handla om improvisation och vilket syfte den fyller, och för att lära sig improvisera i ny genre kan man använda plankning och transkribering som metod. I den här studien undersöks vilka improvisationsmetoder countrymusikerna använder sig av i de stycken jag valt att studera samt vilka likheter och olikheter det finns mellan instrumentens improvisationer. Genom att planka, spela och transkribera improvisationer ur tre olika låtar har materialet analyserats. Analysen har utgått från litteratur i improvisationsmetodik och har hjälpt till att svara på den ställda syftesformuleringen. Resultaten visar att tonmaterialet går att härleda till vedertagna improvisationsmetoder och att countrymusiker ser varje ackord för sig, likt hur en jazzmusiker förhåller sig till harmonik. Jag har lärt mig att se samband mellan instrumentspecifika improvisationsmetoder utöver kartläggningen av toner, och för att lära sig spela en ny genre är det effektivt att använda sig av transkribering och plankning som metod för att lära sig countryns idiom.

  • 222.
    Holmlund, Kristina
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Hur håller jag i 30 år? Vad krävs av mig som lärare?2008Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 223.
    Hovstadius, David
    Kungl. Musikhögskolan.
    Violinpedagogers val av undervisningsmaterial2011Studentarbete övrigt, 5 poäng / 7,5 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 224.
    Hugardt, Ambjörn
    Kungl. Musikhögskolan.
    Visingsöjazz: om att lära improvisationManuskript (preprint) (Övrigt vetenskapligt)
  • 225.
    Hugardt, John
    Kungl. Musikhögskolan.
    Instrumentallärares syn på övande2010Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna undersökning är att undersöka hur lärare idag designar (formar) elevers sätt att öva. Det har visat sig i tidigare studier att det finns stora brister hos många nybörjarinstrumentalister om hur man gör och vad övning egentligen innebär? Vissa elever övar utan att veta på vilket sätt de kan få användning av övningen och kanske med fokus på att göra läraren nöjd istället för att utveckla sin förmåga till att musicera på sitt instrument. Andra elever kanske vet vad dom vill uppnå med en övning men har en bristande övningsteknik. Denna uppsats går inte in i detalj på strategier kring övningsteknik, men tar däremot upp frågor kring lärarens sätt att arbeta med övning för eleven i förberedelse inför lektion, kommunikation under lektion och i uppföljning av lektionen.

    I mitt arbete har jag valt en kvalitativ studie där jag intervjuat sex stycken instrumentallärare, som undervisar i olika instrument och arbetar på olika kulturskolor. I forskning och litteratur kring ämnet övning kan man dela upp ämnet i följande två aspekter. Vad vi vet om hjärnans förmåga och kapacitet till att lära in nya saker, samt vad det filosofiska förhållande till övning innebär och hur vi vill förmedla det till andra. Det finns olika tillvägagångssätt inom de båda, men det är mer i den filosofiska aspekten på ämnet som åsikterna går isär.

    Min studie visar olika aspekter på hur lärarna förhåller sig kring elevens övning på lektionen och olika tankar kring vad övning betyder. Det har till exempel visat sig vara svårare att metodiskt lära ut en ny övning än att lösa problem som uppstår under övning. Att det finns brist på förberedelse kring metodik av de olika övningar som lärarna använder sig av, men en god flexibilitet i förhållningssättet till elevens personlighet och förutsättning vad gäller problemlösning på lektionen.

  • 226.
    Huovinen, Erkki
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Interaction affordances in traditional instruments and tablet computers: A study of children's musical group creativity2019Ingår i: Research Studies in Music Education, ISSN 1321-103X, E-ISSN 1834-5530Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    In order to promote children’s collaborative musical creativity in new digital environments, we need a better understanding not only of the sound production capabilities provided by the new digital tools, but also of the interaction affordances involved. This study focuses on the interactional patterns emerging in children’s musical creativity, comparing creative group processes on iPad tablet computers (with GarageBand software) to processes on traditional musical instruments. Both instrumentations were assigned to five groups of four 10–12-year-olds for creating sound landscapes for a “space” movie. The traditional instrument groups’ processes were characterized by peer teaching as well as multimodal, improvisatory negotiations with rapid exchanges between the participants, both kinds of processes involving the intertwining of deictic expressions with hands-on musical demonstrations, and clear signs of group flow. By contrast, the tablet groups relied on solitary, parallel planning processes where possible coordinations between the participants took on a more abstract, conceptual form, at a remove from the actual musical ideas and their interplay. Also, there were far fewer signs of group flow than in the traditional instrument groups. In sum, the tablets did not seem to match traditional musical instruments in terms of their interactional and creative affordances. This may be because the traditional instruments offer richer textures of gestural and tactile qualities, visual cues, and spatial anchoring points for facilitating concrete musical interaction, and because the GarageBand software actually requires some reliance on abstract conceptual labels, channelling the participants’ attention toward pre-planning rather than hands-on musical play. The results are problematized with a view to our decision to treat the tablet computer as akin to a musical instrument rather than as an action environment of its own.

  • 227.
    Hustad, Birgit Mathea
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Jämlik Musik?: en musikalisk föreställning av och med kvinnor2017Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Den musikhistoriska forskningen visar att kvinnor inte fått inpass i musiklivet i samma utsträckning som sina manliga kollegor. Detta har skapat maktrelationer inom musikvärlden där mannen och det maskulina har blivit norm, något som bland annat kommer till uttryck genom genuspräglade val av instrument, mansdominerade genrepraktiker och andra maskulina praktiker som komposition och (jazz)improvisation.

    Detta självständiga arbete handlar om att skapa en musikalisk föreställning med material skrivet av kvinnor och med endast kvinnliga musiker på scen. Syftet är att använda föreställningen som ett sätt att belysa högstadieelever och deras lärare om genusproblematik i musikvärlden samt att erbjuda dem ny kunskap om kvinnliga låtskrivare, kompositörer och musiker i olika genrer. Föreställningen Jämlik Musik? framfördes på tre olika högstadieskolor i Stocholm och samtliga föreställningar avslutades med ett kort samtal och intervju med elever och deras lärare. Undersökningen visar bland annat hur musikklasser på högstadiet befinner sig i olika genusstrukturer men även hur dessa verkar förändras och bli mindre anmärkningsvrda som en konsekvens av nya läroplanen för grundskolan efter 2011-års reform. 

  • 228.
    Hustad, Birgit Mathea
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Vad är kunskap i musik?: en studie om musiklärares didaktiska val2018Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Detta självständiga arbete söker efter musiklärares uppfattningar om grundskolans obligatoriska musikundervisning – att undersöka hur musiklärare samtalar kring val av ämnesinnehåll och härleda kvalitetsuppfattningar, samt relatera dessa till en didaktisk kontext. Musiklärares vardag består av en mängd val. Att välja mellan genre, aktivitet, metod, att välja stoff och/eller låta bli att välja. Musikundervisningen tar form i relation till dessa val, och en utgångspunkt är att med hjälp av kvalitativa intervjuer och observation identifiera vad tre musiklärare verksamma i grundskolan uppfattar som väsentligt i undervisningen – vilket samtidigt säger något om det innehåll som väljs bort. 

    Undervisning står ständigt i relation till och påverkas av olika fenomen som: läraren, eleven, resurser, tid, gruppstorlek och inte minst politiskt styrda dokument. Musiklärare kan inte enbart fokusera på "utlärande" – lärandeprocesser styrs av balansen mellan läraren, de resurser läraren har till handa och själva samspelet med eleverna. Det perspektiv som anläggs i studien kan beskrivas som en fenomenografi-inspirerad musikdidaktisk undersökning; jag har använt mig av fenomenografiska analysmetoder, vilka kompletterades med en musikdidaktisk läsning av empirin. Den föreliggande analysen visar att brist på tid och det stora elevantalet i förhållande till stipulerade kunskapskrav skapar utmaningar för musiklärarna och deras undervisning. Lärarna känner sig otillräckliga, bland annat när det gäller bedömning, progression och kunskapskrav, och undervisningen karaktäriseras ofta som lösningsorienterad. Av studiens resultat framgår också att lärarens utbildning och tidigare erfarenheter har påverkan på undervisningsinnehållet och trots att kursplanen öppnar mot andra förmågor, är det spel på instrument och det lärande som är kopplat till detta spel, som dominerar musikundervisningen.

  • 229.
    Häger, Mikaela
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Varför sjunger vi?: En studie om hur dagens sångintresserade ungdomar motiveras till att sjunga2019Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I detta arbete har det gjorts en studie kring elevers motivation till att sjunga. Tidigare forskning kring motivation till att musicera tas upp samt motivationsteori inom inre- och yttre motivation. Fyra gruppintervjuer har gjorts med högstadieelever som går musikprofil med antingen klassisk inriktning eller popinriktning. Resultatet visar att det som i första hand motiverar till att sjunga är att det är roligt. Att få sjunga tillsammans med andra och känslan av att lyckas är andra faktorer som skapar motivation. Resultatet visar också att rädsla för att misslyckas och press från andra minskar motivation. Slutligen diskuteras resultatet mot tidigare forskning där begrepp som autenticitet behandlas och avslutas med en diskussion kring hur lärare kan hjälpa sina elever med deras motivation.

  • 230.
    Häller, Rebecca
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Låt musiken beröra: interpretationens betydelse för skillnader i uttryck inom sång2017Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med detta arbete är att med hjälp av gestaltning och interpretation inom sång, jämföra skillnaderna i uttrycket utifrån ett videodokumenterat före- och efterresultat. Jag använde mig av två olika tekniker på fyra låtar och innan instuderingen började filmades det när jag sjunger varje låt för att få ett före-resultat. Efter instuderingen var gjord framfördes låtarna på en konsert, tillsammans med ytterligare fyra låtar för att förlänga konserten. Hela konserten videodokumenterades för att få ett tydligt efter-resultat. Avslutningsvis jämförde och analyserade jag skillnaderna mellan före- och eftervideorna för att se vilka uttryck som interpretationsteknikerna bidragit till.

    I resultatet jämför jag videodokumentationen med utgångspunkt att svara på undersökningsfrågorna: ”hur är blicken?”, ”hur kan ansiktsuttrycket beskrivas?”, ”hur är kroppsspråket?” och ”vilka musikaliska och tekniska skillnader är det?”. I diskussionen kommer jag bland annat fram till att det är mycket som förbättras genom att jobba med interpretation och uttryck. Även vikten i hur kroppsspråket används, att röra sig ihop med musiken och texten. Det kan vara övertygande att stå helt stilla efter mycket rörelse. Jag kommer också fram till att det är viktigt att hitta balansen mellan att stå vänd mot publiken, dit en känsla ska förmedlas, och att stå vänd mot bandet, för att kommunicera. Något som också tas upp är att jag upplevde att uttrycket minskade vid upprepade refränger och anser därför att det är viktigt att där lägga extra mycket fokus på interpretationen.

  • 231.
    Häller, Rebecca
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Sinnesstämningars påverkan på sångrösten2018Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie var att undersöka interpretationens påverkan på artikulatorerna, käke och läppar, när sinnesstämningarna ilska, glädje, sorg och rädsla uttrycks genom sång samt hur det mätbara resultatet av artikulatorernas påverkan förhåller sig till det hörbara resultatet. För att undersöka detta lät jag fyra vokalister enskilt sjunga samma fras med fyra olika sinnesstämningar, utifrån interpretationsunderlag. Därefter gjordes ett lyssnartest då fyra sångpedagoger lyssnade på samtliga tagningar och markerade vilken av de fyra emotionerna de tyckte uttrycktes samt en motivering till svaret.

     

    Sammanfattningsvis visas det bland annat i resultatet att de utåtvända sinnesstämningarna ilska och glädje visar större och häftigare rörelser i både käköppning och läpprundning, att de inåtvända sinnesstämningarna sorg och rädsla visar svagare volym än utåtvända samt att artikulatorhastigheten inte brukas för emotionell färgning. Det blev också tydligt genom lyssnartestet att rädsla var den svåraste emotionen att urskilja och ilska den lättaste. Slutligen påvisade resultatet att informanterna kännetecknade de olika sinnesstämningarna genom kategorierna andning, ansats och avfraseringar, artikulation, effekter/tekniktermer, klangfärg, luftflöde, register, tonkvalité, tonlängd och fraslängd, vibrato samt volym. Båda de utåtvända sinnesstämningarna beskrevs som bland annat tydligt, ”framåt” och starkt, medan de båda inåtvända sinnesstämningarna beskrevs som luftigt, svagt, instabilt och kort.

     

    Förhoppningsvis kan resultatet av den här studien bidra med ökad kunskap om hur instrumentet sång responderar på olika sinnesstämningar och hur lyssnaren kan uppfatta olika uttryckta emotioner. Resultatet väcker nya frågor om till exempel hur teknik och uttryck är sammankopplat och kan användas till varandras fördel samt hur sångpedagoger och vokalister kan jobba med gestaltningen både auditivt och visuellt.

  • 232.
    Högquist, Marcus
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Vad kan man när man kan läsa noter?: hur erfar gymnasieelever fenomenet notläsning?2014Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Utgångspunkten för den här uppsatsen var att undersöka vad som är kunnandet inom fenomenet notläsning. Den här uppsatsen ska ses som ett led i att undersöka detta och syftet med arbetet var att undersöka hur gymnasieelever erfar fenomenet notläsning, och då främst elever med en musikalisk bakgrund inom genrer som i första hand inte använder sig av noter vid instudering av musikaliskt material. Uppsatsen har därmed ett tydligt elevperspektiv och intresserar sig för elevernas olika uppfattningar. Uppsatsen använder sig av observationer och intervjuer som metod och resultaten av dessa ligger till grund för en fenomenografisk analys, vars utfall diskuteras relaterat till tidigare forskning inom området.

    Resultaten visar att eleverna uppfattar notläsning som ett fenomen vars kunnande består av flera olika kunskaper och förmågor. Detta leder vidare till resonemang om att identifiera de viktiga aspekterna av kunnandet och att erbjuda elever möjlighet att urskilja dessa aspekter i undervisningen samt att kunskaperna och förmågorna är beroende av varandra för ett musikaliskt resultat. Resultaten visar att eleverna uppfattar att kunnandet dels har likheter med andra kunnande, som språk och matematik, men också att det är ett unikt kunnande. Undersökningen visar också på noternas roll och funktion som kommunikationsmedel och arbetsmaterial för olika musikutövare.

  • 233.
    Hök, Gisela
    Kungl. Musikhögskolan.
    Kör i rörelse1983Studentarbete övrigt, 5 poäng / 7,5 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 234.
    Hülphers, Jenny
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Övning och motivation: en studie om hur lärare inom instrumentalundervisningen kan påverka och motivera sin elev att öva2013Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 235.
    Iliev, Anja
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Det är inte för sent: musikers och musiklärares erfarenheter av att börja spela huvudinstrument i tonåren2015Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 236.
    Ivarson, Karin
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Musikalitet: en grupp danspedagogstudenters uppfattningar av innebörden av begreppet musikalitet2016Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Musikalitet är ett begrepp fyllt av spänning. För många är musikalitet något eftersträvansvärt, men att definiera vad musikalitet innebär är mycket svårt, och det finns ingen vedertagen vetenskaplig definition som är allomfattande. Det finns heller ingen speciell metod eller undervisning beskriven som särskilt utvecklar musikaliteten hos olika individer. Inom dans- och musikundervisning används begreppet mycket frekvent, men det är ofta oreflekterat och oklart vad som exakt menas. Syftet med min undersökning har varit att bland danspedagogstudenter söka mer förståelse för vad det kan innebära att vara musikalisk. Jag ville ta reda på hur en grupp danspedagogstudenter valde att beskriva sina uppfattningar av innebörden av begreppet musikalitet, samt hur de beskrev om, och i så fall hur man kan utveckla musikaliteten. Studien har genomförts som en semistrukturerad enkät och med hjälp av en fenomenografiskt inspirerad analys har studenternas svar som ett resultat kunnat sorteras i ett antal beskrivningsområden. Genom det kulturpsykologiska perspektivet framhålls vikten av att se till variationer i människors uppfattningar om musikalisk förmåga i relation till biologi och miljö, i relation till individ och kultur. Begreppet musikalitet verkar vara ett samlande begrepp för ett flertal musikaliska förmågor, en multipel förmåga.

  • 237.
    Ivsinovic, Karmela
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    När blir pianospel motiverande?: en studie om inre och yttre motivation i pianoundervisning2017Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie är att undersöka vilka faktorer som motiverar till pianospel under lektionstid samt vilken typ av motivation som framträder. Den undersöker även olika strategier för att som lärare kunna motivera sin elev i undervisningen. Undersökningen har genomförts med aktionsforskning och dokumenterats genom fältanteckningar och videoinspelningar. Insamlat material har observerats, analyserats och bearbetats och uppkomna förändringar har lett processen mot önskvärd riktning. Arbetet har drivits av teorin Self-Determination Theory och satt upptäckterna i relation till dess förespråkande inre och yttre motivation. Av resultatet framkom olika typer av motivation då faktorerna lek, egna val av material och erhållen beröm samt parametrarna att lyckas, känna igen material och spela utifrån rätt svårighetsgrad frambringade störst motivation och starkast vilja till deltagande och musicerande. Tillstånden av oförståelse, trötthet och påtvingande moment genererade i utesluten motivation. Reflektioner och lärdomar från upplevelserna samt nya förhållningssätt i praktiken har lyfts fram och tillskrivits uppsatsen. Upptäckten ger nytta och verktyg i att kunna tillgodose metoder och strategier för framtida bruk med avsikt att främja musikskapandet i undervisningen. 

  • 238.
    Ivsinovic, Karmela
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Pianoteknik en konstnärlig och pedagogisk utmaning: från start till slutresultat med Rachmaninovs Preludium Op. 32 No. 10 i b-moll2016Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Det krävs en underliggande kunskap och en utvecklad grund för att kunna uppnå ett önskvrt resultat med ett verk. Denna undersökning har gått ut på att hitta olika tekniska tillvägagångssätt för pianospel med hjälp av Rachmaninovs preludium Op. 32 No. 10 i b-moll. Genomförandet har skett utifrån litteraturstudier, infallsvinklar från Johan Fröst, observationer av processen och dokumentation i form av videoinspelning. Undersökningen har resulterat i kunskap om olika tekniska tillvägagångssätt och lösningar till preludiets svårigheter, om Rachmaninovs livshistoria och om inspirationskällan till preludiets uppkomst. I sin förlängning kan den för andra möjliggöra individuella interpretationer av preludiet, egna ställningstaganden om vilka övningar som känns användbara och självständiga val av vad som önskas tillämpas i det egna pianospelet. 

  • 239.
    Jansson, Ingela
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Skapandet och uppsättningen av verket Siempre perdue: erfarenheter av att samtidigt vara komponist, koreograf, scenograf och reggissör2011Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I den här uppsatsen sammanfattar jag de lärdomar jag fick av att skapa och framställa ett verk för fyra sångare och två dansare. Verket, Siempre  perdue, ingick i mitt konstnärliga projekt under mitt sista år på programmet för musiklärare med profil rytmik. Jag hade förkunskaper inom komposition, rytmik och viss koreografi, men att sammanställa dessa och ge dom lika värde i ett verk var för mig helt nytt. Den här uppsatsen har för mig blivit ett sätt att reflektera kring det jag gått igenom och att ringa in det man måste tänka på om man ska skapa och framföra ett liknande verk. Lärdomarna handlar både om själva kompositionen och repetitionerna  och föreställningarna. Jag lät också ensemblens medlemmar utvärdera vårt arbete för att få deras syn på projektet.

    Jag har dessutom valt att intervjua två koreografer med liknande erfarenheter för att fördjupa mig ytterligare och få fler perspektiv på det här sättet att skapa.

  • 240.
    Jansson, Ulf-Christer
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Roliga timmen de luxe: en kvalitativ undersökning och komparation av två elevkonserter på ett högstadium 2008 och 20132014Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I föreliggande studie är syftet att undersöka och komparera elevers uppfattningar av två konserter på högstadienivå som utspelade sig vid samma skola vid olika tidpunkter, 2008 och 2013, med olika förutsättningar. Därigenom utkristalliseras likheter, skillnader och konsekvenser. Två fokusgrupper intervjuas genom stimulated recall. Dessa två fokusgrupper har tagit del av en videoinspelning av respektive konsert de deltog i och därefter besvarat ett antal intervjufrågor. Intervjuerna jämförs först med varandra och speglas därefter mot tidigare forskning. Resultatet av studien påvisar att det arbete lärarna gör på skolan med niornas musikproduktion är både uppskattat och omtyckt av eleverna i båda fokusgrupperna. Det skapar en samhörighet bland eleverna och en glädje och stolthet att vara delaktiga i detta sammanhang. I vissa fall har eleverna ändrat sina skolval till att studera musik i stället för någon annan inriktning. Förändringar som skett på skolan i form av nedskärningar i musikämnet under de fem år som gått mellan konserterna 2008 och 2013 påvisar negativa effekter på utbildningen som utgörs av musikproduktionen. Det främsta argumentet som framkommer är att den lärarledda musikundervisningen och handledningen minskat och att de olika grupperna skulle uppskatta mera handledningstid. På grund av denna minskade lärartid begränsas också den konstnärliga friheten.

  • 241.
    Jareteg, Johannes
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för jazz. Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Blås- och stråkinstrument - Coolt eller töntigt?: en inblick i undervisning i orkesterinstrument för tonåringar2017Studentarbete övrigt, 10 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Undersökningar visar att antalet instrumentelever på kulturskolor i Sverige har minskat markant de senaste decennierna (Hübner2002). Den största minskningen förefaller gälla blås- och stråkinstrument. Syftet med denna undersökning är att försöka hitta tänkbara orsaker till den minskade populariteten hos dessa instrument. Frågeställningen undersöktes med hjälp av kvalitativa intervjuer med före detta musikskoleelever, samt verksamma lärare på musikskolor. I resultatet nämns bland annat vikten av ensemblespel och musiken som ett socialt sammanhang, samt vikten av genrebredd i musiklärares undervisning. Diskussionen kretsar kring frågor om hur lärare kan arbeta för att öka populariteten för stråk- och blåsinstrument.

  • 242.
    Jenner, Cassandra
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Jämlik Musik?: en musikalisk föreställning av och med kvinnor med syftet att belysa genusproblematik i musikvärlden2017Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Inom musikvärlden finns det genusstrukturer som ur flera aspekter påverkar musicerande

    människor negativt. Att känna känslor av osäkerhet och prestationsångest kopplat till musik är

    vanligt förekommande hos framförallt tjejer som sysslat med musik under sin uppväxt. Detta

    självständiga arbete handlar om att skapa en musikalisk föreställning som framförs på

    högstadieskolor med ett musikaliskt material skrivet av kvinnor och med endast kvinnliga

    musiker på scen. Syftet med arbetet är att genom föreställningen göra elever och lärare

    medvetna om genusproblematiken i musikvärlden samt erbjuda dem ny kunskap om kvinnliga

    kompositörer, låtskrivare och musiker i olika genrer. I arbetet går att läsa om hur processen

    genom gedigen research efter kvinnliga låtskrivare/kompositörer, kontakt med skolor och

    kvinnliga musiker för deltagande i projektet, planering av föreställningens innehåll samt

    samtal med elever resulterade i den färdiga föreställningen Jämlik musik? som framfördes för

    tre högstadieskolor i Stockholm. Förhoppningen är att projektet leder till ett fortsatt arbete

    med föreställningen och ett fortsatt arbete till att inspirera ungdomar till att våga gå utanför

    normerna, bryta sina musikaliska barriärer och bli friare i sitt musikaliska utövande.

  • 243.
    Jenner, Cassandra
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Jämställd musikundervisning?: Grundskolelärares ensembleundervisning utifrån genusperspektiv2018Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Det primära syftet med föreliggande studie är att utifrån ett genusvetenskapligt perspektiv undersöka vilka didaktiska resurser lärare använder för att bredda elevers förmåga till att spela instrument, inklusive sång, under ensemblelektioner i grundskolan. Studien genomfördes utifrån ett genusvetenskapligt- och ett socialsemiotiskt multimodalt perspektiv som teoretiska utgångspunkter. Genom det genusvetenskapliga perspektivet går det att synliggöra de genusstrukturer som uppstår under musikundervisningen bland elever och lärare. Det socialsemiotiska multimodala perspektivet möjliggör en analys av hur mening skapas genom lärares multimodala kommunikation med avseende på genus. Undersökningen genomfördes med hjälp av känd och icke deltagande observation som huvudmetod samt kompletterades med kvalitativa intervjuer. Resultatet visar att musiksalens uppbyggnad samt lärares gestik, musikaliska referenser och tidfördelning av instrument påverkar elevers möjligheter till lärande och meningsskapande ur en genussynpunkt. Även lärares tillvägagångssätt i förhållande till vilket instrument eleverna spelar på under lektionerna och elevers genuskodade handlingar som exempelvis ansvarstagande under lektioner påverkar deras möjlighet att bredda sin förmåga att spela instrument. Resultatet indikerar även att lärares val av genre och att låta eleverna själva välja instrument att spela på leder till att genusnormer får större genomslagskraft. Vidare visar resultatet att musikundervisningen genomsyras av en populärmusikalisk diskurs och därmed den maskulina norm som råder inom denna diskurs. I analysen diskuteras vikten av att medvetandegöra lärare i vad de multimodalt kommunicerar till sina elever i form av traditionella genusmönster för att framledes kunna utmana dessa mönster och på så vis skapa en mer jämställd musikundervisning. 

  • 244.
    Jepson, Katarina
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Sjung svenska folk?: sångens roll i svensk grundskoleutbildning2015Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Sångens roll i grundskolans musikundervisning har varierat över tid. I denna uppsats undersöks sångens plats i musikämnets kursplanstexter över tidsspannet 1962–2011.

    Syftet med uppsatsen är att undersöka vilket utrymme momentet sång har getts i kursplanstexterna, och vilken roll sången skulle kunna ha i grundskolans musikundervisning i framtiden. Frågeställningen är:

    Hur uttrycker sig kursplanerna från 1962–2011 om momenten sång och röst?

    Frågeställningarna besvaras dels genom olika metoder av textanalys – strukturell textanalys, komparativ analys, funktionell analys, och till viss del läsbarhetsanalys – och dels genom faktainsamling. Textanalysmetoderna tillämpas på valda delar ur kursplanerna 1962–2011 för musikämnet i grundskolan.

    Slutsatsen pekar mot att språket har formaliserats och riktar sig mer till en utbildad musikpedagog än till någon som inte har en formell musikutbildning. Vidare förutsätts förförståelse av momenten i musikundervisningen hos läraren. Sångens utrymme i läroplanerna har minskat till förmån för det instrumentala spelet samt digitala verktyg.

    Vad gäller potentiella fördelar med att öka fokus på sång visar ny forskning på kopplingar till bättre hälsa, att det är kostnadseffektivt, samt att det kan vara en källa till personlig utveckling. Andra fördelar kan vara att lärare frigör mer tid och möjliggör fördjupning i ämnet om musikämnet begränsas till exempelvis sång.

  • 245.
    Johan, Börelius
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Ett osynligt instrument: sångpedagogers idéer om verbal kommunikation2017Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 246.
    Johannesson, Jacob
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Inspelning för reflektion2010Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 247.
    Johannsson, Tomas
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Plankning och transkribering: Metod för att utveckla ett jazzspråk2019Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Improvisation är ett ämne som teoretiserats och dissikerats inom jazzpedagogiken. Undervisningen utgår ofta från att lära sig rätt skalor och arpeggion över rätt ackord medan forskare och framstående jazzmusiker framhäver plankning och transkription som viktigt för att lära sig improvisera. Syftet med detta arbete var att undersöka hur plankning och transkription kan utveckla improvisationsförmågor. Metoden för detta arbete var att spela in mig själv när jag improviserar, planka fyra jazzsolon och sedan spela in mig själv igen för att analysera eventuella skillnader i mitt spel utifrån det jag plankat. Studien tyder på att plankning och transkription utvecklar improvisationsförmågor avseende fundamentala stildrag inom jazz såsom timing och frasering. I detta arbete har jag kommit fram till att plankning och transkribering är effektiva medel för att utveckla ett jazzspråk, men de bör kombineras med vedertagna metoder såsom Chord Scale Approach (CSA).

  • 248.
    Johannsson, Tomas
    et al.
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Holmlund, Charlie
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    För ökad självständighet i ensemblespel: Gymnasielärares organisering och konstruerande av ensembleundervisning för att möjliggöra läroprocesser utanför lektionstid2020Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Idén bakom studien kom efter en gemensam reflektion hos oss som genomfört studien att stor del av lärande i musik äger rum utanför lektionstid. Studien har utgått från begreppen formellt och informellt lärande. Syftet med studien var att undersöka hur ensemblelärare på gymnasieskolans estetiska program med musikinriktning organiserar sin undervisning för att stimulera ökad självständighet hos elever. Studien har tillämpat en fenomenografisk ansats där vi har genomfört sex kvalitativa semistrukturerade intervjuer med verksamma ensemblelärare på estetiska gymnasiet. Därefter har vi använt oss av en fenomenografisk analysmetod. Resultatet menade att lärarens ledarroll varierade beroende på var elevgruppen var i processen. Lärarna beskrev hur de arbetar med att motivera elever i sin undervisning genom att arbeta med elevvald repertoar. Resultatet tydde även på att läxor sällan gavs och att elever på egen hand lär sig genom att planka, spela till inspelningar eller via instruktionsvideor på YouTube. Enligt informanterna i studien påverkade lärarens instuderingsmetod hur elever lär sig och hur elever lär sig att lära sig själva. Vi har identifierat tre olika ledarroller och benämnt dessa möjliggöraren, den aktiva coachen och avstämmaren. Möjliggörarens avsikt var att få igång en lärandeprocess för att sedan låta eleverna styra. Den aktiva coachen styrde hela tiden ensembleaktiviteten medan avstämmaren hade flera ensemblegrupper parallellt och fördelade sin tid mellan grupperna för att se till att arbetet fortlöpte. För att elever ska ha möjlighet att spela i informella sammanhang föreslås icke lärarledd schemalagd speltid inom ramen för ensemblekursen.

  • 249.
    Johansson, Catrin
    et al.
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Toftgård, Sara
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Ackordgehör. Hur kan vi lära ut ackordgehör i melodiinstrumentalundervisningen?2006Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 250.
    Johansson, Emelie
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Filmmusikens makt: hur musik kan påverka filmupplevelse2018Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Den här uppsatsen handlar om hur musik kan påverka upplevelsen av rörlig bild, samt processen kring att skriva musik till. En scen ur filmen Jurassic Park från 1993, har använts för att skriva ny filmmusik till, med syftet att undersöka om den nyskrivna musiken kunde framkalla andra känslor än vad originalmusiken gjort. Efter förberedelser, instudering och komponerande uppkom ett nyskrivet orkesterstycke kallat The Dinosaur, som spelades in med både digitala ljud och riktiga stråkinstrument. Det genomfördes sedan en undersökning där testpersoner fick titta på både klippet med originalmusiken och klippet med den nya musiken, samt beskriva sina känslor i detta genom att svara på en enkät. Enkätundersökningen visade att testpersonerna verkade uppleva mer olika känslor när de såg klippet med den nyskrivna musiken, än när de såg klippet med originalmusiken då de svarade mer likartat. Detta arbete har resulterat i att författaren fått en fördjupad förståelse rörande komponerande av filmmusik, samt sett att filmmusik kan påverka en publiks känslor. 

2345678 201 - 250 av 597
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf