Endre søk
Begrens søket
45678910 301 - 350 of 578
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Treff pr side
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
Merk
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 301.
    Landh, Evelina
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Arrangering för vokalgrupp2018Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med detta arbete är att synliggöra processen vid arrangerandet av en låt för vokalgrupp i den afroamerikanska genren. Bland annat musikteoriprofessorn Roine Janssons idéer om vokalgruppsarrangering, The Real Groups- och Trey McLaughlins vokalgruppsarrangemang har inspirerat detta arbete. För att undersöka processen har den dokumenterats genom loggboksskrivande, sparade sibeliusutkast och videoinspelningar från träffar med en ihopsatt vokalgrupp som testar arrangemanget allteftersom det utformats. Undersökandet av vad en kreativ process innebär har också stått i fokus. I mitt resultat har det kommit fram vad jag har lagt störst vikt vid. Det har varit variation, dynamisk balans, låta röster härma andra instrument, sociala aspekter vid arrangerandet och att ha tid och att bejaka och testa allt. Jag har till stor del arbetat efter eget tycke och smak med att arrangera och experimentera för att hitta en helhet så som jag vill ha den och som fungerar för sångare i målgruppen. I diskussionen tar jag upp insikter om arrangering och vad som har gynnat kreativiteten.

  • 302.
    Langenbruch, Jana
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för klassisk musik. Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Konsten att utsmycka en melodi: att lära ut ornamentation inom tidig musik2014Student paper other, 5 poäng / 7,5 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Denna uppsats undersöker på vilka sätt fyra professionella blockflöjtister lärde sig att ornamentera inom tidig musik. Fokus ligger på deras utbildningsväg före högskolestudier. Det undersöks vilka olika metoder deras lärare använder sig av och på vilka sätt källstudier från 1500- till 1700-talet spelar en roll inom ramen för deras undervisning.

  • 303.
    Lardén, Helena
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Musikaktiviteter för barn i förskoleåldern.1995Student paper other, 5 poäng / 7,5 hpOppgave
  • 304.
    Larsson, Christina
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Rörande metaforer: om figurativt språkbruk i individuell sångundervisning2010Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 20 poäng / 30 hpOppgave
  • 305.
    Larsson, Fredrik
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Vad är det som gör en bra baslärare till just en bra baslärare?2009Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 306.
    Larsson, Karl
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Reflektioner om musikteori: en undersökning om hur musikteoriämnets problem och utvecklingspotential uppfattas och tolkas av elever och en lärare på en gymnasieskola2014Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Med diskussioner om allt sämre förkunskaper i musikteori hos bland annat studenterna vid Kungl. Musikhögskolan i Stockholm väcks tanken att söka sig längre bak i ledet för att reflektera över hur ämnet ser ut, upplevs och arbetas med på gymnasiet.

    I denna uppsats undersöks elevers och en lärares uppfattning till musikteoriämnet. Finns det gemensamma åsikter om ämnets svårigheter och förbättringspotential? Med de tillfrågade diskuteras också eventuell synergi med andra ämnen, och då särskilt med matematikämnet. Granskningen och fakta har inhämtats genom enkätstudie, observationer och intervju på ett musikestetiskt gymnasium i Stockholm.

    Undersökningen visar att eleverna har samma upplevelser av vad som är svårt och skulle kunna förbättras med ämnet. Såväl läraren som eleverna anser att det finns positiva synergieffekter med ämnesövergripande arbeten, exempelvis med matematik då dessa ämnen förefaller likna varandra på flera punkter.

    Vad som också framkommit av undersökningen ifråga om förbättringspotential är att en elevcentrerad undervisningsform med kärnfulla, korta genomgångar, mycket repetition, praktiskt arbete och verklighetsförankring är gynnsamt för musikteorin.

  • 307.
    Larsson, Micke
    Kungl. Musikhögskolan.
    Från kungen till prinsen1992Student paper other, 5 poäng / 7,5 hpOppgave
  • 308.
    Leanderson-Andréas, Elinne
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Samlärande i musikundervisning2013Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    I denna uppsats syftar jag till att undersöka hur, när och på vilka sätt samlärande kan ske i

    musikundervisning. Genom observationer och intervjuer på barn undersöks hur och på

    vilket sätt barn lär av varandra på musiklektioner. Med samlärande menas allt lärande

    som sker mellan människor och begreppet utgår ifrån hur vi i en lärprocess kan

    förespråka delaktighet, kommunikation och mångfald av idéer och tankar. Vygotskij och

    Piaget har haft stor inverkan på samarbetes roll i våra läroplaner och det framgår främst

    genom ett demokratiperspektiv på undervisningen. Dock tycks betydelsen av barns

    samverkan i läroplanerna minskat genom åren. För att barn ska lära sig av varandra är det

    ett antal faktorer som spelar in. Bland annat har läraren en stor roll för att uppmuntra

    eleverna till att samarbeta. Utifrån Vygotskijs teorier om den proximala utvecklingszonen

    har det vuxit fram ett antal olika modeller för kamratsamverkan, som används i

    undervisning. I musikundervisning kan elever praktisera samlärande på ett konkret sätt,

    både för att lära sig samarbeta men också som metod till musikalisk utveckling. På

    lektionerna kan elever lära sig av varandra och med varandra, och genom att se varandras

    kunskaper som en tillgång blir eleverna jämlika och kunskapsutbytet mer demokratiskt.

  • 309.
    Leijonhufvud, Susanna
    Kungl. Musikhögskolan.
    Sångupplevelse - en klingade bekräftelse på min existens i världen: en fenomenologisk undersökning ur första-person-perspektiv2011Licentiatavhandling, monografi (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    This thesis treats the phenomenon of Singing Experience. Its purpose is to reveal the content that constitutes the phenomenon of singing from the sing- ers’ point of view. Singing should be understood as a unique vocal expres- sion carried by tones in a form that is sonorous, alive and fluid. The singing is in the context of singing with others. In order to perform a study that aims to reveal content within a phenomenon, the study uses a phenomenological approach from a first-person perspective, which is also my own perspective as the singer as well as the researcher. The interest in the field has arisen from the experience of singing with people who do not seem to notice that they sing out of tune. This has led to the thoughts that the phenomenon of singing includes different contents for different people in different situations. The phenomenological methods provide cogitations to stretch the particular situated momentary experience into the sphere of the possible experience. In the thesis the result of this eidetic study is described with its general essence a “musical vocal confirmation of my existence in the world” as well as a description of the constitution of the phenomenon of singing. The descrip- tion of the phenomenon is a description of the essences of the lived-body, as well as the immanence of emotion and cogito. The description also includes the surrounding world, which harbours the dimension of the real as well as inter-subjective transcendence concerning time and space, humanity, music and the divine. All of the essences have shown to be essential essences of the experience of singing. This, however, is dependent on how the phenomenon of existence is regarded: to exist in a wide or a narrow sense, including or excluding the transcendent aspects of the phenomenon of singing.

  • 310.
    Leijonhufvud, Susanna
    Kungl. Musikhögskolan.
    Är du tondöv om du inte kan sjunga rent?2005Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 311.
    Lempiäinen, Kristoffer
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Floating: Metoder för att skriva låtar2019Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Denna rapport fokuserar på ämnet att skriva låtar med olika metoder, och handlar huvudsakligen om tre metoder som jag har använt mig av. Det tas även upp om begreppen kreativitet och flow, och hur det tillämpades kring låtskrivarprocessen. I bakgrunden presenteras det tidigare studier och litteratur som berör dessa ämnen. Som metod utgick jag ifrån Metod 1 – att få helt fritt komponera och skriva idéer, Metod 2 – att använda sig av en rytm, och Metod 3 – att skriva med struktur. Dessa metoder har tagits från Lathund För Låtskrivare och andra artiklar som berör låtskrivning. Resultatet blev att omkring 70 låtar skapades. Tio valdes ut att bli färdigställda, samt sju stycken valdes ut för konsert. Slutsatsen blev att Metod 1 användes betydligt mer än Metod 2 och 3, eftersom jag upplevde mer kreativitet och flow under den metoden. Detta tas upp mer ingående i resultat och diskussion. 

  • 312.
    Leopoldson, Max
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Improvisationsutveckling genom plankning och transkription2018Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Inom musikalisk improvisation finns mycket litteratur som tar upp metoder för att utveckla sig som improvisatör. Jag upplever att det i ämnet finns en tvetydig diskurs i huruvida musikern ska bygga sin egen röst gentemot att influeras av andra. I denna studie vill jag hämta inspiration från tre solister vars spel jag ser upp till, genom att lyssna på och lära mig solona (planka), samt skriva ner (transkribera) och analysera vilket språk och vilka improvisationsmetoder solisterna använder i sitt spel. Med hjälp av både litteratur inom improvisationsmetodik och intervjuer med musiker och pedagoger inom jazz hoppas jag få djupare förståelse och komma närmare ett svar på frågan: Är plankning och transkription bra metoder för att bli en bättre improvisatör?

    I denna studie har jag kommit fram till att plankning och transkription bidrar till nya influenser och tvingar en utanför sin bekvämlighetszon. Dessa metoder är bra komplement till att öva upp sin egen röst. Genom analys och inövning utvecklas nya verktyg att använda i sitt musicerande. Jag anser att man måste få influenser utifrån för att få idéer i sitt eget skapande. Att endast blicka in i sig själv för att hitta inspiration hämmar förståelsen för andra musiker, och förmågan att musicera och improvisera med andra musiker påverkas därefter. Att planka och transkribera för mycket kan dock hämma ens egna musikaliska idéer. Ju mer välutvecklad ens inre röst och instrumentala kunskaper är, desto mer receptiv är man för att hämta inspiration från andra musiker.

  • 313.
    Lerme, Hilda
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Att bli en medveten låtskrivare: vägen till texterna2014Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 314.
    Lerme, Hilda
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Att fånga en sång: Metoder för musikalisk instudering i sångundervisning på gymnasiet2015Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Utgångspunkten för denna undersökning är att ta reda på hur sånglärare på gymnasiet talar med elever om instudering och att få en inblick i vilka metoder de erbjuder sina elever att använda sig av när de ska lära sig en ny sång, samt att undersöka eventuella skillnader i pedagogiska infallsvinklar mellan de olika sånglärarna. Jag vill också ta reda på hur de intervjuade sånglärarna förhåller sig till läroplanen Lgy11 när det kommer till musikalisk instudering. Studien genomförs med hjälp av kvalitativa intervjuer med fem sånglärare, verksamma i gymnasieskolan i Sverige. Resultatet visar att samtliga sånglärare har skapat egna metoder för musikalisk instudering utifrån olika medierande redskap. De huvudsakliga redskap som används är texttolkning, lyssning, visuella bilder, interpretation och i viss mån notbild. En stor skillnad i de olika lärarnas instuderingsmetoder ligger i hur man ställer sig till användandet av notläsningsträning i undervisningen.

  • 315.
    Lilja, Sophie
    Kungl. Musikhögskolan.
    "Sången" i Falu Högre allm. läroverk under Anders Jobs tid1992Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 316.
    Lilja, Sophie A. Ch.
    Kungl. Musikhögskolan.
    Musikundervisningen vid några svenska högre elementarläroverk 1859-1880: relationer mellan föreskrifter och genomförande1997Licentiatavhandling, monografi (Annet vitenskapelig)
  • 317.
    Liljas, Juvas Marianne
    Kungl. Musikhögskolan.
    "Vad månde blifva af dessa barnen?": En studie av David Björlings pedagogik och dess bakgrund i äldre sångundervisningstraditioner2007Doktoravhandling, monografi (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    The dissertation's title is: "What is to become of these children?", a study of David Björling's way of teaching and the background to it in older traditions of teaching singing.

    During the first decades of the 1900s, David Björling formed a singing school for children with his sons. Teaching started at a sensationally early age. David Björling's methods were controversial, and were questioned. David Björling himself asserted that his methods of teaching the children were serious and would give good results, and at the same time he emphasised that teaching singing was part of the musical upbringing he wanted to give his children.

    The aim of the dissertation is to deduce the methods David Björling applied to his sons. In the study, I investigate how David Björling taught, how it was recieved and which vocal pedagogical and didactic traditions David Björling can have been inspired by in his teaching of singing.

    The presentation is based on the tradition of hermeneutical interpretation and first and foremost on Paul Ricoeur's hermeneutics.

    The results show that the school was formed in accordance with the pedagogical model we understand today as the Suzuki method. Björling is also found to have been inspired by theories of teaching children singing that were proposed at the beginning of the last century. According to the analysis of the results, David Björling is found to have roots in an older Italian tradition. The results point to recurring similarities between David Björling's methods and the Lamperti school's didactic principles.

  • 318.
    Lillqvist, Eva
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Lyssna på djupet: litteraturstudie om symbolers och symboliseringens betydelse i musikterapi2016Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Lillqvist, Eva: Lyssna på djupet – En litteraturstudie över symbolers och symboliseringens betydelse i musikterapi. Uppsats på 15 hp inom ramen för Magisterprogrammet i musikpedagogik med inriktning musikterapi vid Kungliga Musikhögskolan, KMH i Stockholm, 2016.

    Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka symbolers och symboliseringens betydelse och användning i musikterapi. Uppsatsen har en kvalitativ forskningsansats med hermeneutiskt inslag och är en deskriptiv litteraturstudie utifrån texter om psykisk ohälsa, kommunikation, symbolspråk och musikterapi. Resultaten har erhållits från texter om symbolbildning, psykisk ohälsa ur feministiskt perspektiv, musikterapins lekområde, kommunikationselement i terapeutiskt arbete och användning av symboler i musikterapi och angränsande områden. Begreppet symbol och symbolisering beskrivs från olika infallsvinklar för att i uppsatsens senare del, resultera i konkreta exempel på hur detta används i olika former av musikterapi. Den symbolterapeutiska ansatsen åskådliggörs från olika perspektiv. Konklusionerna blir en vidgad och fördjupad teoretisk förståelse av hur symboler används i terapeutiskt arbete i allmänhet och musikterapeutiskt arbete i synnerhet samt insikten att det finns en stor potential att utveckla och fördjupa i detta arbete.

  • 319.
    Lindal, Lisa
    Kungl. Musikhögskolan.
    Den estetiska processen i sångundervisning2011Student paper other, 5 poäng / 7,5 hpOppgave
  • 320.
    Lindberg, Elin
    et al.
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Ersson, Christina
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Hur får elever motivation till att lära?: en jämförande studie av Kulturskolan och Lilla Akademien2017Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [en]

    The aim of the study was to examine how students get their motivation to learn. How two different schools, Kulturskolan in Stockholm and Lilla Akademien, practises motivation when they teach the violin. The method was field studies and qualitative interviews. The result of the study indicates the importance of teaching students how to practise to get progression on their playing, to develop their learning skills to get them motivated. The result of the study indicates that the social environment and the positive experience of playing matters in terms of motivation. It also shows that to reach a professional level of playing the violin, a goal is needed.

  • 321.
    Lindberg, Hanna
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Hoppas att du har förstått: Om multisensoriskt arbete med grundläggande sångteknik i kör2019Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Körrepetitionen är en gruppundervisningssituation där samtliga korister förväntas lära utifrån samma förutsättningar, trots att vi människor har olika sätt att tänka samt föredrar olika slags metoder och instruktioner. De fakta att många av röstinstrumentets delar sitter gömda inne i kroppen samt att eventuella missförstånd kan leda till långvariga röstproblem gör körledarens uppgift utmanande.

    I det här arbetet undersöktes resultatet av multisensoriska tillvägagångssätt i arbete med röst- vård och grundläggande sångteknik i kör. Ett multisensoriskt övningspass utformades och testades på medlemmarna i två blandade vuxenkörer, som sedan fick fylla i ett frågeformulär i form av en digital enkät. Enkätsvaren visade på att majoriteten av respondenterna uppfattade ledarens syfte med övningarna samt uppskattade övningspassets variation. De flesta angav att de föredrog övningsmomenten med taktil och kinestetisk stimulering. Kanske eftersom dessa tydligt frångick de vanligaste metoderna för arbete med sångteknik i kör. Resultatet argumen- terar för varierad och mångsidig undervisning som tillgodoser olika personers sätt att lära.

  • 322.
    Lindberg Karlsson, Gunilla
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Räcker gruppundervisning?: En jämförelse mellan professionella orkestermusikers tidiga studier och Kulturskoleutredningens undervisningsmål2018Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    43 musiker i 4 olika professionella orkestrar i Sverige har deltagit i en enkätstudie med syftet att kartlägga omfattningen av deras individuella respektive gruppbaserade undervisning innan de påbörjat högre musikstudier. Ingen i den undersökta gruppen hade enbart haft gruppundervisning innan högre musikstudier. Endast 3 av 43 undersökta musiker har någon gång haft uteslutande gruppundervisning och då har det endast rört sig om musikstudier i de allra yngsta åldrarna, upp till 10 år. Resultatet av studien visar att Kulturskoleutredningens (SOU 2016:69) förslag att elever ska utöva konstuttryck i första hand i grupp kan minska möjligheten för elever att få en utbildning som kan leda till en professionell karriär. Kulturskolans roll som enda institution i Sverige som kan erbjuda barn subventionerad instrumentalutbildning diskuteras. Om Kulturskoleutredningens förslag om mer gruppundervisning leder till att yrkesförberedande studier endast finns inom privatfinansierade skolor minskar likvärdigheten i musikutbildning för barn.

  • 323.
    Lindberg, Maria
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Kommunikativa handlingsmönster i enskild sångundervisning: observationsstudie av tre sångpedagoger på gymnasiets estetiska program2015Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Studiens syfte är att undersöka på vilka sätt sångpedagogerna kommunicerar med eleven: vilka kommunikativa verktyg använder sångpedagogen och hur kombineras dessa i olika handlingsmönster. Studien begränsas till att analysera den del av sånglektionen som specifikt handlar om övningar. Studien analyserar inte kommunikationens effektivitet, utan fokus ligger på att kartlägga kommunikationen i tidigare nämnda del av lektionen. Analysen visar på tre typer av handlingar: inramning, inspiration och återkoppling. I dessa handlingar är fyra olika handlingsmönster vanligast förekommande: spegling, överdrift, markör och erbjudande. I handlingsmönstren använder sig sångpedagogen av olika kommunikativa verktyg. Dessa kombineras på olika sätt beroende på sammanhang, kommunikatörerna och innehållet i kommunikationen. Den enskilda sånglektionen är en lärandemiljö där sångpedagogen är viktig för den kunskap som erbjuds eleven. Kunskap förmedlas med hjälp av olika typer av kommunikativa verktyg såsom ord, gester och minspel.

  • 324.
    Lindberg, Maria
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Strategier för gruppundervisning i sång: observationsstudie av sångundervisning på kulturskola och gymnasium2016Independent thesis Advanced level (degree of Master (Two Years)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [en]

    The study examines strategies used by voice coaches in small groups and how they apply cultural-mediating tools. The analysis is primarily based on Hultberg’s theory of cultural-psychological model of musical learning by making music (2009). However, here the strategies are defined as cultural tools through which knowledge is mediated, rather than as part of the framework.  Three voice coaches have been observed through video recordings: two at Swedish kommunala kulturskolor (municipal cultural schools) and one at a gymnasium’s (high school) arts program. The study focuses on similarities rather than differences between the voice coaches. According to the study, the voice coaches use ten thematically different strategies, which they combine in different ways and together with other kinds of cultural-mediating tools. The strategies are: routine, questions, placement, mirroring, focusing, openness, peer resources, listening and performance, body awareness, and happiness. According to the analysis, it is possible to adapt the education to the individual abilities of each student through the use of these strategies. In addition, the distributed knowledge becomes an asset for the individual student as well as for the group through interaction. 

  • 325.
    Lindberg, Mats
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Hur skiljer sig musikaliskt kunskapande och musicerande åt mellan självlärda och skolade musiker?2016Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie är att undersöka skolade och icke skolade

    yrkesmusikers syn på sitt eget lärande, övande och musicerande. Studien

    grundas i huvudsak på den halvstrukturerade intervjuformen med fyra

    yrkesmusiker verksamma främst inom det kommersiella musikfältet så som

    blues, pop, rock, underhållningsmusik och i viss mån även jazz.

    Undersökningen visar att det råder vissa skillnader mellan de båda

    gruppernas syn på sin egen musikövning. Den oskolade gruppen tog väldigt

    tidigt avstånd från traditionell lärarledd musikundervisning som verkade

    hämmande på deras egen drivkraft, passion och skaparglädje. Konsekvensen

    blev att inte behärska notläsning och musikteori samt att den individuella

    övningen blev mycket ostrukturerad och tidskrävande, något de ångrar

    mycket idag. Den skolade gruppen hade inte en lika tydlig och självständig

    inställning till sitt musicerande i tidig ålder men fick däremot en musikalisk

    drivkraft av att lära sig strukturerad övning och musikteori. Min studie visar

    på olika aspekter som kan ge bäring åt att utveckla hjälpmedel och metoder i

    en undervisningssituation där traditionella musikundervisningsmetoder

    påvisar begränsningar.

  • 326.
    Lindeborg, Ronny
    Kungl. Musikhögskolan.
    Örats skolning: Radiokonservatoriet och musikbildningsarbetet2006Doktoravhandling, monografi (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    This dissertation has the main purpose of analysing the biggest single musical educational project in Sweden, so far, Radiokonservatoriet (the Radio Conservatory) from an educational perspective. The project was planned and carried out in 1965–68. This was a time of change in Swedish society. The economy was stronger than ever which had made it possible to let education expand explosively.

    At the same time, the subject of music in schools was in trouble since the previous and obvious religious legitimacy had faded with secularisation. A lack of music teachers and a lack of relevant higher education in music were well known problems. The expectations were high on an educational project that was going to use media and new methods. Musicology was supposed to build the core of music teaching. In spite of the tough education with three new programmes every week, 132 students managed to conclude all the three courses and were awarded a diploma.

    In the analysis, I have used concepts from the theory of distance education. With great distance between teacher and pupil, the former has to create strong ”structure” and explicit declarations of how the material is formed in the sense of selection and progression. On the other hand, great distance creates a free space where the pupil can choose autonomously: where, when, and what to study.

    The Radio Conservatory was well aware of the pedagogic imperatives of the time: ”activity” and ”integration”. The included exercises show different activities of registering, analytic and creative kinds. Singing and playing instruments were not included as ”activities”. The integration of the project consisted of the fact that the three courses were given simultaneously. This gave advantages, but made the education extensive and disregarded the intention of blending different school subjects, which was the established pedagogic intention.

    The essentialistic striving to create a music subject built on musicology was fruitless. In the 1970s the interest in material theories and teaching content was marginalised in favour of formal theories. My proposal is that both these sides of interest, the material and the formal side of music education, should be balanced.

  • 327.
    Lindell, Samuel
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Kreativitet i gruppundervisning: instrumentallärares strategier för individualisering i heterogena elevgrupper2019Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Denna studie syftar till att undersöka instrumentallärares syn på individualisering för elever i gruppundervisningssituationer i de fall gruppen kan betraktas som heterogen i ett eller flera avseenden. Samtidigt undersöks även för- och nackdelar med både gruppundervisning och individuell undervisning. Som metod används kvalitativa semistrukturerade intervjuer med två verksamma instrumentallärare och observationer av två grupplektioner med dessa lärare.

    Empirin från denna studie har jämförts med tidigare studier inom ämnet. Den tidigare forskning som granskats har delats in i tre delar – gruppundervisning som undervisningsform, individualisering i gruppundervisning samt kreativitet och dess roll inom musikundervisning.

    Resultatet från studien visar att instrumentallärare använder sig av flera pedagogiska strategier för att främja individualisering och kreativa uttryck i heterogena elevgrupper. Exempel på strategier som framkom innefattar vikten av lärarens förmåga till flexibilitet och individanpassning, fasta ramar som verktyg för att möjliggöra elevers kreativa uttryck och betydelsen av sociala upplevelser för att stärka den sociala sammanhållningen i en grupp. Utfallet pekar även på flera för- och nackdelar med såväl gruppundervisning som individuell undervisning. Informanterna menar dock att det skulle vara önskvärt att ge både individuell och gruppundervisning till alla elever. Studien visar att möjlighet till kreativa uttryck spelar en avgörande roll för att främja elevers musikaliska och sociala utveckling.

  • 328.
    Lindqwist, Maria
    Kungl. Musikhögskolan.
    Att nå ut med musik: de nya vägarna mellan musikskaparen och lyssnaren2011Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Detta arbete syftar till att ge svar på några av de frågor man som artist kan ha inför en skivlansering. Arbetet är av samtidsskildrande art med en historisk tillbakablick till varför vi idag står där vi står när det handlar om skivindustri, lansering, ekonomisk vinst och exponering för musik. Stor vikt har lagts vid att hitta fakta kring artistens ekonomiska förutsättningar i en tid där de traditionella musikmedierna på marknaden har fått ge vika till förmån för nya. I mitt arbete har jag även intervjuat artister som idag står inför samma val som jag själv angående lansering och analyserat intervjuerna i förhållande till aktuella artiklar i ämnet. Av min undersökning kan jag bland annat dra slutsatserna att CD‐skivan fortfarande har ett värde på marknaden, att man som artist bör göra något uppseendeväckande vid en lansering för att sticka ut ur mängden samt att det kan vara av vikt att ha en klar bild av sin tilltänkta målgrupp för att kunna skapa ett personligt band till sin publik.

  • 329.
    Lindsjö, Anton
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Lära utan lärare: hur lärarens närvaro påverkar vilka redskap för lärande som eleverna tillägnar sig under ensemblelektionerna2016Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med undersökningen var att studera hur dagens gymnasieelever interagerar och lär i skolans ensembleverksamhet. Uppsatsen utgick från ett sociokulturellt perspektiv för att lyfta de lärprocesser som sker i det sociala samspelet mellan elever och lärare. Två ensemblelektioner observerades. En av dessa var lärarledd medan den andra till största delen pågick utan lärarens närvaro. Dessa två undervisningssituationer kom att påvisa två fundamentalt olika kulturella praktiker med olika spelregler och förutsättningar för lärande.Resultatet visade att lärarens närvaro påverkar vilka musikkulturella redskap för lärande som eleverna erbjuds och utvecklar. Även deras roller i musikskapandet påverkades. I den lärarledda undervisningen låg fokuset på att höja den musikaliska kvaliteten och läraren fungerade som förmedlare av redskap för att förhöja denna. Eleverna överlät åt läraren att leda undervisningen och ta musikaliska beslut gällande musikens karaktärsdrag. Detta fick konsekvensen att eleverna utvecklade redskap för kalibrering och nyansering av musiken istället för redskap för egna musikaliska värderingar. I den lärarlösa undervisningen tog eleverna själva initiativ till att reflektera över musiken och det kollektiva framförandet för att sedermera ta musikaliska beslut. De utvecklade därför sociala och pedagogiska redskap för eget värderande av musiken på ett sätt som snarare påminner om den informella replokalens förutsättningar, men de fick inte samma tillgång till redskap för djupare nyanser. Undersökningen visar alltså att lärarens närvaro eller icke närvaro ger helt olika förutsättningar för att utveckla musikkulturella redskap.

  • 330.
    Lindén, Christopher
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Co-writing eller självständigt låtskrivande2020Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med detta arbete är att undersöka om och hur den kreativa processen skiljer sig åt när jag skriver musik självständigt eller ihop med andra, så kallad co-writing. Även hur ramverk och begränsningar påverkar kreativiteten har varit av intresse. Under arbetets gång har jag skrivit musik självständigt och i sessioner med andra och fört loggbok över mina upplevelser och tankar. Loggboken har varit underlaget för min analys och resultat. Resultatet visar att co-writing är en metod som fungerar bra för mig. Arbetsformen innebar att processen blev mer effektiv, mindre präglad av självtvivel och mer lustfylld än när jag skrev musik självständigt. Den visar också att begränsningar så som tidsramar eller att skriva för ett visst antal instrument kan fungera som en katalysator för kreativitet. 

  • 331.
    Linnros, Emma
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Livspusslet: vägen till två genomarbetade låtar2014Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 332.
    Ljungkvist, Carl-Mikael
    Kungl. Musikhögskolan.
    Gitarrpedagoger: en jämförelsestudie2007Student paper other, 5 poäng / 7,5 hpOppgave
  • 333. Loimusalo, Nina
    Memorizing silently to perform tonal and nontonal notated music: A mixed-methods study with pianists2018Inngår i: Psychomusicology, ISSN 0275-3987, E-ISSN 2162-1535, Vol. 28, nr 4, s. 222-239Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Musicians use silent music reading for memorizing, and this includes different types of mental imagery and analytical functions. The aim of this mixed-methods study was to address the effects of musical expertise, general level cognitive traits, and situational strategies on pianists’ performances after silent memorizing of notated music. We also compared pianists’ silent memorizing strategies between tonal and nontonal music. Thirty pianists performed short musical excerpts from memory after silently reading the notation for 1 minute. Following this, they described their memorizing strategies in an interview, and completed tests of cognitive style, aural skills, working memory, and music-processing style. The performances were assessed in terms of “recall rate” separately for both hands (accuracy of memorization) and “overall impression” (pianistic fluency and style). In tonal music, pianists’ aural imagery focused on imagining the melody, whereas in nontonal music, aural imagery typically focused on rhythmic aspects. In tonal music, conceptual strategies were related to traditional music analysis, whereas in nontonal music they were more piecemeal and atomistic in nature. According to linear mixed-effect models, right-hand recall rate was associated with higher aural skills, but left-hand recall rate was related to verbal cognitive style and analytical music-processing style, that is, more frequent use of music analysis in regular practice. Better performances in terms of overall impression were related to higher aural skills. Music education develops skills and strategies that are effective for memorizing, and beyond one’s working memory capacity. However, cognitive styles may also play a role in musicians’ silent memorizing.

  • 334. Loimusalo, Nina
    et al.
    Huovinen, Erkki
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Puurtinen, Marjaana
    Successful approaches to mental practice: A case study of four pianists2019Inngår i: Music Performance Research, ISSN 1755-9219, E-ISSN 1755-9219, Vol. 9, s. 101-127Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Musicians often use mental practice for enhancing performance, but individuals may have different preferences and skills in their characteristic, individually successful ways of carrying out such practice. In this study, we focus on the approaches to mental practice of four pianists who, according to the ratings of a panel of expert judges, showed outstanding improvement in their performances following their mental practice of a new piece in at least one of the two conditions: silent reading of the score or reading the score while simultaneously listening to the music. The four pianists’ approaches to mentalpractice were studied through self-reports in post-task interviews that were compared with eye-tracking data gathered during the actual mental practice. In successful mental practice, the pianists relied on their experience and the skills they had practised in audiation, use of recordings, imaginary rehearsal, and structural analysis. The results encourage musicians to explore their characteristic approaches to mental practice, and to deliberately practise and develop versatile mental practice skills in order to apply them flexibly in different musical situations. Eye tracking was found to be a useful tool for validating and supplementing musicians’ subjective self-descriptions and for revealing covert mental processes in the context of music reading.

  • 335.
    Lombard, Janet
    Kungl. Musikhögskolan.
    Musikläroplaner och undervisning i fyra engelskspråkiga fristående skolor i Stockholmsområdet1995Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 336.
    Lorentzi, Ebba
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Keyboardist eller pianist?: en jämförelse mellan två musikerroller2018Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med undersökningen är att jämföra keyboardistrollen med pianistrollen samt undersöka vad keyboard-musicerande innebär idag genom att utgå från tre perspektiv; musikerroller, ljudteknik och bransch. Musikerroller syftar på relationen mellan pianistrollen och keyboardistrollen. Ljudteknik handlar om de tekniska kunskaper och hantverket som måste innehas av en keyboardist. Bransch berör framtid och utveckling i musiklivet som sedan följs av en diskussion om hur pianoundervisningen kan komma att se ut i framtiden.

    Studien genomfördes med en intervjudel där tre aktiva musiker intervjuades var för sig. Den andra metoddelen bestod i att jag dokumenterade min förberedelse inför en konsert där jag agerade både keyboardist och pianist.

    Resultatet visar bland annat att keyboard-musicerande idag framförallt innebär att avsätta förberedelsetid för programmering och lära sig hantverket, ha en vilja att utvecklas inom ljudteknik och känna att det finns ett intresse i den delen av musicerandet.

  • 337.
    Lundberg, Robin
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    En jämförelse mellan traditionell sånguppvärmning och fysisk träning före sång: Fyra fallstudier2020Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    En traditionell sånguppvärmning består ofta av att man fonerar (bildar ljud) olika frekvenser (Hz) med varierande ljudstyrka (dB SPL). I viss mån utförs även uppvärmningsövningar såsom stretch av nacke och olika kroppsliga rörelser för att öka blodcirkulationen. En del sångpedagoger förespråkar träning före sång. Några fördelar med fysisk träning före sång kan vara ökat luftflöde, sänkt ”Phonation Threshold Pressure” (PTP) och högre tonsäkerhet. Det finns även studier som visar fördelar med en traditionell sånguppvärmning däribland högre tonsäkerhet och en sänkning av PTP. I denna uppsats undersöks hur fysisk träning fungerar som sånguppvärmning och att jämföra detta med en traditionell sånguppvärmning. Fyra testpersoner rekryterades till studien via personliga kontakter, samtliga män och i 30-årsåldern. Personerna utförde två tester vid två olika tillfällen vardera enligt en counterbalance strategi, det vill säga att två av personerna utförde en traditionell uppvärmning vid det första testtillfället och de andra två utförde en fysisk uppvärmning vid det första testtillfället. Efter att ha utfört en uppvärmning fick de sjunga en sång, utföra en ”Voice range profile” (VRP) samt skatta sina egna upplevelser av testtillfället via enkät. Eftersom det ingick fyra personer i undersökningen går det inte att dra några generella slutsatser men i studien sjöng alla med svagare ljudstyrka (dB SPL) efter utförandet av den fysiska uppvärmningen. Detta kan tyda på en sänkning av PTP. Alla testpersoner hade även ett större frekvensomfång (Hz) efter den fysiska uppvärmningen. Tre av fyra sjöng med högre amplitud (dB SPL) och hade även ett större omfång gällande dB SPL efter den traditionella uppvärmningen. Föreliggande studie visar på fördelar med både den fysiska uppvärmningen och den traditionella. Den som svarade bäst på den fysiska uppvärmningen var den mest erfarne sångaren.

  • 338.
    Lundberg, Robin
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle. Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik- och medieproduktion.
    Fysisk träning som sånguppvärmning: En fallstudie2019Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Denna uppsats ämnar ta reda på hur fysisk träning fungerar som sånguppvärmning på en van sångare. Tidigare forskning har visat övervägande positiva effekter av fysisk träning sånguppvärmning, men de flesta tidigare studierna fokuserar på kvinnliga sångare. Denna uppsats är en pilotstudie och är således en test av metod inför kommande större studie. En testperson i 28 års-ålder rekryterades via bekvämlighetsurval till studien. Han utförde två olika typer av sånguppvärmningar vid två olika testtillfällen, en traditionell sånguppvärmning samt en fysisk träning som uppvärmning. Därefter sjöng han en sång som spelades in i musikstudio för att sedan fylla i en enkät som innehöll frågor om hur han upplevde att hans röst kändes vid framförandet av sången. Svaren från enkäten visar att testpersonen upplevde att han hade en större och tätare klang, han hade mer vibrato och var mer egaliserad i registerövergångar efter att ha utfört den fysiska träningen som uppvärmning. Endast en testperson ingår i denna studie vilket gör att det inte är rimligt att dra allomfattande slutsatser från resultatet. Metoden i sin helhet fungerar väl, det kan dock vara lämpligt att göra ändringar gällande antalet testpersoner samt utformningen av den fysiska träningen i kommande studier.

  • 339.
    Lundgren, Anna
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Musik, idrott och prestation2012Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Detta arbete består av en undersökning om hur en musiklärare och en idrottstränare jobbar med deras elever respektive spelare inför en prestation. Undersökningen inkluderar också hur musikläraren och idrottstränaren jobbar med efterarbetet av en prestation. Genom kvalitativa intervjuer och observationer har jag undersökt deras olika metoder. Resultaten visar att både musikläraren och idrottstränaren jobbar aktivt med både förberedelden och efterarbetet av prestationen. Det finns många likheter och olikheter i deras undervisningsprocess som kommer fram i resultaten. Men det går inte utifrån resultaten att dra några generella slutsater som likheter och olikheter för arbete med prestationer inom musik respektive sport.

  • 340.
    Lundgren, Hampus
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Iscensätta övning: gitarrlärares iscensättande av övningsstrategier på enskilda gitarrlektioner2017Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Studiens syfte var att undersöka och analysera hur gitarrlärare iscensätter övningsstrategier i enskild undervisning på gymnasial nivå eller motsvarande. I studien har ett multimodalt och designteoretiskt perspektiv använts. Relevant har varit att observera hur lärare, medvetet eller omedvetet, använder olika teckensystem för att gestalta tänkbara övningsstrategier i undervisningssituationer. I studien har videoobservation använts som metod och tre gitarrlärare har observerats vid varsitt lektionstillfälle. Urvalet har bestått av lärare från två olika musikskolor samt en privatlärare. Undervisningen har bedömts vara på gymnasial nivå eller högre. Resultatet belyser på vilket sätt många olika teckensystem används parallellt för iscensättandet, och vilka typer av strategier de kan sägas representera. I studien identifieras två huvudtyper av iscensättande; det performancebaserade och det pedagogiska. I studiens avslutande diskussion problematiseras hur dessa kan ha potentiella för- och nackdelar för enskilt övande.

  • 341.
    Lundgren, Jennie
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Att bereda plats för lärande. Tre rytmiklärares uppfattningar om olika vägar till inlärning2007Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 342.
    Lundin, Mathias
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Hammondorgeln i musikundervisning: En intervjustudie2019Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Det har dykt upp en mängd nya s.k. Hammondkloner på marknaden i försök att digitalt återskapa Hammondsoundet. Syftet med denna studie är att utforska om Hammondorgeln har ersatts av digitala Hammondkloner i musikutbildning på högskola, folkhögskola och inom privatundervisningen i Sverige. Studien genomfördes metodiskt med tre kvalitativa forskningsintervjuer och observation av två privatundervisningar i Hammondorgel. Resultatet är att det går att utbilda sig i att spela Hammondorgel B3 med Leslie 122 på högskola och inom privatundervisning i Sverige och att Hammondorgeln ännu inte har ersatts helt av Hammondkloner i undervisning i att spela Hammondorgel. Det är däremot ovisst huruvida man kan utbilda sig att spela riktig Hammondorgel på folkhögskola av det som framgår utav min forskning.

  • 343.
    Lundqvist, Mathias
    Kungl. Musikhögskolan.
    Harmonikens formbildande roll i senromantisk musik: studier av ett antal symfoniska satser i sonatform1998Student paper other, 5 poäng / 7,5 hpOppgave
  • 344.
    Lundström, Maria
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    ”Jag kan se musik i allt”: studenters upplevelser av rytmikens påverkan på deras konstnärliga utveckling2015Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Den här undersökningen beskriver hur en del av de studenter som deltog i rytmikundervisning vid Kungl. Musikhögskolan i Stockholm under åren 2009- 2014 upplevde rytmikämnets påverkan på deras egen konstnärliga utveckling. Undersökningen har genomförts utifrån praxis i det som kallas grundad teori (grounded theory). De data som ligger till grund för undersökningen har samlats in genom intervjuer i fokusgrupper, där ämnen som konstnärlighet inom rytmiken, lärarrollen, undervisningssituationen och andra aspekter diskuterades. Genom analys av intervjudata formuleras i denna undersökning en grundad teori om hur deltagarnas konstnärlighet utvecklades av att ha rytmik, och hur det kommer sig att metoden kan ha den här effekten på sina utövare.

  • 345.
    Lundström, Maria
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Resilient musik: ett perspektiv på hållbart musicerande2013Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Resiliens är ett begrepp som används inom ekologin för att beskriva socio-ekologiska systems förmåga att stå emot eller återhämta sig från påfrestningar. Detta arbete utforskar möjligheten att applicera tankar och teorier om resiliens på musikskapande, utifrån mitt eget musicerande, och prövar hur ett resilient perspektiv kan stärka och berika musikalisk verksamhet.

  • 346.
    Luomala, Markus
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för komposition, dirigering och musikteori.
    The conductor as part of a creative process: Case: Students composing for a student orchestra2016Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 347.
    Löfberg, Anton
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    I dirigentens verktyglåda2019Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med detta arbete är att undersöka vilka redskap två dirigenter använder under orkesterrepetitioner, hur deras repetitionsteknik är utformad, samt att undersöka hur för- och efterarbetet sker. Metoderna var observationer under repetitioner, enkät till musikerna i orkestern samt intervjuer med dirigenterna som analyserades med hjälp av tematisk analys. Resultatet visar bland annat att dirigenterna i undersökningen använde sig av snarlika fysiska och intellektuella redskap och att skillnaden i deras repetitionsteknik låg i en dirigents önskan att vara mer effektiv under repetitionen. Arbetet synliggör vilken påverkan dirigentens repetitionsteknik och användandet av olika redskap har på orkestern, samt att om redskapen används på oreflekterat sätt kan de skapa hinder för andra redskap och orkestern.  

  • 348.
    Löfberg, Anton
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Är det så jag låter?: hur inspelning kan ge elever insikt i sitt musikaliska lärande2018Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med detta arbete var att undersöka om man med inspelning som verktyg kunde vidareutveckla musikaliska kvalitéer som upptäckes genom att lyssna på sig själv via en inspelning. Ifall detta verktyg kunde skapa motivation till lärande undersöktes också. Detta har gjorts genom att spela in två elever vid tre olika tillfällen vardera. Efter varje tillfälle har eleverna fått lyssna på sin inspelning och hitta något som de vill utveckla, för att sedan komma på hur de ska öva det momentet. Elevernas tankar skrevs både ner i en loggbok och spelades in. Efter alla inspelningstillfällen var klara gjordes enskilda intervjuer med eleverna. Arbetet resulterade i slutsatsen att man kunde använda inspelningen som verktyg för att vidareutveckla musikaliska kvalitéer. Eleverna uttryckte också att metoden var ett bra verktyg för dem att få insikt i vad de skulle kunna utveckla i sin egna musikalitet. Resultatet visade också på att verktyget kunde leda till motivation. 

  • 349.
    Lönn, Jesper
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Bortom tekniken: musikaliskt uttryck inom trumsetsundervisning2017Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 350.
    Lövfbom, Christina
    Kungl. Musikhögskolan.
    Gehörsundervisning i skolan1987Student paper other, 5 poäng / 7,5 hpOppgave
45678910 301 - 350 of 578
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf