Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
2345678 201 - 250 av 586
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 201.
    Hoas, Viktor
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Musikalisk improvisationsanalys: en studie i att utveckla en metod för analys av jazzimprovisation2018Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Pat Martino är en gitarrvirtuos och lärare som har skrivit mycket om sitt sätt att betrakta gitarren och improvisation. Genom böcker och instruktionsvideor har han delgett hur han nyttjar sina egna improvisationskoncept. I detta arbete utvecklas en metod med syfte att ge djupare förståelse för vad det innebär att spela som Pat Martino. De 10 första fraserna i fyra improviserade solon av Pat Martino analyserades. Fraserna analyserades efter var de började och slutade, hur långa de var, vilket tonspråk och  tonalitet som användes i förhållande till bakomliggande ackord samt deras melodiform. Resultatet blev en metod som tydligt visar frasernas grundläggande placering, hur Martino förhåller sig till specifika ackord och hur han bygger upp vissa delar av ett solo. Denna metod kan fungera som ett komplement till stilanalys av gitarrister. Exempel på företeelser som metoden gav information om är: Den konstanta placeringen av en lång fras över takt 5, den överhängande majoriteten av fraser som börjar på den tredje 16-delen inom den första 16-delsgruppen samt Martinos tendens att avsluta en fras fallande.

  • 202.
    Holgersson, Per-Henrik
    et al.
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Gullö, Jan-Olof
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik- och medieproduktion.
    Lindeborg, Ronny
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Teknik och kreativitet i ämneslärarutbildning inom musik: (work in progress)2016Ingår i: Teknik och kreativitet i ämneslärarutbildning inom musik: (work in progress), 2016Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 203.
    Holmgren, Per
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Från mörkret stiga vi mot ljuset: den tidiga svenska arbetarrörelsens strategiska musikanvändning2014Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Den här uppsatsen handlar om den svenska arbetarrörelsens musikanvändning. Rörelsens användande av musik belyses och analyseras ur ett historiskt, politiskt och strategiskt perspektiv. Uppsatsen belyser arbetarrörelsens tidiga period i Sverige, vilket innebär att senare år och nutida perspektiv inte står i fokus. Den tidiga arbetarrörelsen definieras som rörelsens verksamhet mellan åren 1880 fram till ca 1925, innan rörelsen fått den självklara plats som en svensk kontemporär och historisk politisk maktfaktor den idag har. Uppsatsen fokuserar även på arbetarrörelsens syn på musik, kultur och kulturarv och hur rörelsens musikanvändning och kultursyn har format framväxandet den kommunala musikskolan. Slutligen ställs frågan vilka paralleller som kan göras mellan arbetarrörelsens musikanvändning och främjandet av det underifrånperspektiv historikern Howard Zinn talar om, när han argumenterar för att belysa historieforskning från de förtrycktas perspektiv.

    Metoden som används är intervjuer som utförts med verksamma politiker ur arbetarrörelsen, både ur Vänsterpartiet och Socialdemokraterna. De intervjuade har olika kopplingar till kultur och merparten arbetar direkt med kulturfrågor inom politiken.

    Den hypotes jag arbetat med är att musiken haft en viktig och betydande roll för att samla människor i den svenska arbetarrörelsen. Musiken har varit genomsyrande och använts genomgående i det politiska arbetet för den svenska arbetarrörelsen. Kultur och musik har även varit en betydande strategisk komponent för rörelsens utbredning, tillväxt och förmåga att hantera politiska problem och motgångar.

  • 204.
    Holmgren, Per
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Grafisk webbpresentation: skapandet av en konstnärlig och pedagogisk webbsida2013Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Mitt projekt var att skapa en ny, väl genomtänkt och fungerande webbsida. På denna skulle jag presentera mig själv och min utbildning. Det skulle även finnas lyssningsexempel där jag spelar trumpet, i olika sammanhang. En presentation över nuvarande och tidigare musikprojekt skulle även finnas.

    Jag ville även utforska vad som kan vara en grafiskt och pedagogiskt tilltalande strategi för att utveckla en webbsida på. Jag ville även utforska vad min subjektiva konstnärliga preferens var, när det kommer till att skapa och utveckla webbsidor.

  • 205.
    Holmlund, Charlie
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Spela country på gitarr: En undersökning om att lära sig improvisera i en genre genom plankning och analys2019Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Improvisation är den vanligaste och mest spridda musikaliska formen. Lärare väljer själva hur mycket av undervisningen som kommer att handla om improvisation och vilket syfte den fyller, och för att lära sig improvisera i ny genre kan man använda plankning och transkribering som metod. I den här studien undersöks vilka improvisationsmetoder countrymusikerna använder sig av i de stycken jag valt att studera samt vilka likheter och olikheter det finns mellan instrumentens improvisationer. Genom att planka, spela och transkribera improvisationer ur tre olika låtar har materialet analyserats. Analysen har utgått från litteratur i improvisationsmetodik och har hjälpt till att svara på den ställda syftesformuleringen. Resultaten visar att tonmaterialet går att härleda till vedertagna improvisationsmetoder och att countrymusiker ser varje ackord för sig, likt hur en jazzmusiker förhåller sig till harmonik. Jag har lärt mig att se samband mellan instrumentspecifika improvisationsmetoder utöver kartläggningen av toner, och för att lära sig spela en ny genre är det effektivt att använda sig av transkribering och plankning som metod för att lära sig countryns idiom.

  • 206.
    Holmlund, Kristina
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Hur håller jag i 30 år? Vad krävs av mig som lärare?2008Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 207.
    Holmström, Adrian
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    TV-spelsmusik2010Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Denna uppsats har som syfte att belysa vad två musiker har för tankar och åsikter om att, i symfoniorkester, framföra och lyssna på tv-spelsmusik. Metoden som används är kvalitativa intervjuer och frågorna som ställs till empirin handlar om tv-spel och tv- spelsmusiken som sådan, hur den upplevs i förhållande till musikernas kvalitetsreferenser, hur den upplevs att spelas, hur konsertarrangemangen upplevs, hur publiken upplevs och vad medmusikernas åsikter är. Frågorna ställs dels med utgångspunkt från musikernas generella åsikter om tv-spelsmusiken och dels utifrån musikernas erfarenheter av att spela tv-spel samt i jämförelse med musikernas erfarenheter av att framföra annan typ av musik. Utifrån svaren får man se vilka slutsatser om tv-spelsmusik man kan dra. Uppsatsen visar på att det krävs fler informanter än de två musiker jag intervjuade för att man ska kunna dra några större slutsatser. En slutsats jag ändå kunde dra var att även om informanterna uppfattar tv- spelsmusiken som enkel och repetitiv så tyckte de om den.

  • 208.
    Hugoson, Pernilla
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Infant directed singing: en pilotstudie om vaggsång vid rutinmässig blodprovstagning kan minska smärtrespons hos för tidigt födda barn2013Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Prematurt födda barn utsätts för många smärtsamma ingrepp under sin tid på neonatal vårdavdelning. Det finns behov av att utveckla icke- farmakologisk smärtlindring som komplement till farmakologisk smärtlindring för denna patientgrupp. Tidigare forskning har visat att inspelad musik under blodprovstagning har positiva effekter på prematurt födda barns fysiologiska värden samt beteendemässiga respons. Syfte: Denna studie undersöker hur infant directed singing, i form av vaggsång, kan påverka smärtreaktionen vid rutinmässig blodprovstagning, ett icke farmakologiskt komplement som smärtlindring. Metod: Tio för tidigt födda barn inneliggande på neonatalavdelning studerades vid två rutinblodprov. Studiedesignen var en randomiserad crossover trial within subjects, under det ena provtillfället sjöngs en vaggvisa och vid det andra provtillfället skedde provtagningen under tystnad. Båda provtillfällena videofilmades för analys av beteenderesponsen och mätvärden för hjärtfrekvens och saturation registrerades kontinuerligt under hela provtillfället. Resultat: Analysen av den beteendemässiga responsen gjordes med hjälp av smärtskattningsskalan Behavioral Indicators of Infant Pain. Statistisk analys visade att vid provtillfället med sång var de beteendemässiga responserna på smärta signifikant färre än vid provtillfället under tystnad. De fysiologiska värdena analyserades vid två tillfällen under provtillfället: 4,5 min. efter start av interventionen (före provtagning) samt efter återhämtning. Saturationen (syremättnaden) var signifikant högre vid provtillfället med sång jämfört med provtillfället som skedde under tystnad 4,5 min. efter avslutad blodprovstagning. Slutsats: Infant directed singing, i form av vaggsång, har positiva effekter på för tidigt födda barns beteendemässiga smärtrespons samt saturation (syremättnad) vid rutinmässig blodprovstagning.

  • 209.
    Huovinen, Erkki
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Interaction affordances in traditional instruments and tablet computers: A study of children's musical group creativity2019Ingår i: Research Studies in Music Education, ISSN 1321-103X, E-ISSN 1834-5530Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    In order to promote children’s collaborative musical creativity in new digital environments, we need a better understanding not only of the sound production capabilities provided by the new digital tools, but also of the interaction affordances involved. This study focuses on the interactional patterns emerging in children’s musical creativity, comparing creative group processes on iPad tablet computers (with GarageBand software) to processes on traditional musical instruments. Both instrumentations were assigned to five groups of four 10–12-year-olds for creating sound landscapes for a “space” movie. The traditional instrument groups’ processes were characterized by peer teaching as well as multimodal, improvisatory negotiations with rapid exchanges between the participants, both kinds of processes involving the intertwining of deictic expressions with hands-on musical demonstrations, and clear signs of group flow. By contrast, the tablet groups relied on solitary, parallel planning processes where possible coordinations between the participants took on a more abstract, conceptual form, at a remove from the actual musical ideas and their interplay. Also, there were far fewer signs of group flow than in the traditional instrument groups. In sum, the tablets did not seem to match traditional musical instruments in terms of their interactional and creative affordances. This may be because the traditional instruments offer richer textures of gestural and tactile qualities, visual cues, and spatial anchoring points for facilitating concrete musical interaction, and because the GarageBand software actually requires some reliance on abstract conceptual labels, channelling the participants’ attention toward pre-planning rather than hands-on musical play. The results are problematized with a view to our decision to treat the tablet computer as akin to a musical instrument rather than as an action environment of its own.

  • 210.
    Huovinen, Erkki
    et al.
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Tuuri, Kai
    Pleasant musical imagery: Eliciting cherished music in the second person2019Ingår i: Music perception, ISSN 0730-7829, E-ISSN 1533-8312, Vol. 36, nr 3, s. 314-330Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This article introduces the notion of pleasant musical imagery (PMI) for denoting everyday phenomena where people want to cherish music ‘‘in their heads.’’ This account differs from current para- digms for studying musical imagery in that it is not based a priori on (in)voluntariness of the experience. An empirical investigation of the structure and experi- ential content in 50 persons’ experiences of PMI applied the elicitation interview method. Peer judgments of the interviews helped to bridge a phenomenological inves- tigation of particular experiences with systematic between-subjects analysis. Both structural features of the imagery (e.g., Looseness of structure or Looping) and content features of the imagery (e.g., Embodied evoca- tiveness and Object-directedness) showed significant associations with participants’ individual characteris- tics, personality, and/or cognitive style. The approach taken suggests a new paradigm for studying musical imagery—one that is based on tracing the interactional and enactive processes of ‘‘inner listening.’’

  • 211.
    Huovinen, Erkki
    et al.
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Ylitalo, Anna-Kaisa
    Puurtinen, Marjaana
    Early attraction in temporally controlled sight reading of music2018Ingår i: Journal of Eye Movement Research, nr 2, s. 1-30, artikel-id 3Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    A music reader has to “look ahead” from the notes currently being played—this has usually been called the Eye-Hand Span. Given the restrictions on processing time due to tempo and meter, the Early Attraction Hypothesis suggests that sight readers are likely to locally in- crease the span of looking ahead in the face of complex upcoming symbols (or symbol re- lationships). We argue that such stimulus-driven effects on looking ahead are best studied using a measure of Eye-Time Span (ETS) which redefines looking ahead as the metrical distance between the position of a fixation in the score and another position that corresponds to the point of metrical time at fixation onset. In two experiments of temporally controlled sight reading, musicians read simple stepwise melodies that were interspersed with larger intervallic skips, supposed to create points of higher melodic complexity (and visual sali- ence) at the notes following the skips. The results support both Early Attraction (lengthening of looking ahead) and Distant Attraction (lengthening of incoming saccades) in the face of relative melodic complexity. Notably, such effects also occurred on the notes preceding the nominally complex ones. The results suggest that saccadic control in music reading depends on temporal restrictions as well as on local variations in stimulus complexity.

  • 212.
    Hustad, Birgit Mathea
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Jämlik Musik?: en musikalisk föreställning av och med kvinnor2017Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Den musikhistoriska forskningen visar att kvinnor inte fått inpass i musiklivet i samma utsträckning som sina manliga kollegor. Detta har skapat maktrelationer inom musikvärlden där mannen och det maskulina har blivit norm, något som bland annat kommer till uttryck genom genuspräglade val av instrument, mansdominerade genrepraktiker och andra maskulina praktiker som komposition och (jazz)improvisation.

    Detta självständiga arbete handlar om att skapa en musikalisk föreställning med material skrivet av kvinnor och med endast kvinnliga musiker på scen. Syftet är att använda föreställningen som ett sätt att belysa högstadieelever och deras lärare om genusproblematik i musikvärlden samt att erbjuda dem ny kunskap om kvinnliga låtskrivare, kompositörer och musiker i olika genrer. Föreställningen Jämlik Musik? framfördes på tre olika högstadieskolor i Stocholm och samtliga föreställningar avslutades med ett kort samtal och intervju med elever och deras lärare. Undersökningen visar bland annat hur musikklasser på högstadiet befinner sig i olika genusstrukturer men även hur dessa verkar förändras och bli mindre anmärkningsvrda som en konsekvens av nya läroplanen för grundskolan efter 2011-års reform. 

  • 213.
    Hustad, Birgit Mathea
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Vad är kunskap i musik?: en studie om musiklärares didaktiska val2018Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Detta självständiga arbete söker efter musiklärares uppfattningar om grundskolans obligatoriska musikundervisning – att undersöka hur musiklärare samtalar kring val av ämnesinnehåll och härleda kvalitetsuppfattningar, samt relatera dessa till en didaktisk kontext. Musiklärares vardag består av en mängd val. Att välja mellan genre, aktivitet, metod, att välja stoff och/eller låta bli att välja. Musikundervisningen tar form i relation till dessa val, och en utgångspunkt är att med hjälp av kvalitativa intervjuer och observation identifiera vad tre musiklärare verksamma i grundskolan uppfattar som väsentligt i undervisningen – vilket samtidigt säger något om det innehåll som väljs bort. 

    Undervisning står ständigt i relation till och påverkas av olika fenomen som: läraren, eleven, resurser, tid, gruppstorlek och inte minst politiskt styrda dokument. Musiklärare kan inte enbart fokusera på "utlärande" – lärandeprocesser styrs av balansen mellan läraren, de resurser läraren har till handa och själva samspelet med eleverna. Det perspektiv som anläggs i studien kan beskrivas som en fenomenografi-inspirerad musikdidaktisk undersökning; jag har använt mig av fenomenografiska analysmetoder, vilka kompletterades med en musikdidaktisk läsning av empirin. Den föreliggande analysen visar att brist på tid och det stora elevantalet i förhållande till stipulerade kunskapskrav skapar utmaningar för musiklärarna och deras undervisning. Lärarna känner sig otillräckliga, bland annat när det gäller bedömning, progression och kunskapskrav, och undervisningen karaktäriseras ofta som lösningsorienterad. Av studiens resultat framgår också att lärarens utbildning och tidigare erfarenheter har påverkan på undervisningsinnehållet och trots att kursplanen öppnar mot andra förmågor, är det spel på instrument och det lärande som är kopplat till detta spel, som dominerar musikundervisningen.

  • 214.
    Häger, Mikaela
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Lost in translation: En studie i översättning av engelska sångtexter till svenska2018Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I detta arbete undersöks olika aspekter som finns att ta hänsyn till vid sångöversättning. Översättning handlar om att överföra innehållet i en text från ett språk till ett annat. Vid sångöversättning behöver texten vara sångbar och detta kan vara svårt då texten är bunden till formen av musiken såsom melodi, rytm och betoningar. Syftet med detta arbete är att undersöka olika regler och modeller som finns att följa vid översättning av engelska låttexter till svenska samt hur dessa kan användas och vilka resultat det ger. I arbetet har en intervju gjorts med en översättare som även är sångare. Två engelska sånger har översatts till svenska efter att analys av originaltexten har gjorts. Resultatet visar att vid översättning behöver originaltextens struktur delvis ändras för att nå det bästa sångbara resultatet. En viss form av anpassning till det svenska språket behöver göras och översättaren behöver bestämma sig för vilket slutmål översättningen ska ha och efter detta göra vissa medvetna val. Diskussionen tar upp hur en översättning kan anpassas till det nya språket, hur det praktiskt går till vid översättning samt hur mycket en översättning behöver vara trogen originalet. 


  • 215.
    Häger, Mikaela
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Varför sjunger vi?: En studie om hur dagens sångintresserade ungdomar motiveras till att sjunga2019Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I detta arbete har det gjorts en studie kring elevers motivation till att sjunga. Tidigare forskning kring motivation till att musicera tas upp samt motivationsteori inom inre- och yttre motivation. Fyra gruppintervjuer har gjorts med högstadieelever som går musikprofil med antingen klassisk inriktning eller popinriktning. Resultatet visar att det som i första hand motiverar till att sjunga är att det är roligt. Att få sjunga tillsammans med andra och känslan av att lyckas är andra faktorer som skapar motivation. Resultatet visar också att rädsla för att misslyckas och press från andra minskar motivation. Slutligen diskuteras resultatet mot tidigare forskning där begrepp som autenticitet behandlas och avslutas med en diskussion kring hur lärare kan hjälpa sina elever med deras motivation.

  • 216.
    Häggqvist, Anna
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    När musik fungerar: en samhällsinriktad musikterapeutisk tolkning av babyrytmik2013Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Målet med denna studie var att beskriva mammors upplevelser av babyrytmik och teoretiskt förankra denna beskrivning i ett samhällsinriktat musikterapeutiskt perspektiv. Fem (5) halvstrukturerade djupintervjuer med en medellängd på 45 minuter utfördes under vintern 2012 och analyserades enligt en hermeneutisk förståelseprocess. Mammorna var i medeltal 32 år och högt utbildade.Den gemensamma glädjen i att få sjunga, leka och finnas i musik tillsammans med sitt barn och ha en gemensam hobby värdesätts högt av mammorna som alla prioriterar hobbies med musik. För en stund är det någon annan som tar över ansvaret, en ledare som skapar klara strukturer med musik. Mammorna får slappna av och njuta tillsammans med sina barn. De berättar att babyrytmiken stimulerar till att börja sjunga, sjunga oftare och sjunga längre tid med barnen samt ger dem tillåtelse och inspiration till att privat improvisera och småsjunga hemma tillsammans med sina barn. Att få se sina barn utvecklas socialt, kunna jämföra sitt eget barns utveckling med andra barns och att få vara med som en trygg boj i barnens nyfikna första möten med ett omgivande samhälle är viktiga orsaker till att mammorna deltar och fortsätter delta i babyrytmik.Resultaten tolkades utgående ifrån ett salutogent perspektiv med både anknytningsteoretiska resonemang och ett samhällsinriktat musikterapeutiskt fokus. Babyrytmik som en av barnets första trygga, glädjefyllda kontakt med en omgivande musikalisk tradition tolkades teoretiskt med hjälp av en samhällsinriktad musikterapeutisk modell som beskriver utvecklingen från musik i dyaden, i denna studie mamman och barnet, mot ett musikaliskt samhälle.Konklusionerna av denna studie blir att den teoretiska förståelsen av hur musik kan användas i arbete inom familjer och med föräldrar och barn har all potential att utvecklas.

  • 217.
    Häggqvist, Anna
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Psykodynamisk musikterapi i grupp: en litteraturstudie som utifrån hermeneutiskt perspektiv utforskar centrala psykodynamiska och analytiska teorier hos främst finländska teoretiker2011Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Uppsatsen är en litteraturstudie med fokus på psykodynamiska teorier och musik- terapi i grupp. Analysresultaten visar teman som möjliggör förståelse av musikens roll och dynamik: Inledningsvis beskrivs hur psykoanalytisk teori kan beskriva musik. Baserat på den metod Heidi Ahonen-Eerikäinen (2007) utvecklat, Group Analytic Music Therapy (GAMT), analyseras hur musik kan fungera som en bro mellan medvetna och omedvetna processer i en terapigrupp. Temat kollektiva musikaliska bilder analyserar hur musikaliska bilder kan fungera i en terapigrupp. Temat projektiva identifikationer beskriver musikens projektiva roll i en musikte- rapigrupp. Diskussionen behandlar terapeutiska implikationer av musikens hål- lande och terapeutiska kvaliteter i en terapigrupp, samt problematiserar olika teo- retikers uppfattning av vad ett psykodynamisk och psykoanalytiskt perspektiv kan innebära i en musikterapeutisk kontext.

  • 218.
    Häller, Rebecca
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Låt musiken beröra: interpretationens betydelse för skillnader i uttryck inom sång2017Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med detta arbete är att med hjälp av gestaltning och interpretation inom sång, jämföra skillnaderna i uttrycket utifrån ett videodokumenterat före- och efterresultat. Jag använde mig av två olika tekniker på fyra låtar och innan instuderingen började filmades det när jag sjunger varje låt för att få ett före-resultat. Efter instuderingen var gjord framfördes låtarna på en konsert, tillsammans med ytterligare fyra låtar för att förlänga konserten. Hela konserten videodokumenterades för att få ett tydligt efter-resultat. Avslutningsvis jämförde och analyserade jag skillnaderna mellan före- och eftervideorna för att se vilka uttryck som interpretationsteknikerna bidragit till.

    I resultatet jämför jag videodokumentationen med utgångspunkt att svara på undersökningsfrågorna: ”hur är blicken?”, ”hur kan ansiktsuttrycket beskrivas?”, ”hur är kroppsspråket?” och ”vilka musikaliska och tekniska skillnader är det?”. I diskussionen kommer jag bland annat fram till att det är mycket som förbättras genom att jobba med interpretation och uttryck. Även vikten i hur kroppsspråket används, att röra sig ihop med musiken och texten. Det kan vara övertygande att stå helt stilla efter mycket rörelse. Jag kommer också fram till att det är viktigt att hitta balansen mellan att stå vänd mot publiken, dit en känsla ska förmedlas, och att stå vänd mot bandet, för att kommunicera. Något som också tas upp är att jag upplevde att uttrycket minskade vid upprepade refränger och anser därför att det är viktigt att där lägga extra mycket fokus på interpretationen.

  • 219.
    Häller, Rebecca
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Sinnesstämningars påverkan på sångrösten2018Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie var att undersöka interpretationens påverkan på artikulatorerna, käke och läppar, när sinnesstämningarna ilska, glädje, sorg och rädsla uttrycks genom sång samt hur det mätbara resultatet av artikulatorernas påverkan förhåller sig till det hörbara resultatet. För att undersöka detta lät jag fyra vokalister enskilt sjunga samma fras med fyra olika sinnesstämningar, utifrån interpretationsunderlag. Därefter gjordes ett lyssnartest då fyra sångpedagoger lyssnade på samtliga tagningar och markerade vilken av de fyra emotionerna de tyckte uttrycktes samt en motivering till svaret.

     

    Sammanfattningsvis visas det bland annat i resultatet att de utåtvända sinnesstämningarna ilska och glädje visar större och häftigare rörelser i både käköppning och läpprundning, att de inåtvända sinnesstämningarna sorg och rädsla visar svagare volym än utåtvända samt att artikulatorhastigheten inte brukas för emotionell färgning. Det blev också tydligt genom lyssnartestet att rädsla var den svåraste emotionen att urskilja och ilska den lättaste. Slutligen påvisade resultatet att informanterna kännetecknade de olika sinnesstämningarna genom kategorierna andning, ansats och avfraseringar, artikulation, effekter/tekniktermer, klangfärg, luftflöde, register, tonkvalité, tonlängd och fraslängd, vibrato samt volym. Båda de utåtvända sinnesstämningarna beskrevs som bland annat tydligt, ”framåt” och starkt, medan de båda inåtvända sinnesstämningarna beskrevs som luftigt, svagt, instabilt och kort.

     

    Förhoppningsvis kan resultatet av den här studien bidra med ökad kunskap om hur instrumentet sång responderar på olika sinnesstämningar och hur lyssnaren kan uppfatta olika uttryckta emotioner. Resultatet väcker nya frågor om till exempel hur teknik och uttryck är sammankopplat och kan användas till varandras fördel samt hur sångpedagoger och vokalister kan jobba med gestaltningen både auditivt och visuellt.

  • 220.
    Högquist, Marcus
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Vad kan man när man kan läsa noter?: hur erfar gymnasieelever fenomenet notläsning?2014Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Utgångspunkten för den här uppsatsen var att undersöka vad som är kunnandet inom fenomenet notläsning. Den här uppsatsen ska ses som ett led i att undersöka detta och syftet med arbetet var att undersöka hur gymnasieelever erfar fenomenet notläsning, och då främst elever med en musikalisk bakgrund inom genrer som i första hand inte använder sig av noter vid instudering av musikaliskt material. Uppsatsen har därmed ett tydligt elevperspektiv och intresserar sig för elevernas olika uppfattningar. Uppsatsen använder sig av observationer och intervjuer som metod och resultaten av dessa ligger till grund för en fenomenografisk analys, vars utfall diskuteras relaterat till tidigare forskning inom området.

    Resultaten visar att eleverna uppfattar notläsning som ett fenomen vars kunnande består av flera olika kunskaper och förmågor. Detta leder vidare till resonemang om att identifiera de viktiga aspekterna av kunnandet och att erbjuda elever möjlighet att urskilja dessa aspekter i undervisningen samt att kunskaperna och förmågorna är beroende av varandra för ett musikaliskt resultat. Resultaten visar att eleverna uppfattar att kunnandet dels har likheter med andra kunnande, som språk och matematik, men också att det är ett unikt kunnande. Undersökningen visar också på noternas roll och funktion som kommunikationsmedel och arbetsmaterial för olika musikutövare.

  • 221.
    Hülphers, Jenny
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Övning och motivation: en studie om hur lärare inom instrumentalundervisningen kan påverka och motivera sin elev att öva2013Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 222.
    Iliev, Anja
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Det är inte för sent: musikers och musiklärares erfarenheter av att börja spela huvudinstrument i tonåren2015Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 223.
    Inge, Jonna
    et al.
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Rubinsztein, Elin
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Kan du vara här om en halvtimme?: en studie i lärandet av notläsning2012Studentarbete övrigt, 5 poäng / 7,5 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 224.
    Ivarson, Karin
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Musikalitet: en grupp danspedagogstudenters uppfattningar av innebörden av begreppet musikalitet2016Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Musikalitet är ett begrepp fyllt av spänning. För många är musikalitet något eftersträvansvärt, men att definiera vad musikalitet innebär är mycket svårt, och det finns ingen vedertagen vetenskaplig definition som är allomfattande. Det finns heller ingen speciell metod eller undervisning beskriven som särskilt utvecklar musikaliteten hos olika individer. Inom dans- och musikundervisning används begreppet mycket frekvent, men det är ofta oreflekterat och oklart vad som exakt menas. Syftet med min undersökning har varit att bland danspedagogstudenter söka mer förståelse för vad det kan innebära att vara musikalisk. Jag ville ta reda på hur en grupp danspedagogstudenter valde att beskriva sina uppfattningar av innebörden av begreppet musikalitet, samt hur de beskrev om, och i så fall hur man kan utveckla musikaliteten. Studien har genomförts som en semistrukturerad enkät och med hjälp av en fenomenografiskt inspirerad analys har studenternas svar som ett resultat kunnat sorteras i ett antal beskrivningsområden. Genom det kulturpsykologiska perspektivet framhålls vikten av att se till variationer i människors uppfattningar om musikalisk förmåga i relation till biologi och miljö, i relation till individ och kultur. Begreppet musikalitet verkar vara ett samlande begrepp för ett flertal musikaliska förmågor, en multipel förmåga.

  • 225.
    Ivsinovic, Karmela
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    När blir pianospel motiverande?: en studie om inre och yttre motivation i pianoundervisning2017Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie är att undersöka vilka faktorer som motiverar till pianospel under lektionstid samt vilken typ av motivation som framträder. Den undersöker även olika strategier för att som lärare kunna motivera sin elev i undervisningen. Undersökningen har genomförts med aktionsforskning och dokumenterats genom fältanteckningar och videoinspelningar. Insamlat material har observerats, analyserats och bearbetats och uppkomna förändringar har lett processen mot önskvärd riktning. Arbetet har drivits av teorin Self-Determination Theory och satt upptäckterna i relation till dess förespråkande inre och yttre motivation. Av resultatet framkom olika typer av motivation då faktorerna lek, egna val av material och erhållen beröm samt parametrarna att lyckas, känna igen material och spela utifrån rätt svårighetsgrad frambringade störst motivation och starkast vilja till deltagande och musicerande. Tillstånden av oförståelse, trötthet och påtvingande moment genererade i utesluten motivation. Reflektioner och lärdomar från upplevelserna samt nya förhållningssätt i praktiken har lyfts fram och tillskrivits uppsatsen. Upptäckten ger nytta och verktyg i att kunna tillgodose metoder och strategier för framtida bruk med avsikt att främja musikskapandet i undervisningen. 

  • 226.
    Ivsinovic, Karmela
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Pianoteknik en konstnärlig och pedagogisk utmaning: från start till slutresultat med Rachmaninovs Preludium Op. 32 No. 10 i b-moll2016Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Det krävs en underliggande kunskap och en utvecklad grund för att kunna uppnå ett önskvrt resultat med ett verk. Denna undersökning har gått ut på att hitta olika tekniska tillvägagångssätt för pianospel med hjälp av Rachmaninovs preludium Op. 32 No. 10 i b-moll. Genomförandet har skett utifrån litteraturstudier, infallsvinklar från Johan Fröst, observationer av processen och dokumentation i form av videoinspelning. Undersökningen har resulterat i kunskap om olika tekniska tillvägagångssätt och lösningar till preludiets svårigheter, om Rachmaninovs livshistoria och om inspirationskällan till preludiets uppkomst. I sin förlängning kan den för andra möjliggöra individuella interpretationer av preludiet, egna ställningstaganden om vilka övningar som känns användbara och självständiga val av vad som önskas tillämpas i det egna pianospelet. 

  • 227.
    Jacobbson, Lis
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Ett annat slags hopp: om andlighet i musikterapi2007Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 228.
    Jalkéus, Anders
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Att sjunga och intonera i grupp. Om en metod med målet att få en sångensemble att förbättra sin intonation2008Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 229.
    Jansson, Angelica
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Textens funktion i hitlåtar2010Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 230.
    Jansson, Ingela
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Skapandet och uppsättningen av verket Siempre perdue: erfarenheter av att samtidigt vara komponist, koreograf, scenograf och reggissör2011Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I den här uppsatsen sammanfattar jag de lärdomar jag fick av att skapa och framställa ett verk för fyra sångare och två dansare. Verket, Siempre  perdue, ingick i mitt konstnärliga projekt under mitt sista år på programmet för musiklärare med profil rytmik. Jag hade förkunskaper inom komposition, rytmik och viss koreografi, men att sammanställa dessa och ge dom lika värde i ett verk var för mig helt nytt. Den här uppsatsen har för mig blivit ett sätt att reflektera kring det jag gått igenom och att ringa in det man måste tänka på om man ska skapa och framföra ett liknande verk. Lärdomarna handlar både om själva kompositionen och repetitionerna  och föreställningarna. Jag lät också ensemblens medlemmar utvärdera vårt arbete för att få deras syn på projektet.

    Jag har dessutom valt att intervjua två koreografer med liknande erfarenheter för att fördjupa mig ytterligare och få fler perspektiv på det här sättet att skapa.

  • 231.
    Jansson, Ulf-Christer
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Roliga timmen de luxe: en kvalitativ undersökning och komparation av två elevkonserter på ett högstadium 2008 och 20132014Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I föreliggande studie är syftet att undersöka och komparera elevers uppfattningar av två konserter på högstadienivå som utspelade sig vid samma skola vid olika tidpunkter, 2008 och 2013, med olika förutsättningar. Därigenom utkristalliseras likheter, skillnader och konsekvenser. Två fokusgrupper intervjuas genom stimulated recall. Dessa två fokusgrupper har tagit del av en videoinspelning av respektive konsert de deltog i och därefter besvarat ett antal intervjufrågor. Intervjuerna jämförs först med varandra och speglas därefter mot tidigare forskning. Resultatet av studien påvisar att det arbete lärarna gör på skolan med niornas musikproduktion är både uppskattat och omtyckt av eleverna i båda fokusgrupperna. Det skapar en samhörighet bland eleverna och en glädje och stolthet att vara delaktiga i detta sammanhang. I vissa fall har eleverna ändrat sina skolval till att studera musik i stället för någon annan inriktning. Förändringar som skett på skolan i form av nedskärningar i musikämnet under de fem år som gått mellan konserterna 2008 och 2013 påvisar negativa effekter på utbildningen som utgörs av musikproduktionen. Det främsta argumentet som framkommer är att den lärarledda musikundervisningen och handledningen minskat och att de olika grupperna skulle uppskatta mera handledningstid. På grund av denna minskade lärartid begränsas också den konstnärliga friheten.

  • 232.
    Jareteg, Johannes
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för jazz. Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Blås- och stråkinstrument - Coolt eller töntigt?: en inblick i undervisning i orkesterinstrument för tonåringar2017Studentarbete övrigt, 10 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Undersökningar visar att antalet instrumentelever på kulturskolor i Sverige har minskat markant de senaste decennierna (Hübner2002). Den största minskningen förefaller gälla blås- och stråkinstrument. Syftet med denna undersökning är att försöka hitta tänkbara orsaker till den minskade populariteten hos dessa instrument. Frågeställningen undersöktes med hjälp av kvalitativa intervjuer med före detta musikskoleelever, samt verksamma lärare på musikskolor. I resultatet nämns bland annat vikten av ensemblespel och musiken som ett socialt sammanhang, samt vikten av genrebredd i musiklärares undervisning. Diskussionen kretsar kring frågor om hur lärare kan arbeta för att öka populariteten för stråk- och blåsinstrument.

  • 233.
    Jenner, Cassandra
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Jämlik Musik?: en musikalisk föreställning av och med kvinnor med syftet att belysa genusproblematik i musikvärlden2017Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Inom musikvärlden finns det genusstrukturer som ur flera aspekter påverkar musicerande

    människor negativt. Att känna känslor av osäkerhet och prestationsångest kopplat till musik är

    vanligt förekommande hos framförallt tjejer som sysslat med musik under sin uppväxt. Detta

    självständiga arbete handlar om att skapa en musikalisk föreställning som framförs på

    högstadieskolor med ett musikaliskt material skrivet av kvinnor och med endast kvinnliga

    musiker på scen. Syftet med arbetet är att genom föreställningen göra elever och lärare

    medvetna om genusproblematiken i musikvärlden samt erbjuda dem ny kunskap om kvinnliga

    kompositörer, låtskrivare och musiker i olika genrer. I arbetet går att läsa om hur processen

    genom gedigen research efter kvinnliga låtskrivare/kompositörer, kontakt med skolor och

    kvinnliga musiker för deltagande i projektet, planering av föreställningens innehåll samt

    samtal med elever resulterade i den färdiga föreställningen Jämlik musik? som framfördes för

    tre högstadieskolor i Stockholm. Förhoppningen är att projektet leder till ett fortsatt arbete

    med föreställningen och ett fortsatt arbete till att inspirera ungdomar till att våga gå utanför

    normerna, bryta sina musikaliska barriärer och bli friare i sitt musikaliska utövande.

  • 234.
    Jenner, Cassandra
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Jämställd musikundervisning?: Grundskolelärares ensembleundervisning utifrån genusperspektiv2018Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Det primära syftet med föreliggande studie är att utifrån ett genusvetenskapligt perspektiv undersöka vilka didaktiska resurser lärare använder för att bredda elevers förmåga till att spela instrument, inklusive sång, under ensemblelektioner i grundskolan. Studien genomfördes utifrån ett genusvetenskapligt- och ett socialsemiotiskt multimodalt perspektiv som teoretiska utgångspunkter. Genom det genusvetenskapliga perspektivet går det att synliggöra de genusstrukturer som uppstår under musikundervisningen bland elever och lärare. Det socialsemiotiska multimodala perspektivet möjliggör en analys av hur mening skapas genom lärares multimodala kommunikation med avseende på genus. Undersökningen genomfördes med hjälp av känd och icke deltagande observation som huvudmetod samt kompletterades med kvalitativa intervjuer. Resultatet visar att musiksalens uppbyggnad samt lärares gestik, musikaliska referenser och tidfördelning av instrument påverkar elevers möjligheter till lärande och meningsskapande ur en genussynpunkt. Även lärares tillvägagångssätt i förhållande till vilket instrument eleverna spelar på under lektionerna och elevers genuskodade handlingar som exempelvis ansvarstagande under lektioner påverkar deras möjlighet att bredda sin förmåga att spela instrument. Resultatet indikerar även att lärares val av genre och att låta eleverna själva välja instrument att spela på leder till att genusnormer får större genomslagskraft. Vidare visar resultatet att musikundervisningen genomsyras av en populärmusikalisk diskurs och därmed den maskulina norm som råder inom denna diskurs. I analysen diskuteras vikten av att medvetandegöra lärare i vad de multimodalt kommunicerar till sina elever i form av traditionella genusmönster för att framledes kunna utmana dessa mönster och på så vis skapa en mer jämställd musikundervisning. 

  • 235.
    Jepson, Katarina
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Sjung svenska folk?: sångens roll i svensk grundskoleutbildning2015Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Sångens roll i grundskolans musikundervisning har varierat över tid. I denna uppsats undersöks sångens plats i musikämnets kursplanstexter över tidsspannet 1962–2011.

    Syftet med uppsatsen är att undersöka vilket utrymme momentet sång har getts i kursplanstexterna, och vilken roll sången skulle kunna ha i grundskolans musikundervisning i framtiden. Frågeställningen är:

    Hur uttrycker sig kursplanerna från 1962–2011 om momenten sång och röst?

    Frågeställningarna besvaras dels genom olika metoder av textanalys – strukturell textanalys, komparativ analys, funktionell analys, och till viss del läsbarhetsanalys – och dels genom faktainsamling. Textanalysmetoderna tillämpas på valda delar ur kursplanerna 1962–2011 för musikämnet i grundskolan.

    Slutsatsen pekar mot att språket har formaliserats och riktar sig mer till en utbildad musikpedagog än till någon som inte har en formell musikutbildning. Vidare förutsätts förförståelse av momenten i musikundervisningen hos läraren. Sångens utrymme i läroplanerna har minskat till förmån för det instrumentala spelet samt digitala verktyg.

    Vad gäller potentiella fördelar med att öka fokus på sång visar ny forskning på kopplingar till bättre hälsa, att det är kostnadseffektivt, samt att det kan vara en källa till personlig utveckling. Andra fördelar kan vara att lärare frigör mer tid och möjliggör fördjupning i ämnet om musikämnet begränsas till exempelvis sång.

  • 236.
    Johan, Börelius
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Ett osynligt instrument: sångpedagogers idéer om verbal kommunikation2017Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 237.
    Johannesson, Jacob
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Inspelning för reflektion2010Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 238.
    Johannsson, Tomas
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Plankning och transkribering: Metod för att utveckla ett jazzspråk2019Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Improvisation är ett ämne som teoretiserats och dissikerats inom jazzpedagogiken. Undervisningen utgår ofta från att lära sig rätt skalor och arpeggion över rätt ackord medan forskare och framstående jazzmusiker framhäver plankning och transkription som viktigt för att lära sig improvisera. Syftet med detta arbete var att undersöka hur plankning och transkription kan utveckla improvisationsförmågor. Metoden för detta arbete var att spela in mig själv när jag improviserar, planka fyra jazzsolon och sedan spela in mig själv igen för att analysera eventuella skillnader i mitt spel utifrån det jag plankat. Studien tyder på att plankning och transkription utvecklar improvisationsförmågor avseende fundamentala stildrag inom jazz såsom timing och frasering. I detta arbete har jag kommit fram till att plankning och transkribering är effektiva medel för att utveckla ett jazzspråk, men de bör kombineras med vedertagna metoder såsom Chord Scale Approach (CSA).

  • 239.
    Johansson, Catrin
    et al.
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Toftgård, Sara
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Ackordgehör. Hur kan vi lära ut ackordgehör i melodiinstrumentalundervisningen?2006Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 240.
    Johansson, Emelie
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Filmmusikens makt: hur musik kan påverka filmupplevelse2018Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Den här uppsatsen handlar om hur musik kan påverka upplevelsen av rörlig bild, samt processen kring att skriva musik till. En scen ur filmen Jurassic Park från 1993, har använts för att skriva ny filmmusik till, med syftet att undersöka om den nyskrivna musiken kunde framkalla andra känslor än vad originalmusiken gjort. Efter förberedelser, instudering och komponerande uppkom ett nyskrivet orkesterstycke kallat The Dinosaur, som spelades in med både digitala ljud och riktiga stråkinstrument. Det genomfördes sedan en undersökning där testpersoner fick titta på både klippet med originalmusiken och klippet med den nya musiken, samt beskriva sina känslor i detta genom att svara på en enkät. Enkätundersökningen visade att testpersonerna verkade uppleva mer olika känslor när de såg klippet med den nyskrivna musiken, än när de såg klippet med originalmusiken då de svarade mer likartat. Detta arbete har resulterat i att författaren fått en fördjupad förståelse rörande komponerande av filmmusik, samt sett att filmmusik kan påverka en publiks känslor. 

  • 241.
    Johansson, Emelie
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Jag ska bli trummis!: En studie om lusten att spela trummor2019Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Idag föreligger skillnader mellan män och kvinnor när det gäller val av instrument, detta är särskilt framträdande då det rör sig om instrumentet trummor. Frågan är vad som påverkar mäns och kvinnors val att spela trummor såväl som vad som lockar dem att fortsätta spela detta instrument. Syftet med föreliggande uppsats är därför att förstå vad som påverkar trummisar att välja just trummor. Forskningsfrågor är:

    Vad är det som inspirerat fyra trummisar att välja trummor som instrument? Vad anser de vara av vikt för att erhålla fortsatt lust att spela? Fyra yrkesverksamma trummisar från blandade genrer och med blandade kön har bivit intervjuade för att försöka se om det går att hitta likheter och skillnader. Därefter gjordes ett analysarbete med hermeneutik som teoretiskt perspektiv. Under intervjuerna framkom det bland annat att hemmamiljön och familjen varit positiv för instrumentval och inspiration för samtliga. Förebilder i alla olika slags former har också spelat roll, både i form av idoler och människor i ens närhet. Vad som visade sig vara en markant skillnad mellan männen och kvinnorna var att kvinnorna stött på fördomar som bidragit till att de fått problem med självförtroendet i att identifiera sig som trummis, då de hela tiden känt sig ifrågasatta av människor de stött på i arbetslivet. Detta har antagligen att göra med att trummor sedan länge ansetts vara ett maskulint instrument och att denna syn ständigt reproduceras. I diskussionen lyfts bland annat frågor om vad som skulle kunna bryta denna tradition, exempelvis att fler kvinnliga trummisar tillåts att synas i rampljuset för att normalisera könskodningen i form utav förebilder. 

  • 242.
    Johansson, Markus
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Barns sociala utveckling genom El Sistema2017Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Studiens övergripande syfte är att undersöka hur elever kan växa socialt genom El Sistema. El Sistema är en orkesterinriktad musikskola med stort socialt engagemang. El Sistema har sina rötter ifrån Venezuela där det startades som ett projekt för att bryta fattigdom och kriminalitet. I Sverige är funktionen annorlunda. De vill jobba mot ett bättre samhälle samt ge barn och ungdomar djupare musikaliska kunskaper. Undersökningen har skett på El Sistema Bredäng, Stockholm. Metoden för uppsatsarbetet har inneburit intervjuer med lärare, elever och föräldrar samt observationer av lektioner för stråk och brass, blåsorkester, symfoniorkester samt uppträdanden.

    Genom observationerna upptäcktes två sociala områden som El Sistemas verksamhet genomsyras av, nämligen en tydlig struktur under lektionerna och en bred social samvaro på såväl som utanför lektionerna. Detta åtföljs dessutom av en glädje som blir en direkt positiv effekt av såväl musikalisk som social utveckling. Jag har valt att inte undersöka den musikaliska utvecklingen, men i min studie framgår att den sociala utvecklingen är en förutsättning för den musikaliska utvecklingen, och därför blir det svåra att skilja dem åt. Slutsatsen är att barn växer socialt genom att lära sig arbeta strukturellt och disciplinärt samt genom att förhålla sig till en grupp. Detta visar att musiklärare borde vara medvetna om barnens sociala utveckling och att den är viktig för den musikaliska processen. 

  • 243.
    Johansson, Markus
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Disciplin för nytta och onytta: en studie om disciplin i ett musikklassrum2018Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Disciplin i skolan är idag ett högaktuellt debattämne i Sverige och det engagerar folk i allmänhet och politiker i synnerhet. Debatten växlar mellan hur aktörers syn på disciplin ser ut, där några menar att det handlar om att använda striktare arbetsmetoder, medan andra menar att det handlar om att ge eleverna större inflytande över det egna lärandet. Denna kvalitativa studie behandlar hur synen på och förhållandet till disciplin i svenska skolan idag kan se ut för musiklärare och elever. Arbetet med att generera data har genomförts med hjälp av olika typer av intervjuer, nämligen genom att intervjua tre musiklärare som arbetar på grundskolan samt fyra gruppintervjuer med elever i grundskolan.

    Studien visar att disciplin kan uppfattas på olika sätt, men de två mest framstående förhållningarna till disciplin är enligt studien upprätthållande av ordning samt självkontroll och eget ansvar. Disciplin genomsyrar därmed alla musiklektioner på ett eller annat sätt. Upprätthållandet av ordning och regler är mer frekvent i lägre årskurser, medan lärare och elever i äldre årskurser ser mer disciplin utifrån att eleverna ska kunna hitta en egen självdisciplin och inre motivation genom att bland annat bygga upp ett förtroende till lärare. Studien visar att för musikämnet är det viktigt att eleverna lär sig arbeta utifrån ett självdisciplinerat beteende, då lärarens närvaro i musikklassrum inte alltid är garanterad. Enligt studien ser elever disciplin mer utifrån regler som kan både vara en hjälp och en stjälp. Studien föreslår att lärarhögskolor kan erbjuda mer praktisk kunskap om hur lärare kan förhålla sig till disciplin i musikklassrummet och för att få en bättre förberedelse ut i arbetslivet. 

  • 244.
    Johansson, Oskar
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Bach eller bulle?: om sångare i amatörkörer och drivkraften att sjunga i kör2013Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Denna undersökning syftar till försöka beskriva de faktorer som gör att sångare i amatörkörer väljer att sjunga i just kör. Den syftar även till att undersöka hur väl amatörsångarnas körledare uppfattar dessa anledningar och om det finns en samsyn kring vad som är viktigt i körverksamheten. Studien bygger på enkätundersökningar som körsångarna har svarat på, samt intervjuer med körledarna.

    I bakgrunden så beskrivs körsångens historia och var amatörkören kommer ifrån. Bakgrunden innehåller även statistik om körsången i Sverige idag. Huvuddelen utgörs av källor som beskriver olika aspekter som kan kopplas till varför amatörsångare gärna sjunger i kör.

    Resultatet visar att det finns en mängd olika anledningar för amatörer att sjunga i kör. Tre huvudteman är dock tydliga, nämligen det sociala samspelet och den gemensamma sången, hälsoaspekten av att sjunga i kör och de musikaliska upplevelserna. Körsångare befinner sig alltså i en positiv social miljö, i vilken de får en förbättrad hälsa och får delta i musikaliska aktiviteter. Det framgår också att samsynen hos körledare och körsångare är mycket god vad gäller vad som är viktigt i att sjunga i kör.

  • 245.
    Johansson, Oskar
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Bach eller bulle?: Om sångare i amatörkörer och drivkraften att sjunga i kör2013Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Denna undersökning syftar till försöka beskriva de faktorer som gör att sångare i amatörkörer väljer att sjunga i just kör. Den syftar även till att undersöka hur väl amatörsångarnas körledare uppfattar dessa anledningar och om det finns en samsyn kring vad som är viktigt i körverksamheten. Studien bygger på enkätundersökningar som körsångarna har svarat på, samt intervjuer med körledarna. I bakgrunden så beskrivs körsångens historia och var amatörkören kommer ifrån. Bakgrunden innehåller även statistik om körsången i Sverige idag. Huvuddelen utgörs av källor som beskriver olika aspekter som kan kopplas till varför amatörsångare gärna sjunger i kör. Resultatet visar att det finns en mängd olika anledningar för amatörer att sjunga i kör. Tre huvudteman är dock tydliga, nämligen det sociala samspelet och den gemensamma sången, hälsoaspekten av att sjunga i kör och de musikaliska upplevelserna. Körsångare befinner sig alltså i en positiv social miljö, i vilken de får en förbättrad hälsa och får delta i musikaliska aktiviteter. Det framgår också att samsynen hos körledare och körsångare är mycket god vad gäller vad som är viktigt i att sjunga i kör.

  • 246.
    Johansson, Sören
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Är högskolan vår tids kyrka?: fallstudie av några ungdomars föreställningar om högskolestudier inom musik och media2005Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 247.
    Johnels, Linn
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Kartläggning av musikrelaterade förmågor hos personer med grav intellektuell funktionsnedsättning: musikterapeutisk metodutveckling2012Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Musikterapeutisk metodutveckling, av Linn Johnels är en studie inom ramen för Magisterprogrammet i musikpedagogik med profil musik- terapi vid Kungliga Musikhögskolan i Stockholm.Syftet med uppsatsen var att ta fram och utvärdera ett instrument för att kartlägga olika musikrelaterade förmågor hos individer med grav intellektuell funktions- nedsättning. Detta är en eftersatt grupp i musikterapeutisk forskning, trots att det finns indikationer på att musik kan fungera som ett viktigt medel för kommuni- kation, känslouttryck och socialt samspel. Uppsatsen tar sin utgångspunkt främst i den biologisk-dynamiska utvecklingspsykologiska inriktningen av musikterapi. Instrumentet innehåller 43 frågor och kartlägger förmågor inom följande fyra do- mäner: Motorisk/Sensorisk Funktion, Socialt- & emotionellt engagemang, Kog- nition samt Kommunikation.I undersökningen fick fyra musikpedagoger/-terapeuter/-handledare använda in- strumentet med 11 personer ur målgruppen. Resultatet visade att personerna pre- sterade sinsemellan på olika nivåer, och med delvis olika profiler avseende mu- sikrelaterade styrkor och svårigheter. Musikpedagogerna/-terapeuterna/- handledarna menade att instrumentet var användbart, och kom också med värde- fulla synpunkter inför eventuell revidering av instrumentet. Förhoppningen är att instrumentet ska kunna användas för att planera och utvärdera musikterapeutisk verksamhet, samt även potentiellt visa på möjliga processer i musikterapi för målgruppen.

  • 248.
    Jonesig, Ted
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Öva gitarr up to date: övningar baserade på populärmusik2014Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 249.
    Jonsson, Annika
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Sångmetodikens relation till yrkeslivet som sångpedagog2010Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Studiens övergripande syfte är att undersöka en sångpedagogs sångundervisning samt att belysa musikhögskolans sångmetodikundervisning i relation till yrkeslivet. Jag har utifrån det utformat tre frågeställningar: 1. Hur kan yrkeslivet se ut för en sångpedagog på gymnasiets estetiska program? 2. I vilken utsträckning har sångmetodikundervisningen i utbildningen haft relevans för sångpedagogen och vilka visioner har min informant från KMH när det gäller sångmetodikundervisningen? 3. Hur upplevde intervjupersonerna övningsundervisningen på musikhögskolan? Jag har valt att intervjua en sångpedagog som arbetar på gymnasiets estetiska program för att belysa hur yrkeslivet kan se ut för en gymnasielärare i sång. Jag har också genomfört intervjuer med en lärare i sångmetodik på KMH för att undersöka hur man tänker kring sångmetodikundervisningen inom musikhögskolan. Studien behandlar synen på yrkeslivet, samt visar på starka och svaga sidor i sångmetodikundervisningen. Att belysa utbildningen i relation till ett kommande yrkesliv har varit mycket intressant, i synnerhet för mig som blivande sångpedagog. Det som huvudsakligen framkommit i min studie är att det är bra med en genrebred sångmetodik som grund, oavsett vilken/vilka genrer som man sjunger själv.

  • 250.
    Jonsson, Elin
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Från samarbete till samklang: hur det sociala klimatet kan påverka klangen i kören2018Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I studien undersöktes aktiva körledares inställning till att arbeta med det sociala klimatet i

    kören i syfte att förbättra klangen, samt vilka metoder de använder för detta. Undersökningen

    gjordes som en enkät, som distribuerades digitalt och sedan analyserades efter kvantitativa

    och kvalitativa parametrar. Enkätsvaren visade att många av de deltagande körledarna anser

    att det sociala klimatet påverkar klangen och gav även uttryck för på vilket sätt. Dessa åsikter

    tillsammans med exempel på övningar analyserades mot tidigare forskning om körsång och

    hälsa, samt sociokulturella teorier om kultur, kontext och intersubjektivitet. Undersökningen

    resulterade i flera argument för att arbeta med det sociala klimatet i konstnärligt syfte, samt

    exempel på övningar. Resultatet kan användas av körledare på alla nivåer, både för de

    enskilda praktiska exemplen men också som grund för ett medvetet arbetssätt. 

2345678 201 - 250 av 586
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf