Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
45678910 301 - 350 av 570
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 301.
    Leijonhufvud, Susanna
    Kungl. Musikhögskolan.
    Är du tondöv om du inte kan sjunga rent?2005Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 302.
    Lempiäinen, Kristoffer
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Floating: Metoder för att skriva låtar2019Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Denna rapport fokuserar på ämnet att skriva låtar med olika metoder, och handlar huvudsakligen om tre metoder som jag har använt mig av. Det tas även upp om begreppen kreativitet och flow, och hur det tillämpades kring låtskrivarprocessen. I bakgrunden presenteras det tidigare studier och litteratur som berör dessa ämnen. Som metod utgick jag ifrån Metod 1 – att få helt fritt komponera och skriva idéer, Metod 2 – att använda sig av en rytm, och Metod 3 – att skriva med struktur. Dessa metoder har tagits från Lathund För Låtskrivare och andra artiklar som berör låtskrivning. Resultatet blev att omkring 70 låtar skapades. Tio valdes ut att bli färdigställda, samt sju stycken valdes ut för konsert. Slutsatsen blev att Metod 1 användes betydligt mer än Metod 2 och 3, eftersom jag upplevde mer kreativitet och flow under den metoden. Detta tas upp mer ingående i resultat och diskussion. 

  • 303.
    Leopoldson, Max
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Improvisationsutveckling genom plankning och transkription2018Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Inom musikalisk improvisation finns mycket litteratur som tar upp metoder för att utveckla sig som improvisatör. Jag upplever att det i ämnet finns en tvetydig diskurs i huruvida musikern ska bygga sin egen röst gentemot att influeras av andra. I denna studie vill jag hämta inspiration från tre solister vars spel jag ser upp till, genom att lyssna på och lära mig solona (planka), samt skriva ner (transkribera) och analysera vilket språk och vilka improvisationsmetoder solisterna använder i sitt spel. Med hjälp av både litteratur inom improvisationsmetodik och intervjuer med musiker och pedagoger inom jazz hoppas jag få djupare förståelse och komma närmare ett svar på frågan: Är plankning och transkription bra metoder för att bli en bättre improvisatör?

    I denna studie har jag kommit fram till att plankning och transkription bidrar till nya influenser och tvingar en utanför sin bekvämlighetszon. Dessa metoder är bra komplement till att öva upp sin egen röst. Genom analys och inövning utvecklas nya verktyg att använda i sitt musicerande. Jag anser att man måste få influenser utifrån för att få idéer i sitt eget skapande. Att endast blicka in i sig själv för att hitta inspiration hämmar förståelsen för andra musiker, och förmågan att musicera och improvisera med andra musiker påverkas därefter. Att planka och transkribera för mycket kan dock hämma ens egna musikaliska idéer. Ju mer välutvecklad ens inre röst och instrumentala kunskaper är, desto mer receptiv är man för att hämta inspiration från andra musiker.

  • 304.
    Lerme, Hilda
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Att bli en medveten låtskrivare: vägen till texterna2014Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 305.
    Lerme, Hilda
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Att fånga en sång: Metoder för musikalisk instudering i sångundervisning på gymnasiet2015Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Utgångspunkten för denna undersökning är att ta reda på hur sånglärare på gymnasiet talar med elever om instudering och att få en inblick i vilka metoder de erbjuder sina elever att använda sig av när de ska lära sig en ny sång, samt att undersöka eventuella skillnader i pedagogiska infallsvinklar mellan de olika sånglärarna. Jag vill också ta reda på hur de intervjuade sånglärarna förhåller sig till läroplanen Lgy11 när det kommer till musikalisk instudering. Studien genomförs med hjälp av kvalitativa intervjuer med fem sånglärare, verksamma i gymnasieskolan i Sverige. Resultatet visar att samtliga sånglärare har skapat egna metoder för musikalisk instudering utifrån olika medierande redskap. De huvudsakliga redskap som används är texttolkning, lyssning, visuella bilder, interpretation och i viss mån notbild. En stor skillnad i de olika lärarnas instuderingsmetoder ligger i hur man ställer sig till användandet av notläsningsträning i undervisningen.

  • 306.
    Lilja, Sophie
    Kungl. Musikhögskolan.
    "Sången" i Falu Högre allm. läroverk under Anders Jobs tid1992Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 307.
    Lilja, Sophie A. Ch.
    Kungl. Musikhögskolan.
    Musikundervisningen vid några svenska högre elementarläroverk 1859-1880: relationer mellan föreskrifter och genomförande1997Licentiatavhandling, monografi (Övrigt vetenskapligt)
  • 308.
    Liljas, Juvas Marianne
    Kungl. Musikhögskolan.
    "Vad månde blifva af dessa barnen?": En studie av David Björlings pedagogik och dess bakgrund i äldre sångundervisningstraditioner2007Doktorsavhandling, monografi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    The dissertation's title is: "What is to become of these children?", a study of David Björling's way of teaching and the background to it in older traditions of teaching singing.

    During the first decades of the 1900s, David Björling formed a singing school for children with his sons. Teaching started at a sensationally early age. David Björling's methods were controversial, and were questioned. David Björling himself asserted that his methods of teaching the children were serious and would give good results, and at the same time he emphasised that teaching singing was part of the musical upbringing he wanted to give his children.

    The aim of the dissertation is to deduce the methods David Björling applied to his sons. In the study, I investigate how David Björling taught, how it was recieved and which vocal pedagogical and didactic traditions David Björling can have been inspired by in his teaching of singing.

    The presentation is based on the tradition of hermeneutical interpretation and first and foremost on Paul Ricoeur's hermeneutics.

    The results show that the school was formed in accordance with the pedagogical model we understand today as the Suzuki method. Björling is also found to have been inspired by theories of teaching children singing that were proposed at the beginning of the last century. According to the analysis of the results, David Björling is found to have roots in an older Italian tradition. The results point to recurring similarities between David Björling's methods and the Lamperti school's didactic principles.

  • 309.
    Lillqvist, Eva
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Lyssna på djupet: litteraturstudie om symbolers och symboliseringens betydelse i musikterapi2016Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Lillqvist, Eva: Lyssna på djupet – En litteraturstudie över symbolers och symboliseringens betydelse i musikterapi. Uppsats på 15 hp inom ramen för Magisterprogrammet i musikpedagogik med inriktning musikterapi vid Kungliga Musikhögskolan, KMH i Stockholm, 2016.

    Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka symbolers och symboliseringens betydelse och användning i musikterapi. Uppsatsen har en kvalitativ forskningsansats med hermeneutiskt inslag och är en deskriptiv litteraturstudie utifrån texter om psykisk ohälsa, kommunikation, symbolspråk och musikterapi. Resultaten har erhållits från texter om symbolbildning, psykisk ohälsa ur feministiskt perspektiv, musikterapins lekområde, kommunikationselement i terapeutiskt arbete och användning av symboler i musikterapi och angränsande områden. Begreppet symbol och symbolisering beskrivs från olika infallsvinklar för att i uppsatsens senare del, resultera i konkreta exempel på hur detta används i olika former av musikterapi. Den symbolterapeutiska ansatsen åskådliggörs från olika perspektiv. Konklusionerna blir en vidgad och fördjupad teoretisk förståelse av hur symboler används i terapeutiskt arbete i allmänhet och musikterapeutiskt arbete i synnerhet samt insikten att det finns en stor potential att utveckla och fördjupa i detta arbete.

  • 310.
    Lindal, Lisa
    Kungl. Musikhögskolan.
    Den estetiska processen i sångundervisning2011Studentarbete övrigt, 5 poäng / 7,5 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 311.
    Lindberg, Elin
    et al.
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Ersson, Christina
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Hur får elever motivation till att lära?: en jämförande studie av Kulturskolan och Lilla Akademien2017Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med studien var att undersöka hur elever får motivation till att lära. Hur två olika skolor, Kulturskolan och Lilla Akademien, arbetar med motivation i ämnet fiolundervisning. I studien behandlades områden som motivation, lärande och övning. Båda skolorna granskades för att påvisa om det fanns likheter och skillnader i hur elever förhåller sig till övning och motivation. Studierna är genomförda på Kulturskolan i Stockholm samt på Lilla Akademien. Studiens material har insamlats genom fältstudier och kvalitativa intervjuer. Studiens resultat indikerar att det är viktigt att elever lär sig hur de ska öva för att få progression i sitt spel, utveckla sitt lärande och få motivation. Det som även spelar stor roll i motivation, är det sociala klimatet och den positiva upplevelsen av att spela. Studien visar på att, för att nå ett professionellt spel, behövs det ett tydligt mål.

  • 312.
    Lindberg, Hanna
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Hoppas att du har förstått: Om multisensoriskt arbete med grundläggande sångteknik i kör2019Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Körrepetitionen är en gruppundervisningssituation där samtliga korister förväntas lära utifrån samma förutsättningar, trots att vi människor har olika sätt att tänka samt föredrar olika slags metoder och instruktioner. De fakta att många av röstinstrumentets delar sitter gömda inne i kroppen samt att eventuella missförstånd kan leda till långvariga röstproblem gör körledarens uppgift utmanande.

    I det här arbetet undersöktes resultatet av multisensoriska tillvägagångssätt i arbete med röst- vård och grundläggande sångteknik i kör. Ett multisensoriskt övningspass utformades och testades på medlemmarna i två blandade vuxenkörer, som sedan fick fylla i ett frågeformulär i form av en digital enkät. Enkätsvaren visade på att majoriteten av respondenterna uppfattade ledarens syfte med övningarna samt uppskattade övningspassets variation. De flesta angav att de föredrog övningsmomenten med taktil och kinestetisk stimulering. Kanske eftersom dessa tydligt frångick de vanligaste metoderna för arbete med sångteknik i kör. Resultatet argumen- terar för varierad och mångsidig undervisning som tillgodoser olika personers sätt att lära.

  • 313.
    Lindberg, Hanna
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Röstens fysioterapi: om förebyggande och kurativt arbete mot röststörningar orsakade av ihållande muskelspänningar2020Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Muskuloskeletala besvär som triggerpunkter eller generellt ökad muskeltonus utgör ett stort hälsoproblem i dagens samhälle. Spända axlar och käkar är exempel på reflexmässiga skyddsreaktioner vid negativ, okontrollerbar stress. Sådana ihållande muskelspänningar kan på flera sätt hämma sångrösten samt orsaka röststörningar. I det här arbetet har fyra personer, som i sin tur representerar olika discipliner vad gäller arbete med röst, intervjuats; en sångpedagog, en logonom, en logoped och en fysioterapeut. Detta i syfte att belysa hur ihållande muskelspänningar kan påverka sångrösten samt på vilka sätt sångare kan motverka röststörningar orsakade av muskelspänningar.

    Utifrån en fenomenografisk ansats gjordes insamlingen av forskningsmaterial genom kvalitativa intervjuer med låg grad av standardisering och struktur. Därefter användes fenomenografiska analysmetoder vilka bland annat visade på att muskelspänningar hos sångare ofta förekommer i nacke, käke och tunga samt att ihållande muskelspänningar kan ge upphov till symtom som minskat tonomfång, minskad uthållighet och värk eller smärta i nacke, huvud och hals. De kan även leda till kompensatoriska beteenden som exempelvis förändrad sångteknik. Sångare under stress bör vara extra vaksamma då de psykologiska faktorerna har stor inverkan på kroppens muskeltonus. Röststörningar orsakade av ihållande muskelspänningar kan bland annat motverkas genom fysisk träning och stretch samt ökad medvetenhet om god sångteknik och röstfysiologi.

  • 314.
    Lindberg Karlsson, Gunilla
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Räcker gruppundervisning?: En jämförelse mellan professionella orkestermusikers tidiga studier och Kulturskoleutredningens undervisningsmål2018Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    43 musiker i 4 olika professionella orkestrar i Sverige har deltagit i en enkätstudie med syftet att kartlägga omfattningen av deras individuella respektive gruppbaserade undervisning innan de påbörjat högre musikstudier. Ingen i den undersökta gruppen hade enbart haft gruppundervisning innan högre musikstudier. Endast 3 av 43 undersökta musiker har någon gång haft uteslutande gruppundervisning och då har det endast rört sig om musikstudier i de allra yngsta åldrarna, upp till 10 år. Resultatet av studien visar att Kulturskoleutredningens (SOU 2016:69) förslag att elever ska utöva konstuttryck i första hand i grupp kan minska möjligheten för elever att få en utbildning som kan leda till en professionell karriär. Kulturskolans roll som enda institution i Sverige som kan erbjuda barn subventionerad instrumentalutbildning diskuteras. Om Kulturskoleutredningens förslag om mer gruppundervisning leder till att yrkesförberedande studier endast finns inom privatfinansierade skolor minskar likvärdigheten i musikutbildning för barn.

  • 315.
    Lindberg, Maria
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Kommunikativa handlingsmönster i enskild sångundervisning: observationsstudie av tre sångpedagoger på gymnasiets estetiska program2015Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Studiens syfte är att undersöka på vilka sätt sångpedagogerna kommunicerar med eleven: vilka kommunikativa verktyg använder sångpedagogen och hur kombineras dessa i olika handlingsmönster. Studien begränsas till att analysera den del av sånglektionen som specifikt handlar om övningar. Studien analyserar inte kommunikationens effektivitet, utan fokus ligger på att kartlägga kommunikationen i tidigare nämnda del av lektionen. Analysen visar på tre typer av handlingar: inramning, inspiration och återkoppling. I dessa handlingar är fyra olika handlingsmönster vanligast förekommande: spegling, överdrift, markör och erbjudande. I handlingsmönstren använder sig sångpedagogen av olika kommunikativa verktyg. Dessa kombineras på olika sätt beroende på sammanhang, kommunikatörerna och innehållet i kommunikationen. Den enskilda sånglektionen är en lärandemiljö där sångpedagogen är viktig för den kunskap som erbjuds eleven. Kunskap förmedlas med hjälp av olika typer av kommunikativa verktyg såsom ord, gester och minspel.

  • 316.
    Lindberg, Maria
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Strategier för gruppundervisning i sång: observationsstudie av sångundervisning på kulturskola och gymnasium2016Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    The study examines strategies used by voice coaches in small groups and how they apply cultural-mediating tools. The analysis is primarily based on Hultberg’s theory of cultural-psychological model of musical learning by making music (2009). However, here the strategies are defined as cultural tools through which knowledge is mediated, rather than as part of the framework.  Three voice coaches have been observed through video recordings: two at Swedish kommunala kulturskolor (municipal cultural schools) and one at a gymnasium’s (high school) arts program. The study focuses on similarities rather than differences between the voice coaches. According to the study, the voice coaches use ten thematically different strategies, which they combine in different ways and together with other kinds of cultural-mediating tools. The strategies are: routine, questions, placement, mirroring, focusing, openness, peer resources, listening and performance, body awareness, and happiness. According to the analysis, it is possible to adapt the education to the individual abilities of each student through the use of these strategies. In addition, the distributed knowledge becomes an asset for the individual student as well as for the group through interaction. 

  • 317.
    Lindberg, Mats
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Hur skiljer sig musikaliskt kunskapande och musicerande åt mellan självlärda och skolade musiker?2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie är att undersöka skolade och icke skolade

    yrkesmusikers syn på sitt eget lärande, övande och musicerande. Studien

    grundas i huvudsak på den halvstrukturerade intervjuformen med fyra

    yrkesmusiker verksamma främst inom det kommersiella musikfältet så som

    blues, pop, rock, underhållningsmusik och i viss mån även jazz.

    Undersökningen visar att det råder vissa skillnader mellan de båda

    gruppernas syn på sin egen musikövning. Den oskolade gruppen tog väldigt

    tidigt avstånd från traditionell lärarledd musikundervisning som verkade

    hämmande på deras egen drivkraft, passion och skaparglädje. Konsekvensen

    blev att inte behärska notläsning och musikteori samt att den individuella

    övningen blev mycket ostrukturerad och tidskrävande, något de ångrar

    mycket idag. Den skolade gruppen hade inte en lika tydlig och självständig

    inställning till sitt musicerande i tidig ålder men fick däremot en musikalisk

    drivkraft av att lära sig strukturerad övning och musikteori. Min studie visar

    på olika aspekter som kan ge bäring åt att utveckla hjälpmedel och metoder i

    en undervisningssituation där traditionella musikundervisningsmetoder

    påvisar begränsningar.

  • 318.
    Lindeborg, Ronny
    Kungl. Musikhögskolan.
    Örats skolning: Radiokonservatoriet och musikbildningsarbetet2006Doktorsavhandling, monografi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    This dissertation has the main purpose of analysing the biggest single musical educational project in Sweden, so far, Radiokonservatoriet (the Radio Conservatory) from an educational perspective. The project was planned and carried out in 1965–68. This was a time of change in Swedish society. The economy was stronger than ever which had made it possible to let education expand explosively.

    At the same time, the subject of music in schools was in trouble since the previous and obvious religious legitimacy had faded with secularisation. A lack of music teachers and a lack of relevant higher education in music were well known problems. The expectations were high on an educational project that was going to use media and new methods. Musicology was supposed to build the core of music teaching. In spite of the tough education with three new programmes every week, 132 students managed to conclude all the three courses and were awarded a diploma.

    In the analysis, I have used concepts from the theory of distance education. With great distance between teacher and pupil, the former has to create strong ”structure” and explicit declarations of how the material is formed in the sense of selection and progression. On the other hand, great distance creates a free space where the pupil can choose autonomously: where, when, and what to study.

    The Radio Conservatory was well aware of the pedagogic imperatives of the time: ”activity” and ”integration”. The included exercises show different activities of registering, analytic and creative kinds. Singing and playing instruments were not included as ”activities”. The integration of the project consisted of the fact that the three courses were given simultaneously. This gave advantages, but made the education extensive and disregarded the intention of blending different school subjects, which was the established pedagogic intention.

    The essentialistic striving to create a music subject built on musicology was fruitless. In the 1970s the interest in material theories and teaching content was marginalised in favour of formal theories. My proposal is that both these sides of interest, the material and the formal side of music education, should be balanced.

  • 319.
    Lindell, Samuel
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Kreativitet i gruppundervisning: instrumentallärares strategier för individualisering i heterogena elevgrupper2019Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Denna studie syftar till att undersöka instrumentallärares syn på individualisering för elever i gruppundervisningssituationer i de fall gruppen kan betraktas som heterogen i ett eller flera avseenden. Samtidigt undersöks även för- och nackdelar med både gruppundervisning och individuell undervisning. Som metod används kvalitativa semistrukturerade intervjuer med två verksamma instrumentallärare och observationer av två grupplektioner med dessa lärare.

    Empirin från denna studie har jämförts med tidigare studier inom ämnet. Den tidigare forskning som granskats har delats in i tre delar – gruppundervisning som undervisningsform, individualisering i gruppundervisning samt kreativitet och dess roll inom musikundervisning.

    Resultatet från studien visar att instrumentallärare använder sig av flera pedagogiska strategier för att främja individualisering och kreativa uttryck i heterogena elevgrupper. Exempel på strategier som framkom innefattar vikten av lärarens förmåga till flexibilitet och individanpassning, fasta ramar som verktyg för att möjliggöra elevers kreativa uttryck och betydelsen av sociala upplevelser för att stärka den sociala sammanhållningen i en grupp. Utfallet pekar även på flera för- och nackdelar med såväl gruppundervisning som individuell undervisning. Informanterna menar dock att det skulle vara önskvärt att ge både individuell och gruppundervisning till alla elever. Studien visar att möjlighet till kreativa uttryck spelar en avgörande roll för att främja elevers musikaliska och sociala utveckling.

  • 320.
    Lindqwist, Maria
    Kungl. Musikhögskolan.
    Att nå ut med musik: de nya vägarna mellan musikskaparen och lyssnaren2011Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Detta arbete syftar till att ge svar på några av de frågor man som artist kan ha inför en skivlansering. Arbetet är av samtidsskildrande art med en historisk tillbakablick till varför vi idag står där vi står när det handlar om skivindustri, lansering, ekonomisk vinst och exponering för musik. Stor vikt har lagts vid att hitta fakta kring artistens ekonomiska förutsättningar i en tid där de traditionella musikmedierna på marknaden har fått ge vika till förmån för nya. I mitt arbete har jag även intervjuat artister som idag står inför samma val som jag själv angående lansering och analyserat intervjuerna i förhållande till aktuella artiklar i ämnet. Av min undersökning kan jag bland annat dra slutsatserna att CD‐skivan fortfarande har ett värde på marknaden, att man som artist bör göra något uppseendeväckande vid en lansering för att sticka ut ur mängden samt att det kan vara av vikt att ha en klar bild av sin tilltänkta målgrupp för att kunna skapa ett personligt band till sin publik.

  • 321.
    Lindén, Christopher
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Co-writing eller självständigt låtskrivande2020Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med detta arbete är att undersöka om och hur den kreativa processen skiljer sig åt när jag skriver musik självständigt eller ihop med andra, så kallad co-writing. Även hur ramverk och begränsningar påverkar kreativiteten har varit av intresse. Under arbetets gång har jag skrivit musik självständigt och i sessioner med andra och fört loggbok över mina upplevelser och tankar. Loggboken har varit underlaget för min analys och resultat. Resultatet visar att co-writing är en metod som fungerar bra för mig. Arbetsformen innebar att processen blev mer effektiv, mindre präglad av självtvivel och mer lustfylld än när jag skrev musik självständigt. Den visar också att begränsningar så som tidsramar eller att skriva för ett visst antal instrument kan fungera som en katalysator för kreativitet. 

  • 322.
    Linnros, Emma
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Livspusslet: vägen till två genomarbetade låtar2014Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 323.
    Ljungkvist, Carl-Mikael
    Kungl. Musikhögskolan.
    Gitarrpedagoger: en jämförelsestudie2007Studentarbete övrigt, 5 poäng / 7,5 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 324.
    Lombard, Janet
    Kungl. Musikhögskolan.
    Musikläroplaner och undervisning i fyra engelskspråkiga fristående skolor i Stockholmsområdet1995Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 325.
    Lorentzi, Ebba
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Keyboardist eller pianist?: en jämförelse mellan två musikerroller2018Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med undersökningen är att jämföra keyboardistrollen med pianistrollen samt undersöka vad keyboard-musicerande innebär idag genom att utgå från tre perspektiv; musikerroller, ljudteknik och bransch. Musikerroller syftar på relationen mellan pianistrollen och keyboardistrollen. Ljudteknik handlar om de tekniska kunskaper och hantverket som måste innehas av en keyboardist. Bransch berör framtid och utveckling i musiklivet som sedan följs av en diskussion om hur pianoundervisningen kan komma att se ut i framtiden.

    Studien genomfördes med en intervjudel där tre aktiva musiker intervjuades var för sig. Den andra metoddelen bestod i att jag dokumenterade min förberedelse inför en konsert där jag agerade både keyboardist och pianist.

    Resultatet visar bland annat att keyboard-musicerande idag framförallt innebär att avsätta förberedelsetid för programmering och lära sig hantverket, ha en vilja att utvecklas inom ljudteknik och känna att det finns ett intresse i den delen av musicerandet.

  • 326.
    Lundberg, Robin
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    En jämförelse mellan traditionell sånguppvärmning och fysisk träning före sång: Fyra fallstudier2020Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    En traditionell sånguppvärmning består ofta av att man fonerar (bildar ljud) olika frekvenser (Hz) med varierande ljudstyrka (dB SPL). I viss mån utförs även uppvärmningsövningar såsom stretch av nacke och olika kroppsliga rörelser för att öka blodcirkulationen. En del sångpedagoger förespråkar träning före sång. Några fördelar med fysisk träning före sång kan vara ökat luftflöde, sänkt ”Phonation Threshold Pressure” (PTP) och högre tonsäkerhet. Det finns även studier som visar fördelar med en traditionell sånguppvärmning däribland högre tonsäkerhet och en sänkning av PTP. I denna uppsats undersöks hur fysisk träning fungerar som sånguppvärmning och att jämföra detta med en traditionell sånguppvärmning. Fyra testpersoner rekryterades till studien via personliga kontakter, samtliga män och i 30-årsåldern. Personerna utförde två tester vid två olika tillfällen vardera enligt en counterbalance strategi, det vill säga att två av personerna utförde en traditionell uppvärmning vid det första testtillfället och de andra två utförde en fysisk uppvärmning vid det första testtillfället. Efter att ha utfört en uppvärmning fick de sjunga en sång, utföra en ”Voice range profile” (VRP) samt skatta sina egna upplevelser av testtillfället via enkät. Eftersom det ingick fyra personer i undersökningen går det inte att dra några generella slutsatser men i studien sjöng alla med svagare ljudstyrka (dB SPL) efter utförandet av den fysiska uppvärmningen. Detta kan tyda på en sänkning av PTP. Alla testpersoner hade även ett större frekvensomfång (Hz) efter den fysiska uppvärmningen. Tre av fyra sjöng med högre amplitud (dB SPL) och hade även ett större omfång gällande dB SPL efter den traditionella uppvärmningen. Föreliggande studie visar på fördelar med både den fysiska uppvärmningen och den traditionella. Den som svarade bäst på den fysiska uppvärmningen var den mest erfarne sångaren.

  • 327.
    Lundberg, Robin
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle. Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik- och medieproduktion.
    Fysisk träning som sånguppvärmning: En fallstudie2019Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Denna uppsats ämnar ta reda på hur fysisk träning fungerar som sånguppvärmning på en van sångare. Tidigare forskning har visat övervägande positiva effekter av fysisk träning sånguppvärmning, men de flesta tidigare studierna fokuserar på kvinnliga sångare. Denna uppsats är en pilotstudie och är således en test av metod inför kommande större studie. En testperson i 28 års-ålder rekryterades via bekvämlighetsurval till studien. Han utförde två olika typer av sånguppvärmningar vid två olika testtillfällen, en traditionell sånguppvärmning samt en fysisk träning som uppvärmning. Därefter sjöng han en sång som spelades in i musikstudio för att sedan fylla i en enkät som innehöll frågor om hur han upplevde att hans röst kändes vid framförandet av sången. Svaren från enkäten visar att testpersonen upplevde att han hade en större och tätare klang, han hade mer vibrato och var mer egaliserad i registerövergångar efter att ha utfört den fysiska träningen som uppvärmning. Endast en testperson ingår i denna studie vilket gör att det inte är rimligt att dra allomfattande slutsatser från resultatet. Metoden i sin helhet fungerar väl, det kan dock vara lämpligt att göra ändringar gällande antalet testpersoner samt utformningen av den fysiska träningen i kommande studier.

  • 328.
    Lundgren, Anna
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Musik, idrott och prestation2012Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Detta arbete består av en undersökning om hur en musiklärare och en idrottstränare jobbar med deras elever respektive spelare inför en prestation. Undersökningen inkluderar också hur musikläraren och idrottstränaren jobbar med efterarbetet av en prestation. Genom kvalitativa intervjuer och observationer har jag undersökt deras olika metoder. Resultaten visar att både musikläraren och idrottstränaren jobbar aktivt med både förberedelden och efterarbetet av prestationen. Det finns många likheter och olikheter i deras undervisningsprocess som kommer fram i resultaten. Men det går inte utifrån resultaten att dra några generella slutsater som likheter och olikheter för arbete med prestationer inom musik respektive sport.

  • 329.
    Lundgren, Hampus
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Iscensätta övning: gitarrlärares iscensättande av övningsstrategier på enskilda gitarrlektioner2017Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Studiens syfte var att undersöka och analysera hur gitarrlärare iscensätter övningsstrategier i enskild undervisning på gymnasial nivå eller motsvarande. I studien har ett multimodalt och designteoretiskt perspektiv använts. Relevant har varit att observera hur lärare, medvetet eller omedvetet, använder olika teckensystem för att gestalta tänkbara övningsstrategier i undervisningssituationer. I studien har videoobservation använts som metod och tre gitarrlärare har observerats vid varsitt lektionstillfälle. Urvalet har bestått av lärare från två olika musikskolor samt en privatlärare. Undervisningen har bedömts vara på gymnasial nivå eller högre. Resultatet belyser på vilket sätt många olika teckensystem används parallellt för iscensättandet, och vilka typer av strategier de kan sägas representera. I studien identifieras två huvudtyper av iscensättande; det performancebaserade och det pedagogiska. I studiens avslutande diskussion problematiseras hur dessa kan ha potentiella för- och nackdelar för enskilt övande.

  • 330.
    Lundgren, Jennie
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Att bereda plats för lärande. Tre rytmiklärares uppfattningar om olika vägar till inlärning2007Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 331.
    Lundin, Mathias
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Hammondorgeln i musikundervisning: En intervjustudie2019Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Det har dykt upp en mängd nya s.k. Hammondkloner på marknaden i försök att digitalt återskapa Hammondsoundet. Syftet med denna studie är att utforska om Hammondorgeln har ersatts av digitala Hammondkloner i musikutbildning på högskola, folkhögskola och inom privatundervisningen i Sverige. Studien genomfördes metodiskt med tre kvalitativa forskningsintervjuer och observation av två privatundervisningar i Hammondorgel. Resultatet är att det går att utbilda sig i att spela Hammondorgel B3 med Leslie 122 på högskola och inom privatundervisning i Sverige och att Hammondorgeln ännu inte har ersatts helt av Hammondkloner i undervisning i att spela Hammondorgel. Det är däremot ovisst huruvida man kan utbilda sig att spela riktig Hammondorgel på folkhögskola av det som framgår utav min forskning.

  • 332.
    Lundqvist, Mathias
    Kungl. Musikhögskolan.
    Harmonikens formbildande roll i senromantisk musik: studier av ett antal symfoniska satser i sonatform1998Studentarbete övrigt, 5 poäng / 7,5 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 333.
    Lundström, Maria
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    ”Jag kan se musik i allt”: studenters upplevelser av rytmikens påverkan på deras konstnärliga utveckling2015Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Den här undersökningen beskriver hur en del av de studenter som deltog i rytmikundervisning vid Kungl. Musikhögskolan i Stockholm under åren 2009- 2014 upplevde rytmikämnets påverkan på deras egen konstnärliga utveckling. Undersökningen har genomförts utifrån praxis i det som kallas grundad teori (grounded theory). De data som ligger till grund för undersökningen har samlats in genom intervjuer i fokusgrupper, där ämnen som konstnärlighet inom rytmiken, lärarrollen, undervisningssituationen och andra aspekter diskuterades. Genom analys av intervjudata formuleras i denna undersökning en grundad teori om hur deltagarnas konstnärlighet utvecklades av att ha rytmik, och hur det kommer sig att metoden kan ha den här effekten på sina utövare.

  • 334.
    Lundström, Maria
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Resilient musik: ett perspektiv på hållbart musicerande2013Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Resiliens är ett begrepp som används inom ekologin för att beskriva socio-ekologiska systems förmåga att stå emot eller återhämta sig från påfrestningar. Detta arbete utforskar möjligheten att applicera tankar och teorier om resiliens på musikskapande, utifrån mitt eget musicerande, och prövar hur ett resilient perspektiv kan stärka och berika musikalisk verksamhet.

  • 335.
    Luomala, Markus
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för komposition, dirigering och musikteori.
    The conductor as part of a creative process: Case: Students composing for a student orchestra2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 336.
    Löfberg, Anton
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    I dirigentens verktyglåda2019Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med detta arbete är att undersöka vilka redskap två dirigenter använder under orkesterrepetitioner, hur deras repetitionsteknik är utformad, samt att undersöka hur för- och efterarbetet sker. Metoderna var observationer under repetitioner, enkät till musikerna i orkestern samt intervjuer med dirigenterna som analyserades med hjälp av tematisk analys. Resultatet visar bland annat att dirigenterna i undersökningen använde sig av snarlika fysiska och intellektuella redskap och att skillnaden i deras repetitionsteknik låg i en dirigents önskan att vara mer effektiv under repetitionen. Arbetet synliggör vilken påverkan dirigentens repetitionsteknik och användandet av olika redskap har på orkestern, samt att om redskapen används på oreflekterat sätt kan de skapa hinder för andra redskap och orkestern.  

  • 337.
    Löfberg, Anton
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Är det så jag låter?: hur inspelning kan ge elever insikt i sitt musikaliska lärande2018Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med detta arbete var att undersöka om man med inspelning som verktyg kunde vidareutveckla musikaliska kvalitéer som upptäckes genom att lyssna på sig själv via en inspelning. Ifall detta verktyg kunde skapa motivation till lärande undersöktes också. Detta har gjorts genom att spela in två elever vid tre olika tillfällen vardera. Efter varje tillfälle har eleverna fått lyssna på sin inspelning och hitta något som de vill utveckla, för att sedan komma på hur de ska öva det momentet. Elevernas tankar skrevs både ner i en loggbok och spelades in. Efter alla inspelningstillfällen var klara gjordes enskilda intervjuer med eleverna. Arbetet resulterade i slutsatsen att man kunde använda inspelningen som verktyg för att vidareutveckla musikaliska kvalitéer. Eleverna uttryckte också att metoden var ett bra verktyg för dem att få insikt i vad de skulle kunna utveckla i sin egna musikalitet. Resultatet visade också på att verktyget kunde leda till motivation. 

  • 338.
    Lönn, Jesper
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Bortom tekniken: musikaliskt uttryck inom trumsetsundervisning2017Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 339.
    Lövfbom, Christina
    Kungl. Musikhögskolan.
    Gehörsundervisning i skolan1987Studentarbete övrigt, 5 poäng / 7,5 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 340.
    Majeed, Alan
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för folkmusik.
    Middle Eastern Violin Method: A Method for Teaching and Transcribing Middle Eastern Music2019Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

            My project is first and foremost about developing a pedagogical method for teaching Middle Eastern folk and classical music on the violin. As a secondary goal, I want to know if my own playing could benefit from applying such a method and become more skilled in expressing myself artistically on my instrument.  In order to achieve this, first, I have transcribed and notated music from different music styles of the Middle East, including Kurdish, Persian, Arabic and Turkish music and described the specific traits of these different styles. Then, I have created a method of how to represent different stylistically important elements in the music, e.g. the most popular ornaments used in this music, as well as finding new ways of representing them by new symbols. Finally, I have devised exercises for learning and perfecting these style elements, such as ornaments. 

     

           There is no well-established method for teaching the Middle Eastern styles of violin playing (Eilenberg, 1993). This fact makes it challenging for students to learn and pass on the tradition. Unlike Western Classical music, Middle Eastern music involves using different modal systems, including scales with quarter tones. The modes and corresponding scales are called Maqam and there are a great many of them. (Todorov, 2018)A violinist playing this style of music, usually uses intricate ornamentations in playing on these scales when making an extemporization or improvisation on the maqam, called Taksim. Not having a method for this complicated music style, makes a new learner to rely solely on learning by ear and learn through imitation, which is today often performed by listening to recorded sources. In my personal experience, it took many years of careful listening and imitating to learn how to play Middle Eastern music on the violin.

     

           As an accomplished violinist and teacher, now I want to establish and develop my method so students can take advantage of it and learn this music more thoroughly, faster and become more accomplished in expressing themselves within the style. My hope is that this method will help preserve the Middle Eastern style of violin playing and make it easier to pass on to the next generations. Furthermore, the method will also help an interested foreigner to understand and potentially learn Middle Eastern music on the violin.

    Thus, my research interest is to investigate in what way I can describe, notate the pertinent stylistic elements of the music for to develop a ‘Method for oriental violin playing’, including notations, exercises, and teaching process, that can make a musician understand the Middle Eastern music styles and learn to play them. The ultimate aim is to pass the tradition easier and faster, giving aspiring violinists possibility to develop their violin playing within this field. Hopefully, from notating and transcribing these styles the tradition can be preserved. A specific question is also to investigate the usefulness of the method for groups of violins. 

     Secondary research interest is to investigate how this work might influence the development of my own playing, in terms of technique and expressing. 

     

    Summary of research questions: 

     

    -              How can I describe and notate the Middle Eastern violin styles with details?

    -              What are the most important stylistic elements and techniques? 

    -              How can I teach this music?

    -              How can I pass on the tradition faster and easier with the help of a method in a way that develops the field of Middle Eastern violin styles?

    -              Can I develop my own playing and artistic skills by applying exercises for stylistic features? 

  • 341.
    Manell, Anna
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Sponsring av kultur- och musikskola2009Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 342.
    Mannberg, Mikael
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Motorik ur ett gitarrpedagogiskt perspektiv2020Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 343.
    Martin-Löf, Cecilia
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Pojkröst och flickröst, är det någon skillnad?2007Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 344.
    Martinsson, Anna
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Hur bedömning påverkar upplevelser av skapande hos elever på gymnasieinriktiningen Singer/Songwriter2020Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie var att försöka förstå hur elever som studerar på Singer/Songwriterprogrammet upplever att bedömning påverkar deras musikskapande. Genom fyra kvalitativa intervjuer med elever som studerar på Singer/Songwriter har jag sökt efter elevernas egna beskrivningar av deras upplevelser av skapande kopplat till bedömning. Materialet från intervjuerna analyserades sedan med hjälp av begrepp och teori från symbolisk interaktionism där fokus ligger på människan och dennes upplevelse. Deweys teorier om lärande har legat till grund för hela studien. Studien visar att eleverna som intervjuades upplevde att betyg inte är något viktigt i deras undervisning. Enligt eleverna är det inte betyg som motiverar dem trots att flera av dem har höga betyg i musikkurser. Motivationen kommer ifrån att det är roligt att musicera och att lära sig. Studien visar också att både kreativitet och betyg kan betyda olika saker för olika elever. Lärare kan ta till sig att elevers motivation gynnas av glädjen i musiken och att elever befinner sig i olika roller som påverkar deras sätt att se på sin undervisning. 

  • 345.
    Martinsson, Anna
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Hur skriver jag en visa jag vill höra?: En analys av vistexter med syftet att ta fram en mall för skapandet av en vistext.2019Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Mitt arbete har handlat om att ta fram en mall för att skriva en egen vistext. För att börja mitt arbete ville jag ta reda på hur jag definierar en visa, om jag kan skilja texten och musiken åt i en visa och hur jag kan definiera vad jag tycker är ”bra”. Jag upptäckte att det inte fanns så mycket material att hitta kring hur jag skulle kunna gå tillväga för att skriva en egen vistext. Därför blev syftet med mitt arbete att svara på dessa frågeställningar: ”Vilka gemensamma nämnare finns det i de vistexter jag själv anser är ”bra”?” och ”Hur skulle en mall kunna se ut för att skriva en vistext, baserat på de gemensamma nämnarna?” Som metod valde jag att analysera texterna i fyra visor som jag själv tycker om. Dessa analyserade jag med hjälp av de så kallade metafunktionerna. De fyra visor jag valde var Trubbel, Flickan och kråkan, I den stora sorgens famn och Är du fortfarande arg. Mitt resultat blev att det fanns en del gemensamma nämnare i texterna hos de fyra visor jag analyserat. Det fanns likheter i användning av rim, melodirepetition, användning av jag/du perspektivet och att ha med någonting som berör i texten. De gemensamma nämnare använde jag mig sedan av som en mall för att skriva en egen vistext. Min egen visa blev en sång som jag själv tycker väldigt mycket om. Visan som jag skrev utifrån min analys visade på att det går att skapa en mall för att skriva en vistext. Att arbeta med att skapa mallen gav mig också en bättre överblick över min egen skaparprocess och varför jag skapar. Däremot räcker inte min mall till för hela processen i skapandet eftersom den inte täcker in hur själva idén till en låt kommer till. Mallen skulle kunna användas i ett pedagogiskt syfte framöver och det vore en intressant komplettering att undersöka närmare hur själva startidéen för en låt kommer till. 

  • 346.
    Martinsson, Camilla
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Att börja med sopran- eller altblockflöjt. Vad är bäst för eleven?2009Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 347.
    Martinsson, Helena
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Instrumentdöden - vem bryr sig?: udda instruments förutsättningar i musik- och kulturskolan2014Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med studien har varit att ta reda på hur arbetsförhållanden på olika musik- och kulturskolor, där några pedagoger verkar eller ha verkat, påverkar återväxten för instrumenten oboe och fagott. Intervjuer har genomförts med två aktiva pedagoger och en före detta pedagog. Erfarenheter visar att det kan vara svårt att rektytera dessa instrument till orkesterkurser för unga. Ett antagande gjordes i studien att förutsättningarna på musik- och kulturskolorna för dessa instrument inte är det bästa vilket var vägledande för undersökningen. Resultatet av studien visar att intervjuade pedagoger på dessa instrument brottas med en hel rad problem såsom dåliga lokaler, för kort undervisningstid, få elever som kräver många olika timanställningar och många tidskrävande resor. Den visar också att anpassning har skett till olika förhållanden på olika skolor där även rekryteringen ser olika ut. Problematiken kan härledas till för knappa ekonomiska resurser, avsaknaden av en nationell struktur för musikens utveckling, eller chefers ointresse, okunskap eller avsaknad av uppdrag från politiskt håll att ta ansvar för en god kvalitativ utveckling som leder till mångfald och ett levande musikliv.

  • 348.
    Masman, Ann-Louise
    Kungl. Musikhögskolan.
    Sångspråket: sångpedagogers gemensamma språk, finns det?2007Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 349.
    Melander, Julia
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Vokal Mångsidighet: Gymnasieelevers röster om genrebred undervisning2019Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Med en bakgrund inom både klassisk sång och sång inom populärmusikgenrer har jag själv upplevt svårigheter med vokal mångsidighet och genrebredd över genrer som är sångtekniskt och interpretationsmässigt olika. Syftet med denna studie är att undersöka hur det arbetas med ’vokal mångsidighet’ på det estetiska programmet i svenska gymnasieskolor med fokus på elevperspektivet. Studien har genomförts genom en enkät som har skickats ut till 50 gymnasieelever på åtta olika skolor som går tredje året på estetiska programmet med sång som huvudinstrument. Studien visar på att val av repertoar till stor del är intressedrivet, att populärmusikgenrer verkar få större utrymme i undervisningen än klassisk sång och att de flesta eleverna tycker att genrebredd är viktigt. Studien visar också på att arbetet i gymnasieskolan fokuserar mycket på sångteknik och att det läggs vikt på sångteknik som kan kopplas till både klassisk sång och sång inom populärmusikgenrer. Min studie kan bidra till en inblick i elevernas syn på arbete med vokal mångsidighet.  

  • 350.
    Mellesmo, Anna
    Kungl. Musikhögskolan.
    Rytmiklärarutbildning och verksamhetsområden: en utvärdering av examinerade 1985-951997Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
45678910 301 - 350 av 570
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf