Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
45678910 301 - 350 av 523
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 301.
    Linnros, Emma
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Livspusslet: vägen till två genomarbetade låtar2014Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 302.
    Ljungkvist, Carl-Mikael
    Kungl. Musikhögskolan.
    Gitarrpedagoger: en jämförelsestudie2007Studentarbete övrigt, 5 poäng / 7,5 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 303.
    Lombard, Janet
    Kungl. Musikhögskolan.
    Musikläroplaner och undervisning i fyra engelskspråkiga fristående skolor i Stockholmsområdet1995Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 304.
    Lorentzi, Ebba
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Keyboardist eller pianist?: en jämförelse mellan två musikerroller2018Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med undersökningen är att jämföra keyboardistrollen med pianistrollen samt undersöka vad keyboard-musicerande innebär idag genom att utgå från tre perspektiv; musikerroller, ljudteknik och bransch. Musikerroller syftar på relationen mellan pianistrollen och keyboardistrollen. Ljudteknik handlar om de tekniska kunskaper och hantverket som måste innehas av en keyboardist. Bransch berör framtid och utveckling i musiklivet som sedan följs av en diskussion om hur pianoundervisningen kan komma att se ut i framtiden.

    Studien genomfördes med en intervjudel där tre aktiva musiker intervjuades var för sig. Den andra metoddelen bestod i att jag dokumenterade min förberedelse inför en konsert där jag agerade både keyboardist och pianist.

    Resultatet visar bland annat att keyboard-musicerande idag framförallt innebär att avsätta förberedelsetid för programmering och lära sig hantverket, ha en vilja att utvecklas inom ljudteknik och känna att det finns ett intresse i den delen av musicerandet.

  • 305.
    Lundberg, Robin
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle. Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik- och medieproduktion.
    Fysisk träning som sånguppvärmning: En fallstudie2019Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Denna uppsats ämnar ta reda på hur fysisk träning fungerar som sånguppvärmning på en van sångare. Tidigare forskning har visat övervägande positiva effekter av fysisk träning sånguppvärmning, men de flesta tidigare studierna fokuserar på kvinnliga sångare. Denna uppsats är en pilotstudie och är således en test av metod inför kommande större studie. En testperson i 28 års-ålder rekryterades via bekvämlighetsurval till studien. Han utförde två olika typer av sånguppvärmningar vid två olika testtillfällen, en traditionell sånguppvärmning samt en fysisk träning som uppvärmning. Därefter sjöng han en sång som spelades in i musikstudio för att sedan fylla i en enkät som innehöll frågor om hur han upplevde att hans röst kändes vid framförandet av sången. Svaren från enkäten visar att testpersonen upplevde att han hade en större och tätare klang, han hade mer vibrato och var mer egaliserad i registerövergångar efter att ha utfört den fysiska träningen som uppvärmning. Endast en testperson ingår i denna studie vilket gör att det inte är rimligt att dra allomfattande slutsatser från resultatet. Metoden i sin helhet fungerar väl, det kan dock vara lämpligt att göra ändringar gällande antalet testpersoner samt utformningen av den fysiska träningen i kommande studier.

  • 306.
    Lundgren, Anna
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Musik, idrott och prestation2012Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Detta arbete består av en undersökning om hur en musiklärare och en idrottstränare jobbar med deras elever respektive spelare inför en prestation. Undersökningen inkluderar också hur musikläraren och idrottstränaren jobbar med efterarbetet av en prestation. Genom kvalitativa intervjuer och observationer har jag undersökt deras olika metoder. Resultaten visar att både musikläraren och idrottstränaren jobbar aktivt med både förberedelden och efterarbetet av prestationen. Det finns många likheter och olikheter i deras undervisningsprocess som kommer fram i resultaten. Men det går inte utifrån resultaten att dra några generella slutsater som likheter och olikheter för arbete med prestationer inom musik respektive sport.

  • 307.
    Lundgren, Hampus
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Iscensätta övning: gitarrlärares iscensättande av övningsstrategier på enskilda gitarrlektioner2017Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Studiens syfte var att undersöka och analysera hur gitarrlärare iscensätter övningsstrategier i enskild undervisning på gymnasial nivå eller motsvarande. I studien har ett multimodalt och designteoretiskt perspektiv använts. Relevant har varit att observera hur lärare, medvetet eller omedvetet, använder olika teckensystem för att gestalta tänkbara övningsstrategier i undervisningssituationer. I studien har videoobservation använts som metod och tre gitarrlärare har observerats vid varsitt lektionstillfälle. Urvalet har bestått av lärare från två olika musikskolor samt en privatlärare. Undervisningen har bedömts vara på gymnasial nivå eller högre. Resultatet belyser på vilket sätt många olika teckensystem används parallellt för iscensättandet, och vilka typer av strategier de kan sägas representera. I studien identifieras två huvudtyper av iscensättande; det performancebaserade och det pedagogiska. I studiens avslutande diskussion problematiseras hur dessa kan ha potentiella för- och nackdelar för enskilt övande.

  • 308.
    Lundgren, Jennie
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Att bereda plats för lärande. Tre rytmiklärares uppfattningar om olika vägar till inlärning2007Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 309.
    Lundin, Mathias
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Hammondorgeln i musikundervisning: En intervjustudie2019Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Det har dykt upp en mängd nya s.k. Hammondkloner på marknaden i försök att digitalt återskapa Hammondsoundet. Syftet med denna studie är att utforska om Hammondorgeln har ersatts av digitala Hammondkloner i musikutbildning på högskola, folkhögskola och inom privatundervisningen i Sverige. Studien genomfördes metodiskt med tre kvalitativa forskningsintervjuer och observation av två privatundervisningar i Hammondorgel. Resultatet är att det går att utbilda sig i att spela Hammondorgel B3 med Leslie 122 på högskola och inom privatundervisning i Sverige och att Hammondorgeln ännu inte har ersatts helt av Hammondkloner i undervisning i att spela Hammondorgel. Det är däremot ovisst huruvida man kan utbilda sig att spela riktig Hammondorgel på folkhögskola av det som framgår utav min forskning.

  • 310.
    Lundqvist, Mathias
    Kungl. Musikhögskolan.
    Harmonikens formbildande roll i senromantisk musik: studier av ett antal symfoniska satser i sonatform1998Studentarbete övrigt, 5 poäng / 7,5 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 311.
    Lundström, Maria
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    ”Jag kan se musik i allt”: studenters upplevelser av rytmikens påverkan på deras konstnärliga utveckling2015Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Den här undersökningen beskriver hur en del av de studenter som deltog i rytmikundervisning vid Kungl. Musikhögskolan i Stockholm under åren 2009- 2014 upplevde rytmikämnets påverkan på deras egen konstnärliga utveckling. Undersökningen har genomförts utifrån praxis i det som kallas grundad teori (grounded theory). De data som ligger till grund för undersökningen har samlats in genom intervjuer i fokusgrupper, där ämnen som konstnärlighet inom rytmiken, lärarrollen, undervisningssituationen och andra aspekter diskuterades. Genom analys av intervjudata formuleras i denna undersökning en grundad teori om hur deltagarnas konstnärlighet utvecklades av att ha rytmik, och hur det kommer sig att metoden kan ha den här effekten på sina utövare.

  • 312.
    Lundström, Maria
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Resilient musik: ett perspektiv på hållbart musicerande2013Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Resiliens är ett begrepp som används inom ekologin för att beskriva socio-ekologiska systems förmåga att stå emot eller återhämta sig från påfrestningar. Detta arbete utforskar möjligheten att applicera tankar och teorier om resiliens på musikskapande, utifrån mitt eget musicerande, och prövar hur ett resilient perspektiv kan stärka och berika musikalisk verksamhet.

  • 313.
    Luomala, Markus
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för komposition, dirigering och musikteori.
    The conductor as part of a creative process: Case: Students composing for a student orchestra2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 314.
    Löfberg, Anton
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    I dirigentens verktyglåda2019Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med detta arbete är att undersöka vilka redskap två dirigenter använder under orkesterrepetitioner, hur deras repetitionsteknik är utformad, samt att undersöka hur för- och efterarbetet sker. Metoderna var observationer under repetitioner, enkät till musikerna i orkestern samt intervjuer med dirigenterna som analyserades med hjälp av tematisk analys. Resultatet visar bland annat att dirigenterna i undersökningen använde sig av snarlika fysiska och intellektuella redskap och att skillnaden i deras repetitionsteknik låg i en dirigents önskan att vara mer effektiv under repetitionen. Arbetet synliggör vilken påverkan dirigentens repetitionsteknik och användandet av olika redskap har på orkestern, samt att om redskapen används på oreflekterat sätt kan de skapa hinder för andra redskap och orkestern.  

  • 315.
    Löfberg, Anton
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Är det så jag låter?: hur inspelning kan ge elever insikt i sitt musikaliska lärande2018Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med detta arbete var att undersöka om man med inspelning som verktyg kunde vidareutveckla musikaliska kvalitéer som upptäckes genom att lyssna på sig själv via en inspelning. Ifall detta verktyg kunde skapa motivation till lärande undersöktes också. Detta har gjorts genom att spela in två elever vid tre olika tillfällen vardera. Efter varje tillfälle har eleverna fått lyssna på sin inspelning och hitta något som de vill utveckla, för att sedan komma på hur de ska öva det momentet. Elevernas tankar skrevs både ner i en loggbok och spelades in. Efter alla inspelningstillfällen var klara gjordes enskilda intervjuer med eleverna. Arbetet resulterade i slutsatsen att man kunde använda inspelningen som verktyg för att vidareutveckla musikaliska kvalitéer. Eleverna uttryckte också att metoden var ett bra verktyg för dem att få insikt i vad de skulle kunna utveckla i sin egna musikalitet. Resultatet visade också på att verktyget kunde leda till motivation. 

  • 316.
    Lönn, Jesper
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Bortom tekniken: musikaliskt uttryck inom trumsetsundervisning2017Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 317.
    Lövfbom, Christina
    Kungl. Musikhögskolan.
    Gehörsundervisning i skolan1987Studentarbete övrigt, 5 poäng / 7,5 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 318.
    Majeed, Alan
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för folkmusik.
    Middle Eastern Violin Method: A Method for Teaching and Transcribing Middle Eastern Music2019Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

            My project is first and foremost about developing a pedagogical method for teaching Middle Eastern folk and classical music on the violin. As a secondary goal, I want to know if my own playing could benefit from applying such a method and become more skilled in expressing myself artistically on my instrument.  In order to achieve this, first, I have transcribed and notated music from different music styles of the Middle East, including Kurdish, Persian, Arabic and Turkish music and described the specific traits of these different styles. Then, I have created a method of how to represent different stylistically important elements in the music, e.g. the most popular ornaments used in this music, as well as finding new ways of representing them by new symbols. Finally, I have devised exercises for learning and perfecting these style elements, such as ornaments. 

     

           There is no well-established method for teaching the Middle Eastern styles of violin playing (Eilenberg, 1993). This fact makes it challenging for students to learn and pass on the tradition. Unlike Western Classical music, Middle Eastern music involves using different modal systems, including scales with quarter tones. The modes and corresponding scales are called Maqam and there are a great many of them. (Todorov, 2018)A violinist playing this style of music, usually uses intricate ornamentations in playing on these scales when making an extemporization or improvisation on the maqam, called Taksim. Not having a method for this complicated music style, makes a new learner to rely solely on learning by ear and learn through imitation, which is today often performed by listening to recorded sources. In my personal experience, it took many years of careful listening and imitating to learn how to play Middle Eastern music on the violin.

     

           As an accomplished violinist and teacher, now I want to establish and develop my method so students can take advantage of it and learn this music more thoroughly, faster and become more accomplished in expressing themselves within the style. My hope is that this method will help preserve the Middle Eastern style of violin playing and make it easier to pass on to the next generations. Furthermore, the method will also help an interested foreigner to understand and potentially learn Middle Eastern music on the violin.

    Thus, my research interest is to investigate in what way I can describe, notate the pertinent stylistic elements of the music for to develop a ‘Method for oriental violin playing’, including notations, exercises, and teaching process, that can make a musician understand the Middle Eastern music styles and learn to play them. The ultimate aim is to pass the tradition easier and faster, giving aspiring violinists possibility to develop their violin playing within this field. Hopefully, from notating and transcribing these styles the tradition can be preserved. A specific question is also to investigate the usefulness of the method for groups of violins. 

     Secondary research interest is to investigate how this work might influence the development of my own playing, in terms of technique and expressing. 

     

    Summary of research questions: 

     

    -              How can I describe and notate the Middle Eastern violin styles with details?

    -              What are the most important stylistic elements and techniques? 

    -              How can I teach this music?

    -              How can I pass on the tradition faster and easier with the help of a method in a way that develops the field of Middle Eastern violin styles?

    -              Can I develop my own playing and artistic skills by applying exercises for stylistic features? 

  • 319.
    Manell, Anna
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Sponsring av kultur- och musikskola2009Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 320.
    Martin-Löf, Cecilia
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Pojkröst och flickröst, är det någon skillnad?2007Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 321.
    Martinsson, Anna
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Hur skriver jag en visa jag vill höra?: En analys av vistexter med syftet att ta fram en mall för skapandet av en vistext.2019Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Mitt arbete har handlat om att ta fram en mall för att skriva en egen vistext. För att börja mitt arbete ville jag ta reda på hur jag definierar en visa, om jag kan skilja texten och musiken åt i en visa och hur jag kan definiera vad jag tycker är ”bra”. Jag upptäckte att det inte fanns så mycket material att hitta kring hur jag skulle kunna gå tillväga för att skriva en egen vistext. Därför blev syftet med mitt arbete att svara på dessa frågeställningar: ”Vilka gemensamma nämnare finns det i de vistexter jag själv anser är ”bra”?” och ”Hur skulle en mall kunna se ut för att skriva en vistext, baserat på de gemensamma nämnarna?” Som metod valde jag att analysera texterna i fyra visor som jag själv tycker om. Dessa analyserade jag med hjälp av de så kallade metafunktionerna. De fyra visor jag valde var Trubbel, Flickan och kråkan, I den stora sorgens famn och Är du fortfarande arg. Mitt resultat blev att det fanns en del gemensamma nämnare i texterna hos de fyra visor jag analyserat. Det fanns likheter i användning av rim, melodirepetition, användning av jag/du perspektivet och att ha med någonting som berör i texten. De gemensamma nämnare använde jag mig sedan av som en mall för att skriva en egen vistext. Min egen visa blev en sång som jag själv tycker väldigt mycket om. Visan som jag skrev utifrån min analys visade på att det går att skapa en mall för att skriva en vistext. Att arbeta med att skapa mallen gav mig också en bättre överblick över min egen skaparprocess och varför jag skapar. Däremot räcker inte min mall till för hela processen i skapandet eftersom den inte täcker in hur själva idén till en låt kommer till. Mallen skulle kunna användas i ett pedagogiskt syfte framöver och det vore en intressant komplettering att undersöka närmare hur själva startidéen för en låt kommer till. 

  • 322.
    Martinsson, Camilla
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Att börja med sopran- eller altblockflöjt. Vad är bäst för eleven?2009Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 323.
    Martinsson, Helena
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Instrumentdöden - vem bryr sig?: udda instruments förutsättningar i musik- och kulturskolan2014Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med studien har varit att ta reda på hur arbetsförhållanden på olika musik- och kulturskolor, där några pedagoger verkar eller ha verkat, påverkar återväxten för instrumenten oboe och fagott. Intervjuer har genomförts med två aktiva pedagoger och en före detta pedagog. Erfarenheter visar att det kan vara svårt att rektytera dessa instrument till orkesterkurser för unga. Ett antagande gjordes i studien att förutsättningarna på musik- och kulturskolorna för dessa instrument inte är det bästa vilket var vägledande för undersökningen. Resultatet av studien visar att intervjuade pedagoger på dessa instrument brottas med en hel rad problem såsom dåliga lokaler, för kort undervisningstid, få elever som kräver många olika timanställningar och många tidskrävande resor. Den visar också att anpassning har skett till olika förhållanden på olika skolor där även rekryteringen ser olika ut. Problematiken kan härledas till för knappa ekonomiska resurser, avsaknaden av en nationell struktur för musikens utveckling, eller chefers ointresse, okunskap eller avsaknad av uppdrag från politiskt håll att ta ansvar för en god kvalitativ utveckling som leder till mångfald och ett levande musikliv.

  • 324.
    Masman, Ann-Louise
    Kungl. Musikhögskolan.
    Sångspråket: sångpedagogers gemensamma språk, finns det?2007Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 325.
    Melander, Julia
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Vokal Mångsidighet: Gymnasieelevers röster om genrebred undervisning2019Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Med en bakgrund inom både klassisk sång och sång inom populärmusikgenrer har jag själv upplevt svårigheter med vokal mångsidighet och genrebredd över genrer som är sångtekniskt och interpretationsmässigt olika. Syftet med denna studie är att undersöka hur det arbetas med ’vokal mångsidighet’ på det estetiska programmet i svenska gymnasieskolor med fokus på elevperspektivet. Studien har genomförts genom en enkät som har skickats ut till 50 gymnasieelever på åtta olika skolor som går tredje året på estetiska programmet med sång som huvudinstrument. Studien visar på att val av repertoar till stor del är intressedrivet, att populärmusikgenrer verkar få större utrymme i undervisningen än klassisk sång och att de flesta eleverna tycker att genrebredd är viktigt. Studien visar också på att arbetet i gymnasieskolan fokuserar mycket på sångteknik och att det läggs vikt på sångteknik som kan kopplas till både klassisk sång och sång inom populärmusikgenrer. Min studie kan bidra till en inblick i elevernas syn på arbete med vokal mångsidighet.  

  • 326.
    Mellesmo, Anna
    Kungl. Musikhögskolan.
    Rytmiklärarutbildning och verksamhetsområden: en utvärdering av examinerade 1985-951997Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 327.
    Melén, Gustaf
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Folkmusiken på musikskolan, då, nu och imorgon. Vilka metoder använder fiolpedagoger i sin folkmusikundervisning på musikskolan?2009Studentarbete övrigt, 5 poäng / 7,5 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 328.
    Mendoza, Juan Patricio
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Creativity, originality and formal education2014Studentarbete övrigt, 5 poäng / 7,5 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 329.
    Meyerson, Love
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Den motiverande trumläraren2016Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Det här arbetet undersöker vad som motiverar elever och hur motivation tas tillvara i instrumentalundervisning med fokus på trummor och slagverk. Syftet är att få inblick i vad som får trum- och slagverkselever att bli fortsatt motiverade att spela och lärarens roll i det. Undersökningen består av fyra kvalitativa intervjuer med yrkesverksamma trum- och slagverkspedagoger. Dels utgår den från intervjupersonernas upplevelser av hur deras trum- och slagverkslärare har påverkat deras motivation, och dels hur de tänker kring sin egen undervisning och mötet med sina elever.

    Resultatet av undersökningen visar att lärarens förmåga att få spelandet att kännas viktigt och meningsfullt är av stor betydelse för elevernas motivation. Den pekar också på att instrumentalläraren har ett stort ansvar då hen ofta har makten att påverka sin elevs relation till musik i stort.

  • 330.
    Miller, Fredrik
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Teorin i praktiken: Harmoniska samband mellan musikteori och jazzimprovisation2019Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 331.
    Modin, Christer
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Vad säger läroplanen?: en kritisk analys av kursplanerna för musik i grundskolans Läroplaner Lgr 80, Lpo 94 och Kp 20002003Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 332.
    Murley, Oliver
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Musikproduktion 1 på gymnasiet: Kunskap om arbetsmiljöfrågor och vad som uppfattas centralt i kursen Musikproduktion 12019Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Studiens syfte har varit att få fördjupad kunskap om hur gymnasielärare förhåller sig till den särskilda betoningen på kunskaper om arbetsmiljöfrågor i Musikproduktion 1 och vad som uppfattas centralt i kursen. För att få en djupare förståelse om vad som kan uppfattas som centralt har begreppet musikproduktion redogjorts med hjälp av tidigare forskning. Detta arbete har genomförts med kvalitativa intervjuer med fyra stycken verksamma gymnasielärare inom ämnet musikproduktion. Fyra olika uttryck för förståelse har framkommit med hänsyn till ämnets syfte, det centrala innehållet och kunskapskraven. För samtliga informanter läggs det huvudsakliga fokuset på skapande och kreativitet i kursen Musikproduktion 1 och detta anses centralt i kursen. Studiens resultat visar att dessa fyra intervjuade gymnasielärare inte lägger särskild betoning på kunskaper om arbetsmiljöfrågor med fokus på elsäkerhet, ergonomi, hörselvård, belysning, arbetstidsregler och arbetsmiljöregler i utformningen eller genomförandet av kursen. De teoretiska utgångspunkterna för denna studie har grundat sig i ett läroplansteoretiskt perspektiv tillsammans med ett ramfaktorteoretiskt tänkande och klassifikation, inramning och makt och kontroll.

  • 333.
    Mutso, Andres
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Att förbereda elever för Kulturskolans Avancerade Program2014Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I detta examensarbete redovisar fyra kulturskolelärare sina egna åsikter om vilka förutsättningar som behövs för att förbereda elever för Kulturskolans Avancerade Program (KAP). Arbetet handlar om erfarna lärares uppfattningar om förutsättningar och hinder som instrumentalelever i Kulturskolan Stockholm möter på vägen från breddutbildning till KAP. Under de senaste femton åren har Kulturskolan Stockholm så småningom gått över till gruppundervisning och idag finns det ingen enskild undervisning kvar alls. Man kan säga att den borgerliga musiktraditionen i instrumentalundervisningen har ersatts till den folkliga musiktraditionen.

    I mitt examensarbete berättar fyra instrumentallärare i Kulturskolan Stockholm hur en sådan drastisk förändring har påverkat deras arbete med de elever som gärna skulle vilja fördjupa sig i sina musikstudier, lära sig spela riktigt bra och gå vidare till KAP.

    Statistiken och intervjusvar visar att under de senaste åren har elevantagandet till KAP minskat dubbelt och enligt lärarna har nivån sjunkit både i breddutbildningen och i KAP. Lärarna tycker att detta har hänt på grund av att enskild undervisning inte längre finns kvar och att eleverna ganska sent brukar börja spela sitt instrument.

    Lärarna berättar också vad de har för möjligheter att hjälpa de mer begåvade elever som vill satsa lite mer fast det inte finns mycket de kan göra för dem. Slusatsen blir att Kulturskolan inte ger de begåvade eleverna rätt förutsättningar för att utveckla sig speltekniskt eftersom det viktigaste för Kulturskolan är att ta in så många barn som möjligt för att överleva. Detta innebär att den enda möjliga undervisningsformen bara kan vara gruppundervisning.

  • 334.
    Nes, Ina Ingeborg
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Selvbevisst kreativitet: metakognisjonens overforingsverdi i den kreative prosessen i musikalsk komposisjon2015Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 335.
    Nes, Ina Ingeborg
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Å lage musikk til hellige tekster: Komposisjon for to- og trestemmig jentekor utfra Baha'i-tekster2014Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [no]

    Denne oppgaven handler om komponering av jentekor-arrangement til Baha'i-tekster, og prosessen rundt. Det kunstneriske målet har vært å komponere enkle, sangbare melodier til tekster som er mye brukt i Baha’i-miljøet, ved å utgå fra det som kan oppleves som tekstens melodiøsitet og budskap. Problemstillinger som diskuteres er hvorvidt bevisstheten rundt komponeringsprosessen hjelper eller vanskeliggjør den, hvor mye resultatet farges av metoden, samt hva som er mest fordelaktig av å ha en analytisk eller en følelsesmessig inngang. Det antydes at bevisst styrte, og mer automatiske eller vanemessige komponeringsmetoder kan ha ulike fordeler, at komponering med instrument tilgjengelig og utilgjengelig kan gi ulike resultat, og at økt kunnskap om metoder kan gi større variasjon i resultatet.

  • 336.
    Nielsen, Martin
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Det invandrade musikarvet2017Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 337.
    Nielsen, Martin
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Utvecklas genom praktiken: aktionsforskning, musikundervisning och specialpedagogik2018Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 338.
    Nielsen, Rosemarie Maiyanne Sölvi
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Stemmen som terapeutisk redskab i gruppeterapi: udvikling af en gruppeterapeutisk metode2015Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [da]

    Denne D-uppsats i Musikterapi ved Kungliga Musikhögskolan i Stockholm undersøger på et fænonomenologisk grundlag, hvordan fem kvinder i et gruppeterapiforløb oplevede at arbejde med stemmen som terapeutisk redskab. Det overordnede formål med projektet var at udvikle en metode til at arbejde med stemmen som terapeutisk redskab.  

    I et eksperimentelt projekt over ti sessioner af hver to timers varighed, blev der arbejdet med forskellige aspekter af det at arbejde med stemmen, herunder afslapning/mindfulness før alle praktiske øvelser, vejrtræknings- og stemmetekniske øvelser og forskellige stemmeimprovisations øvelser. Maleri og tegning blev taget ind som en ekstra dimension i forhold til at arbejde med de psykologiske processer. Sessionerne blev filmet som dokumentation og siden blev sessionerne transkriberet, beskrevet og analyseret. Alle samtaler i gruppeterapien udgik fra Irving D.Yaloms eksistentielle psykologiske vinkel. Via en fænomenologisk forskningsmetode og med triangulering af spørgeskemaer er øvelserne og deres effekter på deltagernes oplevelse af blandt andet selvværd, det at tage sin plads og præstation, blevet undersøgt. Resultaterne indikerer 1) at afslapning/mindfulness kan have en positiv indvirkning på deltagernes personlige processer, 2) at stemmetekniske øvelser kan åbne op for flere forskellige personlige processer, herunder processer relateret til sociale regler, selvværd, præstation og det at blive mere bevidst om ens egen krop og dens funktioner i forhold til stemmen og vejrtrækningen. Resultaterne indikerer også, at vejrtrækningsøvelser og afslapning påvirker hinanden gensidigt og at vejrtrækningsøvelser kan bruges som individuelt værktøj i relation til angstdæmpning. Improvisationsøvelser findes at kunne åbne for meget forskellige personlige processer alt efter stemmetekniske forudsætninger. Følelser af frihed i forhold til stemmeidealer, manglende teknik, indlejrede sociale konventioner, forhold til autoriteter og regler, samt følelsen af at lege og eksperimentere, er nogen af de temaer som deltagerne oplevede der kom fokus på. Deltagerne oplevede at de var i stand til at overføre disse oplevelser til deres private livsforhold og at de her kunne skabe en forandring. I forhold til Male/tegne øvelsen viser resultaterne at deltagerne oplevede at kunne uddybe deres udfordringer og processer yderligere, og at de oplevede øvelsen overraskende nem, kravløs og legende.

     

    Et uforudset resultat var, at det at arbejde med en medfølende intention i forhold til en selv, viste sig at være den allerstørste faktor for at forløbet udgjorde en terapeutisk forskel for de deltagende.

    Generelt oplevede deltagerne selve gruppeterapien som en støttende og kærlig proces og derfor inspirende i forhold til den enkeltes udfordring og proces.

  • 339.
    Nilsson, Anna
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Motivation i kulturskolan: hur pianolärare och deras elever förhåller sig till motivation att spela piano i relation till not- och gehörsbaserad undervisning2017Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna undersökning är att studera hur ett antal pianolärare, verksamma på olika kulturskolor, ser på motivation och om det tycks finnas en relation mellan notbunden samt gehörsbaserad undervisning och motivation. Även elever till dessa lärare kommer att bli intervjuade om hur de ser på motivation för att undersöka om det finns en eventuell skillnad i uppfattning hos läraren och eleven när det gäller motivation. Vad lärarna och eleverna ger uttryck för kommer att formas i olika teman och på så sätt forma ett resultat. I diskussionen av studiens resultat tolkas konstruktionerna av begreppet motivation kopplat till tidigare forskning. Inom den svenska kommunala musik-och kulturskolan förekommer en mängd mål som skall följas, men är jämförelsevis med grund- och gymnasieskolan inte lika strikt eftersom det är en frivillig verksamhet. Lärarna som undervisar på kultur-och musikskola kan forma sin undervisning mer individuellt som även är tydligt i verksamheten. Kvalitativa intervjuer har gjorts med verksamma pianopedagoger och elever med olika musikalisk bakgrund på olika kulturskolor. Genom att analysera materialet utifrån analysverktyget diskursteori har diskurser tagits fram under sex olika teman om hur begreppet motivation framställs. Analysen visar att ämnet motivation är något som många ser som svårdefinierat och menar att det är fler än en parametrar som ger upphov till motivation. Ett exempel är att motivation först skapas av en yttre motivation som sedan utvecklas till en inre motivation. Några lärare uttrycker att motivation har en relation till genre, medan andra menar att motivation inte är något som skapas utav endast en musikgenre utan det är variation, vad som spelas på lektionerna samt hur det lärs ut som är det mest centrala och som genererar motivation. Några lärare som blivit intervjuade nämner ”den traditionella” undervisningen i musikskolan, där den klassiska musiken med ’mästare och lärling’-synen dominerade, som är på väg att förändras. Med förändring menas att fokus ligger mer på eleven och att utifrån elevens premisser forma lektionerna, samspelet i form av gruppundervisning som motivationshöjande faktor, att faktorerna roligt och lustfyllt kommer före övning och läxor m.m. De lärarkategorier som presenteras i inledningen visar efter analys att de flesta pianolärare som blivit intervjuade befinner sig under Grund och Elevorienterad.

  • 340.
    Nilsson, Elin
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Improvisation i kulturskolans fiolundervisning2014Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 5 poäng / 7,5 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Denna uppsats handlar om improvisation i fiolundervisning och om vad som avgör om fiollärare använder sig av improvisation i undervisningen eller ej. Tre fiollärare har intervjuats om sina tankar kring improvisation, om sin bakgrund och sin undervisning. Resultatet visar på att fiollärarnas bakgrund och de möjligheter de getts att improvisera som barn och ungdom har stor betydelse för om och hur de använder sig improvisation i sin undervisning.

  • 341.
    Norborg, Marcus
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Att skriva en hit: tre producenter och låtskrivares tankar kring att skriva och producera framgångsrik popmusik2017Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna uppsats har varit att undersöka ett antal producenter och låtskrivares tankar kring arbetet med att skapa en framgångsrik poplåt. Insamlandet av data har skett i form av semistrukturerade intervjuer och med utgångspunkt i ett fenomenologiskt inspirerat angreppssätt där strävan varit att parentessätta forskarens förförståelse i syfte att beskriva respondenternas subjektiva erfarenheter på ett så troget sätt som möjligt. Resultatet har så småningom analyserats dels utifrån forskning kring olika sociokulturella faktorer bakom preferensskapande samt även utifrån mer kognitiva förklaringsmodeller för vad vår hjärna reagerar positivt på när det kommer till musik. Med utgångspunkt i dessa teorier har resultatet strukturerats upp under fem rubriker. Under enkelhet och familjaritet kontra oväntade inslag framläggs vikten av att finna en balans mellan det enkla och familjära och det oväntade. Under tajming kontra tidlöshet behandlas betydelsen av tidsenlighet och tidsanda samtidigt som vad man skulle kunna kalla tidlös musik också diskuteras. Rubriken PR, image och budskap tar upp tankar kring hur medieexponering samt skapandet av en medveten image och ett specifikt budskap kan hjälpa poplåtar att slå igenom. Under samarbete och hårt arbete berörs betydelsen av att hitta rätt människor att arbeta med samt även hur det kanske i slutändan inte går att komma ifrån att framgång kräver hårt arbete. Slutligen pratar de intervjuade under medvetet kontra lustfyllt arbete om hur kalkylerande strategier kring låtskrivande och produktion måste paras med en lustfyllt ingång till arbete. I uppsatsen slutskede diskuteras bland annat hur den vanlig förekommande föreställningen om kreatörens suveränitet kan innebär ett förnekande av externa faktorers inflytande på framgång. Resultatets värde för musikundervisning och samhället berörs slutligen. 

  • 342.
    Nordell, Per
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Saxofon och musikgenrer: saxofonlärares arbete med genrebredd i kulturskolan2012Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Denna studie syftar till att fördjupa kunskapen om saxofonlärares syn på och metodik kring genrer och genrebreddning. Genom att undersöka hur saxofonlärare arbetar i kulturskolan vill jag se vilka undervisningsmetoder som är framgångsrika. Jag beskriver tre huvudgenrer: klassisk musik, jazzmusik samt folkmusik. Undersökningsmetoden består av kvalitativa intervjuer med tre saxofonlärare.Lärarna ansåg att begreppet genre är svårt att definiera och väljer därför andra ord i sin undervisning. De menade att genrebreddning var viktigt och tyckte att eleverna blev mer kompletta som saxofonister om de spelade i flera olika genrer. Forskningen kring området är inte omfattande, men den forskning som jag har hittat visar att en blandning av notläsning, gehörsspel och improvisation är ett framgångsrikt sätt att arbeta på, vilket också saxofonlärarna ger uttryck för.

  • 343.
    Nordfalk, Birgitta
    Kungl. Musikhögskolan.
    Sjung för livet: en studie av relationerna mellan konstnärliga mål och pedagogiska medel i Musikhögskolans i Stockholm sångundervisning1993Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 344.
    Nyberg, Johan
    Kungl. Musikhögskolan.
    Man kan aldrig kunna allt om musik - det känns verkligen stort: en pragmatisk studie om gymnasieungdomars begreppsliggörande av kunskap och lärande i musik2011Licentiatavhandling, monografi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

     In my profession as a music teacher in upper secondary school, I have often encountered students who express a dichotomy between their association of music in everyday life and music in school. This display of conflict can for instance surface when it becomes obvious to them that working with and learning music may comprise more than performative or aesthetic aspects. The purpose of this research project is to investigate into how students in Swedish Upper secondary school’s music programme conceptualize and communicate musical knowledge and learning, by using pragmatist philo- sophy and narrative inquiry and analysis. The reason for this is my belief of the need for understanding each other when it comes to learning as well as teaching. This is what constitutes the basis of a democratic society, where every voice has the right to be heard and listened to, but in which this right needs to be made possible. It is also my belief that when this is made possib- le, making your voice heard also includes a responsibility on behalf of both speaker and listener. This qualitative study has been conducted in parallel with scientific studies at the National School of Research in Education (NFS) and is based on the participation of 29 students attending 4 different schools with National and Specially designed Upper secondary school music programmes. The method for gathering of data consisted of two steps, the first being a questionnaire with open questions answered by the students on their own, which were then analyzed and used as a basis forming a interview template. In the second stage focus group interviews were conducted. The empirical data has then been analyzed using narrative analysis, and the re- sults are presented in two steps, the first being a narrative representation in the form of a dialogue between two voices: a researcher and a student. In the second step this dialogue was analyzed further in comparison with the prag- matist key concepts of experience, action and meaning, and the notion of resistance as a prerequisite for learning. Overall, the results show that re- gardless of school, form and type of programme, none of the informants state that, during their years as students in school/music education, they have been asked to reflect upon these matters before, what they regard as musical knowledge and how to learn – something they do not express any greater concern about. Furthermore, the results show that the students participating in this research conceptualize musical knowledge as a three-part combina- tion of theory, practice and expression/emotion that cannot be fully separab- le; knowledge that is manifested through action and valued differently de-pending on surroundings – hence contextualized. According to the students, musical learning in school is also dependent upon action, and is made pos- sible through the will to practice and thereby develop innate abilities. In this, curricula and teacher(s’) experience(s) are seen as key factors, while musical learning outside school is regarded as less regulated. My hope is that by gi- ving room for the students´voices to be heard, this research may be of avail to school practitioners, educators and researchers. If learning of music on a deep level is made possible through inclusion of those who are seen as lear- ners, those who are seen as teachers – as well as those who have the power to shape educational prerequisites – need to address this issue, and start ma- king it possible for music students’ voices to be heard in music education. This because – in accordance with what Deweyean pragmatism asserts – it is crucial that the teacher is the one who through his or her professionality ta- kes responsibility for making a dialogue with the students possible, and through this will be able to teach, guide and form the education in accordan- ce and balance with students’ experiences, interests and the demands of mu- sicianship as well as curricula.

  • 345.
    Nygren, Elin
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Spegling, härbärgering och grundning: en studie av tre begrepp i det terapeutiska rummet2016Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Spegling, härbärgering och grundning - En studie av tre begrepp i det terapeutiska rummet, av Elin Nygren, är en uppsats inom ramen för Magisterprogrammet i musikpedagogik med inriktning musikterapi vid Kungl. Musikhögskolan i Stockholm.

    Syftet med uppsatsen har varit att i litteraturstudier samt i intervjuer undersöka begreppen spegling, härbärgering och grundning. Intervjuerna har haft i fokus att utforska hur fyra terapeuter kliniskt använder begreppen och hur musik kan utveckla dessa. Uppsatsen grundar sig i de utvecklingspsykologiska teorierna och i Wigrams teorier om musikterapeutiska improvisationstekniker.

    Resultatdelen i uppsatsen är en sammanställning av intervjuerna efter att de bearbetats enligt modellen Tematisk analys. I denna del redovisas hur terapeuterna beskriver det metodiska användandet av begreppen anpassat efter de olika målgrupper som de arbetar med. Vid sammanställning av intervjuerna blev det tydligt att de fyra terapeuterna har en överensstämmande syn kring de tre begreppens funktion för terapeuten och en överensstämmelse i sina definitioner av dem. Det framkom också att musik i många delar är analogt med Sterns vitalitetsaffekter och kompatibelt med hur vi människor kommunicerar.

  • 346.
    Nygårds, Magnus
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    I steget mellan två läroplaner2012Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Följande undersökning handlar om hur lärare och blivande lärare ser på ämnet musik och estetiska lärprocesser i förhållande till den nya läroplanen Lgr11. Fokus för undersökningen ligger på de som undervisar eller ska undervisa i kärnämnen det vill säga svenska, engelska eller matematik i grundskolan årskurs 3–6. Metoden har varit intervjuer av tre kategorier: lärare, lärarstudenter och lärarutbildare. De intervjuades svar har sedan jämförts med Lpo94, Lgr11 och den nya lärarutbildningen (2011) för att se hur dessa fyra harmonierar med varandra. Bakgrunden till undersökningen är en frågeställning hur förutsättningarna för att integrera ämnet musik med andra ämnen ser ut i grundskolan, i samband med införandet av den nya läroplanen. Kommer det att bli lättare eller svårare att samarbeta över ämnesgränserna? Resultatet antyder att den största problematiken ligger i de nya styrdokumentens (Lgr11) utformning, vilka ökar den generella arbetsbördan för lärarna. Resultatet antyder också att den nya lärarutbildningen motarbetar den nya läroplanens syfte i vissa avseenden.

  • 347.
    Nylander, Peter
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Pentatonik för gitarrister: en studie av gitarristers pentatoniska förkunskaper inom högre musikutbildning2018Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie är att undersöka gitarrlärares syn på studenters förkunskaper inom pentatonik då de börjar inom högre musikutbildning. Metoden för studien bygger på kvalitativa intervjuer av tre erfarna gitarrpedagoger med flera decennier bakom sig inom högskola och folkhögskola. Studien har sin utgångspunkt ur ett sociokulturellt perspektiv. Resultatet visar på att lärarna uppfattar att studenter besitter förkunskaper inom pentatonik men att det finns tydliga kunskapsluckor. 

  • 348.
    Nylin, Sebastian
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Arrangering för sologitarr2018Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Detta arbetegår ut på att hitta konkreta tekniker för hur populärmusik kan arrangeras för sologitarr, specifikt inom genren fingerstyle. Utgångspunkten för arrangemangen har varit att i så stor grad som möjligt behålla de rytmiska, harmoniska och melodiska komponenter som originallåtarna innehåller.Med hjälp utav allmänna arrangeringsmetoder såväl som tekniker specifika för gitarren har arrangemangen växt fram. Digital inspelning har varit den främsta källan till dokumentation. Utöver dessa inspelningar har valda stycken noterats för analys. Detta har resulterat i fyra kompletta arrangemang och ett oavslutat. Alternativa stämningar och capotasto har i hög grad används för att bättra gitarrens kompabilitet med grundmaterialet. Genomatt manipulera stämningen efter låten behov blir det möjligt att förlägga stora delar av både melodin och ackorden på öppna strängar, vilket i min mening ger arrangemanget en större öppenhet och ett bättre flyt än om gitarrens normalstämning hade använts.I slutändan formades arrangemangen för mycket av mina egna tekniska förutsättningar, vilket lede till ett i mitt tycke alltför homogent slutresultat. Då arrangemangen endast spelats av mig har det varit svårt att separera min roll som arrangör från den som gitarrist, och vad jag själv har kunnat åstadkomma på instrumentet har dikterat slutresultatet mer än önskvärt.

  • 349.
    Nylin, Sebastian
    et al.
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Hoas, Viktor
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Engagemang och material i elgitarrundervisning: En undersökning av elgitarrlärares upplevelse av engagemang i relation till undervisningsmaterial2019Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I detta arbete undersöks det hur sex stycken elgitarrlärare på estetiskt gymnasium jobbar med engagemang i förhållande till lektionsmaterial. Syftet är att få kunskap om hur gitarrlärare på gymnasiet arbetar med lektionsmaterial för att stimulera elevens engagemang. I undersökningen intervjuades sex stycken gitarrlärare som undervisar eller har undervisat på estetiskt gymnasium. Empirin analyserades efter grundad teori och resulterade i tre stycken teorier. Första teorin visar på hur lärarnas ansvar över lektionsmaterialet är beroende av elevens engagemang eftersom eleven visar större benägenhet att själv föra fram sin utveckling ifall den har hög nivå av engagemang. Den andra teorin visar på hur lärares konstruktion eller val av material är ett resultat av en kombination av avstamp, ramar, process och mål som läraren genom många komplexa variabler behöver ta hänsyn till. Tredje teorin visar på hur lärarna ställer sig själva som komplement till de mer visuella inlärningstrender så som Youtube-videor då de anser att till exempel gehöret blir lidande samt att de använder multimedia som verktyg för att effektivisera lektionsmaterialet. Teorierna bidrar till insikt i hur elgitarrlärare på estetiskt gymnasium uppfattar engagemang och hur de anpassar sig till elevens individuella engagemang både i sitt val av material och hur de väljer att förhålla sig till materialet.

  • 350.
    Näslund, Thomas
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Jakten på ramfaktorteorin: en kritisk studie av svensk skolutveckling i ett trettioårsperspektiv; om skolans förändrade styrning och villkor för ämnen som musik2010Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
45678910 301 - 350 av 523
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf