Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
3456789 251 - 300 av 618
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 251.
    Jenner, Cassandra
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Jämlik Musik?: en musikalisk föreställning av och med kvinnor med syftet att belysa genusproblematik i musikvärlden2017Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Inom musikvärlden finns det genusstrukturer som ur flera aspekter påverkar musicerande

    människor negativt. Att känna känslor av osäkerhet och prestationsångest kopplat till musik är

    vanligt förekommande hos framförallt tjejer som sysslat med musik under sin uppväxt. Detta

    självständiga arbete handlar om att skapa en musikalisk föreställning som framförs på

    högstadieskolor med ett musikaliskt material skrivet av kvinnor och med endast kvinnliga

    musiker på scen. Syftet med arbetet är att genom föreställningen göra elever och lärare

    medvetna om genusproblematiken i musikvärlden samt erbjuda dem ny kunskap om kvinnliga

    kompositörer, låtskrivare och musiker i olika genrer. I arbetet går att läsa om hur processen

    genom gedigen research efter kvinnliga låtskrivare/kompositörer, kontakt med skolor och

    kvinnliga musiker för deltagande i projektet, planering av föreställningens innehåll samt

    samtal med elever resulterade i den färdiga föreställningen Jämlik musik? som framfördes för

    tre högstadieskolor i Stockholm. Förhoppningen är att projektet leder till ett fortsatt arbete

    med föreställningen och ett fortsatt arbete till att inspirera ungdomar till att våga gå utanför

    normerna, bryta sina musikaliska barriärer och bli friare i sitt musikaliska utövande.

  • 252.
    Jenner, Cassandra
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Jämställd musikundervisning?: Grundskolelärares ensembleundervisning utifrån genusperspektiv2018Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Det primära syftet med föreliggande studie är att utifrån ett genusvetenskapligt perspektiv undersöka vilka didaktiska resurser lärare använder för att bredda elevers förmåga till att spela instrument, inklusive sång, under ensemblelektioner i grundskolan. Studien genomfördes utifrån ett genusvetenskapligt- och ett socialsemiotiskt multimodalt perspektiv som teoretiska utgångspunkter. Genom det genusvetenskapliga perspektivet går det att synliggöra de genusstrukturer som uppstår under musikundervisningen bland elever och lärare. Det socialsemiotiska multimodala perspektivet möjliggör en analys av hur mening skapas genom lärares multimodala kommunikation med avseende på genus. Undersökningen genomfördes med hjälp av känd och icke deltagande observation som huvudmetod samt kompletterades med kvalitativa intervjuer. Resultatet visar att musiksalens uppbyggnad samt lärares gestik, musikaliska referenser och tidfördelning av instrument påverkar elevers möjligheter till lärande och meningsskapande ur en genussynpunkt. Även lärares tillvägagångssätt i förhållande till vilket instrument eleverna spelar på under lektionerna och elevers genuskodade handlingar som exempelvis ansvarstagande under lektioner påverkar deras möjlighet att bredda sin förmåga att spela instrument. Resultatet indikerar även att lärares val av genre och att låta eleverna själva välja instrument att spela på leder till att genusnormer får större genomslagskraft. Vidare visar resultatet att musikundervisningen genomsyras av en populärmusikalisk diskurs och därmed den maskulina norm som råder inom denna diskurs. I analysen diskuteras vikten av att medvetandegöra lärare i vad de multimodalt kommunicerar till sina elever i form av traditionella genusmönster för att framledes kunna utmana dessa mönster och på så vis skapa en mer jämställd musikundervisning. 

  • 253.
    Jepson, Katarina
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Sjung svenska folk?: sångens roll i svensk grundskoleutbildning2015Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Sångens roll i grundskolans musikundervisning har varierat över tid. I denna uppsats undersöks sångens plats i musikämnets kursplanstexter över tidsspannet 1962–2011.

    Syftet med uppsatsen är att undersöka vilket utrymme momentet sång har getts i kursplanstexterna, och vilken roll sången skulle kunna ha i grundskolans musikundervisning i framtiden. Frågeställningen är:

    Hur uttrycker sig kursplanerna från 1962–2011 om momenten sång och röst?

    Frågeställningarna besvaras dels genom olika metoder av textanalys – strukturell textanalys, komparativ analys, funktionell analys, och till viss del läsbarhetsanalys – och dels genom faktainsamling. Textanalysmetoderna tillämpas på valda delar ur kursplanerna 1962–2011 för musikämnet i grundskolan.

    Slutsatsen pekar mot att språket har formaliserats och riktar sig mer till en utbildad musikpedagog än till någon som inte har en formell musikutbildning. Vidare förutsätts förförståelse av momenten i musikundervisningen hos läraren. Sångens utrymme i läroplanerna har minskat till förmån för det instrumentala spelet samt digitala verktyg.

    Vad gäller potentiella fördelar med att öka fokus på sång visar ny forskning på kopplingar till bättre hälsa, att det är kostnadseffektivt, samt att det kan vara en källa till personlig utveckling. Andra fördelar kan vara att lärare frigör mer tid och möjliggör fördjupning i ämnet om musikämnet begränsas till exempelvis sång.

  • 254.
    Johan, Börelius
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Ett osynligt instrument: sångpedagogers idéer om verbal kommunikation2017Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 255.
    Johannesson, Jacob
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Inspelning för reflektion2010Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 256.
    Johannsson, Tomas
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Plankning och transkribering: Metod för att utveckla ett jazzspråk2019Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Improvisation är ett ämne som teoretiserats och dissikerats inom jazzpedagogiken. Undervisningen utgår ofta från att lära sig rätt skalor och arpeggion över rätt ackord medan forskare och framstående jazzmusiker framhäver plankning och transkription som viktigt för att lära sig improvisera. Syftet med detta arbete var att undersöka hur plankning och transkription kan utveckla improvisationsförmågor. Metoden för detta arbete var att spela in mig själv när jag improviserar, planka fyra jazzsolon och sedan spela in mig själv igen för att analysera eventuella skillnader i mitt spel utifrån det jag plankat. Studien tyder på att plankning och transkription utvecklar improvisationsförmågor avseende fundamentala stildrag inom jazz såsom timing och frasering. I detta arbete har jag kommit fram till att plankning och transkribering är effektiva medel för att utveckla ett jazzspråk, men de bör kombineras med vedertagna metoder såsom Chord Scale Approach (CSA).

  • 257.
    Johansson, Catrin
    et al.
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Toftgård, Sara
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Ackordgehör. Hur kan vi lära ut ackordgehör i melodiinstrumentalundervisningen?2006Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 258.
    Johansson, Emelie
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Filmmusikens makt: hur musik kan påverka filmupplevelse2018Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Den här uppsatsen handlar om hur musik kan påverka upplevelsen av rörlig bild, samt processen kring att skriva musik till. En scen ur filmen Jurassic Park från 1993, har använts för att skriva ny filmmusik till, med syftet att undersöka om den nyskrivna musiken kunde framkalla andra känslor än vad originalmusiken gjort. Efter förberedelser, instudering och komponerande uppkom ett nyskrivet orkesterstycke kallat The Dinosaur, som spelades in med både digitala ljud och riktiga stråkinstrument. Det genomfördes sedan en undersökning där testpersoner fick titta på både klippet med originalmusiken och klippet med den nya musiken, samt beskriva sina känslor i detta genom att svara på en enkät. Enkätundersökningen visade att testpersonerna verkade uppleva mer olika känslor när de såg klippet med den nyskrivna musiken, än när de såg klippet med originalmusiken då de svarade mer likartat. Detta arbete har resulterat i att författaren fått en fördjupad förståelse rörande komponerande av filmmusik, samt sett att filmmusik kan påverka en publiks känslor. 

  • 259.
    Johansson, Emelie
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Jag ska bli trummis!: En studie om lusten att spela trummor2019Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Idag föreligger skillnader mellan män och kvinnor när det gäller val av instrument, detta är särskilt framträdande då det rör sig om instrumentet trummor. Frågan är vad som påverkar mäns och kvinnors val att spela trummor såväl som vad som lockar dem att fortsätta spela detta instrument. Syftet med föreliggande uppsats är därför att förstå vad som påverkar trummisar att välja just trummor. Forskningsfrågor är:

    Vad är det som inspirerat fyra trummisar att välja trummor som instrument? Vad anser de vara av vikt för att erhålla fortsatt lust att spela? Fyra yrkesverksamma trummisar från blandade genrer och med blandade kön har bivit intervjuade för att försöka se om det går att hitta likheter och skillnader. Därefter gjordes ett analysarbete med hermeneutik som teoretiskt perspektiv. Under intervjuerna framkom det bland annat att hemmamiljön och familjen varit positiv för instrumentval och inspiration för samtliga. Förebilder i alla olika slags former har också spelat roll, både i form av idoler och människor i ens närhet. Vad som visade sig vara en markant skillnad mellan männen och kvinnorna var att kvinnorna stött på fördomar som bidragit till att de fått problem med självförtroendet i att identifiera sig som trummis, då de hela tiden känt sig ifrågasatta av människor de stött på i arbetslivet. Detta har antagligen att göra med att trummor sedan länge ansetts vara ett maskulint instrument och att denna syn ständigt reproduceras. I diskussionen lyfts bland annat frågor om vad som skulle kunna bryta denna tradition, exempelvis att fler kvinnliga trummisar tillåts att synas i rampljuset för att normalisera könskodningen i form utav förebilder. 

  • 260.
    Johansson, Joel
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Musisk lek med Musiklek2020Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Detta är en kvalitativ studie vars syfte varit att undersöka musisk pedagogik i förhållande till traditionell förmedlingspedagogik. De pedagogiska försöken har ägt rum hos 4 olika barnkörer med åldrarna 5-8 år vid 2 tillfällen vardera, där barnen fått bekanta sig med nyskrivet material. I arbetet har teorier om musisk pedagogik legat som grund, liksom författarskap kring barnrösten, barnkörmetodik och utvecklingspsykologi. Teorier kring delaktighet har tillsammans med interaktionsanalys legat som grund för analys och resultat, där diskussionen återkopplar till de resultat och den litteratur som arbetet vilar på. Resultaten visar att lek, fantasi och rörelser påverkar barnens musicerande positivt; deras interpersonella intelligens och delaktighet stärks. Eleverna håller enklare fokus, hyser större engagemang och får en sundare röstteknik. De ges också en större möjlighet att utveckla sina intrapersonella intelligenser, där mänskliga byggstenar som empati, förståelse för andras känslor och självuppfattning utvecklas genom samtal och ökad gruppacceptans.

  • 261.
    Johansson, Markus
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Barns sociala utveckling genom El Sistema2017Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Studiens övergripande syfte är att undersöka hur elever kan växa socialt genom El Sistema. El Sistema är en orkesterinriktad musikskola med stort socialt engagemang. El Sistema har sina rötter ifrån Venezuela där det startades som ett projekt för att bryta fattigdom och kriminalitet. I Sverige är funktionen annorlunda. De vill jobba mot ett bättre samhälle samt ge barn och ungdomar djupare musikaliska kunskaper. Undersökningen har skett på El Sistema Bredäng, Stockholm. Metoden för uppsatsarbetet har inneburit intervjuer med lärare, elever och föräldrar samt observationer av lektioner för stråk och brass, blåsorkester, symfoniorkester samt uppträdanden.

    Genom observationerna upptäcktes två sociala områden som El Sistemas verksamhet genomsyras av, nämligen en tydlig struktur under lektionerna och en bred social samvaro på såväl som utanför lektionerna. Detta åtföljs dessutom av en glädje som blir en direkt positiv effekt av såväl musikalisk som social utveckling. Jag har valt att inte undersöka den musikaliska utvecklingen, men i min studie framgår att den sociala utvecklingen är en förutsättning för den musikaliska utvecklingen, och därför blir det svåra att skilja dem åt. Slutsatsen är att barn växer socialt genom att lära sig arbeta strukturellt och disciplinärt samt genom att förhålla sig till en grupp. Detta visar att musiklärare borde vara medvetna om barnens sociala utveckling och att den är viktig för den musikaliska processen. 

  • 262.
    Johansson, Markus
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Disciplin för nytta och onytta: en studie om disciplin i ett musikklassrum2018Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Disciplin i skolan är idag ett högaktuellt debattämne i Sverige och det engagerar folk i allmänhet och politiker i synnerhet. Debatten växlar mellan hur aktörers syn på disciplin ser ut, där några menar att det handlar om att använda striktare arbetsmetoder, medan andra menar att det handlar om att ge eleverna större inflytande över det egna lärandet. Denna kvalitativa studie behandlar hur synen på och förhållandet till disciplin i svenska skolan idag kan se ut för musiklärare och elever. Arbetet med att generera data har genomförts med hjälp av olika typer av intervjuer, nämligen genom att intervjua tre musiklärare som arbetar på grundskolan samt fyra gruppintervjuer med elever i grundskolan.

    Studien visar att disciplin kan uppfattas på olika sätt, men de två mest framstående förhållningarna till disciplin är enligt studien upprätthållande av ordning samt självkontroll och eget ansvar. Disciplin genomsyrar därmed alla musiklektioner på ett eller annat sätt. Upprätthållandet av ordning och regler är mer frekvent i lägre årskurser, medan lärare och elever i äldre årskurser ser mer disciplin utifrån att eleverna ska kunna hitta en egen självdisciplin och inre motivation genom att bland annat bygga upp ett förtroende till lärare. Studien visar att för musikämnet är det viktigt att eleverna lär sig arbeta utifrån ett självdisciplinerat beteende, då lärarens närvaro i musikklassrum inte alltid är garanterad. Enligt studien ser elever disciplin mer utifrån regler som kan både vara en hjälp och en stjälp. Studien föreslår att lärarhögskolor kan erbjuda mer praktisk kunskap om hur lärare kan förhålla sig till disciplin i musikklassrummet och för att få en bättre förberedelse ut i arbetslivet. 

  • 263.
    Johansson, Oskar
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Bach eller bulle?: om sångare i amatörkörer och drivkraften att sjunga i kör2013Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Denna undersökning syftar till försöka beskriva de faktorer som gör att sångare i amatörkörer väljer att sjunga i just kör. Den syftar även till att undersöka hur väl amatörsångarnas körledare uppfattar dessa anledningar och om det finns en samsyn kring vad som är viktigt i körverksamheten. Studien bygger på enkätundersökningar som körsångarna har svarat på, samt intervjuer med körledarna.

    I bakgrunden så beskrivs körsångens historia och var amatörkören kommer ifrån. Bakgrunden innehåller även statistik om körsången i Sverige idag. Huvuddelen utgörs av källor som beskriver olika aspekter som kan kopplas till varför amatörsångare gärna sjunger i kör.

    Resultatet visar att det finns en mängd olika anledningar för amatörer att sjunga i kör. Tre huvudteman är dock tydliga, nämligen det sociala samspelet och den gemensamma sången, hälsoaspekten av att sjunga i kör och de musikaliska upplevelserna. Körsångare befinner sig alltså i en positiv social miljö, i vilken de får en förbättrad hälsa och får delta i musikaliska aktiviteter. Det framgår också att samsynen hos körledare och körsångare är mycket god vad gäller vad som är viktigt i att sjunga i kör.

  • 264.
    Johansson, Oskar
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Bach eller bulle?: Om sångare i amatörkörer och drivkraften att sjunga i kör2013Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Denna undersökning syftar till försöka beskriva de faktorer som gör att sångare i amatörkörer väljer att sjunga i just kör. Den syftar även till att undersöka hur väl amatörsångarnas körledare uppfattar dessa anledningar och om det finns en samsyn kring vad som är viktigt i körverksamheten. Studien bygger på enkätundersökningar som körsångarna har svarat på, samt intervjuer med körledarna. I bakgrunden så beskrivs körsångens historia och var amatörkören kommer ifrån. Bakgrunden innehåller även statistik om körsången i Sverige idag. Huvuddelen utgörs av källor som beskriver olika aspekter som kan kopplas till varför amatörsångare gärna sjunger i kör. Resultatet visar att det finns en mängd olika anledningar för amatörer att sjunga i kör. Tre huvudteman är dock tydliga, nämligen det sociala samspelet och den gemensamma sången, hälsoaspekten av att sjunga i kör och de musikaliska upplevelserna. Körsångare befinner sig alltså i en positiv social miljö, i vilken de får en förbättrad hälsa och får delta i musikaliska aktiviteter. Det framgår också att samsynen hos körledare och körsångare är mycket god vad gäller vad som är viktigt i att sjunga i kör.

  • 265.
    Johansson, Sören
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Är högskolan vår tids kyrka?: fallstudie av några ungdomars föreställningar om högskolestudier inom musik och media2005Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 266.
    Johnels, Linn
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Kartläggning av musikrelaterade förmågor hos personer med grav intellektuell funktionsnedsättning: musikterapeutisk metodutveckling2012Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Musikterapeutisk metodutveckling, av Linn Johnels är en studie inom ramen för Magisterprogrammet i musikpedagogik med profil musik- terapi vid Kungliga Musikhögskolan i Stockholm.Syftet med uppsatsen var att ta fram och utvärdera ett instrument för att kartlägga olika musikrelaterade förmågor hos individer med grav intellektuell funktions- nedsättning. Detta är en eftersatt grupp i musikterapeutisk forskning, trots att det finns indikationer på att musik kan fungera som ett viktigt medel för kommuni- kation, känslouttryck och socialt samspel. Uppsatsen tar sin utgångspunkt främst i den biologisk-dynamiska utvecklingspsykologiska inriktningen av musikterapi. Instrumentet innehåller 43 frågor och kartlägger förmågor inom följande fyra do- mäner: Motorisk/Sensorisk Funktion, Socialt- & emotionellt engagemang, Kog- nition samt Kommunikation.I undersökningen fick fyra musikpedagoger/-terapeuter/-handledare använda in- strumentet med 11 personer ur målgruppen. Resultatet visade att personerna pre- sterade sinsemellan på olika nivåer, och med delvis olika profiler avseende mu- sikrelaterade styrkor och svårigheter. Musikpedagogerna/-terapeuterna/- handledarna menade att instrumentet var användbart, och kom också med värde- fulla synpunkter inför eventuell revidering av instrumentet. Förhoppningen är att instrumentet ska kunna användas för att planera och utvärdera musikterapeutisk verksamhet, samt även potentiellt visa på möjliga processer i musikterapi för målgruppen.

  • 267.
    Jonesig, Ted
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Öva gitarr up to date: övningar baserade på populärmusik2014Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 268.
    Jonsson, Annika
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Sångmetodikens relation till yrkeslivet som sångpedagog2010Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Studiens övergripande syfte är att undersöka en sångpedagogs sångundervisning samt att belysa musikhögskolans sångmetodikundervisning i relation till yrkeslivet. Jag har utifrån det utformat tre frågeställningar: 1. Hur kan yrkeslivet se ut för en sångpedagog på gymnasiets estetiska program? 2. I vilken utsträckning har sångmetodikundervisningen i utbildningen haft relevans för sångpedagogen och vilka visioner har min informant från KMH när det gäller sångmetodikundervisningen? 3. Hur upplevde intervjupersonerna övningsundervisningen på musikhögskolan? Jag har valt att intervjua en sångpedagog som arbetar på gymnasiets estetiska program för att belysa hur yrkeslivet kan se ut för en gymnasielärare i sång. Jag har också genomfört intervjuer med en lärare i sångmetodik på KMH för att undersöka hur man tänker kring sångmetodikundervisningen inom musikhögskolan. Studien behandlar synen på yrkeslivet, samt visar på starka och svaga sidor i sångmetodikundervisningen. Att belysa utbildningen i relation till ett kommande yrkesliv har varit mycket intressant, i synnerhet för mig som blivande sångpedagog. Det som huvudsakligen framkommit i min studie är att det är bra med en genrebred sångmetodik som grund, oavsett vilken/vilka genrer som man sjunger själv.

  • 269.
    Jonsson, Elin
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Från samarbete till samklang: hur det sociala klimatet kan påverka klangen i kören2018Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I studien undersöktes aktiva körledares inställning till att arbeta med det sociala klimatet i

    kören i syfte att förbättra klangen, samt vilka metoder de använder för detta. Undersökningen

    gjordes som en enkät, som distribuerades digitalt och sedan analyserades efter kvantitativa

    och kvalitativa parametrar. Enkätsvaren visade att många av de deltagande körledarna anser

    att det sociala klimatet påverkar klangen och gav även uttryck för på vilket sätt. Dessa åsikter

    tillsammans med exempel på övningar analyserades mot tidigare forskning om körsång och

    hälsa, samt sociokulturella teorier om kultur, kontext och intersubjektivitet. Undersökningen

    resulterade i flera argument för att arbeta med det sociala klimatet i konstnärligt syfte, samt

    exempel på övningar. Resultatet kan användas av körledare på alla nivåer, både för de

    enskilda praktiska exemplen men också som grund för ett medvetet arbetssätt. 

  • 270.
    Jonsson, Elin
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle. Kmh.
    När Taylor Swift möter Thomas Morley: arrangering av poplåtar för kör i renässansstil2017Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Detta projekt handlar om arrangering av poplåtar för kör i renässansstil. Under senare delen av renässansen utvecklades den funktionsharmonik som sedan dess legat till grund för den västerländska musiken, såväl konstmusiken som populärmusiken. De senaste decennierna har det däremot skett en skiftning i popmusiken där förhållandet tonika-dominant är inte längre lika viktigt, inte heller att melodin håller sig inom samma tonala ram som harmoniken. Mot bakgrund av detta vill jag undersöka vad som händer när jag låter den nutida popmusiken möta renässansens musikaliska ideal. Som körledare och arrangör faller det sig naturligt att arrangera musiken för vokalgrupp. Under den tidiga renässansen var sång det vanligaste instrumentet och den musik jag haft som förebild är uteslutande vokal. I studien arrangerades två låtar utifrån två olika tillvägagångssätt: den ena efter en stilistisk förebild och den andra utifrån studier i 1500-talets kontrapunkt. I resultatet konstateras att det i musikstilarna finns vissa skillnader som är svåra att överbrygga utan att göra kompromisser åt det ena eller andra hållet. Likaväl finns det likheter som visar på renässansens arv i vår moderna musik. Detta resultat kan användas för att presentera den äldre musiken för den som ännu inte råkat den och kanske har uppfattningen att den är irrelevant för vår tid. Det kan också användas i skolan som en introduktion av en epok. 

  • 271.
    Jonzon, Joakim
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Gitarrundervisning: med eller utan hjälp av IT-resurser2015Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med den här studien har varit att undersöka hur gitarrelever upplever autodidaktiska inlärningsmetoder såsom videolektioner jämfört med lärarledda lektioner. Syftet har varit riktat mot att undersöka vilka likheter och skillnader, samt för- och nackdelar som eleverna uppfattar med respektive inlärningsmetod. Undersökningen gjordes genom observationer och kvalitativa intervjuer med fyra elever som fick prova på en lärarledd lektion och en videolektion med mig som lärare. Resultatet visar att eleverna blev mest inspirerad av den fysiska lektionen och beskriver möjligheten att kunna kommunicera med läraren som en viktig del i inlärningen. Det rådde dock skilda meningar om vilken lektion som gav bäst resultat.

  • 272.
    Jonzon, Joakim
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Min Röst: En studie i låtskrivande2014Självständigt arbete på grundnivå (högskoleexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 273.
    Josefsson, Maja
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Att levandegöra kurslplanen: musiklärares tankar kring arbetssätt, bedömning och elevinflytande2013Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 274.
    Josephson, Isabel
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Andras låtar – eget uttryck2014Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Detta arbete har gått ut på att undersöka vad som är essensen i en låt för att sedan kunna göra nya versioner av andras låtar. Under arbetets gång läste jag litteratur om människors upplevelser av och tankar om musik samt analyserade och jämförde coverinspelningar med originalinspelningar av många olika låtar inom nutida populärmusik. Baserat på jämförelserna valde jag att arrangera och spela in tre olika låtar enligt olika metoder. Metoderna kan användas såväl i eget musicerande som inom undervisning, för att hitta sitt eget sound och uttryck i olika låtar, tänja på gränserna för vad man får och inte får göra med skriven musik, samt ge idéer till vidareutveckling av sina egna arrangemang.

  • 275.
    Josephson, Marcus
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Den skapande läraren: en källa till inspiration2014Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Detta självständiga arbete handlar om att komponera och spela in populärmusik och att undersöka om pedagogens kreativitet utanför arbetsplatsen påverkar kreativiteten inom densamma. Under projektets gång har skrivande, arrangerande och inspelning av musik varit i fokus och arbetet resulterade i sju inspelade låtar.

  • 276.
    Josephson, Marcus
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Då känns det som att noterna kommer som ett brev på posten: om musikklasselevers upplevda kunskaper inom notläsning2015Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    De senaste åren har varit omvälvande för musikbranschen då digitala verktyg har gett den strömmade musiken en allt större plattform. Vi har idag möjlighet att lätt nå miljoner låtar med endast några knapptryck, och barn i vår tid har under sin uppväxt tillgång till musik på ett sätt som ingen annan tidigare generation har upplevt. Detta gör att noter och notläsning kan tyckas föra en tynande tillvaro då det är så lätt att istället lära sig sånger via sitt gehör. Hur påverkar detta barns inställning till musikteori och notläsning? Finns det fortfarande barn som anser att det är viktigt att kunna läsa noter och sjunga sånger ”direkt från bladet”? Syftet med denna studie har varit att undersöka vilka källor som elever i tre musikklasser upplever som viktigast för deras notläsningskunskaper och om de upplever att det är viktigt att kunna läsa noter. Är det så att det är instrumentundervisning utanför skolan som är viktigast eller är det teorilektionerna i skolan, eller rentav körsångslektionerna? Har de tagit vara på möjligheten att lätt söka efter information på internet när de har studerat? Undersökningen genomfördes påbåde kvantitativ och kvalitativ väg med hjälp av en enkät som fylldes i av alla elever i varje klass samt intervjuer med tre utvalda elever. Resultatet visar föga förvånande att teorilektionerna är det som de allra flesta anser är den största källan till deras kunskaper inom notläsning. De vittnar om att dessa lektioner hjälper dem att sätta ord på vad de gör när de sjunger och övar deras gehör. Likaså uppger de elever som spelar instrument utanför skoltid att den undervisningen har varit väldigt viktigt för dem. Något som troligtvis beror på att de har fått mycket tid för individuell undervisning samt lätt har kunnat tillämpa teorin direkt på sitt instrument.

  • 277.
    Jältfors, Katarina
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Nisch eller genrebredd?: en studie av undervisningsinnehåll i fråga om genrer inom akustisk gitarrundervisning2017Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att undersöka hur pedagoger som undervisar i akustisk, nylonsträngad gitarr inom musik-och kulturskolan förhåller sig till musikgenrer i undervisningsinnehållet. Detta har studerats med avseende på hur repertoaren väljs genremässigt och vad som har inverkan på detta. Datainsamlingen har gjorts med utgångspunkt från kvalitativa intervjuer med tre gitarrpedagoger. Resultaten visar att genrebredd präglar undervisningen. En viktig aspekt av detta ur pedagogens perspektiv är att visa på gitarrens bredd och möjligheter. Ur ett elevperspektiv ges möjligheter till inflytande över undervisningsinnehållet. Studien visar att förutsättningarna för gitarrundervisning har förändrats över tid i takt med IT-utvecklingen och elevernas allt större musikaliska medvetenhet. Studien pekar på att pedagogerna måste förhålla sig till såväl tradition, samtid som elevinflytande i valet av undervisningsinnehåll med avseende på genrer. 

  • 278.
    Kainz, Johannes
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Planeringens dilemma: hur förbereder sig stråklärare?2011Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med studien var att undersöka stråklärares erfarenheter av den egna lektionsplaneringen. Detta område utgör en viktig del av den pedagogiska processen och jag kände att jag under min utbildning på Kungl. Musikhögskolan saknade den biten. Genom fem intervjuer med aktiva stråklärare försökte jag få svar på hur de skapade sina lektionsplaneringar och hur de resonerade detta. De lärare som jag talat med före min studie hade svårt att sätta ord på deras planeringsarbete, vilket gjorde mig nyfiken på att gräva djupare och se om jag genom mer utförliga frågor kunde få svar kring detta. Utifrån lärarnas utsago kan jag konstatera att samtliga stråklärare i min studie planerar sina lektioner mer eller mindre. Ju mer erfarna lärarna är desto mindre tid lägger de på sin lektionsförberedelse. Lärarnas planering handlar i första hand om att hitta lämplig repertoar till sina elever. Jag kan även konstatera att de erfarna lärarna reflekterar mer kring eleverna snarare än sig själva till skillnad från de mindre erfarna som reflekterar mer kring sig själva. Överlag verkar det som om de mindre erfarna reflekterar mycket mer än de mer erfarna.

    Jag kan konstatera att stråklärarna i min studie hade svårt att formulera sig om hur de tänkte kring sin planering. Det verkade som om de inte lagt så mycket vikt vid att reflektera kring sin förberedelse, utan att att lektionsplaneringen fungerade som ett slags ”hjälpmedel” vid sidan om.

  • 279.
    Kajlinger, Peter
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Skrolla ner och kolla mer!: om IKT i sångundervisningen på gymnasiet2014Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Följande undersökning berör sångpedagogers förhållningssätt till digitala verktyg i undervisningen på gymnasiet. Metoden har varit kvalitativa strukturerade intervjuer med tre verksamma lärare på olika gymnasier i Stockholm. Syftet med undersökningen är att ta reda på om och i vilken utsträckning digitala verktyg används i den enskilda sångundervisningen på gymnasiets estetiska program. Vidare lyfts lärarens fördelar och nackdelar fram, men även hur lärarna ser på elevens användande av de digitala verktygen. Som utgångspunkt i studien nämner jag digitaliseringen som tidsfenomen där konstarterna står i beroende. Vidare ställs sjungandet i kontrast till digitaliserad elektronik, där frågan om framtidens sångundervisning får svar.

  • 280.
    Karin, Andersson
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Sjung din sång: en jämförelse av sångtekniker i genrerna country, folkmusik och opera2015Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I min utbildning till sångpedagog ställs krav på genrebredd vilket har väckt mitt intresse för olika sångstilar och sångtekniker. Denna undersökning fokuserar på de grundläggande faktorerna i sång: stödarbete, stämbandsarbete och artikulationsarbete. Likheter och skillnader undersöks i sångteknikerna i genrerna country, folkmusik och opera. Undersökningen sker genom en studie av två olika handböcker i sångteknik, intervjuer med professionella sångerskor i respektive genre samt egna erfarenheter från övning. Resultatet visar tydliga skillnader i artikulationsarbetet och stämbandsarbetet i olika genrer men endast vissa skillnader i stödarbetet.

  • 281.
    Karlhager, Tobias
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Bakgrundsmusikens betydelse på skärgårdskrogen2008Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 282.
    Karlsson, Conny
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    "What does music mean?": En undersökning av Leonard Bernsteins pedagogiska metoder i hans första Young People's Concert2014Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Dirigenten och komponisten Leonard Bernstein (1918-1990) var en av sin tids ledande kulturella celebriteter i Amerika. Bernsteins berömmelse vilade på hans mångsidighet inom skilda artistiska områden. Särskild uppmärksamhet fick dock hans banbrytande verksamhet som musikfolkbildare i tv. En allmän uppfattning är att Bernsteins personliga karisma och affinitet för tv-mediet var anledningen till programmens succé. Denna undersökning har istället undersökt de pedagogiska metoder som han tillämpade i sin undervisning. För detta ändamål har den första Young People's Concert från 1958, ”What does music mean?”, valts ut. Undersökningen har genomförts med hjälp av observation av film och analys av engelsk texttranskription. Genom att använda ett kulturpsykologiskt perspektiv, har återkommande drag kunnat konceptualiseras och extraheras i teman och helhetsintryck. Resultatet visade bl.a. att Bernstein behärskade en varierad uppsättning av presentationsmetoder, språkliga stilar och musikaliska genrer som var strategiskt tillvaratagna i programmet. Bernsteins metod for att besvara den initialt ställda frågan var att undersöka flera olika föreställningar om musikens mening och värdera deras relevans erfarenhetsmässigt, tillsammans med barnen. Han ansåg sig därför fortsatt kunna hävda att musikens mening låg i de emotioner som den kunde framkalla.

  • 283.
    Karlsson, Henrik
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Musikterapeutiskt arbete i reservat: en intervjustudie om formandet av musikterapeuters yrkesroller2010Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 284.
    Karlström, Ylva
    et al.
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Engdahl Nilsson, Lovisa
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Fri konkurrens och musikskolecheck: Vad händer med den kommunala musikskolan när den konkurrensutsätts och finansieras via musikskolecheck?2013Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Abstrakt                                                                                             

    Syftet med undersökningen var att belysa och jämföra förändringar som sker i den kommunala musikskoleverksamheten när den utsätts för konkurrens och finansiering via checksystem. Undersökningen begränsades till Nacka och Österåker, de kommuner där systemet använts längst. Genom intervjuer av kommuntjänstemän och musikskoleledare samt i en enkätstudie hos musikpedagogerna undersöktes vilka faktorer som lett till förändringar i verksamheten och hur dessa upplevdes, samt hur de olika parterna såg på den framtida kommunala musikskolan. Resultatet av undersökningen visade att det var checksystemets utformning och kommunens styrning som bidrog till förändringar i verksamheten. Nacka kommun och Österåkers kommun hade utformat olika checksystem som gav skilda konsekvenser för verksamheterna. Österåkers system var generösare för kunden än Nackas system. Samtidigt valde Österåkers kommun att i större utsträckning styra musikskoleverksamheten i strävan efter en form av rättvisa mellan de olika aktörerna. Det informanterna upplevde som positivt med konkurrensutsättningen var att kunderna inte behövde stå i kö till verksamheten, men konsekvensen av att kön var borta var att många lärare fått svårare att fylla sina tjänster. Den ständiga elevrekryteringsprocessen och känslan av att ha eget ansvar att fylla sin tjänst skapade stress hos lärarna. På en konkurrensutsatt marknad ökar behovet av marknadsföring och vi såg en risk att instrument- och genrebredd minskar om kunden inte får tillräcklig information om den kommunala musikskolans utbud. Lärarna och tre av våra fyra informanter önskade att den kommunala musikskolan i framtiden ska ha ett uppdrag att bevara mångfald och bredd gällande genrer och instrument.

  • 285.
    Karlén, Johanna
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Rumslyssnande. Om lyssnande i rytmikmetoden2008Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 286.
    Karmeborg, Emma
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Skolverkets kursplaner - blev det som det var tänkt? En undersökning om grundskolans musikundervisning2008Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 287.
    Katchinskaja, Marina
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Musik som redskap i arbetet med barn i behov av särskilt stöd: en kvalitativ studie om förskolepersonalens musikarbete2013Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 288.
    Kellermann, Jacob
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Nöta, stödja och hitta genvägar: pedagogiska verktyg och tillvägagångssätt i arbetet med dyslektiska gymnasieelever inom konstmusik2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Denna studie har som syfte att undersöka vilka typer av pedagogiska verktyg och förhållningsätt som är behjälpliga för en instrumentallärare inom konstmusikområdet i undervisningen av en elev på högstadie- eller gymnasienivå med dyslexi.

    Det finns en del angränsande forskning på kopplingen mellan dyslexi och musik tillgänglig på svenska som uppmanar lärare till att på ett eller annat sätt ”strunta i noterna”. Denna uppsats vilar på antagandet att mer eller mindre flytande notläsning är en nödvändighet för alla som vill verka inom konstmusikområdet och försöker därför hitta konkreta verktyg och förhållningsätt som har till uppgift att stärka elevens notläsningsförmåga. Slutsatser har uppnåtts genom att intervjua sex respondenter som på olika sätt bidrar med att teckna en bild av en dyslektisk musikers verklighet samt att ge konkreta förslag på hur musikpedagogik mot dyslektiker bör utformas. En medvetet heterogen grupp respondenter har valts för att få så många infallsvinklar på ämnet som möjligt: musiklärarens, musikelevens, den aktive dyslektiske musikern samt specialpedagogen som arbetar med dyslexi i allmänhet.

    Resultatet av intervjuerna sätts även i ett bredare sammanhang genom att jämföras med pedagogiska tankar från andra länder (framför allt pianopedagogen Sheila Oglethorpes) samt de hjälpmedel som används i svenska skolan för arbete med läs- och skrivsvårigheter bland dyslektiker. Uppsatsen avslutas med ett diskuterande kapitel där det tydliggörs att flera av respondenterna använder liknande strategier (bl.a. användandet av färgpennor och symboler för att tydliggöra notbilden, uppförstoring av notbilden, arbete med gehör etc.) för att klara av notläsningen. Dessutom finns det många likheter i deras egna erfarenheter av musikstudier, deras professionella verksamhet och hur de skulle vilja se att pedagoger fortsatt arbetar och tar hänsyn till dyslektiker inom musikundervisningen. Uppsatsen avslutas genom att kategorisera dessa svar och jämföra dem med exempelvis Oglethorpes teorier.

  • 289.
    Khaef, Afshin
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Pathetique på YouTube2014Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 290.
    Kihlman Wibe, Sara
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Om lärarrollen: nyblivna musiklärares syn på sin yrkesroll2012Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 291.
    Kindlund Stark, Inger
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Röst, åldrande och körsång: En studie om lärande och utveckling under hela livet2019Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med den här forskningsstudien har varit att få kunskap om pedagogiska arbetssätt som passar för att utveckla åldrande kvinnoröster. Med en bakgrund som sångerska och sånglärare har jag upplevt svårigheter att hitta verktyg för att arbeta metodiskt med sångare, fysiologiskt och psykologiskt, som vill fortsätta sjunga långt upp i åren och som vill behålla sin röstkvalitet länge. För många är sång och en körgemenskap en stark faktor för livsglädje och sång har även en stor och viktig hälsoaspekt.

    Undersökningen genomfördes med hjälp av kvalitativa forskningsintervjuer med tre sångpedagoger som även är körledare. Intervjuerna har haft en låg grad av standardisering och strukturering och ett sociokulturellt perspektiv har använts som teorimodell.

    Resultatet visar att vanliga problem som uppstår hos åldrande kvinnoröster är förändringar i hormonbalansen, vilket gör slemhinnorna torrare. Detta kan leda till att övertonerna i rösten reduceras och rösten blir klangfattigare. En minskad lungvolym samt svårigheter att aktivera den nedre raka bukmuskeln kan ge ett ökat vibrato och svårigheter med att hålla ut toner.

    Resultatet visar också att det är av stor vikt som äldre sångare att vara fysiskt aktiv, arbeta aktivt med andningsteknik och att hela tiden ha en vilja att utveckla sin sångteknik. Målet för röstutveckling bör av pedagogen alltid sättas lite i överkant för att lärande ska kunna ske, enligt Vygotskijs teori om proximal utveckling.

    Forskningen av åldrande kvinnoröster är eftersatt och det är svårt att hitta metodikböcker i ämnet. Pedagogers samlade erfarenhet i ämnet är därför viktig i sammanhanget.

  • 292.
    Kindstedt-Snell, Liv
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Gymnasieskolans dyrbara poäng: elevers strategier vid individuella val2012Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 293.
    Kjellstrand, Carolina
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Varför gör du så?: Hur musiklärarens musikaliska bakgrund och preferenser påverkar klassrumsundervisningen2014Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 294.
    Kjellström, Patric
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Musikskapande i grundskolan: komposition, kommunikation, interaktion och produktion2015Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Denna studie syftar till att ge insikt, förståelse och uppslag på hur man kan tolka momentet musikskapande i grundskolan utifrån Skolverkets kursplan i Musik i Läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 – Lgr11. Genom att med kvalitativ metod intervjua fyra verksamma musiklärare i grundskolan, har jag ämnat ge en klarläggande inblick i hur de reflekterar kring detta moment i sitt yrke. Den centrala frågeställningen i undersökningen lyder som föjande: hur tolkar musiklärare momentet musikskapande i kursplanen i Musik? Intervjumaterialet har jag analyserat med inspiration från hermeneutiskt och fenomenografiskt forskningsperspektiv sprunget ur en humanistisk vetenskaplig grundsyn. Resultatet av mitt arbete visar bland annat på fyra olika framträdande tolkningar av musikskapande i grundskolan: 1) musikskapande som låtskrivande komposition; 2) musikskapande som gestaltande kommunikation; 3) musikskapande som musicerande interaktion; 4) och musikskapande som digital produktion. Fyra tolkningar som enligt tidigare studier i ämnet, och Skolverkets definition av begreppet musikskapande; tycks vara tämligen skäliga och befogade interpretationer av momentet musik- skapande i grundskolan 2015.

  • 295.
    Klingfors, Johanna
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Musikvideoproduktion: från idé till genomförande2013Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Målet med detta arbete har varit att utifrån mina konstnärliga ambitioner och tekniska förkunskaper och förutsättningar skapa en musikvideo. Musiken är ett resultat av ett sammarbete med Gunno Klingfors, som också har arrangerat och producerat musiken.

    Utifrån den låten jag valde att arbeta med skapade jag en idé om hur jag skulle förmedla känslan och budskapet i musiken med hjälp av en video.

    Projektet har resulterat i en video inspelad i två olika miljöer. Under arbetets gång har jag lärt mig om bildspråk, ljussättning, videoredigering och effektapplicering. De svårigheter jag har varit tvungen att överkomma har stått i direkt relation till bristande tekniska kunskaper samt tekniska motgångar. Det jag i första rummet tar med mig från detta projekt är dels den färdiga produkten men även en fördjupad kunskap inom inom områdena videomedia och videoredigering.

  • 296.
    Klingfors, Johanna
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Status - Musikstil - Attityd: en enkätundersökning bland studenter och lärare på Kungl. Musikhögskolan och några utvalda grund- och gymnasieskolor i Stockholm2014Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    This study aims to determine whether pupils, students and teachers at various music schools feel that there is a difference in status between different music styles/genres, and if this has an impact on the individual level. The survey was conducted with a digital survey that was e-mailed to junior/high schools with music profile in the Stockholm area and to all the teachers and students at the Royal College of music in Stockholm (KMH). Due to low participation by students and teachers from the junior/high schools the students and teachers of KMH became the main object of the study. The results shows that a majority of the main group of this study feels that there is a difference in status between different music styles/genres. The study also shows that half of the participants believe that the difference in status affects them on an individual level. The discussion that follows the results focuses on the difference in status as a result of the education structure and therefore the normative structure of the school.

  • 297.
    Klint, Viktoria
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Barnkör i kyrkan: balansen mellan musikaliskt och socialt arbete2015Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Denna studie undersöker tre barnkörledares erfarenheter och upplevelser av sitt arbete med barnkör i Stockholmsområden med låg socio- ekonomisk status. Syftet med studien är att undersöka hur barnkörledare upplever balansen mellan musikaliskt och socialt arbete i deras barnkörsverksamhet. Studien bygger på kvalitativa intervjuer med tre barnkörledare verksamma inom Svenska kyrkan i Stockholm. Studiens resultat visar att barnkörledarna upplever att balansen mellan socialt och musikaliskt arbete är god när de får möjlighet att dela det sociala ansvaret i arbetet med barnkören tillsammans med en kollega. Resultatet visar även att barnkörledarna inte känner sig förberedda för sitt arbete med barnkören från sina musikaliska utbildningar.

  • 298.
    Klint, Viktoria
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Barnkör i kyrkan: finna repertoar som bidrar till sångutveckling för barnkörer i kyrkan2014Självständigt arbete på grundnivå (högskoleexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 299.
    Knutsson, Erik
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Ackordgehör: Ur ett lärandeperspektiv2013Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I detta arbete har undersökts hur musiker ser på nyttan av ackordgehör. Genom intervjuer har frågor om ackordgehör ställts för att få reda på varför, var och när de haft anledning att använda sitt ackordgehör eller varför de inte behövt använda det. I arbetet har också ett fokus legat på att ta reda på vart och hur de har lärt sig. Det har framkommit att goda motivationsfaktorer för ackordgehörsanvändande kan vara en vilja att spela låtar som inte finns noterade eller att öva inför gehörsprov. Arbetet har också visat på att nyttan av ackordgehör är stor även om en del musiker klarar sig utan i många situationer. Goda miljöer att öva upp sitt ackordgehör är i hemmiljö, ensemble och andra musiklektioner där man praktiskt använder gehöret. Det viktiga är att den lärande ger det tid då det behövs mycket repetition för att bli säker i lyssnandet. 

  • 300.
    Knutsson, Erik
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Reharmonisering: hur man byter ut ackord2013Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Att reharmonisera innebär att man byter ut harmonierna till en melodi eller komposition. I mitt arbete har jag kartlagt de moment man kan använda i reharmoniseringsprocessen. Till varje moment har jag producerat en webbsida med förklarande text, notexempel och klingande musik som jag sedan satt samman till en webbplats.

3456789 251 - 300 av 618
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf