Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
3456789 251 - 300 av 977
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 251.
    Forsgren, Sanna
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Pianoundervisning - grupp eller enskilt?: Hur pianopedagoger förändrar sina didaktiska val beroende på undervisningsform2019Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Denna studie bygger på en jämförelse mellan hur pianopedagoger förändrar sina didaktiska val beroende på undervisningsform, i detta fall enskild undervisning eller gruppundervisning. Tre pianopedagoger har intervjuats och sex observationer har genomförts. En då vardera pedagog undervisade i grupp och en då pedagogerna undervisade enskilda elever. Undersökningen har genomförts med hermeneutik och det sociokulturella perspektivet som teori med inslag från Lev. S. Vygotskijs tankar kring kamratlärande och den proximala utvecklingszonen. De visuella, auditiva och kinestetiska lärstilarna valdes ut som särskilt viktiga för undersökningen samt sången och rytmikmetoden som redskap i undervisningen. Dessa redskap valdes ut med grund i dess positiva påverkan på inlärning och kontinuerliga närvaro under min utbildning på Kungl. Musikhögskolan i Stockholm. En koncentration har funnits kring de redskap, enligt den sociokulturella teorin, som pedagogerna använt i sin undervisning och hur faktorer som samspel och kamratlärande har använts och speglats i undervisningen.

    Resultatet presenteras i två delar. Tre intervjuer med pianopedagoger visar att de inte anser sig göra någon skillnad i sina didaktiska val beroende på undervisningsform. Däremot motsäger resultatet från observationerna detta till viss del. Störst är skillnaden mellan hur informanterna ser på sångens roll i undervisningen och hur de använder den. Undersökningen visar att pedagogernas didaktiska val till större del beror på deras egna preferenser i kombination med individanpassad undervisning än beroende på undervisningsform. I resultatet kan man utläsa att fler moment och redskap användes under gruppundervisningen än under de enskilda lektionerna. Detta kan bero på att pedagogerna behöver anpassa materialet efter fler individers preferenser och möjligheter för inlärning i gruppundervisningen, under de enskilda lektionerna har pedagogerna större möjlighet att individanpassa efter den aktuella eleven.

     

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 252.
    Forslund, Britta
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Gemensam upplevelse en förutsättning: föräldrars konstnärliga upplevelse av kultur skapat för den allra yngsta publiken2017Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie är att utifrån ett konstnärligt perspektiv, beskriva nyblivna föräldrars upplevelse och känsla av delaktighet när de tillsammans med sitt barn uppsöker kultur utformat för de allra minsta individerna, upp till 2-års ålder.

    Fem halvstrukturerade kvalitativa intervjuer på omkring en timme vardera, genomfördes med fem pappor som alla besökt ett flertal olika kulturaktiviteter tillsammans med sitt lilla barn. De ombads, i rollen som kulturkonsument snarare än i rollen som förälder, att beskriva sin konstnärliga upplevelse och känsla av delaktighet, som de erfarit i dessa kulturella sammanhang. Intervjuerna analyserades och tolkades utifrån en hermeneutisk forskningsansats.

    En slutsats som kan dras av studien är att föräldern ofta blir positivt berörd känslomässigt och får en konstnärlig upplevelse av att gå på barnkultur riktat till den allra minsta individen. Detta kräver dock vissa förutsättningar. Den grundläggande förutsättningen är den gemensamma upplevelsen, som infinner sig när konsten förmår inspirera och engagera både barnet och sin förälder i ett ömsesidigt konstnärligt möte. Detta fenomen uttryckte alla papporna som eftersträvansvärt, men värderades i olika grad beroende på deras förväntningar och behov av barnkultur samt på vilken roll som pappan antog i dessa sammanhang.

    Denna rapport kan bidra med underlag till utformandet av en modell som konstnärer skulle kunna arbeta utifrån om de har intentionen att skapa konst som kan nå fram till både den allra yngsta och den äldre publiken, i ett ömsesidigt möte på lika villkor.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 253.
    Forslund, Emanuel
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Ledarskap i musik och idrott: Skillnader och likheter i ledning och utveckling av grupper2013Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Forskning visar att ett gott ledarskap är en viktig faktor för att grupper och individer skall utvecklas och motsatsen kan hämma duktiga individer och/eller få grupper att stagnera eller till och med gå bakåt i utvecklingen. Denna studie undersöker musik- och idrottsledares syn på sitt eget ledarskap. Ledarna svarar i kvalitativa intervjuer på frågor kring sin egen syn på ledarskap, svårigheter med ledarskapet, individutveckling och grupputveckling. Intervjuerna kompletteras även av två observationer, en inom varje område. Dessa musik- och idrottsledares svar jämför jag för att undersöka likheter och skillnader samt för en diskussion kring resultatet och om det finns något de kan lära av varandra. Studien visar bland annat att schablonbilden av den skrikande ishockeytränaren inte riktigt stämmer överens med de ledare som utbildar unga ishockeyspelare i Sverige och att ledare inom körsång har en mycket stark ställning och ofta ensam lotsar sina grupper mot uppsatta mål.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 254.
    Forslund, Emanuel
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Mannes Musik: en pedagogisk plattform på internet2013Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I denna projektrapport sammanställs arbetet med att skapa webbplatsen www.mannesmusik.com. Resultatet är tänkt att bli en hemsida som riktar sig till elever i högstadiet. Syftet med projektet var att skapa en pedagogisk plattform för musik på internet. Webbplatsen innehåller grundläggande förklaringar för gitarr, piano och bas. Ett annat mål var att skapa en digital materialbank för egna kompskisser, noter och körarrangemang på webbplatsen.

    I arbetet med att jobba fram hemsidan har vissa digitala program använts. Hemsidan har producerats i publiceringsprogrammet Wordpress. I rapporten beskrivs processen med att arbeta i detta program som till stor del bygger på färdiga mallar. Ett annat program som använts är Paintbrush vilket är ett ritprogram som brukats för att skapa enkla och tydliga kompskisser med ackordtabeller för de olika instrumenten.

    Obligatorisk och fri vald litteratur (se litteraturlista) ligger till grund för en mer allmän pedagogisk och konstnärlig diskussion av projektet men också som musiker och musiklärare.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 255.
    Forsman, Andreas
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    App app app!: iPad och appar – komplement eller konkurrent till traditionella musikinstrument inom grundskolans musikundervisning?2016Självständigt arbete på grundnivå (högskoleexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Den tekniska utvecklingen i samhället går snabbare och snabbare, ett påstående knappast någon bestrider nuförtiden. Utvecklingen, inte minst inom dator- och IT-området, påverkar oss alla, oavsett ålder. Inom skolan är datorer ett självklart redskap och begreppet digitala verktyg är inkluderat i grundskolans läroplan inom flera olika ämnen. Denna undersökning syftar till att belysa iPadens roll i grundskolans musikundervisning. För att få svar på om en iPad tillsammans med anpassade appar kan användas som ett musikinstrument i undervisningen, eller till och med ersätta traditionella musikinstrument, så har jag intervjuat tre personer. En representant för utformningen av Skolverkets läroplan för ämnet musik, en rektor inom grundskolan och en ämneslärare i musik på grundskolan får ge sin syn på frågan. Dessa kvalitativa intervjuer ligger till grund för empirin i denna undersökning. Informanternas svar har analyserats med ett hermeneutiskt perspektiv vilket har lett till nya frågor och svar kring iPadens roll i musikundervisningen. Resultatet pekar på att iPads och appar har en självklar roll som verktyg i musikundervisningen men kan inte betecknas som ett musikinstrument. Dock betonar samtliga informanter att svaret kan bli annorlunda i framtiden. Ett tydligt tecken på hur snabbt tekniken utvecklas.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 256.
    Forsman, Anna Birgitta
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Instrumentalundevisning i mellanstadiet: En intervjuundersökning om tre musiklärares tolkningar och förverkligande av klassrumsmusicerande på mellanstadiet2018Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Undersökningen syftade till att få inblick i hur musiklärare tolkar kursplanen för musik, vilka metoder de använder sig av och vilka ramfaktorer som påverkar instrumentalundervisningen. Genom tre semistrukturerade kvalitativa intervjuer har studien kunnat lyfta fram några faktorer som mest påverkar att lyckas i instrumentalundervisningen i grundskolans mellanstadium. Speciellt gruppstorleken har visat sig vara en faktor som i hög grad påverkar hur undervisningen utformas. En stor elevgrupp minskar musikundervisningens kvalitet och möjlighet till individuell kontakt med eleverna och därför är mindre undervisningsgrupper i grundskolans mellanstadium att föredra då det gäller instrumentalundervisningen. Tillgången till instrument och övningsrum är också viktiga komponenter för hur musikundervisningen kan genomföras. Det har även framkommit att strukturen på och innehållet i undervisningen i musik skapas fritt av läraren. I svenska skolan finns det ingen allmänt använd lärobok för musikämnets instrumentalundervisning varför det är läraren som själv väljer repertoar och metod enligt egna referensramar.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 257.
    Forsmo, Katrin
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Empatins betydelse i konstnärliga terapier: en intervjustudie2015Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Denna studies syfte är att undersöka empatins betydelse inom tre olika konstnärliga terapier. I denna studie används en hermeneutisk ansats både i metoden och i den analytiska tolkningen. Underlaget för analysen har varit tre intervjuer med tre terapeuter. Empatibegreppet beskrivs utifrån ett utvecklingspsykologiskt perspektiv och dels ur ett psykodynamiskt perspektiv. Utifrån intervjuerna formades fem sammanfattande teman. 1 Det empatiska syftet. 2 Terapeuten som förebild. 3 Konstnärligt skapande. 4 Intersubjektivitet. 5 Förändringsprocess. I diskussionen problematiseras hur empatibegreppet kan användas och om behovet av att beskriva de intersubjektiva processer som är en förutsättning för empati. Den grundläggande intersubjektiva samspelsväven har nära samband med de konstnärliga interaktionsformerna som terapeuterna använder både på ett praktiskt och teoretiskt plan.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 258.
    Frida, Lif
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Musikteori i sångundervisning: "Det har jag ingen lust med"2021Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I denna kvalitativa intervjustudie undersöks på vilket sätt musikteori integreras i sångundervisning på gymnasieskolan, samt om det finns en önskan om förändring. För att få en överblick över hur musikteori används och uppfattas i sångundervisning har frågeställningar kring instudering och motivation diskuterats. Tidigare forskning och litteratur som presenteras i studien visar att sångare bör ha grundläggande kunskaper i musikteori och något ackordsinstrument. Det visar även att en integrering mellan musikteori ioch sångundervisning kan vara fördelaktig. Deltagarna har bestått utav två lärare och två elever jämt fördelat över genrerna klassisk musik och Contemporary Commercial Music. Alla fyra intervjuer har skett online på grund av rådande pandemi (Covid-19). Datan har analyserats genom kategorisering med inspiration från hermeneutiskt teori. Resultatet av studien visar att notläsning och gehör är framstående musikteoretiska moment i sångundervisning. Intervjusvaren visar också att det finns delade uppfattningar om huruvida mer integrering, utöver notläsning och gehör, mellan musikteori och sångundervisning ska ske. Delvis kopplat till genre, men även till vilken annan undervisning som redan bedrivs på skolan.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 259.
    Frida, Lif
    et al.
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Julia, Winbäck
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Studera starkt: En fenomenografisk studie om en intervention i positiv psykologi2023Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med detta självständiga arbete är att bidra med kunskap om hur elever och lärare uppfattar och samtalar om motivation och välmående, i förhållande till positiv psykologi. Som avgränsning har vi valt att undersöka elevers och lärares uppfattningar om interventionskursen Studera starkt. Vi har använt oss av en kvalitativ metod och genomfört semi-strukturerade intervjuer med tre elever som deltagit i och fyra lärare som undervisat i interventionskursen Studera starkt. Empirin har transkriberats och analyserats utifrån en fenomenografisk forskningsansats. Resultatet visar att relationen mellan lärare och elev har haft positiv inverkan på elevernas motivation till att gå kursen Studera starkt.Elevernas motivation påverkades negativt av ett antal faktorer som hörde till kursen Studera starkts upplägg, såsom lektionstid och att kursen inte var betygsgrundande. Studera starkt har bidragit till ett gemensamt språk mellan lärare och elev, vilket gynnat elevers välmående. Välmåendet går att definiera som både ett fysiskt och psykiskt välmående och har en central del i lektionsinnehåll och upplägg i musikundervisningen på den undersökta gymnasieskolan. Dock används inte välmående som ett begrepp i undervisningen på skolan. Detta självständiga arbete visar att en kurs i positiv psykologi kan vara givande för gymnasieelevers välmående. Arbetet kan delvis också visa vilka faktorer och ramar som bidrar till att elever känner sig motiverade att gå en kurs i positiv psykologi.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 260.
    Fridlund, Ida
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Vilka redskap har du?: En enkätundersökning om musiklärares förutsättningar och praktik av anpassningar och stöd för elever med NPF2019Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 210 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Utifrån att själv jobbat som musiklärare och därigenom fått se de utmaningar en musikundervisningssituation kan innebära för elever med Neuropsykiatriska funktionshinder (härefter förkortat NPF, och innefattande till exempel ADHD och autism) väcktes mitt intresse att undersöka detta. Min ambition har varit att a) undersöka musiklärares förutsättningar för att undervisa elever med NPF, b) undersöka vad musiklärare använder för stöd och anpassningar i relation till elever med NPF. Då min avsikt varit att få en bred bild av detta område valde jag att göra en enkätundersökning riktad till samtliga grundskolelärare i musik i Linköpings kommun. Uppsatsen är skriven med och enkäten analyserad utifrån den sociokulturella teorin. Resultatet visar att de flesta musiklärare i studien anger att de använder stöd och anpassningar för att få musikundervisningen att fungera för elever med NPF. En majoritet anger dock också att de tror musikundervisning upplevs som mer utmanande för elever med NPF än mer teoretiskt orienterade ämnen. Endast en liten andel menar att de fått med sig kunskaper inom området från sin grundutbildning, samtidigt som många anger att de har möjlighet att få stöd och hjälp på sin arbetsplats, till exempel från specialpedagog. Undersökningen visar att det finns många olika typer av stöd musiklärare använder sig av. Några av de vanligaste har att göra med att skapa rutiner och kontinuitet både inom undervisningen och mellan olika ämnen, samt att på olika sätt skapa ordning i rummet, till exempel vad gäller instrument. Att ge elever möjlighet till paus eller alternativt arbete omnämns också som ett vanligt sätt att anpassa musikundervisningen.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Vilka redskap har du?
  • 261.
    Fritz, Ellinor
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Musik-lärare eller Musik-lärare?: hur några musiklärare ser på sin yrkesroll2015Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Musik-lärare eller musik-lärare? Hur några musiklärare ser på sin yrkesroll skildrar yrkessocialisationen inom musikläraryrket idag. Syftet är att ta reda på vilka motiv som kan ligga till grund att välja musikläraryrket och vilken kompetens som anses viktig i rollen som musiklärare. Därför har jag frågat några musiklärare hur de ser på sitt yrkesval, sin yrkesroll samt hur de ser på relationen mellan att vara musiklärare och musiker. Metoden har varit att genomföra kvalitativa, halvstrukturerade djupintervjuer vilket utgör det empiriska materialet i detta arbete. Med en abduktiv ansats som vetenskaplig metod har jag låtit min empiri samspela med tidigare forskning, där jag utgått från framförallt Christer Bouijs studier om musiklärare. Med hjälp utav Boujis tankar om olika lärarkategorier samt den franske kultursociologen Pierre Bourdieus utbildningssociologiska begrepp habitus, status och kulturellt kapital har jag analyserat min empiri. Resultatet visar att konflikter kan finnas i relationen mellan musiklärarrollen och musikerrollen. Det som studeras och diskuteras är orsaken till konflikten samt hur musiklärarna i studien löser en eventuell konflikt mellan sina två yrkesroller.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 262.
    Fritzson, Linus
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Hårdrockstrummor: En analys av olika årtiondens spelstilistiska drag2019Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Denna uppsats riktar fokus mot att ringa in de inlärningsmetoder som kan ha använts för att mynna ut i de speciella spelsätt som anammades av hårdrockstrummisar på 1970- och 1980- talet. Två trummisar har valts ut för att representera de två årtiondena, John Bonham och Vinny Appice. Arbetet berör de två termerna formellt och informellt lärande. Även plankning och transkription diskuteras då detta utgör en stor del av metoden för att nå någon form av tes. De två utvalda trummisarnas spel har transkriberats i såväl kompsituation som solosituation för att sedan jämföras med utvald slagverkslitteratur. Detta arbetet mynnar ut i resultatet att för att erhålla de spelstilistiska drag som återfinns i dessa årtionden bör gråzonen mellan formellt och informellt lärande omfamnas snarare än att de båda sätts i kontrast till varandra.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 263.
    Frostenson, Cecilia
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Learning study i kulturskolan?: Kompetensutveckling i den egna praktiken2016Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    In this study Learning study has been carried out as a model for skills development focusing teaching and learning processes for music teachers within the Community School of Arts. The model rests on variation theory to improve teaching and learning. The design of a Learning study consists of three video filmed lessons interwoven with continious monitoring and planning through collagiate dialogues. Work with Learning study starts from the choice of a certain aspect of knowledge, the learning object, and the identification of several critical aspects based on the pupil's current level of understanding. In the teaching situation, the teacher provides variation patterns to support the pupil’s learning.. The design of the model in this study is modified with a view to a better fit with the subject of music, and the context of teaching in the School of Arts.

    Starting from the cultural-psychological perspective on learning and a phenomenographic inspired method, this study aims to describe the participating teachers’ learning through their Learning study. The teachers have experienced a development of knowledge in themselves as well as in their pupils. They have assimilated a language for reflecting on the process of teaching. Reflected experience has made the didactic interaction in the teaching process visible. The collegiate dialogue has contributed to the development of more variation in the tools used for teaching. Learning study is therefore found be a useful tool in the development of music teaching in the context of Community School of Arts when enough time, continuity and a qualified coach are provided. 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    CeFr Masteruppsats_klar
  • 264. Frostenson Lööv, Cecilia Charlotta
    et al.
    Huovinen, Erkki
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Verktygsrelaterad flexibilitet som undervisningskompetens: En fallstudie av tre multiinstrumentala musiklärare2021Ingår i: Educare, ISSN 1653-1868, E-ISSN 2004-5190, nr 2, s. 182-206Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    In the current debate concerning the Swedish Schools of Music and Performing Arts (SMPAs) the concept of flexibility is frequently used. Here it mostly describes the necessity to take students’ requests and needs into account in teacher education and the institutions’ ability to adapt to changing demands for artistic activities among children and adolescents. In contrast to this view, this study examines flexibility as a central competency of the teaching profession and particularly in a curriculum-free environment such as the SMPAs. Resting on the assumption that teachers with a large toolkit have a certain advantage in practising flexibility, the study is based on interviews with three multi-instrumentalists, all of them experienced music teachers in SMPAs. The analysis suggests three forms of flexibility that are related to the teachers’ use of instrumental tools, each of them emerging in particular kinds of teaching activities: problem-solving flexibility in instrument-related counseling, method flexibility in ensemble leadership, and role flexibility in group music-making. The findings are discussed in relation to ideals of teacher specialization and versatility, and the notion of tool-based flexibility is distinguished from improvisation as a teaching skill.

  • 265.
    Frykholm, Johannes
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Konstgjord andning: Fjärrundervisning i musikteori under pandemin2021Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Under covid-19-pandemin gick Sveriges gymnasieskolor över till fjärrundervisning. Detta innebar bland annat förändrade förutsättningar för undervisningen i många ämnen, inte minst musik. Musikteori är en central del i musikundervisningen på gymnasiet och ett särskilt fokus i denna uppsats. Syftet med uppsatsen var därför att öka kunskapen om fjärrundervisning av musikteoriämnet på gymnasiet. Utifrån ett sociokulturellt perspektiv och med fokus på lärande och medierande verktyg undersöktes fjärrundervisningens betydelse för ämnet under pandemin. Kvalitativa intervjuer med gymnasielärare visade att övergången till fjärrundervisningen påverkat både undervisningen och elevers lärande. Viktiga verktyg i musiksalen saknades i många elevers hem. Videosamtalens tidsfördröjning samt begränsade sikt fick konsekvenser för hur lärare läser av elevers respons och anpassar undervisningen så att alla elever kan hänga med och förstå. Detta mynnade ut i en diskussion där vikten av att musikteori måste vara praktiskt musikaliskt förankrad framlyftes. Dock måste det praktiska inte betyda gemensamt musikspel utan även att aktivt diskutera i grupp kring musik och teori samt att skapa musik med digitala hjälpmedel. 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Frykholm_Johannes_konstgjord_andning
  • 266.
    Frykholm, Johannes
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Levande spelmusik: Att bearbeta arrangemang på TV-spelsmusik utifrån musikers upplevelser och återkoppling2020Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    TV-spelsmusik och arrangering är något som brinner starkt för mig. Dock kan det finnas bristande intresse för TV-spelsmusik bland professionella musiker. För att öka musikers engagemang när de ska framföra levande TV-spelsmusik, och för att bredda mina arrangeringskunskaper, har jag bearbetat två av mina skrivna arrangemang med hjälp av musikerna själva. Musikerna som deltog i arbetet har fått bidra med egna upplevelser om sina instrument och med återkoppling på deras instrumentstämmor i mina arrangemang. Med detta underlag bearbetades arrangemangen för att sedan repeteras i orkester och till sist framföras på en konsert. Framförandet har utvärderats mot bearbetningarna för att se hur strategierna fungerar i praktiken. Om inte denna bearbetningsstrategi är användbar i framtiden så kommer i alla fall resultatet jag fått från detta projekt vara till nytta. Lärdomen jag fått från genomförandet, och framförallt från musikernas återkoppling och upplevelser, kommer kunna hjälpa all min framtida arrangering och mitt framtida yrkesliv som arrangeringslärare.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Frykholm_levande_spelmusik
  • 267.
    Fröderberg, Rasmus
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Harmonilära - en performativ konst med teoretisk täckmantel: Hur upplever klassiska musiker en mer praktiskt inriktad undervisning i harmonilära?2023Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Detta självständiga arbete grundar sig i en nyfikenhet kring praktiska övningar och komplement till den vanligtvis teoretiskt lagda undervisningen i musikteori. Den nutida forskningen uppmanar till en mer praktiskt inriktad undervisning då mycket av den musikteori som lärs ut idag saknar pedagogisk tanke. Musiker får lära sig mer om musikteori men väldigt lite om hur de kan utnyttja kunskaperna. Forskarnas lösning på problemet är att återinföra den s. k. partimento-traditionen, som är en gammal tradition där elever fick lära sig om- och utforska harmonik på ett praktiskt sätt genom spel och improvisation. Men denna lösning skulle kräva en genomgående revision av hela ämnet musikteori och kräva en omstrukturering på internationell nivå. Jag har därför valt att utforma och genomföra en samling praktiska övningar baserade på denna gamla tradition som kan fungera som ett komplement till dagens teoretiska undervisning. Dessa övningar genomförs tillsammans med informanter i studien och kombineras med olika intervjumoment för att ta reda på hur klassiska musiker förhåller sig till denna problematik. Resultatet visar på att det finns brister i gymnasiekursen Gehörs- och Musiklära, till exempel att undervisningen ofta saknar viktiga moment som gehör och mer praktisk undervisning. Det framkommer även att det saknas tydlig kommunikation mellan gymnasier och musikhögskolor och att många elever känner sig oförberedda införantagningsproven. Informanterna uttrycker sig även positivt till de förutnämnda övningarna och påstår att dessa kan fungera bra som komplement till undervisningen.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 268.
    Fugazza, Lorenzo
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Methods to support guitarists to recover from injuries and/or maintain health2020Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    Musicians tend to suffer from a broad range of problematics related to their playing, from muscle/tendon injuries, to joint injuries, nerve compression disorders and central nervous system disorders. The purpose of this essay was therefore to explore methods used for health and wellbeing of guitarists. The research question was: Which actions are described to support guitarists to recover from injuries and/or maintain health? A qualitative approach was used to collect and analyse the data that were acquired through in-depth interviews and analysis of annotations of musicians who have been patients or were at the time of the interview been following a rehabilitation program in those centres. The analysis of the data produced eight common actions used by both the institutes. The result showed that there is a common ground between the two schools which could be a start for the development of further treatment strategies.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 269.
    Gabrielyan, Tsovinar
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Från ambitioner till pianoteknik: Pianolärarnas ambitioner i arbetet med handställning och spelteknink i Sverige och Armenien2023Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Pianoundervisningen i kultur- och musikskolan formas i hög grad av pianolärarna. Syftet med föreliggande studie är att bidra med mer kunskap i skillnaden mellan två kultur- och musikskolsystem genom att jämföra pianolärarnas beskrivning av handställning och spelteknik i arbetet med nybörjarelever. Denna studie undersöker vilken undervisningsmetod som används i Sverige och Armenien avseende arbetet med nybörjarelever vad gäller handställning och speltekniska övningar. Semistrukturerade intervjuer, där informanterna fick diskutera kring ett antal frågeställningar angående sina metodiska val vid arbetet med nybörjarelever, analyserades kvalitativt. Resultatet visar att arbetet med handställning och speltekniska övningar med nybörjarelever är varierande. Arbetet med handställning och speltekniska övningar tycks vara utgångspunkt för pianolärarna i Armenien. Det vill säga att pianolärarna använder skalor och små etyder som speltekniska övningar. Pianolärarna i Sverige som deltog i studien prioriterade i stället andra moment, exempelvis elevens kreativitet och inflytande. Det visar sig att det finns skillnader i enskild pianoundervisning i dessa två länder utifrån intervjumaterialet som togs fram i studien. Detta gör att undervisningsmetoder är växlande från fall till fall. Det vill säga att informanterna har olika arbetsmetoder rörande handställning och speltekniska övningar. Däremot har de liknande metoder i arbetet med ergonomi. Pianolärarnas ambitioner verkar vara anslutna skolsystemets krav och målsättningar.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 270.
    Gagnestam, Linda
    et al.
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Schüldt, Hanna
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Den levande musikens kraft: en kvalitativ studie av ett projekt med levande musik till sjukgymnastik på en allmängeriatrisk vårdavdelning2014Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 271.
    Gamez, Kristina
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Musik i film: Hur musik används för att beskriva prinsess-karaktärer i animerade Disney-filmer2021Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I läroplanen för gymnasieskolan framgår det att undervisningen bör utgå ifrån elevernas tidigare erfarenheter och intressen. Film och media har idag blivit ett av ungdomars största intressen vilket gör att de får sina flesta musikaliska upplevelser från media. Narrativ mediemusik påverkar åskådaren på ett omedvetet plan och behöver därav analyseras aktivt. Musik i samspel med rörlig bild kan få publiken att tolka rollfigurers karaktärsdrag i film på olika sätt.

    Syftet med den här studien är att få djupare kunskap om hur musik och andra uttrycksmedel används för att beskriva en karaktär i en animerad film. Tidigare forskning visar att liksom i samhället har synen på kvinnans roll ändrats i Disneys animerade filmer. Arbetet fokuserar på tre scener från Disneys animerade filmer där en prinsessa är en huvudkaraktär. De analyserade karaktärer är Snövit från filmen Snow White and the Seven Dwarfs (1937), Mulan från filmen Mulan (1998) och Merida från filmen Brave (2012). Analysen görs med hjälp av Chions (1994) analysmetod som består av masking, narrativanalys och jämförelseanalys. Resultatet visar på att det är ett samspel mellan olika faktorer som skapar en uppfattning om karaktären. Studien resulterar i åtta faktorer som påverkar åskådarens upplevelse av prinsessorna: kroppsspråk/utseende, sång/tal, Mickey-Mousing, musik i relation till sången, puls och tempo, dynamik, andra ljud samt kamerans perspektiv. Slutligen diskuteras hur filmmusik praktiskt kan appliceras i musikundervisning i förhållande till gymnasiets läroplaner för musikämnen.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 272.
    Gamez, Kristina
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Rytmläsning i instrumentalundervisning2022Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I denna studie undersöker jag hur rytmläsning och rytmnotation gestaltar sig för instrumentlärare. För att nå studiens syfte gjordes kvalitativa intervjuer med lärare i olika instrument: två pianolärare, två gitarrlärare, en blåsinstrumentlärare och en slagverkslärare. Resultatet visar att instrumentlärarna använder kroppen, rösten och rytmkort som hjälpmedel för att träna på rytmläsning med nybörjarelever. När det handlar om elever på en mer avancerad nivå utrycker lärarna att rytmerna lärs ut på gehör. Nedskrivning av rytm var inte något som lärarna lade stor vikt på i. I diskussionen analyseras resultatet ur ett sociokulturellt perspektiv där informanternas svar och val av metoder diskuteras i förhållande till ålder, instrument och sammanhang de undervisar i.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 273.
    Gawell, Ludvig
    et al.
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Risfelt, Ida-Maria
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Ta pulsen på pulsen: En studie om vuxna individers pulsuppfattning2022Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Denna studie har som syfte att bidra med mer kunskap kring vuxna individers uppfattning av puls. Detta genom att jämföra två olika grupper, en grupp med vuxna individer som studerar eller har studerat musik på eftergymnasial nivå, och en grupp med vuxna individer som inte gör eller har gjort det. I studien ingår en strukturerad och icke-deltagande observation samt en semistrukturerad enkät om deltagarnas musikaliska bakgrund i form av utbildning och intresse. Föreliggande uppsats ämnar i första hand att förklara vad puls faktiskt är, vad den har för funktion inom musik, samt att se hur vuxna individer uppfattar och simulerar denna. Studiens resultat visade att samtliga respondenter någon gång under studiens genomförande hade förmågan att simulera en puls som motsvarade vår teoretiska tolkning utifrån ett klingande musikexempel. Dock kunde man se tydliga skillnader mellan grupperna. Hos de musikutbildade på eftergymnasial nivå fanns det en större precision i utförandet av den givna uppgiften och större tendens att dela upp pulsen i underdelningar. Studien indikerar att alla vuxna individer kan identifiera en puls när de lyssnar på musik, samt att de i olika utsträckning också kan simulera den med sitt kroppsspråk.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 274.
    Gellin, Henrik
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Hur förhåller sig musiklärare till timing och flyt?2015Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    2011 antogs en ny läroplan för den svenska grundskolan. Den nya läroplanen syftade bland annat till att med sin nya utformning i kombination med utökade betygssteg och övriga reformer ge ökad tydlighet för lärare, elever och föräldrar. Alla skolämnen fick en kursplan indelad i; Centralt innehåll, Kursplan och Kunskapskrav. Musikämnets centrala innehåll säger att elever i grundskolan bland annat ska ges möjlighet att utveckla sina kunskaper i sång, melodispel och ackompanjemangsspel i ensemblespel i olika genrer. I kunskapskraven står att bland annat förmågorna timing och flyt ska bedömas.

    Den här uppsatsen syftar till att undersöka hur verksamma musiklärare i grundskolan tolkar och tillämpar begreppen timing och flyt. Lärarnas intervjusvar kommer att jämföras med varandra men också att ställas mot intervjusvar från två informanter som deltagit i utformningen av det bedömningsstöd som publicerades 2012. Lärarnas svar kommer också att ställas mot intervjusvaren från en informant som deltagit i skapandet av kursplanen i musik. Detta för att undersöka hur den undervisande verkligheten förhåller sig till implementeringen av begreppen.

    Uppsatsens resultat visar att lärarsvaren innehåller generella likheter och skillnader på detaljnivå i definitionerna av timing och flyt. Mängden skillnader kan utmana likvärdigheten i behandlingen av begreppen timing och flyt i både undervisning och bedömning bland de fem lärarinformanterna. Svarens spridning är i linje med de uppfattningar om begreppen timing och flyt som informanten som arbetat med kursplanen ger uttryck för. Detta eftersom begreppen också i implementeringsfasen behandlats som vida och öppna för tolkning. Det finns också stöd för många av lärarnas definitioner av timing och flyt i Skolverkets bedömningsstöd, även fast få lärare uppger att de använt sig av det.

  • 275.
    Gerhardsson, Caroline
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    MVG - för vem? Lärares syn på möjligheten att ge höga betyg i musik2009Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    2009_39_Gerhardsson.pdf
  • 276.
    Ghaab, Nadja
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle. Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik- och medieproduktion.
    Kvinnor inom musikproduktion: En studie om fyra kvinnors upplevelse i musikproduktionsbranschen2021Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Musikproduktion kan framställas som en inte lika jämställd del av musikbranschen. Även om det finns många kvinnor som är framgångsrika som artister så är de flesta upphovspersoner till hitlåtar män. Statistik från helt nya studier visar också tydligt att det är få kvinnor som når kommersiella framgångar som musikproducenter i musikbranschen. Dessutom verkar intresset för att studera musikproduktion vara svagt hos kvinnor. Därför undersöks i den här studien, med kvalitativa intervjuer som metod, vilka erfarenheter som fyra svenska yrkesverksamma kvinnor inom musikproduktion har med fokus på frågor om varför musikbranschen är ojämlik. Under dessa intervjuer uppkom många olika förklaringar till varför musikindustrin ser ut så som den gör och flera av dem kan kopplas till relevant genusteori, såsom frågan om hur genus konstrueras i musikproduktionssammanhang. Resultatet pekar på att det behövs fler kvinnliga förebilder som musikproducenter och att unga kvinnor engageras tidigt inom musikproduktion. Detta skulle leda till att musikbranschen förändras och ger plats åt fler kvinnor samtidigt som detta också skulle kunna leda till att fler kvinnor vill söka sig till såväl utbildning i musikproduktion som till musikbranschen som musikproducenter.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Kvinnor inom musikproduktion - Nadja Ghaab
  • 277.
    Ghaab, Nadja
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle. Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik- och medieproduktion.
    Synen på independent i gymnasial musikundervisning2023Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Digitaliseringen har förändrat stora delar av musikbranschen med nya programvaror, tjänster och hjälpmedel för att skapa och släppa musik själv. Detta har fått mig att vilja undersöka hur och i vilken utsträckning gymnasieskolan tagit hänsyn till digitaliseringens utveckling och anpassar undervisningen efter dagens kunskapsläge kring musikbransch och det som kallas independent. Independent betyder i musiksammanhang att yrkesmusiker och upphovspersoner självständigt har ansvar över samtliga delar i sin musikkarriär. Tre verksamma gymnasielärare i Stockholms län har intervjuats och resultatet i detta arbete visar deras förhållningssätt till independent i gymnasieskolan. Arbetet har använt en kvalitativ metodologi och insamlat material har analyserats utifrån ett fenomenologiskt perspektiv. Resultatet redogör lärarnas åtskilda förhållningssätt till gymnasiets kursplaner och dess centrala innehåll med hänsyn till independent. I och med digitaliseringen och internets utveckling är independent redan förankrat hos gymnasieeleverna enligt intervjuade lärare. Resultatet visar även att det kollaborativa är essensen av independent där samarbetsmöjligheterna utgör det största syftet. Att verklighetsförankra undervisningen gör att elever begriper kontentan av musikbranschens krav och är förberedda när de väl ger sig ut i sina musikkarriärer. Med verklighetsbaserade uppgifter, samarbeten och det kollaborativa skapas verktyg för att vara independent. 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Synen på independent i gymnasial musikundervisning. Nadja Ghaab
  • 278.
    Ghabayen, Lena
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Genom lärarens ögon: En kvalitativ studie om fysisk aktivitet och dess påverkan på musikundervisning2021Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Fysisk träning har sedan länge visat sig gynnsam för många olika förmågor, bland annat för skolprestationen. Tidigare forskning har gjorts för att utforska relationen mellan fysisk träning och teoretiska ämnen som exempelvis matematik, däremot saknas det forskning kring den fysiska träningens påverkan på musikundervisning och musikprestation. Syftet med denna studie var att undersöka relationen mellan fysisk aktivitet och musikundervisning. Genom djupintervjuer med tre olika musiklärare, alla från olika undervisningsformer, undersöktes musiklärares uppfattning om relationen mellan fysisk aktivitet och musikalisk prestation och utveckling. Intervjumaterialet analyserades utifrån temana motivation, koncentration, ergonomi och inlärning. Relativt samstämmigt gav informanterna uttryck för uppfattningen att fysisk aktivitet inverkar positivt på elevers utveckling inom musik. Emellertid framkom också variationer avseende olika typer av fysisk aktivitet och olika utvecklingsstadier. 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 279.
    Ghabayen, Lena
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Spelkondition: Instrumentalövning i samband med låg- respektive högintensiv träning2020Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Det är väl känt att fysisk träning har positiva effekter på både hjärna och kropp. Den fysiska och mentala hälsan har bevisligen förbättrats i relation till träning, det människan dock inte visste förrän sent 1990-tal var att människan kunde, med hjälp av träning, producera nya hjärnceller vilket har varit en viktig beståndsdel i vidare forskning om hjärnan och dess inlärningsprocess. I följande studie är en undersöks av musikalisk övning i samband med låg- respektive högintensiv träning. Studien genomfördes med mig själv som försöksperson under två veckors träning med en veckas vila emellan. Träningen registrerades med pulsband. Vecka 1 bestod av lågintensiv träning och vecka 2 av högintensiv träning. Träningspassen utfördes under fyra dagar av sju och för att göra undersökningen så jämn som möjligt valdes samma tider under båda veckorna. Efter varje träningspass följde 30 minuters övning på huvudinstrumentet violin. För varje repeterades ett nytt stycke. Resultatet visar att träningen både förbättrat inlärningen och det musikaliska utförandet. I ett framtida forskningsprojekt skulle det vara intressant att undersöka ifall samma upplägg över längre tid skulle resultera i markant ökad förbättring av övningsresultaten.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 280.
    Gisslén, Thom
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Kontrollerade gitarrlärare: Hur de förhåller sig till styrdokument och kunskapskrav på gymnasieskolans estetiska program2019Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Detta arbete handlar om att få en förståelse för hur gitarrlärare på gymnasiet förhåller sig till styrdokument och kunskapskrav samt vad de anser skillnaden är mellan den aktuella och den tidigare läroplanen. Arbetet börjar med att presentera en historisk översikt av de tre senaste läroplansreformerna för gymnasieskolan i Sverige, deras påverkan på musiklärare och internationell forskning kring musikundervisning. Vidare beskrivs hermeneutik ur ett epistemologisk och en historisk utgångspunkt.

    Kvalitativa intervjuer har genomförts med fyra olika gitarrlärare på tre olika skolor i Stockholmsområdet och hermeneutik har använts som analysmetod. Resultaten visar att informanterna anser kursplanen i Instrument eller Sång är hjälpfull för att det ger en ram och riktning till undervisningen, särskilt det centrala innehållet, men de anser att den är vag i sina beskrivningar och att den är svårtolkad. De menar att det viktiga är att möta eleven där den är i sin kunskapsutveckling och att anpassa undervisningen efter elevens behov och intresse, snarare än att anpassa den efter kursplanen.

    Informanterna är mer negativt än positivt inställda till kunskapskraven, främst för de anser att kunskapskriterierna är för vagt beskrivna och att tolkningarna kan skilja sig från skola till skola och vissa efterfrågar mer konkreta exempel. Det visar sig även att ingen tycker att förändringen till den senaste läroplanen egentligen förändrade något på det stora hela när det kommer till hur de bedriver sin undervisning. Den största skillnaden är den nya fokuseringen på kunskapskraven och att kursplanen blev mer detaljerad men samtidigt svårare att tolka. I den avslutande delen diskuteras resultaten i förhållande till varandra och till tidigare forskning. 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Thom Gisslén - Kontrollerade gitarrlärare
  • 281.
    Gontevas, Maria
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Sångvibrato: En teknik av betydelse i sångundervisning?2019Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    När det gäller sångvibrato har lite forskning tidigare gjorts i ämnet, och när det gäller sångundervisning har jag i min egen erfarenhet aldrig haft någon sånglärare som talat om vibrato. Även bland tillfrågade sångkollegor, är det mycket sällsynt att de fått jobba med vibrato då de fått sångundervisning. Både på gymnasienivå och högskolenivå. Syftet var därför att ta reda på hur sånglärare arbetar med vibrato i sin sångundervisning. I den här uppsatsen har jag från ett kulturpsykolologiskt perspektiv och genom kvalitativa intervjuer undersökt huruvida sånglärare på gymnasium med estetiska program arbetar med vibrato och variation av vibrato med sina elever. Studiens forskningsfråga är: Vilka kulturella meningar ser några sånglärare med vibrato i sångundervisning? Resultaten varierade. Någon svarade att det inte var aktuellt i dennes undervisning, medan någon i sällsynta fall arbetade med vibratots vara eller icke vara i en sång. Överlag var vibratots mening dock inte något som prioriterades i sångundervisningen hos någon av de intervjuade sånglärarna. Resultatet visar att medvetenheten om vibratots mening och effekter på sången, oavsett genre, behöver väckas hos sånglärare.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Maria Gontevas
  • 282.
    Grafö, Nils
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Hur arbetar violinlärare på musikhögskola med ergonomi?2022Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Att vara violinist ställer stora krav på den enskilde eftersom yrket för med sig betydande risker för att råka ut för arbetsrelaterad ohälsa. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur violinlärare på musikhögskola i Sverige säger sig arbeta för att förebygga arbetsrelaterad ohälsa (ARO) hos violinstudenter och om detta sker på lärarens eget initiativ eller om lärarkollegiet arbetar efter en speciell metodik. Studien utgår från en hermeneutisk metod för att tolka kvalitativa intervjuer av violinlärare på musikhögskola. Resultatet visar på ett personligt engagemang hos de intervjuade lärarna vad det gäller att lära ut ergonomi i instrumentalundervisningen, men att det är upp till varje lärare att bestämma omfattning och djup på den ergonomiska kunskap som förmedlas till studenterna. Beroende på vilken violinlärare man har så kan det således vara stora skillnader på ergonomins tyngd i violinundervisningen. Detta innebär att violinstudenter inte ges lika förutsättningar för att undvika arbetsrelaterad ohälsa. 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 283.
    Granberg, Alfred
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Svenska folkvisor. Analys av visan "Ena tåcka däka vill jag ha san"2008Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    2008_84_Granberg.pdf
  • 284.
    Groop, Patrik
    et al.
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Sandblom, Maria
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Musikgrytan2005Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 285.
    Grönroos, Mattias
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Lärarprofession och undervisningsskicklighet i ensembleundervisning: en intervjustudie med musiklärare och gymnasieelever på estetiska programmets musikinriktning2018Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie är att kartlägga lärarprofession och undervisningsskicklighet som tre musiklärare använder i gymnasieskolans ensembleundervisning. I uppsatsen djupintervjuas tre ensemblepedagoger som undervisar på estetiska gymnasiet och tre elever om hur de tycker att en väl genomförd och lärorik ensemblelektion bör vara, och hur den ter sig ur de båda perspektiven. Pedagogerna har olika musikutbildning, yrkeserfarenhet och tillvägagångssätt i sitt sätt att undervisa. Eleverna som intervjuades går samtliga i årskurs 3 på det estetiska programmet med musikinriktning. Intervjuerna spelades in under ett längre möte var och en för sig. Studiens resultat indikerar att det är väldigt viktigt att få alla elever delaktiga och att de känner att de kan bidra med någonting under ensemblelektionerna. Att eleverna själva får ta ansvar och att de var och en får utmaning på den nivå de befinner sig. Flexibilitet, engagemang, och spelglädje är centrala begrepp i resultaten.

  • 286.
    Gullö, Jan Olof
    et al.
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Thyrén, David
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Gardemar, Hans
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik- och medieproduktion.
    Learning from the past: The Denniz PoP Model on Madonna's Future2019Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Mirac 2019

    Musikkonferens på DAVA vid Högskolan Dalarna i Falun 

    20–21 november 2019

    Vad är livemusik idag och vart är den på väg?

    Learning from the past: The Denniz PoP Model on Madonna’s Future

     J-O Gullö, David Thyrén & Hans Gardemar

    I projektet Searching for Sophia in Music Production Education forskar ett team vid Kungl. Musikhögskolan i Stockholm kring formella och informella lärandeprocesser i musikproduktion inom högre musikutbildning. I en delstudie (Gullö & Thyrén, 2019) har en teoretisk modell baserad på musikproducenten Denniz PoP utarbetats i kontextualisering med relevanta teoretiska begrepp som kreativitet, innovation, motivation och entreprenörskap i kombination med ett omfattande empiriskt källmaterial. I föreliggande studie testas och utvärderas modellen genom att appliceras på Madonnas poplåt Future, som under stor uppståndelse framfördes live under Eurovision Song Contest i Tel Aviv i Israel i maj 2019. Låten som skapat viss kontrovers bland annat beroende på liveproduktionen släpptes 2019 inom ramen för projektet Madame X. Studiens resultat påvisar att Madonnas Future involverar arbetsmetoder och stildrag influerade av Denniz PoP:s musikproduktion och låten uppfyller flera av modellens sju steg. 

  • 287.
    Gullö, Jan-Olof
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Desktop Music Production. En ny kurs på Söderstörns högskola?2003Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 288.
    Gullö, Jan-Olof
    et al.
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik- och medieproduktion.
    Gardemar, Hans
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik- och medieproduktion.
    Gislason Ferrari, Eleonore
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik- och medieproduktion.
    Schyborger, Peter
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik- och medieproduktion.
    Thyrén, David
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Pop(ulär)musik nu och för hundra år sedan: likheter och skillnader mellan Max Martin och Irving Berlin2020Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Denna studie fokuserar på kärnegenskaper hos två mycket framgångsrika upphovspersoner inom populärmusik: Irving Berlin (1888-1989) och Martin Sandberg (1971-), också känd som Max Martin. Även om det naturligtvis finns stora skillnader i det omgivande samhället och den kultur där Berlin var och Sandberg är aktiv, finns ändå uppenbara likheter mellan de båda. I denna delstudie, som ingår i projektet Searching for Sophia in Music Production, presenterar vi en kunskapskritisk analys av två intervjuer; en med Irving Berlin och en med Martin Sandberg. Intervjun med Berlin genomfördes av Frank Ward O'Malley (1875-1932) och var ursprungligen publicerad i "The American Magazine", Volym 90, oktober 1920, där Berlin presenterade "Nine Rules for Writing Popular Songs". Intervjun med Martin Sandberg genomförde vi själva i november 2019 där vi, bland annat, bad honom bedöma en musikproduktions- och låtskrivarmodell som vi själva tagit fram baserad på strategier som användes av Dag Volle (1963– 1998), även känd som Denniz PoP. Vi har i tidigare delstudier utvecklat denna modell och Volle är mycket intressant som studieobjekt eftersom han, trots att han saknade formell musikutbildning, var en mycket framgångsrik svensk musikproducent och även lade grunden till att utveckla nya innovativa musikproduktionsmetoder som flera av hans medarbetare, där ibland Martin Sandberg, har fortsatt att använda och utveckla vidare. I analysen jämförs Berlins reflektioner kring sin egen modell ”Nine Rules for Writing Popular Songs” och Sandbergs reflektioner över vår egen Denniz PoP-modell. Undersökningsresultaten visar på stora likheter, men också vissa tydliga skillnader, mellan vilka aspekter som Berlin och Sandberg betonar som viktiga för hur upphovspersoner kan eller bör agera för att kunna skapa musik som lever upp till egna konstnärliga mål och även når stor popularitet. Erfarenheter från denna studie bör därför kunna bidra med värdefull kunskap till artister, musiker, musikproducenter och andra verksamma, som till exempel studenter, inom pop(ulär)musikproduktion.

  • 289.
    Gullö, Jan-Olof
    et al.
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik- och medieproduktion.
    Gardemar, Hans
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik- och medieproduktion.
    Holgersson, Per-Henrik
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Thyrén, David
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Westman, Bo
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik- och medieproduktion. Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för folkmusik. Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för jazz.
    Towards a stronger focus on entrepreneurial skills in future higher education in music2019Ingår i: INTED2019 Proceedings, Valencia: IATED , 2019, s. 9639-9646Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The profound changes, in recent years, in Swedish design and cultural industries are the backdrop tothis research project. Such changes includes the music industry where digitalization and online musicdistribution as well as new music production methods has led to that production traditions as well asthe competences among the professionals in are challenged. Many Swedish design-intensivecompanies have been internationally successful for several years. And the international success of bigcompanies in the music industry, like Spotify, as well as smaller companies, like Cheiron andMaratone and individuals like Max Martin and Shellback, has resulted in a growing interest amongstudents in higher education to study music in combination with design and new media technology.Therefore, the aim of this study is to analyze the motives that exist among young people who chooseto study music in combination with design and new media technology and to compare such motiveswith perceptions among leading music industry professionals. The collected data are analyzed in atheoretical perspective including learning theories as well as entrepreneurial theory. The study isexpected to lead to new knowledge that is valuable in developing future education in music incombination with design and new media technology. The empirical data consists of qualitativeinterviews with industry professionals and focus group interviews with students in higher education inmusic. In addition, the collected data also include analyses of selected music industry magazines andjournals 1988-2018 as well as analyses of several curricula for higher education in music productionand music related to new media. The results firstly indicate that there is a clear discrepancy betweenthe content in the analyzed educational programs and what the students value as important. Secondly,there are also differences between what successful music industry representatives highlight asvaluable and what is offered in the courses and study programs included in the analysis. One clearsuch difference is that entrepreneurial skills are valued much higher by the interviewed music industryrepresentatives compared with what has been offered in the courses included in the analysis. A keyconclusion is that expanding entrepreneurial aspects in future curricula, in order to strengthen practicalas well as theoretical entrepreneurial skills, should reasonably lead to increased employability forfuture students.

  • 290.
    Gullö, Jan-Olof
    et al.
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik- och medieproduktion.
    Gardemar, Hans
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik- och medieproduktion.
    Thyrén, David
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Artists, Musicians and Music Producers: Similarities and Differences?2019Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    For many years, the Swedish music export has been very successful. Previous research shows that the Swedish music export strongly has contributed to an increased interest among students to study popular music and musicproduction in Swedish higher education. In this study we have a hypothesis, built on observations made in higher education in music, that many of the students who apply to higher education in music often have ambitions to make it as artists rather than becoming musicians. Another assumption is that many of the students who apply to music producer programs in higher education mainly want to study music production in order to learn how record their own songs and create their own repertoire. Therefore they can show limited interest in producing others. Our ongoing study, moreover, clearly indicates that relatively little of the content in higher music education programs is focused on developing talents to full-fledged artists, very little of the musician programs and hardly at all in in the music production courses. It is thus possible to identify a gap between what is offered and what probably many students would need based on their overall aspirational goals. In order to create new knowledge about these issues and with the aim of contributing to the development of higher education in music, in this project we gather diverse data through interviews with key players in the Swedish music industry: artists, musicians and music producers. An important purpose is to identify core characteristics and important differences between these professions. Observation studies are also included in this project. In this paper we present selected results of the study focusing on some of the specific challenges that we have identified in the higher music education concerning the above-described goal conflict. We here especially focus on possible differences and similarities between music producers, musicians and artists regardless of whether it is about music performed live or produced for phonograms or the equivalent. Furthermore, we address and discuss the problem that programs and courses in higher education not always offer what the students want. In this paper we also present a model of music production. The model is based on results from the study andmay be useful in higher education for music producers as well as for musicians and future artists.

  • 291.
    Gullö, Jan-Olof
    et al.
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik- och medieproduktion.
    Holgersson, Per-HenrikKungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Adessi, Anna Rita
    University of Bologna.
    Backman Bister,, Anna
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Bjerstedt, Sven
    Malmö Academy of Music, Lund University.
    Ericsson, Claes
    Halmstad University.
    Lindgren, Monica
    University of Gothenburg.
    Ferm, Cecilia
    Luleå University of Technology.
    Folkestad, Göran
    Malmö Academy of Music, Lund University.
    Frisk, Henrik
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för komposition, dirigering och musikteori.
    Grabraek Nielsen, Siw
    Norwegian Academy of Music.
    Dyndahl, Petter
    Hedmark University College.
    Hagerman, Frans
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Heikinheimo, Tapani
    Metropolia University of Applied Sciences.
    Houmann, Anna
    Malmö Academy of Music, Lund University.
    Saether, Eva
    Malmö Academy of Music, Lund University.
    Johansen, Geir
    Norwegian Academy of Music, Norway.
    Johansson,, Karin
    Malmö Academy of Music, Lund University.
    Johansson, Sören
    Dalarna University,.
    Juvas Liljas, Marianne
    Dalarna University,.
    Lonnert, Lia
    Malmö Academy of Music, Lund University.
    Nilsson, Bo
    Kristianstad University,.
    Olsson, Bengt
    University of Gothenburg.
    Persson, Mikaelc
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Sandberg Jurström, Ragnhild
    Ingesund School of Music, Karlstad University.
    Sandberg,, Ralf
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Stålhammar, Börje
    Örebro University.
    Söderman, Johan
    Malmö University.
    Thyrén, David
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Uddholm, Mats
    University College of Northern Denmark,.
    Varkøy, Øivind
    orwegian Academy of Music & Örebro University.
    Väkevä, Lauri
    Sibelius Academy University of the Arts Helsinki.
    Westerlund, Heidi
    Sibelius Academy University of the Arts Helsinki.
    Juntunen,, Marja-Leena
    Sibelius Academy University of the Arts Helsinki.
    Knowledge formation in and through music: Festschrift in honor of Cecilia K. Hultberg 20152015Samlingsverk (redaktörskap) (Övrigt vetenskapligt)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    Knowledge formation in and through music: Festschrift in honor of Cecilia K. Hultberg 2015
  • 292.
    Gullö, Jan-Olof
    et al.
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik- och medieproduktion.
    Holgersson, Per-HenrikKungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Knowledge formation in and through music: Festschrift in honor to Cecilia K. Hultberg 20152015Samlingsverk (redaktörskap) (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Begrepp som energi, gott författarskap, idérikedom och entreprenörskapsätter säkert igång många tankar hos läsaren av denna text. Beroende på vemsom läser begreppen och i vilken situation läsaren befinner sig kanbegreppen komma att förstås på olika sätt. Det finns ett stråk av en kulturpsykologiskansats i det nyss skrivna. Och om läsaren har lite av sammahumor som oss, blir begreppet stråk av en kulturpsykologisk ansats, endansant liten musikalisk twist!De inledande begreppen i stycket ovan, är några begrepp som vi tyckerkan passa in på vår professor Cecilia K. Hultberg. Sedan hösten 1996 harCecilia varit ämnesföreträdare för ämnet musikpedagogik vid Kungl.Musikhögskolan i Stockholm (KMH). Det har hänt mycket under de år somhon har varit här vid KMH. Cecilia har varit framgångsrik med att få medeltill forskningsprojekt och inte enbart inom ämnesområdet musikpedagogikutan hon har även tilldelats forskningsmedel för konstnärlig forskning.Hennes forskningsprojekt har varit viktiga bidrag till forskningsfältet ochäven inneburit möjlighet till finansiering av doktorander, vilket har varitmycket värdefullt för KMH som lärosäte. Under sin tid vid KMH har Ceciliaså här långt följt sju doktorander hela eller delar av utbildningstiden fram tilldisputation. Och ytterligare några doktorander kommer hon med störstasannolikhet att handleda som Professora Emerita.Under Cecilias tid vid KMH har forskarutbildningen i musikpedagogikutvecklats, mastersprogrammet i musikpedagogik har startats, forskarskolani samverkan med flera andra lärosäten har genomförts och dessutom hararbetet med examensansökan för ämneslärarprogrammet i musik genomförtsoch fått sitt godkännande. Utöver detta har hon visat stort engagemang iskolans nämnd för utbildning vid sidan av alla internationella konferenspresentationeroch vetenskapliga publikationer. Detta vittnar omengagemang, idérikedom och energi.Vi som arbetat nära Cecilia känner väl hennes skicklighet i att skriva ochuttrycka sig, en mycket viktig kvalitet hos en forskare. Hon har generöstdelat med sig av sin kunskap gällande skrivandets konst och detta har inteminst kommit doktoranderna vid KMH till del. I detta förord har vi tagit upp några begrepp för kort beskriva vårprofessor, men det är naturligtvis en ofullständig beskrivning och dessutomen helt omöjlig uppgift att kortfattat beskriva en så färgstark och mångfacetteradperson som Cecilia. Vi är därför utomordentligt glada över att såmånga kollegor och vänner valt att skriva artiklar till denna Festschrift. Detär 28 artiklar av 34 författare som dels på olika sätt bidrar till att ge flerbilder av Cecilia och dels lyfter fram betydelse som hennes forskning har föross som individer och som forskarkollektiv.Vi vill som redaktörer tacka alla författare som bidragit med texter tilldenna Festschrift. Det har varit mycket inspirerande att få arbeta med erallesamman. Vi vill även passa på att uttrycka vårt tack till Cecilia K.Hultberg och önska en god och spännande framtid med fortsatt forskning,kanske vandringsturer i bergen för att studera flora, många goda stunder avmusik och eget musicerande.

    Stockholm, Kungl. Musikhögskolan, 31 augusti, 2015

    Jan-Olof Gullö och Per-Henrik Holgersson

  • 293.
    Gullö, Jan-Olof
    et al.
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik- och medieproduktion.
    Holgersson, Per-Henrik
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    The complexity of formal and informal learning in art and in music production2016Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 294.
    Gullö, Jan-Olof
    et al.
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik- och medieproduktion.
    Holgersson, Per-Henrik
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Florén, Thomas
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik- och medieproduktion.
    Thyrén, David
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Johansson, Sören
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle. Högskolan Dalarna.
    Gardemar, Hans
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik- och medieproduktion.
    50 years of ”Smoke on the Water” in Music Education2022Ingår i: Nordic Network for Research in Music Education 2022 Conference - Book of Abstracts: 5–7 April, 2022, Jyväskylä: University of Jyväskylä , 2022Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The song "Smoke on the Water" was recorded by the British rock group Deep Purple and first released in 1972. The song had a global reach and contributed to Deep Purple's success and fandom. Smoke on the Water is also relevant to music education. The basic guitar riff in the song is easy to learn and has attracted many, especially boys and young men, to play guitar. And even today, 50 years later, it is common for pupils to know this riff and gladly show it to their teachers when they start taking music lessons. The purpose of the research project is therefore to analyse, problematize, and describe how and why Smoke on the Water has been important and how the song has contributed to music education and to get young people interested in guitar playing. The study finds its theoretical ground in the American psychologist Jerome Bruner’s nine tenets, all highly relevant to research in music education, complemented by other theories in pedagogy, economics, sociology, musicology, and gender studies. The empirical design includes interviews with music teachers, music leaders, music students and musicians in different countries as well as interviews with some original members of Deep Purple. The analysis confirms that it is a very well-known riff and that students in higher music education, still today, in general know the song Smoke on the Water well. Many also state that they have played the song in ensembles of various kinds. Many have also sung it. But despite this, most of the participating students in higher music education were ignorant to the lyrics, also among the singers who stated that they had performed the song. These findings are empirically surprising and leads to new questions and in-depth analyses. Why are the lyrics, for the students, clearly subordinate to the musical content? This, despite that previous research clearly shows that the lyrics, for many average listeners, can be just as, or even more, important as the music itself. Is this an example of an unspoken hierarchical value system in higher music education? These results indicate a field of tension, regarding what is important in a musical performance and in a piece of music, like Smoke on the Water, between those who perform and those who listen. The example above shows how this study can be used to clear the smoke and visualize areas with development potential within higher music education. 

  • 295.
    Gullö, Jan-Olof
    et al.
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik- och medieproduktion.
    Holgersson, Per-Henrik
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Lindeborg, Ronny
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Drömmar om musik : En studie om musiklärarstudenters syn på framtiden i relation till sin utbildning2018Ingår i: NNMPF 2018: Methodological encounters in connection – multi-, trans-, and interdisciplinary research , Hurdal: NNMPF , 2018Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 296.
    Gullö, Jan-Olof
    et al.
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik- och medieproduktion.
    Holgersson, Per-Henrik
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Lindetorp, Hans
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik- och medieproduktion.
    Ramström, Johan
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik- och medieproduktion.
    Interaktiv musik som utmanar upphovsrättsliga ideal och konventioner om komposition2016Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 297.
    Gullö, Jan-Olof
    et al.
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik- och medieproduktion.
    Holgersson, Per-Henrik
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Schyborger, Peter
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik- och medieproduktion.
    A Progress Assessment Model for Music Students2024Ingår i: AEC PJP 2024 / [ed] Beatriz Laborda, Bryssel, 2024, Vol. 1Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    AEC Pop and Jazz Platform 2024 (Odense, Denmark)  

    We have observed that many students enrolled in higher music education programs lack the necessary skills to work independently, which often leads to difficulties in completing larger artistic projects. Moreover, they face challenges in assessing their own work and making independent, high-quality artistic choices. The objective of this project is to assist struggling students, enhancing their abilities and confidence. Degree projects in Swedish higher music education include independent artistic music projects that are designed following the same guidelines as any other higher education courses. These courses have clearly defined learning outcomes, which are developed with extensive work to ensure that both students and teachers can easily comprehend them. It is also crucial for examiners to understand the intended learning outcomes and how they will be evaluated. Therefore, the learning outcomes must be carefully selected to ensure they are relevant, clear, examinable, and realistic. This means that the set of learning outcomes must be achievable for the students. Moreover, these outcomes should serve as a basis for the planning, follow-up, and quality assurance of teaching. Our project approach is designed to prioritise the needs of students and provide them with clear and specific learning outcomes that empower them to evaluate their own progress confidently. We have developed a4-step model for students to assess their progress in independent projects. The model highlights the importance of effective communication, practical knowledge application, critical reflection, and performance evaluation as essential skills for student success. While we focus on music production education in our study, these methods can also be applied to other subjects in higher education. In our presentation, we will discuss this model and its implications for students completing their degree projects. We would like to invite you to join us in this conversation.

  • 298.
    Gullö, Jan-Olof
    et al.
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik- och medieproduktion.
    Holgersson, Per-Henrik
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Thyrén, David
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Hur Bolognaprocessen påverkat den högre musikutbildningen i Sverige: med särskilt fokus på studenternas självständiga arbeten2023Ingår i: Swedish Society for Music Research together with The Royal College of Music & The Royal Swedish Academy of Music Rendezvous Music Research – KMH week 24 Musikforskning idag 2023 June 13-15, 2023 Program and abstracts, 2023Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Genom högskolereformen 2007 förändrades förutsättningarna för svensk högre utbildning på flera olika sätt. En viktig förändring var att lärandemål infördes som svar på frågan vad en student förväntas kunna efter sina studier. Nu drygt 15 år senare genomför vi denna studie i syfte att undersöka hur lärandemål för studenternas självständiga arbeten i högre musikutbildning har utvecklats och tillämpas. I undersökningen ingår analys av utbildnings- och kursplaner från samtliga svenska lärosäten som ger utbildning i musik, insamlade uppfattningar från lärare vid flera nationella konferenser om studenters självständiga arbeten samt olika erfarenheter vi samlat på oss när vi undervisat i högskolepedagogisk utbildning. Studenternas självständiga arbeten examineras vanligtvis genom konserter eller andra uppspelningar där klingade material redovisas samt vid seminarier där skriftliga delar ventileras. Även om de lärare som undervisar är ålagda att följa uppställa lärandemål visar denna undersökning att det hos många finns en stor osäkerhet kring framför allt bedömningen av studenternas arbeten men också hur målen ska tillämpas i undervisningen. När det gäller den klingande delen av ett självständigt arbete i musik är det mindre vanligt att studenter blir underkända. Däremot är det vanligt att den skriftliga delen måste omarbetas, ibland flera gånger, för att godkännas. Undersökningen visar att studenter ofta har svårt att skriva med organisation och inte kan skilja på vad som ska vara i olika delar av texten men också att de ofta har bristande kunskap om vilken funktion tidigare forskning har, inte förstår vilken effekt olika tempus har, blandar talspråk och akademiskt språk och ofta brister i etiska överväganden. Undersökningen visar också att studenter sällan på djupet har läst kurslitteratur, som handböcker, kursmanualer eller andra anvisningar och ofta inte heller tillämpar det som de har lärt sig i teori- och metodundervisning. En möjlig lösning, som också har starkt stöd i tidigare forskning, är att tidigt i utbildningen introducera disciplinbaserad forskning som gynnar studenternas lärande och kunskapsutveckling i allmänhet, men som också ger dem kompetens att genomföra alla delar av sina självständiga arbeten.

  • 299.
    Gullö, Jan-Olof
    et al.
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik- och medieproduktion.
    Holgersson, Per-Henrik
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Thyrén, David
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Florén, Thomas
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik- och medieproduktion.
    Icebreakers and clusters within the Swedish music wonder2022Ingår i: Innovation in Music 2022 - Book of Abstracts: CONFERENCE PROGRAMME 17-19 June 2022 / [ed] Jan-Olof Gullö, Russ Hepworth-Sawyer, Rob Toulson, Justin Paterson, Stockholm, 2022, Vol. 01Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    In our ongoing project Searching for Sophia in Music Production, we explore factors that have been of great significance for the Swedish music wonder. In this paper, the aim is to identify important individuals in various genres that have paved the way for Sweden’s international success in music. One hypothesis we are working with is that a few innovative individuals who acted as "icebreakers" created smaller "clusters" centered around record companies that were highly influential. We present a selection of musical icebreakers and clusters that have successfully contributed to the Swedish music wonder: Stig "Stikkan" Anderson and Polar Music International AB, Bert Karlsson and Mariann Records, Ola H.kansson with Sonet and Ten Music Group, Robert von Bahr with BIS Records, Per-Olof "Pelle" Karlsson with Prim Records and Dag Volle "Denniz PoP" with Cheiron Studios. The study is methodologically based on literature studies and an inventory of source material as well as interviews with key people in Swedish music life. Theoretical perspectives include Jennifer Lena’s and Richard Peterson's (2008) model for the life cycles of genres, with stages of creation, development, conservation and stagnation, Paul Thompson's model for creativity in record production (2019) and Mats Trondman's theories of folk musical expression (1999). In addition, the analysis also uses theories in motivational research (Deci & Ryan, 2000) and entrepreneurial research with relevance to music and music industry development (Tschmuck, 2006; Östman 2018). Our analysis clearly shows that single theories cannot explain all essential parts of the Swedish music wonder. A combination of several theories and explanatory models is therefore needed. In our presentation, core issues around this are discussed.

  • 300.
    Gullö, Jan-Olof
    et al.
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik- och medieproduktion.
    Holgersson, Per-Henrik
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Åkerblom, Annika
    Kungl. Musikhögskolan.
    Supervision of independent projects in music in higher education2017Ingår i: Music Education and Equality, Göteborg: Academy of Music and Drama, University of Gothenburg/NNMPF , 2017, s. 54-55Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Since the Bologna Declaration in 1999, the independent project on the undergraduate level, also called bachelor essay or degree project, and the independent project on masters level has a special role in ensuring and maintaining the relevant learning outcomes. Our preconceptions in this paper is that most of the higher education institutions in Sweden are in a similar position concerning student’s independent projects: the independent projects in music needs to be more influenced by current research and needs, on the basis of such research, to be further developed. The purpose of this paper and conference presentation is to highlight different aspects of the independent project in higher education in music, to report experiences from a national conference on independent projects in music and to present some theoretical suggestions for future development. This is a work in progress.

    At the national conference on independent projects in music, 13 to 14 October, 2016 at the Royal College of Music in Stockholm, many different aspects were discussed such as, supervision strategies and qualification requirements for supervisors, the size and scope of independent projects, different forms for examination as well as the balance between formality in education and students' artistic ambitions. A challenge for higher education is that there are different possible models for how the independent projects can be performed by the students according to their own aspirations, wishes and requirements as well as different offered conditions at different institutions. Our analysis shows that the learning outcomes seem to have been interpreted in a similar way in various Swedish higher music institutions. But on the other hand the evaluation criteria’s are less discussed and usually not explicitly expressed.

    The supervision of students’ independent projects may, obviously or not, have a most significant impact on both the students’ performance and the quality of their projects. However, our analysis shows that there is a big difference between how the independent project is carried out by different students and also big differences in how the supervision is designed and performed in different study programs and at different institutions. Thus there’s a big difference between, for example, solo projects for violin at an institution for classical music or song writing at an institution for music production, even if they are at the same college or university. But regardless of what orientation the individual students have on their independent projects, all institutions that participated in the national conference on independent projects in music reported that they have organized regular supervision during the students’ independent projects. It was also found that it is rather the exception than the rule that the supervisors have received special training in supervision. Likewise, the awareness among the supervisors of the latest current research and literature on tutoring was almost non-existing. Therefore, the National Conference agreed that a national coordination for on-going professional development for tutors and discussion on supervision issues should be arranged.

    The framework for this article is based on a socio-cultural and dialogical perspective, which proposes that learning and understanding develop in context through interaction and dialogue (see e.g. Bachtin 1981; Vygotskij, 2001). Independence, as in the independent project, is thus something that can be explored in interactions of different kinds. Literacies are seen as social practices where epistemologies and identities are crucial.

    In this project we aim to develop a model for supervision in music based on Mick Heeley’s model Curriculum design and the research-teaching nexus (Healey & Jenkins 2009, 7; Healey, 2005, 70). Healey’s model uses two dimensions where the first dimension is a stress field with emphasis on research content versus emphasis on research processes and problems in the outer positions. The second stress field has outer positions where the students either are participants or audience. As a result the curriculum design is described in the model in four different positions, firstly: the research- tutored: engaged in research discussions; secondly: the research-based: undertaking research and inquiry; thirdly: the research-led: learning about current research in the discipline, and fourth: the research-oriented: developing research and inquiry skills and techniques. As a result we expect that a model for supervision in music based on Healey’s model may work as a bridge between the polarisation of research based on either scholarship or artistic practice. This is a work in progress and we look forward to present our preliminary results and discuss suggestions for future development.

3456789 251 - 300 av 977
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf