The purpose of this study is to ascertain if exercising mental training, analysis and research on a musical piece before beginning the physical practicing process will benefit and simplify the learning process.

The piece chosen is Eduard Tubin’s “Ballade” for violin and piano. Different sections have been analysed and translated into a narrative from my point of view. Historical background information is presented and the piece is also visual as a graph.

From my research I deduct that mental techniques should be much more engaged into the everyday practice routine to avoid frustration and physical injuries, and assist in the learning process.

The purpose of this research is to overcome stage fright through different techniques of thorough preparation in the practice room. The main methods discussed are mindfulness and mental training. Five selected orchestral excerpts have been prepared and performed using these methods, then presented as recordings in three different situations and analysed according to the performance quality that is then measured by percentage. From my research I deduct that mental training is an essential part of practising that leads to less stage fright and will increase performance results dramatically.

Wolfgang Amadeus Mozart föddes 1756 och skulle blir en av de allra största kompositörerna av klassisk musik i sekler framöver. Han skrev musik som har tilltalat och berört mängder av människor, allt från små sonater för piano skrivna vid 8-års ålder, till otaliga kammarmusikverk och stora, praktfulla operor. I den här arbetet redogörs för ett kammarmusikaliskt verk skrivet av Mozart år 1778: flöjtkvartett i C-dur K285b, första satsen. Arbetet fokuserar framförallt på musiken och innehåller en utförlig analys av satsen, men behandlar också Mozarts liv, tiden då han levde, flöjten som instrument på slutet av 1700-talet samt flöjtens roll i det valda stycket. Genom att lyssna på olika inspelningar av stycket, studera in det själv samt läsa om och studera tiden då denne kompositör levde, har material samlats för att kunna ge en bild av Mozart och hans relation till flöjten.

I analysen finns hela första satsen redovisad med harmonisk analys, utmärkande teman och motiv och de fyra instrumentens olika stämmor och funktioner i stycket. Här är satsen beskriven utan synpunkter på möjliga musikaliska tolkningar. I sammanfattningen av resultatet diskuteras de tre använda inspelningarna och här ger jag min egen uppfattning om inspelningarna och hänvisar till dem när jag uttrycker min åsikt om interpretation. Här besvaras frågeställningarna som efterfrågas i syftet. Reflektionsdelen tar upp varför Mozarts musik tilltalar så många människor. Där står också om Quantz som i sin bok, skriven 1752, talar om för sina läsare vad som är det essentiella med musik: uttryck för känslor och beröring av sinnena. Detta kopplas till nutiden och faktumet att Quantz ståndpunkt fortfarande är gällande. 

Detta arbete handlar om hur jag som organist i Svenska kyrkan kan hålla orgeltraditionen levande i möte med nutidsmänniskan. En undersökning av hur man kan utforma och tänka inför en orgelkonsert så att den får relevans för dem som lyssnar.  Jag analyserar två konserter jag har gjort – förberedelser, själva konserterna samt mina egna och andras reaktioner efter konserterna.

In this thesis I have examined the benefits of working with a help of self-recording. I wanted to experiment self-monitoring with different working methods to improve my practicing skills as well my performing skills as I prepared for my examination concert. This process consisted of a lot of recording, listening and practicing and repeating this cycle numerous times. I wanted to implement different practice methods and reflect on different aspects of playing the viola. This thesis is written from a violist point of view.

The main focus of this work is audio recording as a tool in self-monitoring practice. I have been using two main methods in reviewing the audio material gathered from practice sessions:  1) time between recording and reviewing the material and 2) recording, analyzing and practicing in line with the recordings within a practice session.

I wanted to take self-recording process into more regular use because I see it as an essential part of the self-teaching process. A music student has to go through a lot of practicing hours and most of these are spent alone in a practice room. Some of this time is wasted and misused in learning unwanted habits. I wanted to learn to practice in the most deliberate way and use my practice hours as effectively as possible by structuring my practice in self-teaching phases and putting the emphasis on self-monitoring.

Det här arbetet handlar om grundläggande fakta om fagotten som instrument, om spelteknik och om hur man kan använda de informationerna i vardagslivet som fagottist. Jag tycker att en bra musiker måste veta hur sitt instrument fungerar för att kunna använda det. Därför ville jag veta mer om fagotten.

För att jag ska kunna fortsätta att utvecklas musikaliskt, behöver jag stabila grunder, och jag måste förstå varför gör jag vad jag gör. Mitt mål med detta tema var att sammanfatta alla elementär information i en plats.

Efter examen min lärare kommer inte att vara där för att hjälpa, så jag ville lära mig allting som behövs utveckla mer efter skolan. För att öva detta valde jag ett stycke (Crusell: Air Suédois) och försökte lära mig själv. Genom att analysera det här stycket vill jag demonstrera några övningsmönster som jag brukar använda.

Tidigare spelade jag inte så mycket svensk musik, därför valde jag Crusell. Inte många kompositörer skriver musik för fagott tyvärr men han skrev två. Hans Fagottkonsert är berömd i hela världen, men Air Suédois är ganska okänt så det var ingenting som kunde påverka mig. Men själva stycket är värt att analysera och gräva djupare i.

Den här uppsatsen beskriver arbetet med utvalda delar av Schuberts sångcykel

Winterreise och vilka tolkningsmöjligheter jag som kvinnlig sångare har när jag

framför ett verk med manlig huvudperson. I diskussionen redogörs tre möjliga

tolkningar, där den slutliga tolkningen blir att se flickan i sångerna och

huvudpersonen som en och samma person. De sju utvalda sångerna kommer efter

min analys att spelas in.

Det här arbetet handlar om hur jag utvecklar mitt oboespel och min musikaliska förståelse för två stycken: Mozarts oboekonsert (sats 1 och 2) och Strauss oboekonsert (sats 1). Anledningen till att jag har valt just dessa stycken är att de vanligtvis är obligatoriska på provspelningar. Eftersom jag gärna vill ha ett orkesterjobb måste jag först vinna en provspelning. Syftet är därför att utvecklas både tekniskt och musikaliskt för att öka mina chanser att vinna en provspelning. Jag har även valt att spela Mozart på min examenskonsert för att sen kunna jämföra provspelningssituationen med konsert- situationen.Metoden jag har valt är att göra inspelningar för att sen lyssna och analysera vad jag kan förbättra. Dessutom ska jag åka på provspelningar och utvärdera min insats samt försöka få kritik från juryn.Jag har genomfört inspelningar vid fem tillfällen under ett års tid och under samma period varit på fyra provspelningar.I slutsatsen kom jag fram till att jag i den sista inspelningen spelar mer rytmiskt och har bättre intonation. Jag märker också en stor utveckling i linjen i mitt spel och hur jag får fram fraseringarna. Utvecklingen har också påverkat spelet i konsertsituationen på ett positivt sätt framförallt när det gäller faktorer som tekniska aspekter och automatisering. De här faktorerna har förbättrat helheten och mitt spel har blivit mer intressant att lyssna på.

I det här arbetet fördjupar jag mig i första satsen av Nino Rotas trombonkonsert. Nino Rota var en italiensk kompositör som var mest känd för sin filmmusik, och då särskilt musiken till Gudfadern I och Gudfadern II, men har även skrivit en stor mängd konsertmusik. Hans filmvana avspeglar sig även på hans konsertmusik. Jag gör i arbetet en motivkatalog, och en fördjupad interpretationsdel där jag tar upp hur jag vill att satsen ska spelas samt svårigheter med att få den just så. Slutligen bifogar jag en inspelning av satsen från min examenskonsert. 

I mitt arbete "Att gestalta en text i ett ackompanjemang" har jag valt att utifrån Fredmans epistel no 6 "Hör klockorna med ängsligt dån..." av C.M Bellman fördjupa mig i hur jag som instrumentalist kan lyfta fram en text i ett ackompanjemang och på så sätt bidra till ett kammarmusikaliskt samarbete mellan sångare och instrumentalist, där båda samverkar för att berätta sångens handling.

Arbetet består av en överblick över C.M Bellmans liv och verk, en historisk bakgrund till "Hör klockorna med ängsligt dån..." samt en redogörelse för hur jag utifrån dessa två har arrangerat en gitarrstämma som enligt mig understryker vistextens handling.

I min slutreflektion för jag ett resonemang kring orden samspel och samverkan samt på vilket sätt jag har utgått ifrån dessa när jag har arrangerat "Hör klockorna med ängsligt dån..." Min slutsats är att det kanske inte alltid är nödvändigt att som instrumentalist arrangera ett ackompanjemang ”ord-för-ord” såsom jag har gjort. Djupast sett handlar det snarare om en grundinställning hos instrumentalisten att vilja sätta sig in i en text och aktivt fundera kring sin egen berättarroll.

Detta arbete handlar om Paul Hindemiths sonat för trumpet och piano, närmare bestämt sats tre, som heter Trauermusik. Stycket skrevs 1939 under en turbulent tid, Hindemith flyttade till USA. Syftet med arbetet är att utgå från analys av notbild och två inspelningar för att bilda en egen uppfattning av stycket. Utgångspunkten är att få en egen tydlig bild av satsen innan jag själv spelar den. Genomförandet av analysen har skett med hjälp av noter från förlaget B. Schott’s Söhne, samt två inspelningar av verket från Capriccio Records där Reinhold Friedrich spelar och Harmonia Mundi där Jeroen Berwaerts spelar. Efter arbetet med analyserna fick jag förståelse för satsen och hur min tolkning är. Med en gedigen analys kunde jag göra medvetna musikaliskt grundade beslut.

Detta examensarbete utgår från Johannes Brahms liv och bakgrund för att analysera och tolka hans Sonat för violin och piano Op. 108. En strukturell och delvis harmonisk analys beskrivs därefter samt en utläggning för hur styckets svårigheter angrips ur ett speltekniskt perspektiv. Syftet med studien är att få en helhet och överblick över sonaten både strukturmässigt men även att förstå kompositörens tonspråk med dess influenser och tankar kring musiken. Studiens resultat är en förståelse för hur musiken tolkas och hur inlärningsprocessen ser ut.

Through examining Judith Weir’s woman.life.song (2000), the work presented in this written reflection is centered on the power of collaboration and context to create meaningful art and music that express important and often underrepresented experiences. Through a musical and sociological analysis of this piece, it is examined how the personal is political and how the creation of music and art are therefore inherently political projects. This paper argues that musicians have a responsibility to consciously select our repertoire: a conscience based upon an understanding of intersectionality. Such consciousness must take into account structures of sexism and racism, which positions music in its socio-political context and actively challenges the concept of “quality” as it is constructed in the art music canon. Placing the composer and authors within their broader socio-political contexts, it is argued that lifting pieces such woman.life.song are important contributions of a musician’s participation in music. This paper draws upon work in sociology that centers on identity to examine how structures of power impact the voices that are heard and that are represented in the musical canon.

Johann Sebastian Bach var en flitig kompositör och organist. Han skrev tre sviter i italiensk stil för soloviolin som han valde att kalla partitor. Den tredje partitan är den mest spelade och i det här arbetet har jag valt att fokusera på loure och menuetterna. Jag var nyfiken på hur interpretationen av verket skulle påverkas med kunskap om Bach och om barockdanserna som ligger till grund för verket. Jag har behövt samla mig grundlig kunskap om partitan som form, menuett och loure både som dans och kompositionsform. I ett tidigt skede gjorde en analys av notbilden för att kunna knyta samman form och harmonik med dansperioder. Jag har även inspirerats och fått användbara fakta från seminarier i tidig musik i skolan. Efter genomfört arbete upplever jag att jag fått till en mer sammanhängande musikalisk tolkning. Där kunskapen framförallt öppnat upp ögonen för mig mentalt snarare än tekniskt.

Det här arbetet handlar om min instuderingsprocess av Edvard Griegs sonat för violin och piano op. 8. Under arbetets gång har jag huvudsakligen fokuserat på två frågeställningar:

Hur kan jag använda fingersättningar på bästa sätt för att underlätta för intonation och musikalisk idé?

Hur kan pianostämman i en sonat för violin och piano hjälpa mig att tolka violinstämman?

De fingersättningar som föreslogs i utgåvan jag använde fungerade inte så bra för mig. Detta fick mig att fundera över hur man kan använda fingersättningar för att underlätta för intonation och musikalisk intention.

På grund av styckets överlag något folkliga karaktär har jag utgått ifrån vilka fingersättningar som känns mest naturliga för att få fram ett så enkelt och lättillgängligt uttryck som möjligt. Dessutom studerade jag pianostämman innan violinstämman för att kunna basera frasering och musikaliska idéer på harmonik och andra impulser som ofta kommer från pianostämman.

Det här konstnärliga examensarbetet kommer att kretsa kring Kvartett för tidens ände (1941) av Olivier Messiaen, och särskilt dess tredje sats, Fåglarnas avgrund. Verkets uppkomst i ett av andra världskrigets fångläger är en intressant och fascinerande berättelse. Syftet är att undersöka hur symboliken i Fåglarnas avgrund kan användas för att göra en så god och välmotiverad tolkning av satsen som möjligt. Detta måste göras utifrån kunskaper kring kompositören och hans samtid. Arbetet försöker särskilt att belysa de religiösa tankar som kan ligga till grund för denna symbolik. Ett antal tryckta källor i form av biografier men också intervjuböcker ligger till grund för arbetet, liksom examensarbetes upphovsmans egna musikaliska förståelse. Resultatet redovisar hur musikens interpretation bör göras utifrån syftets frågeställningar, och exemplifieras genom korta notexempel. Till sist framförs slutsatser från arbetet, där betydelsen av studier av kompositörens tankar, religion och idévärld, liksom av dennes samtid, framhålls.

In this thesis I have studied how hypermobile joints affect my violin playing and tried to to find solutions how to cope with hypermobility. 

The purpose is to find tools how to change my left-hand technique so that I can play Bach´s Fugue from Solo sonata in g minor in my master concert without pain in my 4th finger and without tension in my left-hand. The goal is to find a way to play with hypermobile joints so that my technique will serve the music in the best possible way. 

The biggest questions are: what hypermobility is, how can I cope with it, how to play more relaxed and how to develop a better support for my left-hand little finger, 4th finger. 

The thesis will first focus more on the theoretical side of hypermobility in order to get better understanding of what hypermobilty is and how it might affect a violinist. Then I will get more into the aspects of violin playing and my process.

After this process I noticed that working with hypermobile joints is a lifelong process. In order to have a good left-hand technique while having hypermobile joints it is crucial to have good muscle control and awareness. The most important thing is to find the right tools that work for yourself while trying to cope with hypermobility. 

‘Metsän väki - Forest Dwellers’ was my Professional Integration Project (PIP). The project consisted of creating a performance titled ‘Metsän väki’, which was performed on May 9^th 2016 in Helsinki, Finland and of writing this thesis. The performance was a collaboration between different artists and it involved music, visual art, dance and performance art. The starting point for creating the performance was my collaboration with sculptor and environmental artist Jenni Tieaho. In addition to traditional instruments, sounding objects were used in creating the music. There were both written and improvised music as well as improvised dance in the performance. The performance took place in a former psychiatric hospital.

In the outcomes and conclusion I present my expectations for the performance and describe how those where met. I also examine the role of cross-artistic collaboration in the project. I give examples of my own artistic development as well as my development as a project leader. I also reflect on the relevance of the project to the community. The outcomes are presented through my own reflections and through discussion where I point to literature concerning the differences and similarities between different art forms. The outcomes of the project include audience feedback from the performance. This is presented in the appendices.

My conclusion shows that I was also able to create a rich and diverse performance by using simple (low-tech) methods. The performance was inspired by my experiences, interests and background. In my thesis I also show how creating and structuring the ‘Metsän väki’ performance can help me to develop as an artist doing cross-artistic collaboration.

I mitt arbete undersöker jag vikten av timing i det vi gör som musiker när vi spelar. Genom min analys av Douze Études 1, med både egen övning och digitala verktyg, har jag kommit fram till hur timing kan skapa olika sound. Mitt arbete kommer täcka olika metoder av övning med digitala verktyg.

Första delen av arbetet är en formanalys av etyden, då jag kommer gå igenom olika delar i stycket för att få en grundläggande översikt. Därefter går jag igenom min övningsprocess där jag detaljerat beskriver de problem som jag har stött på. Avslutningsvis dedicerar jag ett kapitel om övning med digitala verktyg där jag även kommer att ta upp logistiken och mentaliteten bakom övningen. 

I denna studie utförs en närmare analys av Maurice Ravels violinsonat no 2 med fokus på andra satsen, Blues. Det som undersöks är sammanförandet av olika genrer och huruvida Ravels Blues är en autentisk blues, samt hur jag som interpret tolkar verket. I processen av min egen tolkning av verket har jag valt att även analysera Janine Jansens och Sarah Changs interpretationer av andra satsen, för att kunna positionera min tolkning gentemot dem.

”Many  Stories,  Many  Memories” was a participatory creative music project carried out in collaboration with three professional musicians, a group of seven senior residents and the occupational therapist of “Suomikoti”-elderly home in Stockholm, February 20th – March 21st 2013 . The aim of the project was to build community feeling, participation and operation for the elderly people with dementia by intervening musically in their everyday lives. During the eight workshop-sessions, improvisation pieces were created by using song, text, fine arts, percussion instruments, body percussion, piano, kantele, and violin.The emphasized qualities of the project’s musical working methods were contextuality, and person-centered and focus group - oriented approaches. The purpose of multi-sensor exercises  was  to  support  the  participants’  sense  of  body  and reinforce their identity. The project, during which the musicians and the group of seniors met in the field of performing arts, was completed with a collectively composed semi-improvised concert, which was performed to an audience consisting of the residents and staff of Suomikoti, as well as family members.“Many  Memories,  Many  Stories”  was  my  Professional Integration Project (PIP) in the international Joint Music Master for New Audience and Innovative Practice – Master Degree Program (NAIP) at on the Royal College of Music in Stockholm. Observational periods at local Stockholm elderly homes as well as a preparatory project were conducted prior to the PIP-project. The goal of the PIP-project and this Master Thesis was to create new empiric data on the potentials of creative participatory music workshops for elderly care. This project’s musical intervention was carried out as practice-based research, and was documented session by session both in written reflections and on video for data- analysis. Semi-structured thematic interviews were also conducted for obtaining data. The interviewees were professional practitioners on the fields of music and health-care.The outcomes of the project reveal that intensive participation in the project had positive effects  on  the  people’s motor skills, creativity, expression, social interaction and self- esteem, which by enriching their everyday lives improve their general quality of life.Attached to this Master Thesis are two videos; a documentary-DVD describing the process of the project, and an edition of the”Many  Memories,  Many  Stories”-concert in full length. The documentary DVD contains mainly video-footage from the workshop sessions.