Denna uppsats undersöker normer kring kön, ledarskap och musik som de gestaltas i dirigentyrket. Bakgrunden är kvinnors låga representation på dirigentposter i Sverige och vikten av ett perspektivskifte där normen synas istället för det avvikande. Detta innebär att kopplingar mellan dirigering och maskulinitet studeras som förklaring till mäns överrepresentation. Syftet är därför att genom observation dekonstruera dirigenten utifrån teorier om maskulinitet och symbolisk interaktion. Maskulinitetsteorier har delats upp i fyra teman; kropp, rationalitet, språkbruk och homosocialitet. Studien visade olika exempel på hur dessa faktorer spelade in i skapandet av maskulinitet och dominans hos dirigenterna. Studien visade också hur begrepp från symbolisk interaktionism kan användas för att förstå hur interaktionen mellan dirigent och ensemble är könsmärkt. Avslutningsvis diskuteras även vilka konstnärliga och musikpedagogiska konsekvenser som resultatet medför och hur det som utgångspunkt för ett normkritiskt perspektiv kan öppna för ett friare konstnärskap. Det kan potentiellt både utveckla dirigeringsundervisningen på högskola och folkhögskola men också hur dirigenten konstrueras till exempel i media eller i musikundervisningen på grundskola och gymnasium.

Thoughtworlds and attitudes in Special School music activities by Liselott Stenman, is a study carried out within the framework of the Master program in Music education, profile Music Therapy at the Royal College of Music in Stockholm.

The background of this study is an experience from a previous work as a music teacher at a Special school with children and youth diagnosed with mental retardation and different kind of disabilities. A couple of years ago a pupil created several questions among staff around attitudes that woke my interest for the phenomenon attitude. The main interest in this study is therefore to find out how five informants with various connections to the music activities in Special schools, describe their thoughts about attitude. The purpose is to highlight the question of attitude on an individual level in order to enhance the understanding of varying thoughts about the attitude within this activity. During the analyses five thoughtworlds have been constructed: Flexible world; Rigid world; Floating world; Solid world and Isolated world. These thoughtworlds give insight to staff attitudes toward pupils within this kind of school.

Syftet med denna studie var att undersöka några verktyg som kan användas för att främja det sceniska uttrycket hos varje individ i en ensemblegrupp på gymnasiet. Genom observation samt kvalitativa intervjuer med tre personer som på olika sätt har expertis inom sceniskt arbete, hämtade jag inspiration för att utveckla och designa en workshop i scenisk gestaltning. Workshopen genomfördes sedan på ett estetiskt gymnasium med en ensemblegrupp om elva deltagare. Resultatet av undersökningen visade att samtal och övningar i scenisk gestaltning gav stor effekt på ensemblegruppens scenframträdande.

Jag skriver oftast musik på engelska men har länge önskat utveckla mitt låtskrivande på svenska. Denna önskan har tidigare inte fått plats i mitt konstnärskap främst på grund av att mina låtidéer alltid föds på engelska. Syftet med min uppsats är att undersöka skillnaderna i resultat och arbetsprocess i att skriva en låt på svenska istället för att skriva en låt på engelska genom att översätta tre redan existerande engelska låttexter till svenska. Under skrivprocessen försökte jag hitta lust och inspiration till arbetet för att hålla kreativiteten igång och undvika att ta avstånd från uppgiften på grund av känslan av tvång. Vid inspelningsprocessen försökte jag i möjligaste mån imitera vokalfraseringen på den engelska texten samtidigt som svenskan inte fick låta onaturlig eller krystad. Därefter lät jag en lyssnargrupp bestående av fem informanter läsa och lyssna igenom låttexterna till en demoproduktionsbakgrund och samla in deras tankar, reflektioner och åsikter kring dessa låtar. Resultatet bestod av tre låtar på två olika språk. Lyssnargruppens åsikter varierade men en kunde dra flera lärdomar om att skriva på svenska istället för engelska via deras kommentarer, mina reflektioner och litteratur från bland annat Hillered (2009) och Lilliestam (2010). Diskussion och reflektion består bland annat av vokalfraseringens betydande roll i en låts text, konsekvenserna av att skriva och lyssna på en text skriven på sitt förstaspråk, hur olika perspektiv och pronomen påverkar en låttext, samt hur direkta raka texter kan skapa starkare associationer hos en människa än öppna abstrakta sådana.

The aim with this study was to look deeper into educational thoughts of tradition and with a music educational interest of knowledge investigate the intentions and conventions behind the communication of musical knowledge in historical manuals. Prefaces from four manuals from two different centuries were studied; an instrumental manual and a music theory manual from the 16th century, and an instrumental manual and a music theory manual from the 18th century. The manuals were Silvestro Ganassi’s Opera intitulata Fontegara dated 1535, Thomas Morley’s A Plaine and Easie Introduction to Practicall Musicke dated 1597, Johann Joseph Fux’ Gradus ad Parnassum dated 1725 and Johann Joachim Quantz’ Versuch einer Anweisung die Flöte traversiere zu spielen dated 1752. The prefaces were analyzed in three levels with a combined method, to investigate how musical knowledge was communicated both on an individual level and on a more socially orientated level. The theoretical approach in this study was cultural psychology, which made possible to scientifically shed light upon the relation between individual and traditions and thereby connect this study to the music educational practice of today. The intentions that were found most clearly mirrored in the prefaces were those concerning the process of musical formation. The results also showed that historical manuals from the 16th and 18th century represent a holistic wiew on music that cannot separate theoretical from practical knowledge as it is a unit in music as a bransch of art connected to the process of formation.

The designation of the black metal sound as “lo-fi” by academics is problematic,since it doesn’t reflect the contemporary black metal production. Fieldworkin the Québec scene show that the members designate their sound asbeing “in the middle” – or mid-fi as I advocate it. In this paper, I first define“hi-fi”, “lo-fi”, “authenticity” and “mid-fi” in the context of black metal.Then, I present different black metal sound aesthetic using audio extracts,frequency analysis, spectrogram images and ethnographic data. This analysisallow better qualify black metal aesthetic production today using the Québecscene as an example.

Ett arbete om övningsmetod för långsamma satser. Jag tar upp svårigheterna med detta specifikt ur mitt perspektiv som flöjtist.

In this project Jonathan Stribrny has composed and recorded music for his quintet focusing on finding his own voice as a composer. The music was recorded at The Royal College of Music in Stockholm. The purpuse of the project was to develope a characteristic sound as a composer and discover new ways for himself as a soloist. 

The process of composing and using various composition techniques are well described in the paper. Problems that have appeared like finding it hard to play certain musical lines due to lack of trumpet technique are discussed, as well as the process of writing lyrics to a composition for the first time.

In the end Jonathan states that he has realized the importance of incorperating fragments of something that is experienced as unexpected for the listeners into a composition. These fragments could be drastic tempo changes, rhythmic alternations and key changes. He also presents an idea of continuing writing music for singers and a wish to make a record with only song lyrics

Uppsatsen undersöker tre olika roller inom kördirigentens yrkesroll; dirigenten (musiktekniskt kunnande och konstnärlig vision), körpedagogen (förmåga att konkret kunna förstå, förklara och lära ut musikaliska verktyg), ledaren (egenskaper som är generella för ledare inom alla områden). Undersökningen genomfördes i form av en enkät där 651 sångare från 31 körer med olika bakgrund och åldrar rangordnade nio egenskaper/förmågor (tre inom varje roll).

Resultatet visade att dirigenten, körpedagogen och ledaren alla är viktiga roller för alla korister oavsett nivå. Rollen dirigenten blir alltmer viktig ju längre man sjungit i kör och ju mer musikutbildning man har. Ålder och kön påverkar inte detta.

De tre saker som koristerna prioriterade högst var (i ordning) kördirigentens förmåga att kunna höra musikaliska problem och hitta pedagogiska lösningar för att korrigera dem, Har en god musikalisk/teknisk kunskap inom dirigering/piano/sång, Är karismatisk/entusiasmerande.

De professionella körsångarna i studien prioriterade rollen dirigenten högre än de andra respondenterna. För dem var har en stark konstnärlig vision och kan förmedla sin tolkning till kören det allra viktigare.

Studien visar att kördirigent är en mångfacetterad yrkesroll som förväntas ha kompetens inom många olika områden. Musikhögskolorna lägger idag mycket fokus på att utbilda inom rollen dirigenten, mindre på körpedagogen och väldigt lite på ledaren. Kanske detta skulle behöva ändras för att nyutbildade kördirigenter ska kunna göra ett bra jobb? 

Kersti Ståbi

Performing poems from the Poetic Edda

I am a folk singer and oral storyteller. In my Masters project I have made a series of concerts performing the poem Vǫluspá from the Poetic Edda in its original Old Norse.

Building on the musical elements in the Eddic poems, I’ve been searching the borderlands between speech and singing, using melodic material in the modern Swedish and Norwegian languages. As a method I have imitated singers in different living epic singing traditions from around the world, basing the creative process on mimicry and improvisation. This was a fast route to performances of great diversity: the Manas singer from Kyrgyzstan gradually enters a trancelike state, while Pansori from Korea made me think "unmelodic folk opera" and the Indian Pandvani is all-or-nothing storytelling with music serving as an engine. One specific perspective I have researched is the concept of a ”First Listener” - a representative of the audience on stage that can, but doesn’t necessarily have to, contribute musically. Traditionally the First Listener in Pandvani is very active; singing, shouting and challenging the teller, while the Pansori First Listener is a supporting commenting percussionist. As a storyteller and lead singer I found the presence of a First Listener highly fruitful in the process leading up to the performances. As a stage concept it offers forceful dynamics between the singer, the listeners and the poem.

The poems of the Poetic Edda were created and performed in an oral tradition, but survived to modern times only via written text. I regard myself a performer formed in a literate culture but in an oral music tradition. With that in mind I have explored performance of this epic material and its metres. Translation has become a keyword with many facets. 

The essay investigates how you deal with the score as a musician and the script as an actor to make the performance on stage a part of yourself, although somebody else is the creator of the piece. The aim is to look into the musicians and the actors work to find similarity, differences, contraposition and through that open up for wider thinking in interpretation. The essay is also searching for something that could be genaral strategies for everybody working with interpretation.Literature has been read and interviews with two musicians and two actors has been made. As the interpretation often is seen as a subjective process is there in this essay a will to let personalities speak through quotes from books, word-perfect quotation from the interviews and from the author of this essay.Thoughts on what you seek for in artistic expression and what this writing has given me concludes the work.

Syftet med det här projektet har varit att lägga stort fokus på att skriva ny musik och att arrangera den. Jag har utforskat olika sätt att skriva musik på och försökt att hitta fler sätt att variera min musik på, så som form, rytmik/groove och harmonik, samt att hitta en riktning och mening i musiken som jag skriver.

The purpose of this study was to investigate how well adjusted the support is for young

people that have been diagnosed with ADHD, while attending the gymnasium. Analysis

and result are based on a sociocultural perspective and have their take-off in literaturestudies

and qualitative interviews with two students with the diagnosis and one special

needs teacher. The interviews were based on themes that had their starting point in school

policy documents and related literature. The interviews were semi-structured with the

aim of letting the interviewees speak as freely as possible. One of the themes included the

individual strategies developed by the interviewees, such as using mobile-apps to help

structure and plan for everyday life.

Results show that the available support is not well adapted and that how great impact the

ADHD-diagnosis has on how well the person do in school is greatly affected by in what

social context and what kind of support he or she has outside of school, for example by

family. The study shows that there is great need for further research and development

within the research area.

I filmen Ljusbrus gestaltas tankar i form av bild och musik. Med introspektion som metod har jag, utifrån egna loggboksanteckningar kring skapandesessioner, undersökt min kreativa process. Syftet var att undersöka mitt personliga estetiska uttryck. Utgångspunkter i undersökningen är: Hur jag formulerar det jag hittar inom mig, hur jag blir medveten om vad som är mitt personliga uttryck, hur jag väljer uttrycksform och vilka medier som är lämpliga att använda. För att få tillgång till mitt inre gjorde jag en fenomenologisk analys av loggboksanteckningarna. Resultatet blev ett synliggörande av ett arbetsflöde där positiva känslor byttes ut till negativa känslor vilka jag behövde möta och bearbeta för att komma vidare i processen. I mitt inre pågick en diskussion om hur känslor och uttryck kan synliggöras och tydliggöras. Riktningen i skapandet påverkades då idén om att hitta ett tydligt sätt att formulera mitt inre blev mer avlägsen. Avslutningsvis formulerade jag några teser kring personligt uttryck. Med dem som grund har jag som ambition att ytterligare undersöka personligt uttryck utifrån ett konstnärlig pedagogiskt perspektiv.

I denna uppsats undersöks hur studenter och lärare uppfattar att gruppundervisningen påverkar viktiga moment för blivande artister. Är det viktigt att se andra uppträda ur ett inlärningsperspektiv? Vad betyder gruppen for individens prestation? Vad finns för forskning om olika typer av gruppundervisning som t.ex. peer-learning och masterclass? Även forskning om hur grupper påverkar individen har varit intressant. Undersökningen fokuserar på ämnet interpretation i masterclass-form för sångare, där syftet varit att undersöka studenters och lärares uppfattningar om hur gruppundervisning påverkar inlärningsprocessen av artistspecifika moment så som nervositet, scenvana, scennärvaro, repertoarkännedom m.m. Denna undersökning är gjord i enkätform och där lärare, och studerande som fortsatt till högre utbildning inom sång, har medverkat. Resultatet visar att uppfattningen är att masterclass-formen har varit mycket viktig för studenternas utveckling i sitt framtida yrkesval. En viktig och återkommande åsikt har varit att kontinuiteten och frekvensen av ämnet är vital för att uppnå goda resultat.