I detta examensarbete analyseras Griegs Ballade op. 24 i g-moll ur en musikalisk och teoretisk synvinkel, med syfte att ge en större medvetenhet om både styckets struktur och dess folkmusikaliska influenser. Analysen har två delar; i den första behandlas temat och varje variation för att kunna ge en bild ur ett helhetsperspektiv; i den andra diskuteras tre variationer med tydlig folklig prägel. Detta resulterar i en struktur för hur styckets musikaliska förlopp kan se ut, samt en hel del tankar om folkmusiken och hur man kan belysa den med hjälp av inblickar i folklig sång.

This study shows how different aspects of creativity are expressed in current literature about songwriting. The study includes twelve recently published handbooks that were selected after a search on online bookshops with songwriting and synonymous terms as keywords. Knowledge-critical analysis was used to study who the authors of these books are, who the recipients of the books are expected to be and how concepts of creativity are mentioned and used in the texts. Although the analysis shows that there are major differences between the analysed books, all authors, who all have extensive professional experience from the music industry, uses words like “gut feeling” or similar expressions to describe what primarily is needed to develop creativity and success within the field of songwriting. Craftsmanship, the importance of workflow and persistence combined with hard work that will pay off in the form of acquired knowledge and the ability to be creative when inspiration strikes, are also perceptions that clearly appear in the analysed literature. There is a lot of variation in the content and the layout of the different analysed books. This can mainly be explained by the fact that the handbooks are written for different audiences but also that the authors have different industry backgrounds. One possible shortcoming in the analysed literature is that the contemporary integration of music production and songwriting, as described in other current literature on record production, is not addressed in the extent that would be reasonable to reflect the music production industry of today. This study will be followed up by three new sub studies. Firstly an analysis of current hits where theories from the analysed songwriting books are used, secondly a production study based on the same theory and thirdly, a follow-up analysis of similar digital books and other online teaching materials.

The purpose of this study was to investigate how music students, playing the drums, interpret melodic coordination in aspects of learning. In this study five students from the Royal Academy of Music in Stockholm participated. The students were given exercises, specifically designed for drums. These exercises are to be used as keys to unlock and further develop the musical awareness and the awareness of musical periods. Furthermore are these exercises an efficient way to train the coordination and balance. To be able to get material for the analysis of this study, journals have been used. These journals were given to the students who during a 10-week period of time used the exercises and answered the five theses. In the result the students described their progression and their awareness of progression during the ten weeks. The results show that the students experienced an improvement of their rhytmical pitch and their periodicity in musical performance . Further state that the exercises improved their timing and inspired a new melodic point of view. Finally I discuss the purpose of this study, the result and whether or not the theses have been answered. 

The aim of this thesis was to merge the different parts of my musicianship – the piano, the synthesizer and the computer – in a minimalistic, electronic genre based mainly on improvisation. The process consisted of experimenting with sound design on the instruments used, whether it was a piano, a computer, or a synthesizer. Therefore this thesis included some explorations of piano preparing, distortions, drones as well as effects, modular synthesis and recording. Through improvising on either a prepared piano or a synth the core of a song was created. It was then processed and refined through overdubs and editing. The goal was to make music that was slowly changing but always interesting, meditative but challenging.

The main reason this project came to be was the unmet need for a creative hiding space where no regards were put to other people’s musical opinions. Consequently this study had to be a solo project.

A main part of the thesis is the reflection on how the project progressed during the time it was executed. All insights made are described and reflected upon.

My research is concerned with finding a common notation for pitch-based, sound-based and spatialized music in an attempt to bridge the gap between acoustic and electronic music, also working towards the possibility of a holistic system for algorithmic composition based on music representation. This paper describes the first step towards this goal, focusing on the combination of pitch-based and sound-based musical structures, introducing a graphical notation system that combines traditional music notation with electroacoustic music analysis notation. I present how this was tested in practice in a case study within the framework of composition education at the Royal College of Music in Stockholm, where composition students were working with, and reacting to, the system.

My research is concerned with finding a common notation for pitch-based, sound-based and spatialized music in an attempt to bridge the gap between acoustic and electronic music, also working towards the possibility of a holistic system for algorithmic composition based on music representation. This paper describes the first step towards this goal, focusing on the combination of pitch-based and sound-based musical structures, introducing a graphical notation system that combines traditional music notation with electroacoustic music analysis notation. I present how this was tested in practice in a case study within the framework of composition education at the Royal College of Music in Stockholm, where composition students were working with, and reacting to, the system.

As a composer of both electroacoustic and acosutic works, I have been puzzled by the lasting discrepancy between the theoretical frameworks surrounding instrumental and electroacoustic music theory, particularly with regard to algorithmic composition. This text outlines the basic ideas for my doctoral studies, focusing on the digital representation of sound for composition, analysis and performance, both as data and graphic notation with the aim of bringing the worlds of acoustic and electronic music closer together.

The motivation for this text is my ongoing research into creating a uniform and comprehensive notation system for music regardless of sound sources, acoustic or electronic. I propose a way to visually represent the positions and movements of sound in composition and analysis of music which in different ways utilises space as a parameter. I address a number of aspects of spatialised music to take into account when defining a notation language for the music. I suggest visually representing the room in different ways depending on how the music relates to the concept of space: as projections from the center of a sphere for more structural work, or as coordinates in a cubic room for works that depict a physical or imagined space. I also show how these descriptions of space are integrated with my existing notation system.

The present paper presents an overview of the ways we make sense of rhythm through visual means in music in terms of visual representation and notation, relating this to the user interfaces of music technology. Besides enabling the communication of rhythmical ideas, our systems of music representation reflect how we make sense of rhythm as a music parameter. Because of the complexity of visually representing rhythm, only software-based solutions provide flexible enough representations of rhythm in user interfaces. While the user interfaces of much rhythm oriented music technology deal with rhythm in looped phrases of 4/4 time, there are several examples of tools that challenge conventional ways of working with and visually representing rhythm.

This study examines and compares three scientific texts from the 21st century that deal with how and when individual flow experiences and group flow occur in music education at elementary schools. The focus in his study is which methods have been developed to stimulate flow in teaching in general and more specifically in music education. The method applied in this study is a general literature study with a systematic approach. Two informal interviews with prominent researchers on team flow and flow in education were carried out in order to meet the purpose of this study and answer its scientific questions. The three articles that were included for analysis have been critically reviewed in terms of scientific quality and knowledge. Vygotskijs socio-cultural perspective on learning was used as this studies approach. The main findings of this study are that flow, group flow and team flow as educational models are applicable and extremely useful in music education at primary schools and promote engagement and desire to learn for children. Proposals for application of the flow model in music education have been made, though future empirical research is needed to fill up the gap within flow research in music education at elementary schools. Flow in school, group flow and flow in music are well-researched areas. On the other hand, very little research has been published about flow in music education at elementary schools. Suggestions for future research are therefore discussed further on in this study.

Syftet med uppsatsen är att undersöka om musiklärare och klasslärare i år 1 – 3 reagerar på och agerar mot olika eller liknande ordningsproblem. Metoden som använts är observation och urvalet av deltagare är lärare och elever i fem olika klasser.Min uppfattning var till en början att skillnaden i vad musiklärare och klasslärare korrigerade, var stor. Resultaten av observationerna visade dock att likheterna var fler än skillnaderna. Även min bild av att musiklärare, under lektionerna, korrigerade elever fler gånger än klasslärarna verkar enligt resultaten vara fel. De beteenden som båda kategorierna av lärare korrigerade var till exempel olika former av prat och rörelser. Något som för musiklärarna var unikt att korrigera var beteenden kopplade till just musikämnets lektionsmoment, så som sång och instrumentspel.Undersökningen kan inte dra några generella slutsatser eftersom observationsunderlaget är relativt litet. Däremot har observationerna och resultaten ökat förståelsen för ordningsproblem i olika ämnen genom att med en viss säkerhet peka på att dessa är liknande i flera klassrum.

Det här projektet har som syfte att undersöka hur ett användande av tankar och idéer från retoriken kan bidra till att förbättra förmågan att föreläsa i helklass på folkhögskolenivå. En första föreläsning hölls, videofilmades och analyserades utifrån retorikens idéer. Föreläsningen omarbetades enligt de regler för förberedelse av tal som återfinns inom retoriken. Därefter hölls ytterligare två föreläsningar som även de filmades och analyserades. Slutsatsen är att ett användande av retorikens tankar ger en grundstruktur för att kunna förbereda sig väl inför en föreläsning. Detta kan ge trygghet i rollen som föreläsare. Inom en föreläsning behöver dock finnas plats för tvåvägskommunikation, något som den traditionella retoriken ej tar hänsyn till.

Syftet med detta arbetet har varit att undersöka hur jag genom olika metoder kan väcka min kreativitet. Jag har under min tid på musikhögskolan lidit av kreativ kramp och har haft svårt att skriva musik. Jag tog mig hjälp utav tre olika metoder. Den första metoden var att använda tidspress. Då skrev jag musik under 30 minuter och under en dag. Den andra metoden gick ut på att med hjälp av begränsningar i form av att bara använda Logic Pro’s egna loopar för att skriva musik. Den sista metoden var att med hjälp av bild skriva musik efter känslorna jag fick när jag kollade på bilderna. I denna metod tittade jag både på gamla bilder och tog bilder under 24h för att sedan skriva musik. Resultatet som blev av detta arbete är att jag skrev fem låtar och upplever att jag väckte min kreativitet. Jag har förstått under arbetets gång att min kreativitet alltid funnits kvar, den har bara tagit sig nya banor och olika vägar. 

Uppsatsens syfte har varit att genom litteraturstudier undersöka hur man som musikterapeut möter människor som drabbats av förlust och sorg. Frågeställningarna har fokuserat på hur musikterapeuter arbetar med människor i sorg, på vilket sätt musikterapi kan hjälpa till i sorgearbetet och vad som är hjälpsamt i den musikterapeutiska processen. Med ett hermeneutiskt synsätt har litteratur, till övervägande del i form av studier och fallbeskrivningar, studerats. Flera begrepp förklaras så som förlust, sorg, sorgprocess, komplicerad och kollektiv sorg samt trauma. Hur en sorgbearbetning vanligtvis ser ut skildras även. Till olika sorgbegrepp kopplas musikterapi och i själva litteraturstudien ges exempel på hur man arbetar musikterapeutiskt.

Studien visar på att musikterapeuter arbetar med människor i sorg på en rad olika sätt. Man vänder sig till både barn, ungdomar och vuxna och musikterapi ges både individuellt och i grupp. Såväl receptiva som expressiva musikterapeutiska metoder används. I verbala och skriftliga utvärderingar har klienter skattat musikterapi som verksamt i ett sorgearbete. Klienter har upplevt att de i musik kan uttrycka de känslor de har kring en sorg på ett kreativt sätt och att det fungerar väl då det ibland är svårt att sätta ord på dessa känslor. Att arbeta med songwriting med ungdomar i gruppterapi har visat sig ge särskilt goda resultat. Musikterapi har ett brett användningsområde inom sorgbearbetning för människor i alla åldrar, då alla studier visar på minskade sorgreaktioner efter genomgångna musikterapeutiska interventioner.

Denna uppsats undersöker normer kring kön, ledarskap och musik som de gestaltas i dirigentyrket. Bakgrunden är kvinnors låga representation på dirigentposter i Sverige och vikten av ett perspektivskifte där normen synas istället för det avvikande. Detta innebär att kopplingar mellan dirigering och maskulinitet studeras som förklaring till mäns överrepresentation. Syftet är därför att genom observation dekonstruera dirigenten utifrån teorier om maskulinitet och symbolisk interaktion. Maskulinitetsteorier har delats upp i fyra teman; kropp, rationalitet, språkbruk och homosocialitet. Studien visade olika exempel på hur dessa faktorer spelade in i skapandet av maskulinitet och dominans hos dirigenterna. Studien visade också hur begrepp från symbolisk interaktionism kan användas för att förstå hur interaktionen mellan dirigent och ensemble är könsmärkt. Avslutningsvis diskuteras även vilka konstnärliga och musikpedagogiska konsekvenser som resultatet medför och hur det som utgångspunkt för ett normkritiskt perspektiv kan öppna för ett friare konstnärskap. Det kan potentiellt både utveckla dirigeringsundervisningen på högskola och folkhögskola men också hur dirigenten konstrueras till exempel i media eller i musikundervisningen på grundskola och gymnasium.

Thoughtworlds and attitudes in Special School music activities by Liselott Stenman, is a study carried out within the framework of the Master program in Music education, profile Music Therapy at the Royal College of Music in Stockholm.

The background of this study is an experience from a previous work as a music teacher at a Special school with children and youth diagnosed with mental retardation and different kind of disabilities. A couple of years ago a pupil created several questions among staff around attitudes that woke my interest for the phenomenon attitude. The main interest in this study is therefore to find out how five informants with various connections to the music activities in Special schools, describe their thoughts about attitude. The purpose is to highlight the question of attitude on an individual level in order to enhance the understanding of varying thoughts about the attitude within this activity. During the analyses five thoughtworlds have been constructed: Flexible world; Rigid world; Floating world; Solid world and Isolated world. These thoughtworlds give insight to staff attitudes toward pupils within this kind of school.