Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
3456789 251 - 300 av 555
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 251.
    Josephson, Isabel
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Andras låtar – eget uttryck2014Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Detta arbete har gått ut på att undersöka vad som är essensen i en låt för att sedan kunna göra nya versioner av andras låtar. Under arbetets gång läste jag litteratur om människors upplevelser av och tankar om musik samt analyserade och jämförde coverinspelningar med originalinspelningar av många olika låtar inom nutida populärmusik. Baserat på jämförelserna valde jag att arrangera och spela in tre olika låtar enligt olika metoder. Metoderna kan användas såväl i eget musicerande som inom undervisning, för att hitta sitt eget sound och uttryck i olika låtar, tänja på gränserna för vad man får och inte får göra med skriven musik, samt ge idéer till vidareutveckling av sina egna arrangemang.

  • 252.
    Josephson, Marcus
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Den skapande läraren: en källa till inspiration2014Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Detta självständiga arbete handlar om att komponera och spela in populärmusik och att undersöka om pedagogens kreativitet utanför arbetsplatsen påverkar kreativiteten inom densamma. Under projektets gång har skrivande, arrangerande och inspelning av musik varit i fokus och arbetet resulterade i sju inspelade låtar.

  • 253.
    Josephson, Marcus
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Då känns det som att noterna kommer som ett brev på posten: om musikklasselevers upplevda kunskaper inom notläsning2015Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    De senaste åren har varit omvälvande för musikbranschen då digitala verktyg har gett den strömmade musiken en allt större plattform. Vi har idag möjlighet att lätt nå miljoner låtar med endast några knapptryck, och barn i vår tid har under sin uppväxt tillgång till musik på ett sätt som ingen annan tidigare generation har upplevt. Detta gör att noter och notläsning kan tyckas föra en tynande tillvaro då det är så lätt att istället lära sig sånger via sitt gehör. Hur påverkar detta barns inställning till musikteori och notläsning? Finns det fortfarande barn som anser att det är viktigt att kunna läsa noter och sjunga sånger ”direkt från bladet”? Syftet med denna studie har varit att undersöka vilka källor som elever i tre musikklasser upplever som viktigast för deras notläsningskunskaper och om de upplever att det är viktigt att kunna läsa noter. Är det så att det är instrumentundervisning utanför skolan som är viktigast eller är det teorilektionerna i skolan, eller rentav körsångslektionerna? Har de tagit vara på möjligheten att lätt söka efter information på internet när de har studerat? Undersökningen genomfördes påbåde kvantitativ och kvalitativ väg med hjälp av en enkät som fylldes i av alla elever i varje klass samt intervjuer med tre utvalda elever. Resultatet visar föga förvånande att teorilektionerna är det som de allra flesta anser är den största källan till deras kunskaper inom notläsning. De vittnar om att dessa lektioner hjälper dem att sätta ord på vad de gör när de sjunger och övar deras gehör. Likaså uppger de elever som spelar instrument utanför skoltid att den undervisningen har varit väldigt viktigt för dem. Något som troligtvis beror på att de har fått mycket tid för individuell undervisning samt lätt har kunnat tillämpa teorin direkt på sitt instrument.

  • 254.
    Jältfors, Katarina
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Nisch eller genrebredd?: en studie av undervisningsinnehåll i fråga om genrer inom akustisk gitarrundervisning2017Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att undersöka hur pedagoger som undervisar i akustisk, nylonsträngad gitarr inom musik-och kulturskolan förhåller sig till musikgenrer i undervisningsinnehållet. Detta har studerats med avseende på hur repertoaren väljs genremässigt och vad som har inverkan på detta. Datainsamlingen har gjorts med utgångspunkt från kvalitativa intervjuer med tre gitarrpedagoger. Resultaten visar att genrebredd präglar undervisningen. En viktig aspekt av detta ur pedagogens perspektiv är att visa på gitarrens bredd och möjligheter. Ur ett elevperspektiv ges möjligheter till inflytande över undervisningsinnehållet. Studien visar att förutsättningarna för gitarrundervisning har förändrats över tid i takt med IT-utvecklingen och elevernas allt större musikaliska medvetenhet. Studien pekar på att pedagogerna måste förhålla sig till såväl tradition, samtid som elevinflytande i valet av undervisningsinnehåll med avseende på genrer. 

  • 255.
    Kainz, Johannes
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Planeringens dilemma: hur förbereder sig stråklärare?2011Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med studien var att undersöka stråklärares erfarenheter av den egna lektionsplaneringen. Detta område utgör en viktig del av den pedagogiska processen och jag kände att jag under min utbildning på Kungl. Musikhögskolan saknade den biten. Genom fem intervjuer med aktiva stråklärare försökte jag få svar på hur de skapade sina lektionsplaneringar och hur de resonerade detta. De lärare som jag talat med före min studie hade svårt att sätta ord på deras planeringsarbete, vilket gjorde mig nyfiken på att gräva djupare och se om jag genom mer utförliga frågor kunde få svar kring detta. Utifrån lärarnas utsago kan jag konstatera att samtliga stråklärare i min studie planerar sina lektioner mer eller mindre. Ju mer erfarna lärarna är desto mindre tid lägger de på sin lektionsförberedelse. Lärarnas planering handlar i första hand om att hitta lämplig repertoar till sina elever. Jag kan även konstatera att de erfarna lärarna reflekterar mer kring eleverna snarare än sig själva till skillnad från de mindre erfarna som reflekterar mer kring sig själva. Överlag verkar det som om de mindre erfarna reflekterar mycket mer än de mer erfarna.

    Jag kan konstatera att stråklärarna i min studie hade svårt att formulera sig om hur de tänkte kring sin planering. Det verkade som om de inte lagt så mycket vikt vid att reflektera kring sin förberedelse, utan att att lektionsplaneringen fungerade som ett slags ”hjälpmedel” vid sidan om.

  • 256.
    Kajlinger, Peter
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Skrolla ner och kolla mer!: om IKT i sångundervisningen på gymnasiet2014Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Följande undersökning berör sångpedagogers förhållningssätt till digitala verktyg i undervisningen på gymnasiet. Metoden har varit kvalitativa strukturerade intervjuer med tre verksamma lärare på olika gymnasier i Stockholm. Syftet med undersökningen är att ta reda på om och i vilken utsträckning digitala verktyg används i den enskilda sångundervisningen på gymnasiets estetiska program. Vidare lyfts lärarens fördelar och nackdelar fram, men även hur lärarna ser på elevens användande av de digitala verktygen. Som utgångspunkt i studien nämner jag digitaliseringen som tidsfenomen där konstarterna står i beroende. Vidare ställs sjungandet i kontrast till digitaliserad elektronik, där frågan om framtidens sångundervisning får svar.

  • 257.
    Kaladjev, Stojan
    Kungl. Musikhögskolan.
    Ergonomi i musikutbildningen: ergonomiska och kognitiva aspekter på instrumentalspel2000Doktorsavhandling, monografi (Övrigt vetenskapligt)
  • 258.
    Kalmér, Karin
    Kungl. Musikhögskolan.
    En studie i elevers attityder till könsseparerad musikundervisning.1996Studentarbete övrigt, 5 poäng / 7,5 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 259.
    Karin, Andersson
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Sjung din sång: en jämförelse av sångtekniker i genrerna country, folkmusik och opera2015Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I min utbildning till sångpedagog ställs krav på genrebredd vilket har väckt mitt intresse för olika sångstilar och sångtekniker. Denna undersökning fokuserar på de grundläggande faktorerna i sång: stödarbete, stämbandsarbete och artikulationsarbete. Likheter och skillnader undersöks i sångteknikerna i genrerna country, folkmusik och opera. Undersökningen sker genom en studie av två olika handböcker i sångteknik, intervjuer med professionella sångerskor i respektive genre samt egna erfarenheter från övning. Resultatet visar tydliga skillnader i artikulationsarbetet och stämbandsarbetet i olika genrer men endast vissa skillnader i stödarbetet.

  • 260.
    Karlström, Ylva
    et al.
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Engdahl Nilsson, Lovisa
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Fri konkurrens och musikskolecheck: Vad händer med den kommunala musikskolan när den konkurrensutsätts och finansieras via musikskolecheck?2013Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Abstrakt                                                                                             

    Syftet med undersökningen var att belysa och jämföra förändringar som sker i den kommunala musikskoleverksamheten när den utsätts för konkurrens och finansiering via checksystem. Undersökningen begränsades till Nacka och Österåker, de kommuner där systemet använts längst. Genom intervjuer av kommuntjänstemän och musikskoleledare samt i en enkätstudie hos musikpedagogerna undersöktes vilka faktorer som lett till förändringar i verksamheten och hur dessa upplevdes, samt hur de olika parterna såg på den framtida kommunala musikskolan. Resultatet av undersökningen visade att det var checksystemets utformning och kommunens styrning som bidrog till förändringar i verksamheten. Nacka kommun och Österåkers kommun hade utformat olika checksystem som gav skilda konsekvenser för verksamheterna. Österåkers system var generösare för kunden än Nackas system. Samtidigt valde Österåkers kommun att i större utsträckning styra musikskoleverksamheten i strävan efter en form av rättvisa mellan de olika aktörerna. Det informanterna upplevde som positivt med konkurrensutsättningen var att kunderna inte behövde stå i kö till verksamheten, men konsekvensen av att kön var borta var att många lärare fått svårare att fylla sina tjänster. Den ständiga elevrekryteringsprocessen och känslan av att ha eget ansvar att fylla sin tjänst skapade stress hos lärarna. På en konkurrensutsatt marknad ökar behovet av marknadsföring och vi såg en risk att instrument- och genrebredd minskar om kunden inte får tillräcklig information om den kommunala musikskolans utbud. Lärarna och tre av våra fyra informanter önskade att den kommunala musikskolan i framtiden ska ha ett uppdrag att bevara mångfald och bredd gällande genrer och instrument.

  • 261.
    Karlén, Johanna
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Rumslyssnande. Om lyssnande i rytmikmetoden2008Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 262.
    Karmeborg, Emma
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Skolverkets kursplaner - blev det som det var tänkt? En undersökning om grundskolans musikundervisning2008Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 263.
    Kellermann, Jacob
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Nöta, stödja och hitta genvägar: pedagogiska verktyg och tillvägagångssätt i arbetet med dyslektiska gymnasieelever inom konstmusik2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Denna studie har som syfte att undersöka vilka typer av pedagogiska verktyg och förhållningsätt som är behjälpliga för en instrumentallärare inom konstmusikområdet i undervisningen av en elev på högstadie- eller gymnasienivå med dyslexi.

    Det finns en del angränsande forskning på kopplingen mellan dyslexi och musik tillgänglig på svenska som uppmanar lärare till att på ett eller annat sätt ”strunta i noterna”. Denna uppsats vilar på antagandet att mer eller mindre flytande notläsning är en nödvändighet för alla som vill verka inom konstmusikområdet och försöker därför hitta konkreta verktyg och förhållningsätt som har till uppgift att stärka elevens notläsningsförmåga. Slutsatser har uppnåtts genom att intervjua sex respondenter som på olika sätt bidrar med att teckna en bild av en dyslektisk musikers verklighet samt att ge konkreta förslag på hur musikpedagogik mot dyslektiker bör utformas. En medvetet heterogen grupp respondenter har valts för att få så många infallsvinklar på ämnet som möjligt: musiklärarens, musikelevens, den aktive dyslektiske musikern samt specialpedagogen som arbetar med dyslexi i allmänhet.

    Resultatet av intervjuerna sätts även i ett bredare sammanhang genom att jämföras med pedagogiska tankar från andra länder (framför allt pianopedagogen Sheila Oglethorpes) samt de hjälpmedel som används i svenska skolan för arbete med läs- och skrivsvårigheter bland dyslektiker. Uppsatsen avslutas med ett diskuterande kapitel där det tydliggörs att flera av respondenterna använder liknande strategier (bl.a. användandet av färgpennor och symboler för att tydliggöra notbilden, uppförstoring av notbilden, arbete med gehör etc.) för att klara av notläsningen. Dessutom finns det många likheter i deras egna erfarenheter av musikstudier, deras professionella verksamhet och hur de skulle vilja se att pedagoger fortsatt arbetar och tar hänsyn till dyslektiker inom musikundervisningen. Uppsatsen avslutas genom att kategorisera dessa svar och jämföra dem med exempelvis Oglethorpes teorier.

  • 264.
    Khaef, Afshin
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Pathetique på YouTube2014Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 265.
    Kihlman Wibe, Sara
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Om lärarrollen: nyblivna musiklärares syn på sin yrkesroll2012Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 266.
    Kindlund Stark, Inger
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Röst, åldrande och körsång: En studie om lärande och utveckling under hela livet2019Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med den här forskningsstudien har varit att få kunskap om pedagogiska arbetssätt som passar för att utveckla åldrande kvinnoröster. Med en bakgrund som sångerska och sånglärare har jag upplevt svårigheter att hitta verktyg för att arbeta metodiskt med sångare, fysiologiskt och psykologiskt, som vill fortsätta sjunga långt upp i åren och som vill behålla sin röstkvalitet länge. För många är sång och en körgemenskap en stark faktor för livsglädje och sång har även en stor och viktig hälsoaspekt.

    Undersökningen genomfördes med hjälp av kvalitativa forskningsintervjuer med tre sångpedagoger som även är körledare. Intervjuerna har haft en låg grad av standardisering och strukturering och ett sociokulturellt perspektiv har använts som teorimodell.

    Resultatet visar att vanliga problem som uppstår hos åldrande kvinnoröster är förändringar i hormonbalansen, vilket gör slemhinnorna torrare. Detta kan leda till att övertonerna i rösten reduceras och rösten blir klangfattigare. En minskad lungvolym samt svårigheter att aktivera den nedre raka bukmuskeln kan ge ett ökat vibrato och svårigheter med att hålla ut toner.

    Resultatet visar också att det är av stor vikt som äldre sångare att vara fysiskt aktiv, arbeta aktivt med andningsteknik och att hela tiden ha en vilja att utveckla sin sångteknik. Målet för röstutveckling bör av pedagogen alltid sättas lite i överkant för att lärande ska kunna ske, enligt Vygotskijs teori om proximal utveckling.

    Forskningen av åldrande kvinnoröster är eftersatt och det är svårt att hitta metodikböcker i ämnet. Pedagogers samlade erfarenhet i ämnet är därför viktig i sammanhanget.

  • 267.
    Kindstedt-Snell, Liv
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Gymnasieskolans dyrbara poäng: elevers strategier vid individuella val2012Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 268.
    Kjebon, Tina
    Kungl. Musikhögskolan.
    Att spela till barndans1995Studentarbete övrigt, 5 poäng / 7,5 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 269.
    Kjellander, Daniel
    Kungl. Musikhögskolan.
    Gehörsbaserade undervisningsformer: en granskning av några teoretiska perspektiv200?Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 270.
    Kjellstrand, Carolina
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Varför gör du så?: Hur musiklärarens musikaliska bakgrund och preferenser påverkar klassrumsundervisningen2014Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 271.
    Kjellström, Patric
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Musikskapande i grundskolan: komposition, kommunikation, interaktion och produktion2015Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Denna studie syftar till att ge insikt, förståelse och uppslag på hur man kan tolka momentet musikskapande i grundskolan utifrån Skolverkets kursplan i Musik i Läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 – Lgr11. Genom att med kvalitativ metod intervjua fyra verksamma musiklärare i grundskolan, har jag ämnat ge en klarläggande inblick i hur de reflekterar kring detta moment i sitt yrke. Den centrala frågeställningen i undersökningen lyder som föjande: hur tolkar musiklärare momentet musikskapande i kursplanen i Musik? Intervjumaterialet har jag analyserat med inspiration från hermeneutiskt och fenomenografiskt forskningsperspektiv sprunget ur en humanistisk vetenskaplig grundsyn. Resultatet av mitt arbete visar bland annat på fyra olika framträdande tolkningar av musikskapande i grundskolan: 1) musikskapande som låtskrivande komposition; 2) musikskapande som gestaltande kommunikation; 3) musikskapande som musicerande interaktion; 4) och musikskapande som digital produktion. Fyra tolkningar som enligt tidigare studier i ämnet, och Skolverkets definition av begreppet musikskapande; tycks vara tämligen skäliga och befogade interpretationer av momentet musik- skapande i grundskolan 2015.

  • 272.
    Klingfors, Johanna
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Musikvideoproduktion: från idé till genomförande2013Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Målet med detta arbete har varit att utifrån mina konstnärliga ambitioner och tekniska förkunskaper och förutsättningar skapa en musikvideo. Musiken är ett resultat av ett sammarbete med Gunno Klingfors, som också har arrangerat och producerat musiken.

    Utifrån den låten jag valde att arbeta med skapade jag en idé om hur jag skulle förmedla känslan och budskapet i musiken med hjälp av en video.

    Projektet har resulterat i en video inspelad i två olika miljöer. Under arbetets gång har jag lärt mig om bildspråk, ljussättning, videoredigering och effektapplicering. De svårigheter jag har varit tvungen att överkomma har stått i direkt relation till bristande tekniska kunskaper samt tekniska motgångar. Det jag i första rummet tar med mig från detta projekt är dels den färdiga produkten men även en fördjupad kunskap inom inom områdena videomedia och videoredigering.

  • 273.
    Klingfors, Johanna
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Status - Musikstil - Attityd: en enkätundersökning bland studenter och lärare på Kungl. Musikhögskolan och några utvalda grund- och gymnasieskolor i Stockholm2014Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    This study aims to determine whether pupils, students and teachers at various music schools feel that there is a difference in status between different music styles/genres, and if this has an impact on the individual level. The survey was conducted with a digital survey that was e-mailed to junior/high schools with music profile in the Stockholm area and to all the teachers and students at the Royal College of music in Stockholm (KMH). Due to low participation by students and teachers from the junior/high schools the students and teachers of KMH became the main object of the study. The results shows that a majority of the main group of this study feels that there is a difference in status between different music styles/genres. The study also shows that half of the participants believe that the difference in status affects them on an individual level. The discussion that follows the results focuses on the difference in status as a result of the education structure and therefore the normative structure of the school.

  • 274.
    Klint, Viktoria
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Barnkör i kyrkan: balansen mellan musikaliskt och socialt arbete2015Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Denna studie undersöker tre barnkörledares erfarenheter och upplevelser av sitt arbete med barnkör i Stockholmsområden med låg socio- ekonomisk status. Syftet med studien är att undersöka hur barnkörledare upplever balansen mellan musikaliskt och socialt arbete i deras barnkörsverksamhet. Studien bygger på kvalitativa intervjuer med tre barnkörledare verksamma inom Svenska kyrkan i Stockholm. Studiens resultat visar att barnkörledarna upplever att balansen mellan socialt och musikaliskt arbete är god när de får möjlighet att dela det sociala ansvaret i arbetet med barnkören tillsammans med en kollega. Resultatet visar även att barnkörledarna inte känner sig förberedda för sitt arbete med barnkören från sina musikaliska utbildningar.

  • 275.
    Knutsson, Erik
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Ackordgehör: Ur ett lärandeperspektiv2013Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I detta arbete har undersökts hur musiker ser på nyttan av ackordgehör. Genom intervjuer har frågor om ackordgehör ställts för att få reda på varför, var och när de haft anledning att använda sitt ackordgehör eller varför de inte behövt använda det. I arbetet har också ett fokus legat på att ta reda på vart och hur de har lärt sig. Det har framkommit att goda motivationsfaktorer för ackordgehörsanvändande kan vara en vilja att spela låtar som inte finns noterade eller att öva inför gehörsprov. Arbetet har också visat på att nyttan av ackordgehör är stor även om en del musiker klarar sig utan i många situationer. Goda miljöer att öva upp sitt ackordgehör är i hemmiljö, ensemble och andra musiklektioner där man praktiskt använder gehöret. Det viktiga är att den lärande ger det tid då det behövs mycket repetition för att bli säker i lyssnandet. 

  • 276.
    Kolterud, Lena
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Improvisation - en rörelse framåt: improvisationens roll i förhållande till lärande och musikalisk utveckling2017Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Denna studie undersöker improvisationens roll i pedagogiska sammanhang i förhållande till lärande och musikalisk utveckling. För att få insikt i hur improvisation kan användas i musikundervisning har intervjuer gjorts med tre personer med gedigen kompetens och erfarenhet om och av improvisation såväl när det gäller eget utövande som i pedagogiska sammanhang. Alla tre informanter jobbar som pedagoger på en musikhögskola. Studien utgår ifrån en generell frågeställning rörande improvisation i musikundervisning. Samtidigt finns även avsikten att genom resultaten av studien försöka förstå vad improvisation kan bidra med mer specifikt i sångundervisning. I analysen av resultaten stöd tagits av delar ur Lev Vygotskijs kulturhistoriska teori om utveckling och lärande, rörande fantasi och kreativitet för att kunna ringa in improvisationens betydelse i musikalisk utveckling.

    Resultatet visar på att informanternas gemensamma uppfattning är att studenterna genom improvisatoriska övningar utvecklar både sin egen skapande drivkraft genom att använda den kreativa förmågan, och kommunikationen i musicerandet. Närmare visar undersökningen hur pedagoger via konkret utformade improvisationsövningar kan skapa förutsättningar för studenten att öva på olika musikaliska parametrar och så även forma det personliga uttrycket. Resultatet i denna studie kan ha en betydande roll i en möjligt kommande utformning av improvisation som konkret metod i musikutbildning, med fokus på att utveckla det personliga uttrycket.

    Utmaningen med analysarbetet rörande ämnesvalet improvisation var att intervjuerna förde med sig fler abstrakta begrepp så som; fritt flöde, resonans och impuls. Rörande improvisationens kognitiva inverkan i relation till utveckling och lärande skulle vidare forskning kunna bidra till att konkretisera dessa abstrakta begrepp och därmed skapa förutsättningar för vidareutveckling av improvisation i undervisningssammanhang.

  • 277.
    Konefal, Magdalena
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Sångskolning och personligt sound2014Studentarbete övrigt, 5 poäng / 7,5 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Denna uppsats behandlar musikalisk personlighet uttryckt genom rösten i förhållande till sångskolning. Syftet är att undersöka hur sångpedagoger verbaliserar området kring personligt och skolat sound. För att utforska hur sångpedagogerna ser på sångskolningens påverkan på röstsound har jag gjort intervjuer med tre sångpedagoger som undervisar i afro- och populärmusikgenrer. Resultatet visar att en mängd olika faktorer spelar in på hur elever kommer att låta. Sångpedagoger med sina respektive sångmetodiska och musikermässiga ideal, media med dess flödande musikutbud, elevernas röstförutsättningar samt värderingen av det egna lärandet i förhållande till olika läromiljöer är alla exempel på faktorer som påverkar sångarens sound. Dom olika faktorerna påverkar eleverna både individuellt och i samspel med varandra. Kunskapen och medvetenheten om dessa olika faktorers inverkan på soundet kan hjälpa sångpedagogen undvika att hamna i mönster och rutiner som avlägsnar dom från bevarandet av elevers autonomi.

  • 278.
    Korpela, Sara
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Vem dömer mig?: om självkänsla inom konstnärligt skapande2014Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 279.
    Korpela, Sara
    et al.
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Magnusson, Agnes
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Strukturerat kaos: metoder för estetiska lärprocesser i skolan2014Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Uppsatsen behandlar högstadieskolors användning av estetiska lärprocesser i grundskolans åk 7–9. Estetiska lärprocesser är ett begrepp som beskriver ett arbetssätt i skolan där eleverna får knyta samman känslor, upplevelser, kunskaper, erfarenheter och analys till en helhet, bland annat genom att integrera estetiska och praktiska uttryck med teoretiska ämnen. Syftet med denna studie är att undersöka vad som kan främja arbetet med estetiska lärprocesser i grundskolan, genom att ta del av verksamma lärare och rektorers erfarenheter. Metoden som tillämpades var kvalitativa semistrukturerade intervjuer med lärare och rektorer på två grundskolor i Stockholm. Båda med kulturprofil som använder sig av estetiska processer och tematiskt arbete i stor del av undervisningen. Resultatet visar att en viktig grundfaktor som gör att arbetssättet fungerar på skolorna är att det tematiska arbetet genomsyrar hela verksamheten, skolorna har en tydlig kulturprofil och gemensam värdegrund. Andra viktiga faktorer var: flexibilitet hos lärare och elever, gemensam planeringstid, tydlig struktur, samarbetsförmåga, tydlig arbetsfördelning, bra schemaläggning samt ändamålsenliga lokaler. Studien utfördes under höstterminen 2014.

  • 280.
    Koverman, Benjamin
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Den blivande låtskrivaren: metoder för att få igång en skapande process2018Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med detta arbete är att låta olika metoder för låtskrivande växa fram för att sedan kunna sortera ut vilka som är mest fördelaktiga för mig. Begrepp som kreativitet, självkritik, flow och speedwriting har varit centrala för denna typ av process. Metoddelen beskriver loggboksanvändande och olika metoder för lätskrivande. Jag använde mig av gitarr, bas och piano där jag på varje respektive instrument skulle skriva två låtar inom två olika tidsramar. Loggboken fylldes i efter varje pass för att kunna utläsa hur jag skulle gå vidare i arbetet. Resultatet blev sex olika låtar— eller grunder till låtar. Jag upplevde att låtarnas genreval baserades på vilket instrument som användes och de olika färdigheter jag hade på respektive instrument. Tidsbegränsningen gjorde det lättare att ignorera min inre kritiker, och en kombination av de båda verkade vara ett vinnande koncept. Att sätta ord på sådant som jag ibland upplevt i kreativa processer har varit hjälpsamt. Det har skapat en större medvetenhet om vad som kan ske när man skapar något. Det jag i framtiden vill göra är att plocka bort det ouppnåeliga jag upplevt med att skapa och visa mina framtida elever att även de kan skapa musik. 

  • 281.
    Krigström, Rasmus
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle. Creative Productions.
    Paradigm Shift: The musical developement of barbershop harmony between 1939-20182019Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Barbershopkvartettsång har sedan mitten av 1800-talet vuxit fram som en unik genre med rötter i USA. År 1938 startades en organisation med målet att bevara genren, som då höll på att dö ut. Ett år efter att organisationen startade började man hålla årliga tävlingar för att kora den bästa kvartetten, dessa tävlingar har nu pågått i åttio år och de har spelat en viktig roll för att hålla genren i god vigör. Tävlingsmomentet har också inneburit förändring för genren, nya kvartetter kommer med nya idéer om hur den kan utföras. Detta innebar att ett regelverk ganska snabbt blev nödvändigt, som i sin tur har förändrats i takt med att genren har utvecklats. Studiens syfte är att ta reda på hur genren har förändrats under de åttio som den har existerat i tävlingsform, genom att jämföra musik från de åttio kvartetter som hittills vunnit tävlingen och leta efter förändring, framförallt i den noterade musiken. Materialet som har samlats in för studien är således inspelningar av dessa åttio kvartetter, som i de flesta fall var mer än tillräckligt för studiens genomförande. Metoden var att först välja en definition av genren och sedan tydligt gå igenom vad definitionen innebär, därefter lyssna igenom materialet i kronologisk ordning och undersöka dels hur det stämmer överens med definitionen, och dels hur det förändras i sig genom åren. Undersökningen resulterade i först ett märkbart skifte till väldigt kontrollerade former av barbershop, som under ca 30 – 40 år höll i sig, och därefter skedde förändring mot den sortens barbershop som vi ofta hör idag. Det som framför allt har förändrats är att polyfoni har tagit en allt större plats i arrangemangen som blivit betydligt mer avancerade, sättningen av ackord har blivit mer varierad och inte lika tät, en del olika fusioner med till exempel blues, pop och musikal har skett och på senare år har även själva ackordvokabulären expanderat en aning, dock blygsamt. Resultaten visar på en bredare variation av barbershop på dagens internationella tävlingsscen. Förhoppningsvis innebär detta att genren är mer tillgänglig än någonsin för nya intressenter, samtidigt som eliten inom barbershop har blivit alltmer avancerad.

  • 282.
    Kron, Ulrika
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Kan sång motverka stress?: en studie av sångens upplevda effekter2011Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna uppsats var att undersöka tre skolade sångerskors egna upplevelser av sångens effekter både fysiologiskt och psykologiskt. Genom en semistrukturerad djupintervju och en enkät med VAS-metoden (visuell analog skala) och POMS-metoden (profile of mood states) söktes svar på den huvudsakliga frågan om aktiviteten sång kan motverka stress. Framförallt var jag intresserad av att ta reda på om det upplevdes ha en avslappnande och välgörande effekt och i så fall varför.

    Tidigare forskning har visat ett samband mellan sång och ökat välbefinnande. Det har varit tydligt att sång kan ha en positiv verkan på den som sjunger, men faktorerna till det inverkande resultatet är flera och därför kan man mest se vad totaleffekten av sång är.

    Uppsatens teoretiska bakgrund består av litteraturstudier som behandlar frågan vad stress är och dess effekter på kroppen, likaså vad som händer i kroppen vid sång. Jag har både valt att ta med vetenskapliga fakta och mer kontroversiella teorier som bakgrund, då jag tror att båda kan belysa frågorna i min undersökning.

    Resultatet visar att sången hade en positiv effekt såväl psykologiskt som fysiologiskt på intervjupersonerna. De upplevde att det var mindre stressade efter sångtillfället och kände sig dessutom gladare, piggare och mer hoppfulla än innan.

  • 283.
    Kullberg, Berit
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Jazz Pop Gospel: artister, historia, låtar, improvisation1993Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 284.
    Kvarnbrink, Johannes
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Klang, form, struktur eller funktion?: En kvalitativ studie i hur gitarrlärare och gitarrelever ser på ackordundervisning på elgitarr.2019Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie var att undersöka hur ett mindre urval av gitarrlärare lär ut ackord på elgitarr, samt hur ett mindre urval gitarrelever upplevt att de undervisats i ackordspel. För att besvara forskningsfrågorna genomfördes kvalitativa intervjuer med två erfarna gitarrlärare, samt två gitarrelever som studerat elgitarr på musikgymnasium och folkhögskola. Studiens teoretiska perspektiv var hermeneutiskt. Resultaten visar att lärarna till stor del undervisar med metoder som fungerat för dem själva, samt att en kombination av system, musikteori och framförallt praktiskt musicerande kan ge gitarrelever de grundkunskaper som behövs för att vara självgående som elgitarrist. Resultat ger en inblick i hur ackordundervisning kan ta form på högre nivå, och öppnar upp för flera områden av framtida forskning i elgitarrmetodik.

  • 285.
    Källgård-Samuelsson, Marie
    Kungl. Musikhögskolan.
    Barnklangen är så vacker man måste vara rädd om den: en porträttstudie av Carl-Bertil Agnestigs körpedagogik för och med barn- och ungdomskörer1994Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 286.
    Källstrand, Bengt
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Fordrande ord: en kritisk diskursanalys av konsertinstitutioners informativa texter inför konserter2012Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna masteruppsats är att granska konsertinstitutioners informativa texter inför konserter med västerländsk konstmusik – texter i reklammaterial inför konserter samt beskrivande texter i programtidningar. Studien genomförs ur ett kritiskt diskursanalytiskt perspektiv. I syftet ingår att söka fram sådana informativa texters budskap. Studiens essentiella frågeställning lyder: Till vilka riktar sig de informativa texterna? Teoretiskt stödjer sig uppsatsen främst på Foucaults teori om förhållandet mellan makt och kunskap. Utifrån detta perspektiv tillämpas Faircloughs kritiska diskursanalys (CDA) för en analys av strategiskt utvalda informativa texter från svenska offentligt finansierade konsertinstitutioner. Utöver en lingvistisk textanalys riktar sig diskursanalysen även mot texternas intertextuella och interdiskursiva relationer samt mot texternas historiska, kulturella och sociala sammanhang. Studien visar att de analyserade texterna främst riktar sig till dem som redan är initierade och etablerade i diskursen. De riktar sig även till individer som ännu inte tillhör diskursen vilka dock måste tillägna sig de kulturella och sociala beskaffenheter som diskursen fordrar för att kunna bli etablerade i denna. Diskursanalysen indikerar att språket i de informativa texterna innehåller en utestängande funktion. Med denna funktion kan texterna utgöra ett hinder för tillträde till konstarten. Utifrån dessa resultat dras slutsatsen att konsertinstitutioner för västerländsk konstmusik skulle kunna tillämpa ett mer generellt inviterande genom att använda ett mer inkluderande språkbruk i de informativa texterna inför konserter.Eftersom jag inte har funnit några tidigare utförda svenska eller andra nordiska studier av texter som är publicerade inför konserter kan detta betyda att en viss forskningslucka har upptäckts.

  • 287.
    Kåhrström, Eva
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Elev eller kund?: det svenska skolväsendet 20 år efter friskolereformen2013Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I och med friskolereformen och det fria skolvalet har skolväsendet blivit en konkurrensutsatt marknad. Föräldrar och elever blir inte längre tilldelade en skola utan ges genom det fria skolvalet möjligheten välja var man vill studera. Det leder till att skolor i dag behöver elever för att erhålla den skolpeng som varje elev ger. Påverkar det skolornas inställning till eleverna? Syftet med studien har varit att belysa om, och i så fall hur, synen på eleven har förändrats sedan friskolereformen 1992. Intervjuer med två rektorer har genomförts, en från en kommunal skola och en från en fristående skola, där jag tagit reda på deras uppfattning kring frågor som rör marknadsföring och konkurrens inom skolväsendet. En huvudfråga lyder: Är det elever eller kunder vi möter i skolorna? Resultatet visar att även om man inte vill benämna sina elever som kunder har man en medvetenhet kring att eleven kan välja att gå på en annan skola. Såväl kommunala som fristående skolor marknadsför sig numer för att locka elever, något som kan ske både med och utan ekonomiska medel. Framtida forskning i ämnet skulle kunna utgöras av en större studie av hur synen på eleven har förändrats under en trettioårsperiod.

  • 288.
    Ladopoulos Nalbantis, Perikles
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Improvisera mera!: Improvisation som krydda eller som kitt i musikundervisningen2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att undersöka i hur stor utsträckning undervisning i improvisation är ett bra verktyg för att uppnå syfte och mål för ämnesplanen i Musik i gymnasieskolan, hur lärare tolkar begreppet improvisation och hur de arbetar med det i klassrummet. Intresset för ämnet ligger i möjligheterna med improvisation som verktyg för att utveckla ett konstnärligt och personligt uttryck. I rollen som lärare upplevs att improvisation som verktyg inte används i den utsträckning som det kanske borde. Tre verksamma gymnasielärare i musik har ur ett hermeneutiskt perspektiv med kvalitativ intervju som metod intervjuats om deras definition av och arbete med improvisation. Resultaten visar att elevers musikaliska utveckling främjas av improvisationsundervisning. Resultaten visar också att lärare har en bred förståelse för begreppet improvisation, att de har insikt i hur det främjar elevernas musikaliska utveckling men att de inte helt och hållet utnyttjar improvisationsundervisningens potential. De vill införa sådan undervisning tidigare i elevernas utbildning men de vet kanske inte riktigt hur de ska gå tillväga. Slutligen diskuteras om improvisationsundervisning bör användas mer, hur undervisningen kan utformas samt när det är lämpligt att börja med improvisationsundervisning. Kopplingen i Skolverkets styrdokument mellan improvisationsundervisning och måluppfyllelse i ämnet diskuteras också.

  • 289.
    Landh, Evelina
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Arrangering för vokalgrupp2018Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med detta arbete är att synliggöra processen vid arrangerandet av en låt för vokalgrupp i den afroamerikanska genren. Bland annat musikteoriprofessorn Roine Janssons idéer om vokalgruppsarrangering, The Real Groups- och Trey McLaughlins vokalgruppsarrangemang har inspirerat detta arbete. För att undersöka processen har den dokumenterats genom loggboksskrivande, sparade sibeliusutkast och videoinspelningar från träffar med en ihopsatt vokalgrupp som testar arrangemanget allteftersom det utformats. Undersökandet av vad en kreativ process innebär har också stått i fokus. I mitt resultat har det kommit fram vad jag har lagt störst vikt vid. Det har varit variation, dynamisk balans, låta röster härma andra instrument, sociala aspekter vid arrangerandet och att ha tid och att bejaka och testa allt. Jag har till stor del arbetat efter eget tycke och smak med att arrangera och experimentera för att hitta en helhet så som jag vill ha den och som fungerar för sångare i målgruppen. I diskussionen tar jag upp insikter om arrangering och vad som har gynnat kreativiteten.

  • 290.
    Langenbruch, Jana
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för klassisk musik. Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Konsten att utsmycka en melodi: att lära ut ornamentation inom tidig musik2014Studentarbete övrigt, 5 poäng / 7,5 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Denna uppsats undersöker på vilka sätt fyra professionella blockflöjtister lärde sig att ornamentera inom tidig musik. Fokus ligger på deras utbildningsväg före högskolestudier. Det undersöks vilka olika metoder deras lärare använder sig av och på vilka sätt källstudier från 1500- till 1700-talet spelar en roll inom ramen för deras undervisning.

  • 291.
    Lardén, Helena
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Musikaktiviteter för barn i förskoleåldern.1995Studentarbete övrigt, 5 poäng / 7,5 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 292.
    Larsson, Christina
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Rörande metaforer: om figurativt språkbruk i individuell sångundervisning2010Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 293.
    Larsson, Fredrik
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Vad är det som gör en bra baslärare till just en bra baslärare?2009Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 294.
    Larsson, Karl
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Reflektioner om musikteori: en undersökning om hur musikteoriämnets problem och utvecklingspotential uppfattas och tolkas av elever och en lärare på en gymnasieskola2014Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Med diskussioner om allt sämre förkunskaper i musikteori hos bland annat studenterna vid Kungl. Musikhögskolan i Stockholm väcks tanken att söka sig längre bak i ledet för att reflektera över hur ämnet ser ut, upplevs och arbetas med på gymnasiet.

    I denna uppsats undersöks elevers och en lärares uppfattning till musikteoriämnet. Finns det gemensamma åsikter om ämnets svårigheter och förbättringspotential? Med de tillfrågade diskuteras också eventuell synergi med andra ämnen, och då särskilt med matematikämnet. Granskningen och fakta har inhämtats genom enkätstudie, observationer och intervju på ett musikestetiskt gymnasium i Stockholm.

    Undersökningen visar att eleverna har samma upplevelser av vad som är svårt och skulle kunna förbättras med ämnet. Såväl läraren som eleverna anser att det finns positiva synergieffekter med ämnesövergripande arbeten, exempelvis med matematik då dessa ämnen förefaller likna varandra på flera punkter.

    Vad som också framkommit av undersökningen ifråga om förbättringspotential är att en elevcentrerad undervisningsform med kärnfulla, korta genomgångar, mycket repetition, praktiskt arbete och verklighetsförankring är gynnsamt för musikteorin.

  • 295.
    Larsson, Micke
    Kungl. Musikhögskolan.
    Från kungen till prinsen1992Studentarbete övrigt, 5 poäng / 7,5 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 296.
    Leanderson-Andréas, Elinne
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Samlärande i musikundervisning2013Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I denna uppsats syftar jag till att undersöka hur, när och på vilka sätt samlärande kan ske i

    musikundervisning. Genom observationer och intervjuer på barn undersöks hur och på

    vilket sätt barn lär av varandra på musiklektioner. Med samlärande menas allt lärande

    som sker mellan människor och begreppet utgår ifrån hur vi i en lärprocess kan

    förespråka delaktighet, kommunikation och mångfald av idéer och tankar. Vygotskij och

    Piaget har haft stor inverkan på samarbetes roll i våra läroplaner och det framgår främst

    genom ett demokratiperspektiv på undervisningen. Dock tycks betydelsen av barns

    samverkan i läroplanerna minskat genom åren. För att barn ska lära sig av varandra är det

    ett antal faktorer som spelar in. Bland annat har läraren en stor roll för att uppmuntra

    eleverna till att samarbeta. Utifrån Vygotskijs teorier om den proximala utvecklingszonen

    har det vuxit fram ett antal olika modeller för kamratsamverkan, som används i

    undervisning. I musikundervisning kan elever praktisera samlärande på ett konkret sätt,

    både för att lära sig samarbeta men också som metod till musikalisk utveckling. På

    lektionerna kan elever lära sig av varandra och med varandra, och genom att se varandras

    kunskaper som en tillgång blir eleverna jämlika och kunskapsutbytet mer demokratiskt.

  • 297.
    Leijonhufvud, Susanna
    Kungl. Musikhögskolan.
    Sångupplevelse - en klingade bekräftelse på min existens i världen: en fenomenologisk undersökning ur första-person-perspektiv2011Licentiatavhandling, monografi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    This thesis treats the phenomenon of Singing Experience. Its purpose is to reveal the content that constitutes the phenomenon of singing from the sing- ers’ point of view. Singing should be understood as a unique vocal expres- sion carried by tones in a form that is sonorous, alive and fluid. The singing is in the context of singing with others. In order to perform a study that aims to reveal content within a phenomenon, the study uses a phenomenological approach from a first-person perspective, which is also my own perspective as the singer as well as the researcher. The interest in the field has arisen from the experience of singing with people who do not seem to notice that they sing out of tune. This has led to the thoughts that the phenomenon of singing includes different contents for different people in different situations. The phenomenological methods provide cogitations to stretch the particular situated momentary experience into the sphere of the possible experience. In the thesis the result of this eidetic study is described with its general essence a “musical vocal confirmation of my existence in the world” as well as a description of the constitution of the phenomenon of singing. The descrip- tion of the phenomenon is a description of the essences of the lived-body, as well as the immanence of emotion and cogito. The description also includes the surrounding world, which harbours the dimension of the real as well as inter-subjective transcendence concerning time and space, humanity, music and the divine. All of the essences have shown to be essential essences of the experience of singing. This, however, is dependent on how the phenomenon of existence is regarded: to exist in a wide or a narrow sense, including or excluding the transcendent aspects of the phenomenon of singing.

  • 298.
    Leijonhufvud, Susanna
    Kungl. Musikhögskolan.
    Är du tondöv om du inte kan sjunga rent?2005Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 299.
    Lempiäinen, Kristoffer
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Floating: Metoder för att skriva låtar2019Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Denna rapport fokuserar på ämnet att skriva låtar med olika metoder, och handlar huvudsakligen om tre metoder som jag har använt mig av. Det tas även upp om begreppen kreativitet och flow, och hur det tillämpades kring låtskrivarprocessen. I bakgrunden presenteras det tidigare studier och litteratur som berör dessa ämnen. Som metod utgick jag ifrån Metod 1 – att få helt fritt komponera och skriva idéer, Metod 2 – att använda sig av en rytm, och Metod 3 – att skriva med struktur. Dessa metoder har tagits från Lathund För Låtskrivare och andra artiklar som berör låtskrivning. Resultatet blev att omkring 70 låtar skapades. Tio valdes ut att bli färdigställda, samt sju stycken valdes ut för konsert. Slutsatsen blev att Metod 1 användes betydligt mer än Metod 2 och 3, eftersom jag upplevde mer kreativitet och flow under den metoden. Detta tas upp mer ingående i resultat och diskussion. 

  • 300.
    Leopoldson, Max
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Improvisationsutveckling genom plankning och transkription2018Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Inom musikalisk improvisation finns mycket litteratur som tar upp metoder för att utveckla sig som improvisatör. Jag upplever att det i ämnet finns en tvetydig diskurs i huruvida musikern ska bygga sin egen röst gentemot att influeras av andra. I denna studie vill jag hämta inspiration från tre solister vars spel jag ser upp till, genom att lyssna på och lära mig solona (planka), samt skriva ner (transkribera) och analysera vilket språk och vilka improvisationsmetoder solisterna använder i sitt spel. Med hjälp av både litteratur inom improvisationsmetodik och intervjuer med musiker och pedagoger inom jazz hoppas jag få djupare förståelse och komma närmare ett svar på frågan: Är plankning och transkription bra metoder för att bli en bättre improvisatör?

    I denna studie har jag kommit fram till att plankning och transkription bidrar till nya influenser och tvingar en utanför sin bekvämlighetszon. Dessa metoder är bra komplement till att öva upp sin egen röst. Genom analys och inövning utvecklas nya verktyg att använda i sitt musicerande. Jag anser att man måste få influenser utifrån för att få idéer i sitt eget skapande. Att endast blicka in i sig själv för att hitta inspiration hämmar förståelsen för andra musiker, och förmågan att musicera och improvisera med andra musiker påverkas därefter. Att planka och transkribera för mycket kan dock hämma ens egna musikaliska idéer. Ju mer välutvecklad ens inre röst och instrumentala kunskaper är, desto mer receptiv är man för att hämta inspiration från andra musiker.

3456789 251 - 300 av 555
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf