Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
2345678 201 - 250 av 977
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 201.
    Eldrot, Lena
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    En mångkulturell skola: hur tar skolan tillvara på elevers kulturella bakgrunder?2012Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 202.
    Elin, Olsson
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Ska jag minnas allt det här?: En studie om att memorera klassisk musik2019Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Vid musicerande kopplas minnen, som det auditiva, det visuella och det motoriska minnet på. Dessa minnen är av stor vikt när det kommer till att spela musikstycken utantill. Det auditiva minnet minns melodier och harmonier, det visuella minns mönster och det motoriska minns  rörelser, så som greppväxlingar. 

    Syftet med detta arbete är att undersöka hur metoder för memorering kan utformas och genomföras. Studien utfördes på de första två satserna av Francis Poulencs Flöjtsonat, där olika metoder för memorering undersöktes. Memoreringen av första satsen inleds enbart på gehör utan att betrakta noterna, medan andra satsen instuderas först med noter för att sedan läras in utantill. Memorering är en tidskrävande process, vilket gjorde det nödvändigt att tillämpa flera metoder för utantillspel under tidens gång. De båda satserna studerades in utantill, dock med varierande säkerhet. Tidsaspekten blev en central del under arbetet, memorering tar tid och är ingenting som går att stressa fram. 

  • 203.
    Ellus, Jesper
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    ”Vad har man datorn till?”: ett arbete om datorns programvaror som hjälpmedel2017Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 204.
    Elmquist, Hanna
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    INTERPRETATION INOM SÅNG- PEDAGOGIK I DEN AFROAMERIKANSKA GENREN2016Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Abstract svenska

    Studiens syfte var att undersöka hur sångundervisning idag tar sig an interpretation, med inriktning på musikergymnasium. Idag känner många sångelever till begreppet och har varit i kontakt med det i sin undervisning, men då jag själv utbildades var så inte fallet. Denna studie undersöker därför om och hur utveckling skett på området.

    Interpretation är även ett bekant begrepp för den som ägnar sig åt exempelvis musikal, eller opera, men det är inte lika vanligt att man talar om begreppet inom jazzvärlden, således har jag valt att inrikta mig på att undersöka de afro- amerikanska genrerna, och med det avses för det mesta pop, soul, jazz, visa, blues.

    Studien använder sig av intervjuer, deltagande observationer, samtal och litteratur. Jag har närvarat vid två musikgymnasium, och informanterna i studien är sångerskor och sångpedagoger inom afro-genren.

    Analysen visar att inom litteraturen på området rör det sig främst om metodik för musikal och/eller opera, dock är dessa metoder även anammade inom de afro- amerikanska genrerna för det mesta. De måste dock modifieras och användas annorlunda då sångare inom afro- genren oftast icke har så givna scenarion att förhålla sig till som inom opera och musikal, vilket jag upptäckt under mina deltagande observationer vid två musikergymnasium. Detsamma framgår i de intervjuer jag genomfört.  Undervisningen i interpretation blir således ett verktyg för att utveckla sin förmåga till uttrycksfullhet.

     

    Nyckelord: sångare, interpretation, jazz, utbildning, musikal, opera, sång.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 205.
    Eneström, Marit
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    När själen sjunger: en introduktion till Diane Austins musikterapeutiska modell Vocal Psychoterapy2010Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Denna uppsats är en deskriptiv studie av den amerikanska musikterapeuten Diane Austins musikterapeutiska modell, Vocal Psychotherapy. Austin använder sig av röst, sång och improvisation inom en analytiskt orienterad musikpsykoterapi i syfte att främja intrapsykisk och interpersonell integrering och förbättrad livskvalitet för klienten. Uppsatsen består av en litteraturstudie, intervju och videodokumentation, vilka belyser både teoretiska och kliniska aspekter av modellen. Studien är kvalitativ med en hermeneutisk ansats för förståelse och tolkning av det undersökta materialet.

  • 206.
    Enghag, Markus
    et al.
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Ljung, Karin
    Kungl. Musikhögskolan.
    Strategier vid klassrumsmusicerande. Samtal kring teorier och praktiker i musikundervisning2008Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    2008_92_Enghag_Ljung.pdf
  • 207.
    Englin, Anders
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Att skriva låtar med och utan begränsningar: En undersökning av ramars påverkan på kreativa processer2019Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna uppsats är att undersöka om, och i så fall hur, ramar påverkar min kreativa process när det kommer till att skriva låtar. Fem låtar har skrivits delvis eller helt färdigt och jag har i arbetet med tre av dem begränsat mig själv kreativt på olika sätt och med de övriga två har jag inte gjort det. Jag har fört loggbok efter varje genomfört arbetspass och har använt den för att analysera hur arbetsprocessen har fortlöpt och framför allt upplevts.

    Resultatet av min undersökning är att ramar kan fungera som en katalysator för min kreativa process. Eftersom jag upplevt att mer övning inom området är den viktigaste faktorn för att jag ska utveckla mina färdigheter som låtskrivare kommer jag fortsättningsvis också använda olika ramar när jag skriver låtar då de kan stimulera till arbete.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 208.
    Englin, Anders
    et al.
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Lindell, Samuel
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Individualisering i gruppundervisning: Om piano- och gitarrlärares didaktiska strategier2020Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att utifrån ett sociokulturellt perspektiv undersöka hur piano- och gitarrlärare ser på och upplever sig arbeta med individualisering i gruppundervisning. Metoden som använts är enskilda intervjuer i semistrukturerad form.

    Resultatet från studien visar att de intervjuade instrumentallärarna diskuterar flera olika typer av strategier för individualisering som de säger sig arbeta med i gruppundervisning. Varierande kunskapsnivå inom elevgruppen är något som samtliga informanter menar kan vara en svårighet med undervisningsformen och fem av de sex intervjuade lärarna uppger också att de delar in sina elevgrupper efter kunskapsnivå. Informanterna är eniga om att gruppundervisning ger goda förutsättningar för samspel, dock upplever de att undervisningsformen försvårar arbetet med elevers instrumenttekniska färdigheter. Några av informanterna uttrycker också att de använder olika didaktiska strategier för individualisering i gruppundervisning som innefattar vad vi tolkar som kamratlärande och scaffolding.

    Analys av insamlad empiri kopplad till studiens teoretiska utgångspunkter antyder att tillgång till gemensamma kulturella redskap, lärare och elever emellan, kan gagna elevers musikaliska utveckling. Vidare diskuteras en möjlig komplexitet i de avvägningar en lärare behöver göra i samband med tillämpning av didaktiska strategier som syftar till att möjliggöra scaffolding elever emellan. Dessutom diskuteras huruvida lärande i grupp kan ha möjligheter att ge elever större musikaliska upplevelser än vad som är möjligt i individuell undervisning.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Individualisering i gruppundervisning
  • 209.
    Englund, Daniel
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Konsten att vara ledare. Ledarskap inom Sveriges SMASK-organisationer2009Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    2009_19_Englund.pdf
  • 210.
    Engquist, Christian
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Högstatus inom presentationsteknik: ekot av alfahannes vrål2010Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Både människor och djur har i alla tider och alla kulturer sett vissa individer i sin omgivning som ledare. De har känt sig manade att lyssna på dem, följa dem och tro på dem. Jag har intresserat mig för vad det är som föranleder detta beteende, eftersom det är min fasta övertygelse att det styr vårt samspel med andra individer än idag, överallt och ständigt. I sökandet efter en biologisk förklaring, där vissa egenskaper och kroppsliga attribut sannolikt spelar betydligt större roll än andra, har jag utgått ifrån begreppet hög social status (äv. högstatus). Jag visar i denna uppsats att detta begrepp innefattar en rad mekanismer som sitter djupt rotade i oss, när det handlar om vem vi väljer att se upp till och följa. En spontan tanke är att kunskapen om detta i högsta grad borde vara relevant vid muntliga framställningar av olika slag. Syftet med min undersökning är därför att undersöka i vilken utsträckning konceptet hög social status är förankrat bland personer som jobbar med utbildning inom presentationsteknik.

    I uppsatsens inledning konstaterar jag att gängse strategier kring kroppsspråk inom presentationsteknik bygger på mekanismerna kring hög social status, men att begreppet i sig överhuvudtaget inte förekommer i litteraturen på området. När det gäller samma litteratur så noterar jag dessutom att imitation som metod att träna egenskaper hos sig själv, med ett undantag, antingen fördöms eller ignoreras. I min undersökning har jag valt att intervjua tre personer som utbildar inom presentationsteknik, för att ta del av vilken nytta de tycker att man har av att känna till mekanismerna kring högstatus när man talar inför andra, samt om de själva använder begreppet. De får också redogöra för hur de ser på imitation som metod att träna egenskaper som har med presentationsteknik att göra. Resultatunderlaget kommer från tre kvalitativa telefonintervjuer.

    Undersökningen tyder på att begreppet hög social status har en mycket svag förankring bland personer som utbildar inom presentationsteknik. Anledningen till detta skiljer sig åt mellan de tillfrågade, men tycks ha att göra med att man antingen redan använder ett motsvarande begrepp, tycker att begreppets funktion är irrelevant, eller också först nyligen har börjat se dess relevans. I intervjuerna framkommer att man bedriver sin utbildningsverksamhet på vitt skilda grunder, och de som renodlat en viss teori kring kommunikation tenderar att tycka att företrädare för andra hållningssätt missar det väsentliga.

    Samtliga tillfrågade anser att imitation kan spela en positiv roll när det handlar om inlärande. De två respondenter som arbetar med kroppsspråk i sin undervisning talar dock hellre om inspiration än om imitation, medan den respondent som inte alls arbetar med kroppsspråk lättare accepterar begreppet. Min tolkning av detta är att kroppsspråk, enligt respondenterna, snarare bör inspireras fram än imiteras, medan mer abstrakta handlingar, som att ställa öppna frågor, kan kopieras rakt av.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    2010_22_Engquist.pdf
  • 211.
    Engström, Fredrik
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Körsång: några amatörsångares tankar och upplevelser2009Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 212.
    Engström, Joel
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Upplevelsemetodik: Om externa live-upplevelser som pedagogiskt verktyg i estetisk gymnasieutbildning2019Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie var att undersöka förutsättningar för, och effekter av, synergier i en gymnasial utbildning inom musik och teater där live-upplevelser är ett pedagogiskt inslag. Studien genomfördes via enkätundersökningar och en gruppintervju för att fånga både elev- och lärarperspektiv. Urvalsgruppen var besökare till den nyskrivna musikdramatiska föreställningen Om Människan som spelades i två etapper på två orter av olika storlek. Resultatet visade att live-besöket kan utgöra och främja flera av skolverkets examensmål och kunskapskrav i enskilda kurser samt utveckla elevens konstnärskap och vidga elevens syn på det givna konstnärliga mediet. I studien kan även konstateras att det från kulturinstitutioner och regering finns en önskan om att nå ut till barn och unga, samt att det hos urvalsgruppen finns behov för, och önskan om, live-besök i utbildningen. Studiens resultat kan öppna upp för vidare forskning kring estetiska gymnasieutbildningars integration i det samhälleliga kulturlivet.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 213.
    Enochsson, Emelie
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Öva dubbelgrepp: En jämförelse mellan tre fiolskolor2021Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Studiens syfte bygger på en vilja att undersöka vilken typ av övningsböcker med inriktning på dubbelgrepp som ger mig motivation och god progression. För en framtida fiolpedagog är det viktigt att ha goda kunskaper i tekniken och hur den kan introduceras för att kunna hjälpa sina elever. Studien är en självstudie och sker genom utforskandet av olika övningar från tre övningsböcker inom den västerländska konstmusik-traditionen. Övningsböckerna används vid fem tillfällen var där den egna övningen observeras och dokumenteras genom loggboksanteckningar, videodokumentation och en självvärderingsskala. Resultatet visar att en specifik övningsbok inte är helt avgörande för framgången med dubbelgreppsteknik. Det framkommer också att lärarens roll är av stor vikt för den egna övningen om det så sker genom instruktioner i övningsmaterialet eller genom fysisk lektion. De övningsperioder som genomfördes utan goda instruktioner har negativ inverkan i form av minskad motivation. Övningsböcker kan vara en bra hjälp om bokens upplägg är i samklang med violinisten, men den verkligt motiverande och influerande rollen har läraren. 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 214.
    Enochsson, Emelie
    et al.
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Hovmark, Maja
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Förtroendefulla relationer i enskild musikundervisning: Elevers erfarenheter av sång- och instrumentalpedagogers relationskompetens2022Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med föreliggande studie är att ur ett elevperspektiv undersöka vad relationskompetens kan innebära i enskild musikundervisning på gymnasium. Det empiriska materialet som ligger till grund för studiens resultat är inhämtat genom fokusgruppssamtal med elever från en gymnasieskola med musikprofil. Empirin har sedan analyserats utifrån ett relationellt perspektiv. Tidigare studier inom området visar att goda lärare-elev-relationer har positiv inverkan på elevers lärande och sociala utveckling. Utmärkande för sång- och instrumentalundervisning är att undervisningen ofta sker en-till-en, och därför framstår det särskilt relevant att utforska relationer mellan lärare och elev i detta specifika sammanhang. Resultatet visar att förtroende är centralt för goda lärare-elev-relationer och föreslår strategier för att uppnå detta. Förutsättningar för förtroende är enligt resultatet exempelvis lärarens musikaliska kompetens, lärarens förmåga att bemöta elevens behov och främja dennes självförtroende samt att läraren anpassar kommunikation och musikaliskt innehåll efter varje elevs individuella nivå. Relationskompetens i enskild musikundervisning på gymnasium kan således innebära att läraren individanpassar kommunikationen och den musikaliska nivån, respekterar elevens fysiska och mentala integritet samt främjar elevens tilltro till sin egen förmåga och på så vis skapar en förtroendefull relation.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    enochsson_hovmark_förtroendefulla_relationer
  • 215.
    Erik, Nilsson
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Berättande jazzimprovisation2019Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I detta arbete undersöker jag den berättande kvalité jag finner inom vissa improviserade jazzsolon. Denna kvalité har varit intressant att undersöka för att få utökade kunskaper inom improvisationskonsten och att hitta pedagogiska redskap för att undervisning i improvisation inte ska fastna i instrumentteknisk färdighet och harmonisk medvetenhet. Arbetet tar upp teorier om narrativ ur ett litteraturvetenskapligt perspektiv men tar också upp idéer om narrativ i musikalisk kontext. För att undersöka berättande improvisation har jag analyserat två jazzsolon där jag upplever denna kvalité, genomfört en intervju, spelat in egna improvisationer med en ensemble innan och efter jag praktiskt undersökt berättande improvisation. Inspelningarna har sedan spelats upp och diskuterats med en fokusgrupp. Resultatet visar på tydliga kopplingar mellan teorier om narrativ och berättande improvisation men att vägarna dit är många och att det är svårt att peka på objektiva företeelser som skapar detta.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 216.
    Erika, Hammarberg
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Symfoniorkester eller storband?: En jämförande studie av symfoniorkester- och storbandsdirigenter2019Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Studiens syfte var att undersöka hur dirigenter för symfoniorkester och storband använder olika tecken i sin kommunikation samt att se om det fanns tydliga likheter och skillnader mellan de olika orkesterformerna. I studien har ett socialsemiotiskt och multimodalt perspektiv använts. Dirigenterna har analyserats utifrån bland annat vilka teckensystem de använder i sin kommunikation med musikerna. Videoobservation har använts som metod och materialet har tagits från siten www.youtube.com Urvalet har bestått i inspelningar av världskända professionella dirigenter som dirigerar professionella orkestrar, några av de bästa inom sitt fält. Resultatet påvisar att dirigenterna ofta använder många teckensystem simultant. Dirigenterna använder en del gemensamma tecken men även många personliga tecken för sin kommunikation. Det framkom vissa skillnader mellan genrerna men då resultaten även skiljde sig mellan dirigenterna inom samma genre krävs mer studier för att ge ett slutgiltigt resultat. Överlag behövs fler studier på dirigering inom storbandsorkester.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 217.
    Eriksson, Caroline
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för folkmusik. Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Att spela fiol med hela kroppen: en studie i Jonny Solings pedagogiska metoder2016Studentarbete övrigt, 10 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    Caroline Eriksson, Pedagogiskt Examensarbete
  • 218.
    Eriksson, Caroline
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Ergonomi och mental närvaro i samspel för en hållbar kropp: en fallstudie om kulturella verktyg och metoder för ett ergonomiskt musicerande2017Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med studien var att undersöka och utvärdera kulturella verktyg och metoder som ingående komponenter i en strategi för ett ergonomiskt musicerande avseende främst stråkmusiker. Studien är metodologiskt genomförd som en fallstudie med semi-strukturerade kvalitativa intervjuer i kombination med observationer och tidigare insamlat datamaterial. Genom det kulturpsykologiska perspektivet kartläggs rytmik- och rörelsepedagogen Helle Axel-Nilssons kulturella verktygslåda. Axel-Nilsson är verksam vid Kungl. Musikhögskolan i Stockholm. Yttre (fysiska) påverkansfaktorer är kroppsliga besvär som uppstår av repetitiva rörelser, ensidiga och felaktiga ställningar i musicerandet. Med rätt metoder medvetandegörs vikten av dynamiken mellan spänning och avspänning. Inre (psykiska) påverkansfaktorer är en inre mental process, vi människor har möjlighet att förändra, hantera och påverka våra sinnen med tankens kraft. Mental närvaro bidrar till att upprätthålla en hållbar kropp. Det yttre och det inre samspelet bildar tillsammans en helhet och är beroende av varandra. För att vara en hållbar musiker och/eller pedagog är det viktigt att koppla samman den mentala närvaron med ergonomisk medvetenhet och att se hela kroppen som en helhet och inte som separata delar. Studiens övergripande resultat är att Axel-Nilsson kombinerar kunskaper från flera olika områden inom det yttre och det inre samt samspelet dem emellan i sin undervisning. Samspelet mellan det yttre och det inre utgör den pedagogiska metod Ki- kommunikation som Axel-Nilsson utformat och utövar. Hon arbetar med hela kroppens resurser och lyckas skapa en varierande undervisning med många sinnen aktiva. Genom att lära sig grunderna i hur man använder sin tyngdkraft i kroppens längd och rörelsemönster finner man sitt kroppsgehör för sitt kinistetiska sinne som tillsammans med mental närvaro ökar förutsättningarna för att upprätthålla en hållbar kropp.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Eriksson, Caroline - Ergonomi och mental närvaro i samspel för en hållbar kropp, 2017
  • 219.
    Eriksson, Cecilia
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Det är som att träna utan att springa: en kvalitativ undersökning om kultur på recept.2014Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    År 2010 startade Region Skåne ett pilotprojekt kallat Kultur på recept där sjukskrivna personer med diagnoserna lätta till medelsvåra depressioner, stress och långvarig smärta fick olika kulturaktiviteter utskrivet på recept. Projektet har utvecklats och förstorats och genomförs i en ny version fram till december 2014. Även Jönköpings läns landsting genomför ett nästintill identiskt projekt. Att remittera kultur på recept kan ses som en drastisk åtgärd både från primärvården och från kultursektorns håll. I denna undersökning undersöks syftet med projekten Kultur på recept och varför kultur behöver remitteras på recept. Undersökningens resultat baseras på kvalitativa intervjuer med personer från primärvården, Kultur på recept och kulturlivet i övrigt. Resultatet utgörs av fyra olika underavdelningar. Där framkommer det att primärvården är i behov av fler behandlingsalternativ för att möta det ökande antalet vårdsökande med psykisk ohälsa, att Kultur på recept kan fungera som en väg tillbaka till ökad aktivitet vid sjukskrivning, att gruppen som bildas under receptperioden utgör en viktig del av rehabiliteringen samt att Kultur på recept blir en viktig plattform där kulturpolitiska mål som tillgänglighet och delaktighet kan uppnås.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 220.
    Eriksson, Cecilia
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    När kroppen följer tanken och tanken följer kroppen: om samspelet mellan scenisk gestaltning, musikalisk interpretation och sångteknik2014Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 221.
    Eriksson, Kalle
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Faller du så tar vi emot dig: trygghet, tillit och kommunikation i gruppundervisning med fokus på kroppen som verktyg2012Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 222.
    Eriksson, Markus
    et al.
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Sandström, Ola
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Perspektiv på musikskapandets didaktik: En undersökande jämförelse mellan musik- och bildämnets skapandepraktik2021Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Utgångspunkten för arbetet är ett intresse för musikskapandets didaktik. Syftet är att jämförahur musik- och bildlärare på högstadiet ser på- och förhåller sig till skapande iundervisningen. Forskningsfrågorna gäller informanternas syn på- och förhållningssätt tillprocess, resultat, kvaliteter och portföljmetodik i relation till skapandepraktik samtinformanternas upplevda verklighet kring det andra ämnets skapandepraktik. Arbetet ärgenomgående skrivet med en hermeneutisk ansats gällande struktur, tolkning och språkval.Kvalitativa semi-strukturerade intervjuer användes för datainsamling. Ett strategiskt urval avmusik- och bildlärare intervjuades. Intervjuerna transkriberades i sin helhet och analyseradestematiskt av de två författarna. En hermeneutisk tolkningsakt eftersträvades i teori ochpraktik.Resultaten pekar på att ämnessynen är signifikant för skapandepraktik på ett större plan,genom läroplan och i praktik. Resultaten visar även på betydelsefulla skillnader mellanmusik- och bildlärarnas syn på- och förhållningssätt till skapandepraktik och portföljmetodikdär ett processfokuserat och uppgiftsfokuserat förhållningssätt till elevarbetet är mergenomgripande i bildlärarnas skapandepraktik. Hos musiklärarna visar sig ett resultatfokusoch verksfokus som mer framträdande. Resultaten visar också att musiklärarna upplever attbildämnets skapandepraktik är intressant i musikskapandedidaktiskt hänseende.Resultaten diskuteras, gentemot forskning och litteratur, utifrån identifierade teman somförkunskaper, uppgiftsfokus och verksfokus, processfokus och resultatfokus, formellaramfaktorer, genrer, vardagskultur och marknadsestetik, skapande som mål och medel samtotillräcklighet och uppgivenhet.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 223.
    Eriksson, Nina
    et al.
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Gudmundsdottir, Brynja
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Musikskolecheck. En undersökning om den nya musikskolechecken i Nacka kommun2008Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    2008_29_Eriksson_Gudmundsdottir.pdf
  • 224.
    Eriksson, Simon
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Sitter "soundet" i banden?: en undersökning om bandad- och bandlös elbas i live- och studiosammanhang2018Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie är att få en fördjupad kunskap om skillnader och likheter mellan bandad- och bandlös elbas. I studien undersöks användningsområden och även musikaliska uttryck. Metoder i undersökningen var intervju, transkribering och inspelning där en undersökning i arrangemang, musikaliskt uttryck och roll i ensemble sker.

    Studien genomfördes i tre delar: en intervjudel där fyra aktiva basister intervjuades. En del där jag transkriberade en basstämma som ledde till den sista delen med två inspelningar där jag spelar elbas. Det transkriberade och inspelade materialet är basstämman i Paul Youngs version av låten Wherever I Lay My Hat. Samma bakgrundsmusik har använts vid inspelning på både bandad- och bandlös elbas.

    Resultatet visar på skillnader i live- och studiosammanhang. Resultatet visar även att förberedelsetid på de respektive instrumenten skiftar, en differens i klang, roll och plats i ljudbilden beroende på live- eller studiosammanhang.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 225.
    Espås, Karoline
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Musik och politik: Att skapa en musikvideo med politiskt budskap2014Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 226.
    Espås, Karoline
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Skapande med klass: musiklärares strategier för undervisning i musikskapande i årskurs 4-62015Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Denna uppsats handlar om musiklärares strategier för att arbeta med musikskapande i åk 4-6. Studien har gjorts med hjälp av fyra kvalitativa intervjuer med musiklärare i grundskolan och en analys av dessa. Syftet är att få en inblick i hur musiklärare undervisar i musikskapande för årskurs 4-6 och hur undervisningen förhåller sig till det centrala innehållet för åk. 4-6 i Lgr11; ” Musikskapande med utgångspunkt i musikaliska mönster och former, t.ex. ackordföljder och basgångar” (Skolverket, 2011) med frågeställningen ”Vilka strategier har musiklärare för undervisning i momentet musikskapande för årskurs 4-6?” I resultatet framgår det att respondenternas strategier är utvecklade av dem själva och att musikskapandet ofta sker med utgångspunkt i textskapande och att de sällan arbetar med utgångspunkt i basgångar. Det framgår också att lärarna anpassar sin undervisning i förhållande till miljön i klassrummet och i relation till bedömningsarbetet och att det saknas strategier för elevernas spontana skapande.

  • 227.
    Estrada Elfvingsson, Yulia
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Musikundervisning och ADHD: En kvalitativ studie om problematiska beteenden som analyseras med hjälp av TBA-metoden under musiklektioner i grundskolan2020Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Att som ADHD- elev delta på musiklektioner i grundskolan kan skapa en hel del utmaningar. Musiksalen är fylld av auditiva –och visuella intryck och samspelar inte väl med diagnostypiska symptom som ljudöverkänslighet, koncentrationssvårigheter och brist på impulskontroll. Denna studie fokuserar på ADHD – elevers tillvaro under musiklektioner och söker ta reda på vilket förhållningssätt de har till musikämnet, vilka problematiska beteenden som är urskiljbara samt om tillämpad beteendeanalys (TBA) kan användas som ett arbetssätt för att främja inlärningen hos dessa elever. För att kunna applicera TBA- metoden på eleverna utfördes deltagande observationer samt semi-strukturerade intervjuer som insamlingsmetoder. Resultatet visade att eleverna hade en positiv inställning till musikämnet samt att flera beteenden som eleverna uppvisade under musiklektionerna gick direkt att koppla till diagnosen. Slutligen visade resultatet att TBA-metoden upplevdes vara ett framgångsrikt verktyg för att analysera olika sorters beteenden. Denna studie gjordes i förhoppning om att öka förståelsen för problematiska beteende och för att i framtiden kunna förändra och anpassa musikundervisningen i grundskolan så att det gynnar barn och ungdomar med diagnosen ADHD. 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 228.
    Eto, Ikumi
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Körsång och välmående: hur körsång kan påverka välmående och livskvalitet hos människor som lever med epilepsi2016Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 229.
    Fall, Mikael
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Det Diatoniska Munspelet: En fenomenografisk studie om hur munspelare lär sig spela böjningstoner2020Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Denna studie fokuserar på inlärningsprocessen rörande böjningstoner på diatoniskt munspel.

    Studien är grundad i tidigare forskning om munspel och munspelares kunskapsutveckling och

    har genomförts med en fenomenografisk ansats. Det empiriska materialet består av intervjuer

    med tre munspelare: en lärare, en elev och en frilansmusiker. De frågor som ställdes till

    informanterna fokuserar på hur de lärde sig tekniken att böja toner, och hur specifika

    speltekniska framsteg samt andra erfarenheter påverkade dem i inlärningsprocessen.

    Undersökningens resultat visar att böjningstoner på diatoniskt munspel är en teknik som kan

    beskrivas, av till exempel lärare, men som fram för allt måste kännas fram av den som lär sig

    för att effekten ska uppkomma och utvecklas till en färdighet. I samband med att någon lär sig

    böjningstoner samverkar flera aspekter, som munspelarens förmåga att experimentera själv

    och att imitera andra. En annan aspekt som kan påverka är hur den lärande uppfattar och

    tolkar beskrivningar från andra. Dessutom har det betydelse i vilken position på ett diatoniskt

    munspel som en ton böjs då förutsättningarna för att böja toner skiljer sig mellan olika

    positioner. Undersökningen visar också att böjningstoner på diatoniskt munspel bidrar till att

    instrumentet får större möjligheter, inte bara tonmässigt och harmoniskt utan även

    konstnärligt uttrycksmässigt.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 230.
    Falthin, Annika
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Meningserbjudanden och val: en studie om musicerande i musikundervisning på högstadiet2015Doktorsavhandling, monografi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    Abstract

    Affordance and choice: performing music in lower secondary school

    The purpose of this study is to elucidate affordances and meaning-making processes where students in Compulsory lower secondary education learn to play music together in music class. The data consists of a series of observed music lessons, performances and stimulated recall interviews in two 8th form classes, video recorded in the course of one term.

    The analysis focuses on students’ and their teacher’s musical interaction and sign making during music class. In order to explore multimodal aspects of sign making in teaching and learning, the study rests on a theoretical framework of social-semiotic multimodality and design theory of learning. Nine students, strategically selected, were observed more frequently than the rest. Excerpts of their singing and playing music on different occasions were transcribed into scores in which musical notation together with other graphic signs and written descriptions represent the events. The scores visualise mul- timodal aspects of musical interaction, which made a 'fine grained' analysis of meaning-making processes possible. Further, an analysis was made of how the students and their teacher expressed themselves about the playing and learning and how this related to their observed actions.

    The result reveals how the teacher’s physical and verbal communicative sign combinations and choice of repertoire conveyed several layers of mean- ing by means of instructions for playing and by references to different dis- courses and genres. During lessons the principle of recognition was present in all of the teacher's sign making but it might be expressed in different modes including expected actions that surprised, amused and helped students to link different musical parameters together. Through transmodal transla- tions of the teacher’s signs, students, linked short fragments of their parts together, and taking turns with the teacher, made longer musical lines. It was found that students’ activities and utterances indicated that a shared sense of meaning and acceptance took precedence over personal musical wishes and preferences.

    The study contributes to a close insight and understanding of how young people's meaning-making processes may be manifested in music 'teaching- and-learning' in heterogeneous classes, as well as of the significance of teachers’ sign-making in that process. The results of the study warrant a discussion of how musical learning is made possible and is restricted de- pending on how music teaching in schools is designed.

    Keywords: music teaching, musical interaction, meaning making, semiotic resources, re-design, transmodality, dialogue 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 231.
    Falthin, Annika
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Olika modaliteter för transkription och analys i musikpedagogisk forskning – metodutveckling?2018Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Ladda ner (pdf)
    Falthin, A. Abstract NNMPF18
  • 232.
    Falthin, Annika
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    ‘Transmodal’ recognition and rhythm ‘in time’ as resources in formative assessment practices2016Ingår i: 8th International Conference on Multimodality, 8ICOM, 2016Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    Abstract
  • 233.
    Falthin, Annika
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle. Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik- och medieproduktion.
    ‘Transmodal’ translation in ‘teaching-and-learning’ music 2016Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Ladda ner (pdf)
    sammanfattning
  • 234.
    Falthin, Annika
    et al.
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Backman Bister, Anna
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Leijonhufvud, Susanna
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Persson, Mikael
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Vad är praktiknära forskning?2021Ingår i: A prima vista: Möjligheter och utmaningar med praktiknära forskningsprojekt i musikpedagogik / [ed] Anna Backman Bister och Mikael Persson, Stockholm: Kung. Musikhögskolan , 2021, 1, s. 17-29Kapitel i bok, del av antologi (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 235.
    Falthin, Annika
    et al.
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Fredriksson, Carna
    Eskistuna kommun.
    Maria, Steen
    Eskilstuna kommun.
    Kunskapa och 'vara' i musik2021Ingår i: A prima vista: Möjligheter och utmaningar med praktiknära forskningsprojekt i musikpedagogik / [ed] Anna Backman Bister & Mikael Persson, Stockholm: Kungl. Musikhögskolan , 2021, 1, s. 61-85Kapitel i bok, del av antologi (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 236.
    Falthin, Annika
    et al.
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Mars, AnnetteMalmö universitet.
    Perspektiv på musikpedagogiska praktiker: Undervisa i musik – ett komplext uppdrag2020Samlingsverk (redaktörskap) (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    I antologin är kapitel samlade som ut olika perspektiv behandlar undervisning och lärande i musik samt musiklärares professionsutveckling. Karl Asp problematiserar genrebegreppet och exemplifierar hur det är möjligt att planera sin musikundervisning utifrån resonemang om vad genre kan tänkas vara och innebära. Konsekvenser av genrer och de praktiker som kan uppstå i ensembleundervisning när det gäller genreinriktningar med särskilt fokus på genusfrågor behandlar Carina Borgström Källén. Med Spotify som exempel beskriver och problematiserar Susanna Leijonhufvud strömmade musiktjänster och vad det kan innebära för möjligheter och risker för lärande i musik. Hur framåtsyftande återkoppling kan ta sig uttryck i musicerande situationer i skola beskriver och diskuterar Annika Falthin. Sverker Zadig redogör för sin forskningsprocess om informella ledare i körer och konsekvenser av olika använda forskningsmetoder. Aktionsforskning och kollegialt lärande belyser Johan Nyberg och hur det kan stärka musiklärares professionsutveckling. Professionsutveckling är även centralt i Annette Mars text som handlar om hur musiklärares ämneskunnande och hur deras musikdidaktiska förmåga kan medvetandegöras. Avslutningsvis sammanfattar Cecilia Ferm Almqvist antologins olika ämnesområden och teoretiska ansatser utifrån ett relationellt perspektiv.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Falthin & Mars (2020). Perspektiv på musikpedagogiska praktiker: Undervisa i musik – ett komplext uppdrag
  • 237.
    Falthin, Peter
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    The Meaning of Making: Mapping Strategies in Music Composition2016Ingår i: International Conference on Music Perception anc Cognition, 14th Biennial Meeting: Proceedings / [ed] Theodore Zanto, San Francisco: University of California Press, 2016, s. 183-185Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Abstract—One way to think of creative processes is as recontextualizations of perceptions and conceptions of reality. Impressions and ideas are seen from new perspectives and connected in new ways before entered into a new context in a different form, which may or may not include shifts in modality or form of representation. This study is about how composition students give musical expression to extra-musical phenomena and how they relate their musical thinking to other forms of representation. It involves studying what mapping strategies the student composers develop in order to establish relationships between different forms of representation, but also to study the meaning making processes in both the analysis and synthesis phase of the restructuring of concepts.

    The how-questions imply a qualitative approach and method. Data comprise a wide variety of sketch material, as well as scores, performances and recordings of the finalized compositions, and in-depth interviews with the student composers in relation to these materials. In all the studied cases, composition process began with extramusical considerations in the form of narratives, imagery or some kind of physical phenomena (e.g. geometrical concepts, acoustical phenomena and tactile qualities). Typically there would appear several creative processes in different modalities converging into musical form along the composition process. Results suggest that these students intend their music to represent extramusical phenomena and concepts in as far as they take that as points of departure for developing compositional concepts, but also for shaping musical expression. To a varying degree, these extramusical considerations are meant to be conveyed in the music. 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 238.
    Falthin, Peter
    et al.
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Dahlstedt, Palle
    Göteborgs universitet, IT-universitetet, Chalmers.
    Creative Structures or Structured Creativity?: Investigating algorithmic composition as a pedagogical tool2010Ingår i: The 11nth International Conference on Music Perception and Cognition (ICMPC11): Book of Abstracts / [ed] Steven M. Demorest, Steven J Morrison & Patricia S Campbell, Seattle: University of Washington Press, 2010, s. 125-Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    CREATIVE STRUCTURES OR STRUCTURED CREATIVITY (Investigation algorithmic composition as a pedagogical tool) Peter Falthin, PalleDahlstedt Royal College of Music, Stockholm, Chalmers Technical University, Gothenburg peter.falthin@kmh.se palle@chalmers.se

    ABSTRACT

    This empirical study aims to depict how composers develop and structure creative resources, aided by algorithmic methods and other means of structuring material and processes. The project is not meant to be conclusive, but rather to form a point of departure and raise questions for further theoretical and empirical study in the field. Implications for teaching and learning composition and for designing interactive musical tools are expected. In specific, this paper concerns concept development within learning of music composition: if, how and to what extent this is comparable to that of language-based learning. The research project in progress sets out to study cognitive processes of composers working to integrate the outcome of composition algorithms, with the subjective compositional aim and modus operandi. However, in most cases the composer is also designer of the algorithm or at least of its specific application to the compositional problem. Consequently the strategies involved in designing and applying compositional algorithms need to be considered and discussed insofar that they too are part of the integration process. The study at hand draws from research conducted in cultural-historical psychology, cognitive psychology and linguistic theory, concerning internalization, development of concepts and syntactic and semantic aspects of musical structures. 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    sammanfattning
  • 239.
    Ferm Almqvist, Cecilia
    et al.
    Södertörns högskola.
    Leijonhufvud, Susanna
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle. Luleå Tekniska universitet.
    Ekberg, Niclas
    Luleå Tekniska universitet.
    Explorativ bildning i strömmande medier: Spotify som ett case2020 (uppl. 1)Bok (Övrigt vetenskapligt)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 240.
    Ferntoft, Gabriel
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Trummornas klangvärld: Trumlärares didaktiska förhållningssätt till trummornas klangvärld vid enskild instrumentalundervisning på gymnasienivå2023Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Den här kvalitativa studien syftar till att bidra med kunskap om trumlärares didaktiska förhållningssätt till trummornas klangvärld vid enskild instrumentalundervisning på gymnasienivå. Studien inkluderar semistrukturerade intervjuer med fyra trumlärare för att ge insikter om deras upplevda erfarenheter av ämnet.

    Studiens resultat visar på att trumlärare ofta arbetar med trummornas klangvärld i förhållande till främst ensembleundervisning genom att arbeta med klangvärld utifrån en specifik låt eller genre. Resultaten visar också att undervisning om klangvärld enligt trumlärare kan vara utmanande då elevernas kunskapsnivå generellt är så pass låg att andra mer grundläggande färdigheter bakom trummorna, som teknik och dynamisk kontroll, måste adresseras först. Andra utmaningar trumlärare står inför är resurs- och tidsbrist.

    Studien betonar, i samstämmighet med tidigare forskning, att arbete med trummornas klangvärld är en central del av det konstnärliga skapandet bakom trummorna, att detta arbete bör ske utifrån flera olika perspektiv och fokus om målet är att skapa en så bred kunskapsbas som möjligt samt att workshops kan vara ett både utvecklande och tidseffektivt sätt att arbeta med trummornas klangvärld på.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 241.
    Fervenza, Manuel
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Låtskrivning och arrangering för loop-pedal2021Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Detta projekt har handlat om att komponera musik med hjälp av loop-pedal. Musiken som komponerades skulle också kunna framföras på loop-pedal. Målet var att skriva två låtar för loop-pedal och att bli mer förtrogen med att komponera och framföra live-loopingmusik.

    Vidare ställdes frågan hur låtskrivning för loop-pedal skiljer sig från tidigare erfarenheter av låtskrivning. För att uppnå ett resultat hölls fyra låtskrivarsessioner som dokumenterades genom dagboksanteckningar och videoinspelningar. I anteckningarna dokumenterades datum och tid, vad som gjorts under arbetstillfället och även min motivation och känslostatus. Den nedtecknade dokumentationen tillsammans med videoinspelningar analyserades för att svara på syftesfrågor och få fram ett resultat. Arbetet har resulterat i en färdig låt som fick namnet ”No Friend of Mine”. Två skillnader mellan låtskrivning för loop-pedal och mina tidigare erfarenheter presenteras också i resultatet. Det ena var att arbetet med låtens form förändras då de individuella looparnas start- och stoppunkter måste tas i beaktande. Det andra var den harmoniska begränsning det innebär att jobba med loopar. Då en loop innebär att ljudet, eller ackorden i det här fallet upprepas, blir det svårare som låtskrivare att lägga in tonartsförändringar eller enstaka ackordförändringar.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 242.
    Fervenza, Manuel
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Smartphones och surfplattor i musikundervisningen2023Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Dagens mellan- och högstadieelever lever i en digitaliserad värld där smartphones och surfplattor är en självklarhet. Samtidigt har applikationer för musikskapande blivit fler och bättre, och musikundervisning med digitala verktyg finns idag med i det centrala innehållet i kursplanen för ämnet musik i grundskolan. Syftet med uppsatsen var att ta reda på i vilken utsträckning mellan- och högstadieelevers digitala litteracitet med surfplattor och smartphones kan användas som redskap i musikundervisning samt vad de digitala verktygen kan erbjuda elever och deras lust att musicera. Utifrån ett sociokulturellt perspektiv och med fokus på lärande och medierande verktyg undersöktes mellan- och grundskoleelevers tillgång till, erfarenhet av, och lust att musicera med surfplattor och smartphones. Detta gjordes genom en kvantitativ enkätundersökning där 222 elever från fem olika skolor runt om i Sverige agerade respondenter. Resultatet visade att de allra flesta mellan- och högstadieelever har tillgång till en surfplatta eller smartphone och att de också använder redskapet dagligen. Dock var det endast en liten minoritet som hade erfarenhet av att skapa musik och spela virtuella instrument på surfplatta och smartphone. Detta mynnade ut i en diskussion där musiklärarens roll i att presentera surfplattor och smartphones som medierande redskap lyfts som viktig. Läraren bör ge eleverna ett sociokulturellt sammanhang där surfplattor och smartphones är medierande redskap och eleverna hittar meningserbjudanden även för musikskapande i artefakten. 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 243.
    Fjällström, Jonathan
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    "Oj, vad roligt med en tjej som spelar trummor!": Fyra trummisars upplevelser och tankar analyserade ur ett genusperspektiv.2024Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med föreliggande studie är att ur ett genusperspektiv synliggöra fyra trummisars uttryckta upplevelser och tankar av att vara trummis. Två kvinnliga och två manliga trummisar har intervjuats och därefter har deras upplevelser och tankar analyserats utifrån ett genusperspektiv för att hitta likheter och skillnader i hur det är att vara trummis som man respektive kvinna. För att komma fram till studiens resultat användes semistrukturerade intervjuer. Resultatet visar att det både finns likheter och skillnader i manliga och kvinnliga trummisars upplevelser och tankar om att vara trummis. De största skillnaderna rör ämnena förebilder, orosmoment och bemötandet av andra.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 244.
    Fløgstad, Guro
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Att se allas behov: en studie av resurser och utmaningar i en pop- och rockensemble med olika musikaliska förutsättningar2018Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Att leda en ensemble med olika musikaliska förutsättningar kan bjuda på utmaningar då det är många behov som ska tillgodoses på samma gång. Läroplanens krav om individanpassad undervisning ökar pressen för lärare att kunna bemöta alla individer i den svenska skolan i dag, och en fördjupad kunskap kring ämnet krävs för att läraren ska lyckas att få sina elever att nå målen. I denna studie utforskas olika tillvägagångssätt att lära ut låtar till en pop- och rockensemble där deltagarna har olika kunskapsnivå. Syftet är att utforska metoder som passar för mer respektive mindre erfarna deltagare i en ensemble samt se vilka resurser och utmaningar som finns i en ensemble med olika musikaliska förutsättningar. Studien har inletts med en aktionsforskning på en pop & rock-ensemble som dokumenterats med enkäter från deltagarna och dagbok från mig, ensembleläraren. Därefter genomfördes en kvalitativ intervju med de deltagande. Till grund för analysen ligger det kulturpsykologiska perspektivet, Vygotskijs teori om den proximala inlärningszonen samt teorien om kulturella verktyg. Resultatet visar att föredraget tillvägagångssätt verkar bero lika mycket på vilket instrument deltagaren spelade som vilken nivå de var på. Resultatet visar även att erbjudande av olika kulturella verktyg ökar sannolikheten för att både mer och mindre erfarna kan lära utifrån sin kunskapsnivå. En resurs i studien var att kamratlärande uppstod som strategi i processer där ensembleledaren inte räckte till, medan en utmaning var att anpassa undervisningens utefter varje bandmedlems proximala inlärningszon. Studien visar också på att trivsel och ett stödjande psykiskt klimat i en grupp spelar en avgörande roll i hur ett lektionstillfälle som helhet upplevs, och att ett tillvägagångssätt med rytmik verkade vara det som både mer och mindre erfarna deltagare tyckte bäst sammanlagt om. Om toleransen för varandras olika kunskapsnivå höjs, och personers olikheter ses på som en resurs istället för motsatsen tror kan det leda till en mer inkluderande musikvärld och i förlängningen en bättrad självkänsla bland människor i vårat samhälle. 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 245.
    Folkesson, Elin
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Musiken i den svenska Waldorfskolan: en undersökning av tre musiklärares syn på musikämnet2013Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 246.
    Forsberg, Annie
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Musik som (hjälp)medel i språkundervisningen: En kvantitativ enkätstudie om elevers upplevelser av musikens betydelse för språkutveckling2020Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Det förekommer studier som pekar på att det finns fördelar i att använda musik i språkutvecklande syfte. Frågan är hur vanligt det är att musikmetoder används i språkutvecklande ändamål av lärare ute i skolorna, och vilken syn elever har på musik som metod? Syftet med denna undersökning var därför att ta reda på hur elever i ämnet svenska som andraspråk ser på musik som medel i språkundervisningen, samt hur de anser att musik kan påverka på andra sätt. För att ta reda på detta användes en kvantitativ metod, genom internetbaserad enkät. Undersökningens resultat visar att många av eleverna inte har stött på musik som medel i undervisningen, men att de inte är främmande för tanken på det. De som varit med om musik i språkutvecklande syfte visar dock på tankar om att olika musikmoment passar för olika ändamål. Resultatet visar även att eleverna anser att musik har stor påverkan på människors känslor. Därför är frågan om huruvida ämneslärarutbildningen i svenska som andraspråk bör inkludera musikdidaktik viktig för framtida forskning att besvara.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 247.
    Forsberg, Daniel
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    En resa mot frizonens mittpunkt: En etnografiskt inspirerad studie av ett kulturskoleprojekt2019Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Kulturskolans verksamhet når många gånger på grund av begränsad ekonomi och utanförskap inte ut till de socioekonomiskt utsatta områdena i Sverige, varför Kulturrådet genom utvecklingsbidrag möjliggör kostnadsfri undervisning till nya målgrupper. Syftet med föreliggande studie har därför varit att beskriva och utvärdera ett av Kulturrådet finansierat projekt som riktar sig till ungdomar på en skola i ett socioekonomiskt utsatt område, samt undersöka resultatet av ett empowermentbaserat undervisningssätt. Ett sociokulturellt perspektiv har legat till teoretisk grund för studien. Projektet som pågått under två terminer har genomförts med inspiration av etnografiska metoder. I resultatet framkom att deltagande elever motiverats att delta i fortsatt verksamhet då de fått komma till Kulturskolans lokaler som skiljer sig på ett positivt sätt ifrån grundskolans. Eleverna talar positivt om de situationer då de upplevt bemästring av musikaliska utmaningar och påtalar vikten av att få delta i en liten grupp där de blir sedda och får de resurser de behöver. Efter genomförande av studien konstaterades gällande projektets förutsättningar att det bristande engagemanget från grundskolan begränsade möjligheterna till att nå alla elever och inte minst nå uttill dem. I hänsyn till de positiva aspekter den empowermentbaserade undervisningen påvisade, däribland möjliggörandet av det studerade inträdet i ”Zone of Proximal Development”, skulle projektet med rätt förutsättningar kunna utvecklas till en frizon för fler barn i socioekonomiskt utsatta områden.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 248.
    Forsberg, Mimmi
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Jakten på popsoundet: konsten att utveckla sound utifrån sångideal2018Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Det kan finnas många svårigheter med att hitta ord för vad man vill lära sig när det gäller något man ännu inte har kunskap om. Studiens syfte är att undersöka hur en sångare kan arbeta med rösten utifrån ett givet sångideal och hur det i sin tur kan påverka det individuella soundet. I denna rapport syftar sound på den sångteknik sångare medvetet eller omedvetet väljer att använda vid sång av olika slag.

    Studien genomfördes genom sångteknisk analys av en vald låt, Halo, tillsammans med ett valt sångideal, Beyoncé. Analysen fokuserades kring ansatser och frasslut samt begrepp från två valda sångtekniker, Estill Voice Training System och Complete Vocal Technique. Till studien finns även klingande material i form av två inspelningar av låten som gjordes för att tydliggöra eventuella skillnader av röstanvändning. Den ena genomfördes innan undersökningen påbörjades utan sångtekniska ramar och den andra inspelningen genomfördes efter att undersökningen var slutförd och skulle återspegla liknande sångteknik som sångidealet.

    Resultatet visar att det finns många positiva effekter av att ha sångliga förebilder men att det också förutsätter ett sunt förhållningssätt till att öva upp vissa förmågor. En del av att nå sina mål kan vara att få handledning och hjälp för att komma vidare. 

    Då rösten är ett organiskt och dynamiskt instrument kan det användas därefter med dess ytterligheter. Till detta krävs ibland ett mod att våga utveckla dessa färdigheter och att gå utanför hur man är van vid att sjunga.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 249.
    Forsberg, Mimmi
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Motivera mig!: Förebilders betydelse för motivation att lära2019Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Studiens syfte är att belysa frågan om betydelsen av förebilder för sångares motivation att lära i sångundervisning. Fokus för studien har varit att undersöka på vilka sätt förebilder kan skapa motivation på ett meningsfullt sätt åt sångelevers lärande samt på vilka sätt jag, som forskande lärare, med stöd av aktionsforskning kan utvecklas på ett meningsfullt sätt som pedagog. Då aktionsforskning utgår ifrån vad som sker i olika situationer, har undersökningen bearbetats ur det vetenskapsfilosofiska perspektivet pragmatism. Undersökningen genomfördes genom sånglektioner med två elever som hade varsin sångförebild de ville arbeta utifrån. Eleverna förde parallellt med lektionerna en loggbok över deras lärandeprocess och det gjorde även jag, som undervisande lärare. Elevernas loggböcker användes sedan som underlag för den fortsatta lektionsplaneringen och analyserades efter att undersökningen var slutförd. Analysen av elevernas loggböcker visade olika teman av vikt för elevernas motivation att lära. Dessa teman presenteras i resultatkapitlet och är självförtroende, trygghet, erfarenheter och att skapa mening för sitt lärande. Genom pragmatism, som vetenskapsfilosofiskt perspektiv, har undersökningen lyft betydelsen av elevernas erfarenheter och meningsskapande för deras lärande. Diskussionskapitlet tar upp hur lärare kan arbeta för att möta elevers individuella behov, hur elev och lärare kan fungera som resurser för varandra för att främja lärande samt hur dialogen mellan lärare och elev kan användas som ett redskap i undervisningen för att skapa medvetenhet, mål och nytta för lärandet.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 250.
    Forsgren, Sanna
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Klassiskt, jazz och lärande: jämförelser mellan två musikgenrer inom pianoundervisning2018Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I detta självständiga arbete har jag undersökt hur pianopedagoger som undervisar i den klassiska genren och i jazzgenren förändrar sin undervisning beroende på vilken genre elevenspelar i. Målet var att se vilka likheter och skillnader som finns i undervisningen samt att fåkunskap om hur jag som pianist och pedagog kan dra nytta av en sådan jämförande studie. Syftet med undersökningen var att hitta konkreta jämförelsepunkter mellan genrerna samturskilja hur pianopedagoger såg på undervisningen beroende på genre. Men även att som klassisk pianist få en inblick i jazzens tekniska värld och se om de två olika genrerna kanske inte är så olika i grunden. Målet är att kunna identifiera några delar där den klassiska genren och jazzgenren möts i pianoundervisning för att förbättra mitt eget pianospel men även i min roll som pianopedagog samt att kunna hjälpa andra i min position.

    Ett antal moment kopplade till pianoundervisning samt några specifika moment och övningar valdes ut. Fyra pianopedagoger som samtliga undervisar på minst gymnasienivå i både klassiskt och jazzpiano och har både musikalisk och pedagogisk utbildning från högre lärosäten, valdes ut som intervjupersoner och epostkontakter. Undersökningen visade att pedagogernas undervisningssätt inte ändrades nämnvärt mellan genrerna; vissa delar betonas mer men förhållningssättet är detsamma. Störst var skillnaden i jämförelsen av skalor i respektive genre, dels i hur övningen ska genomföras och dess syfte i respektive genre. Att notbaserad- och gehörsbaserad undervisning kan gå hand i hand framkom i mitt arbete trots att arbetet visar att notbaserad undervisning används lite mer vid klassiskt spel och gehörsbaserad vid jazzundervisning.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Klassiskt, jazz och lärande
2345678 201 - 250 av 977
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf