Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
45678910 301 - 350 av 629
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 301.
    Kolterud, Lena
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Improvisation - en rörelse framåt: improvisationens roll i förhållande till lärande och musikalisk utveckling2017Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Denna studie undersöker improvisationens roll i pedagogiska sammanhang i förhållande till lärande och musikalisk utveckling. För att få insikt i hur improvisation kan användas i musikundervisning har intervjuer gjorts med tre personer med gedigen kompetens och erfarenhet om och av improvisation såväl när det gäller eget utövande som i pedagogiska sammanhang. Alla tre informanter jobbar som pedagoger på en musikhögskola. Studien utgår ifrån en generell frågeställning rörande improvisation i musikundervisning. Samtidigt finns även avsikten att genom resultaten av studien försöka förstå vad improvisation kan bidra med mer specifikt i sångundervisning. I analysen av resultaten stöd tagits av delar ur Lev Vygotskijs kulturhistoriska teori om utveckling och lärande, rörande fantasi och kreativitet för att kunna ringa in improvisationens betydelse i musikalisk utveckling.

    Resultatet visar på att informanternas gemensamma uppfattning är att studenterna genom improvisatoriska övningar utvecklar både sin egen skapande drivkraft genom att använda den kreativa förmågan, och kommunikationen i musicerandet. Närmare visar undersökningen hur pedagoger via konkret utformade improvisationsövningar kan skapa förutsättningar för studenten att öva på olika musikaliska parametrar och så även forma det personliga uttrycket. Resultatet i denna studie kan ha en betydande roll i en möjligt kommande utformning av improvisation som konkret metod i musikutbildning, med fokus på att utveckla det personliga uttrycket.

    Utmaningen med analysarbetet rörande ämnesvalet improvisation var att intervjuerna förde med sig fler abstrakta begrepp så som; fritt flöde, resonans och impuls. Rörande improvisationens kognitiva inverkan i relation till utveckling och lärande skulle vidare forskning kunna bidra till att konkretisera dessa abstrakta begrepp och därmed skapa förutsättningar för vidareutveckling av improvisation i undervisningssammanhang.

  • 302.
    Konefal, Magdalena
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Sångskolning och personligt sound2014Studentarbete övrigt, 5 poäng / 7,5 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Denna uppsats behandlar musikalisk personlighet uttryckt genom rösten i förhållande till sångskolning. Syftet är att undersöka hur sångpedagoger verbaliserar området kring personligt och skolat sound. För att utforska hur sångpedagogerna ser på sångskolningens påverkan på röstsound har jag gjort intervjuer med tre sångpedagoger som undervisar i afro- och populärmusikgenrer. Resultatet visar att en mängd olika faktorer spelar in på hur elever kommer att låta. Sångpedagoger med sina respektive sångmetodiska och musikermässiga ideal, media med dess flödande musikutbud, elevernas röstförutsättningar samt värderingen av det egna lärandet i förhållande till olika läromiljöer är alla exempel på faktorer som påverkar sångarens sound. Dom olika faktorerna påverkar eleverna både individuellt och i samspel med varandra. Kunskapen och medvetenheten om dessa olika faktorers inverkan på soundet kan hjälpa sångpedagogen undvika att hamna i mönster och rutiner som avlägsnar dom från bevarandet av elevers autonomi.

  • 303.
    Korpela, Sara
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Vem dömer mig?: om självkänsla inom konstnärligt skapande2014Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 304.
    Korpela, Sara
    et al.
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Magnusson, Agnes
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Strukturerat kaos: metoder för estetiska lärprocesser i skolan2014Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Uppsatsen behandlar högstadieskolors användning av estetiska lärprocesser i grundskolans åk 7–9. Estetiska lärprocesser är ett begrepp som beskriver ett arbetssätt i skolan där eleverna får knyta samman känslor, upplevelser, kunskaper, erfarenheter och analys till en helhet, bland annat genom att integrera estetiska och praktiska uttryck med teoretiska ämnen. Syftet med denna studie är att undersöka vad som kan främja arbetet med estetiska lärprocesser i grundskolan, genom att ta del av verksamma lärare och rektorers erfarenheter. Metoden som tillämpades var kvalitativa semistrukturerade intervjuer med lärare och rektorer på två grundskolor i Stockholm. Båda med kulturprofil som använder sig av estetiska processer och tematiskt arbete i stor del av undervisningen. Resultatet visar att en viktig grundfaktor som gör att arbetssättet fungerar på skolorna är att det tematiska arbetet genomsyrar hela verksamheten, skolorna har en tydlig kulturprofil och gemensam värdegrund. Andra viktiga faktorer var: flexibilitet hos lärare och elever, gemensam planeringstid, tydlig struktur, samarbetsförmåga, tydlig arbetsfördelning, bra schemaläggning samt ändamålsenliga lokaler. Studien utfördes under höstterminen 2014.

  • 305.
    Korsgaard, Mads
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Den sceniske Skabelseproces. Idenfor musik og teater2009Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 306.
    Koverman, Benjamin
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Den blivande låtskrivaren: metoder för att få igång en skapande process2018Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med detta arbete är att låta olika metoder för låtskrivande växa fram för att sedan kunna sortera ut vilka som är mest fördelaktiga för mig. Begrepp som kreativitet, självkritik, flow och speedwriting har varit centrala för denna typ av process. Metoddelen beskriver loggboksanvändande och olika metoder för lätskrivande. Jag använde mig av gitarr, bas och piano där jag på varje respektive instrument skulle skriva två låtar inom två olika tidsramar. Loggboken fylldes i efter varje pass för att kunna utläsa hur jag skulle gå vidare i arbetet. Resultatet blev sex olika låtar— eller grunder till låtar. Jag upplevde att låtarnas genreval baserades på vilket instrument som användes och de olika färdigheter jag hade på respektive instrument. Tidsbegränsningen gjorde det lättare att ignorera min inre kritiker, och en kombination av de båda verkade vara ett vinnande koncept. Att sätta ord på sådant som jag ibland upplevt i kreativa processer har varit hjälpsamt. Det har skapat en större medvetenhet om vad som kan ske när man skapar något. Det jag i framtiden vill göra är att plocka bort det ouppnåeliga jag upplevt med att skapa och visa mina framtida elever att även de kan skapa musik. 

  • 307.
    Krafft Helgesson, Maria
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Kommunikation med musik och tecken: en experimentell studie med vuxna om inlärning av Tecken som AKK med stöd av musik2013Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Denna studie undersöker, via ett experiment, om musik stödjer inlärning av Tecken som Alternativ och/eller Kompletterande Kommunikation. Människor kommunicerar på olika sätt och musik kan vara motivation för lärande. I Förenta Nationernas Konvention om rättigheter för människor med funktionsnedsättning står det om rätten till kommunikation. Människor med intellektuell funktionsnedsättning behöver ofta stöd av omgivningen i sin kommunikations- och språkutveckling. Deltagarna i studien var vuxna med nära relation till personer med intellektuell funktionsnedsättning som använder eller behöver tecken som alternativ och/eller komplement för sin kommunikation. Deltagarna (40 stycken) var indelade i fyra grupper. Grupperna tilldelades slumpvis fyra olika betingelser: musik eller inte respektive känd eller okänd sång. Sammanlagt genomfördes tre tester av teckenkunskaperna av 20 olika tecken. Testerna genomfördes vid tre tillfällen utspritt över fem veckor. Resultatet visade att deltagarna som för sin inlärning av tecken fått stöd av musik kunde flest tecken efter fem veckor. I studien ges en bakgrund till begreppen musik och musikterapi, kommunikation och språk samt forskning och diskussion av dessa begrepp. Studien ger även förslag på framtida forskningsfrågor inom ämnet.

  • 308.
    Krigström, Rasmus
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle. Creative Productions.
    Paradigm Shift: The musical developement of barbershop harmony between 1939-20182019Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Barbershopkvartettsång har sedan mitten av 1800-talet vuxit fram som en unik genre med rötter i USA. År 1938 startades en organisation med målet att bevara genren, som då höll på att dö ut. Ett år efter att organisationen startade började man hålla årliga tävlingar för att kora den bästa kvartetten, dessa tävlingar har nu pågått i åttio år och de har spelat en viktig roll för att hålla genren i god vigör. Tävlingsmomentet har också inneburit förändring för genren, nya kvartetter kommer med nya idéer om hur den kan utföras. Detta innebar att ett regelverk ganska snabbt blev nödvändigt, som i sin tur har förändrats i takt med att genren har utvecklats. Studiens syfte är att ta reda på hur genren har förändrats under de åttio som den har existerat i tävlingsform, genom att jämföra musik från de åttio kvartetter som hittills vunnit tävlingen och leta efter förändring, framförallt i den noterade musiken. Materialet som har samlats in för studien är således inspelningar av dessa åttio kvartetter, som i de flesta fall var mer än tillräckligt för studiens genomförande. Metoden var att först välja en definition av genren och sedan tydligt gå igenom vad definitionen innebär, därefter lyssna igenom materialet i kronologisk ordning och undersöka dels hur det stämmer överens med definitionen, och dels hur det förändras i sig genom åren. Undersökningen resulterade i först ett märkbart skifte till väldigt kontrollerade former av barbershop, som under ca 30 – 40 år höll i sig, och därefter skedde förändring mot den sortens barbershop som vi ofta hör idag. Det som framför allt har förändrats är att polyfoni har tagit en allt större plats i arrangemangen som blivit betydligt mer avancerade, sättningen av ackord har blivit mer varierad och inte lika tät, en del olika fusioner med till exempel blues, pop och musikal har skett och på senare år har även själva ackordvokabulären expanderat en aning, dock blygsamt. Resultaten visar på en bredare variation av barbershop på dagens internationella tävlingsscen. Förhoppningsvis innebär detta att genren är mer tillgänglig än någonsin för nya intressenter, samtidigt som eliten inom barbershop har blivit alltmer avancerad.

  • 309.
    Kron, Ulrika
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Kan sång motverka stress?: en studie av sångens upplevda effekter2011Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna uppsats var att undersöka tre skolade sångerskors egna upplevelser av sångens effekter både fysiologiskt och psykologiskt. Genom en semistrukturerad djupintervju och en enkät med VAS-metoden (visuell analog skala) och POMS-metoden (profile of mood states) söktes svar på den huvudsakliga frågan om aktiviteten sång kan motverka stress. Framförallt var jag intresserad av att ta reda på om det upplevdes ha en avslappnande och välgörande effekt och i så fall varför.

    Tidigare forskning har visat ett samband mellan sång och ökat välbefinnande. Det har varit tydligt att sång kan ha en positiv verkan på den som sjunger, men faktorerna till det inverkande resultatet är flera och därför kan man mest se vad totaleffekten av sång är.

    Uppsatens teoretiska bakgrund består av litteraturstudier som behandlar frågan vad stress är och dess effekter på kroppen, likaså vad som händer i kroppen vid sång. Jag har både valt att ta med vetenskapliga fakta och mer kontroversiella teorier som bakgrund, då jag tror att båda kan belysa frågorna i min undersökning.

    Resultatet visar att sången hade en positiv effekt såväl psykologiskt som fysiologiskt på intervjupersonerna. De upplevde att det var mindre stressade efter sångtillfället och kände sig dessutom gladare, piggare och mer hoppfulla än innan.

  • 310.
    Kron, Ulrika
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Körsång i integrationsprocesser: en musikterapeutisk studie om körsång som aktivitet för främjande av integration för nyanlända2016Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 311.
    Kullberg, Berit
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Jazz Pop Gospel: artister, historia, låtar, improvisation1993Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 312.
    Kuuse, Anna-Karin
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Kroppen i analytisk musikterapi: en studie av begreppet "Psychodynamic Movement in Analytical Music Therapy"2010Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med uppsatsen är att beskriva och diskutera ”Psychodynamic Movement in Analytical Music Therapy”, en metod inom analytiskt orienterad musikterapi där kropp och rörelse används som terapeutiska redskap, för att stimulera till ökad kunskap om psykodynamiskt rörelsearbete i musikterapi. Metoden ”Psychodynamic Movement in Analytical Music Therapy”, har kroppen som medium för rörelseimprovisation och kroppsuppfattning i musikterapi. Användandet av kroppen i rörelse anses stimulera till ökad kontakt med inre rörelse såsom sinnesförnimmelser, känslor och blockerad psykisk energi, som i sin tur anses underlätta uttryck och erfarenhet av dessa inre processer. I uppsatsen jämförs metodens innehåll även med andra kroppsinriktade tekniker inom psykodynamiskt orienterad terapi. Utifrån ett utvecklingspsykologiskt perspektiv diskuteras avslutningsvis argument för och emot användandet av psykodynamisk rörelse i musikterapi.

  • 313.
    Kuuse, Anna-Karin
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Teknik och känsla: konstruktioner i samtal med lärare inom högre musikalisk utbildning2013Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Denna uppsats studerar användandet av språk kring konst och konstnärlighet i fråga om musik. Den problematiserar svårigheten att dela språk kring dessa be- grepp inom olika musikpedagogiska inriktningar; utbildning till lärare i musik, utbildning till musiker och utbildning till musikterapeut.Hur konstrueras mening i tal kring konst i musik, kring pedagogisk konsekvens av konstbegreppet i konstnärlig utbildning samt det statliga uppdraget att utbilda i musik. I de samtal som ligger till grund för studien, deltar verksamma pedagoger inom högre musikutbildning vid tre olika lärosäten. Diskussionen och förhand- lingarna mellan dessa pedagoger har analyserats med hjälp av diskursanalys med fokus på diskurspsykologi. De retoriska teman och positioner som de medver- kande agenterna har till hands inom diskursen är i föreliggande studie sedda som tecken på diskurs. Två diskurser framträder tydligt och diskuteras slutligen utifrån historiska diskurser och effekter för utbildningar med konstarten musik.

  • 314.
    Kvarnbrink, Johannes
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Klang, form, struktur eller funktion?: En kvalitativ studie i hur gitarrlärare och gitarrelever ser på ackordundervisning på elgitarr.2019Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie var att undersöka hur ett mindre urval av gitarrlärare lär ut ackord på elgitarr, samt hur ett mindre urval gitarrelever upplevt att de undervisats i ackordspel. För att besvara forskningsfrågorna genomfördes kvalitativa intervjuer med två erfarna gitarrlärare, samt två gitarrelever som studerat elgitarr på musikgymnasium och folkhögskola. Studiens teoretiska perspektiv var hermeneutiskt. Resultaten visar att lärarna till stor del undervisar med metoder som fungerat för dem själva, samt att en kombination av system, musikteori och framförallt praktiskt musicerande kan ge gitarrelever de grundkunskaper som behövs för att vara självgående som elgitarrist. Resultat ger en inblick i hur ackordundervisning kan ta form på högre nivå, och öppnar upp för flera områden av framtida forskning i elgitarrmetodik.

  • 315.
    Källstrand, Bengt
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Fordrande ord: en kritisk diskursanalys av konsertinstitutioners informativa texter inför konserter2012Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna masteruppsats är att granska konsertinstitutioners informativa texter inför konserter med västerländsk konstmusik – texter i reklammaterial inför konserter samt beskrivande texter i programtidningar. Studien genomförs ur ett kritiskt diskursanalytiskt perspektiv. I syftet ingår att söka fram sådana informativa texters budskap. Studiens essentiella frågeställning lyder: Till vilka riktar sig de informativa texterna? Teoretiskt stödjer sig uppsatsen främst på Foucaults teori om förhållandet mellan makt och kunskap. Utifrån detta perspektiv tillämpas Faircloughs kritiska diskursanalys (CDA) för en analys av strategiskt utvalda informativa texter från svenska offentligt finansierade konsertinstitutioner. Utöver en lingvistisk textanalys riktar sig diskursanalysen även mot texternas intertextuella och interdiskursiva relationer samt mot texternas historiska, kulturella och sociala sammanhang. Studien visar att de analyserade texterna främst riktar sig till dem som redan är initierade och etablerade i diskursen. De riktar sig även till individer som ännu inte tillhör diskursen vilka dock måste tillägna sig de kulturella och sociala beskaffenheter som diskursen fordrar för att kunna bli etablerade i denna. Diskursanalysen indikerar att språket i de informativa texterna innehåller en utestängande funktion. Med denna funktion kan texterna utgöra ett hinder för tillträde till konstarten. Utifrån dessa resultat dras slutsatsen att konsertinstitutioner för västerländsk konstmusik skulle kunna tillämpa ett mer generellt inviterande genom att använda ett mer inkluderande språkbruk i de informativa texterna inför konserter.Eftersom jag inte har funnit några tidigare utförda svenska eller andra nordiska studier av texter som är publicerade inför konserter kan detta betyda att en viss forskningslucka har upptäckts.

  • 316.
    Kåhrström, Eva
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Elev eller kund?: det svenska skolväsendet 20 år efter friskolereformen2013Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I och med friskolereformen och det fria skolvalet har skolväsendet blivit en konkurrensutsatt marknad. Föräldrar och elever blir inte längre tilldelade en skola utan ges genom det fria skolvalet möjligheten välja var man vill studera. Det leder till att skolor i dag behöver elever för att erhålla den skolpeng som varje elev ger. Påverkar det skolornas inställning till eleverna? Syftet med studien har varit att belysa om, och i så fall hur, synen på eleven har förändrats sedan friskolereformen 1992. Intervjuer med två rektorer har genomförts, en från en kommunal skola och en från en fristående skola, där jag tagit reda på deras uppfattning kring frågor som rör marknadsföring och konkurrens inom skolväsendet. En huvudfråga lyder: Är det elever eller kunder vi möter i skolorna? Resultatet visar att även om man inte vill benämna sina elever som kunder har man en medvetenhet kring att eleven kan välja att gå på en annan skola. Såväl kommunala som fristående skolor marknadsför sig numer för att locka elever, något som kan ske både med och utan ekonomiska medel. Framtida forskning i ämnet skulle kunna utgöras av en större studie av hur synen på eleven har förändrats under en trettioårsperiod.

  • 317.
    Kåhrström, Eva
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Musikproduktion: att lära sig grundläggande färdigheter inom inspelningsteknik2013Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Det här projektet har handlat om att jag ska bli mer självständig som musiker i frågor gällande inspelning och arrangering av min egenkomponerade musik. Men det har kanske främst kommit att handla om min egen inlärningsprocess och de svårigheter jag stött på under arbetets gång. Arbetet har resulterat i en inspelning av låten Kött och socker som jag komponerat och spelat in tillsammans med Kalle Edin.

  • 318.
    Ladopoulos Nalbantis, Perikles
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Improvisera mera!: Improvisation som krydda eller som kitt i musikundervisningen2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att undersöka i hur stor utsträckning undervisning i improvisation är ett bra verktyg för att uppnå syfte och mål för ämnesplanen i Musik i gymnasieskolan, hur lärare tolkar begreppet improvisation och hur de arbetar med det i klassrummet. Intresset för ämnet ligger i möjligheterna med improvisation som verktyg för att utveckla ett konstnärligt och personligt uttryck. I rollen som lärare upplevs att improvisation som verktyg inte används i den utsträckning som det kanske borde. Tre verksamma gymnasielärare i musik har ur ett hermeneutiskt perspektiv med kvalitativ intervju som metod intervjuats om deras definition av och arbete med improvisation. Resultaten visar att elevers musikaliska utveckling främjas av improvisationsundervisning. Resultaten visar också att lärare har en bred förståelse för begreppet improvisation, att de har insikt i hur det främjar elevernas musikaliska utveckling men att de inte helt och hållet utnyttjar improvisationsundervisningens potential. De vill införa sådan undervisning tidigare i elevernas utbildning men de vet kanske inte riktigt hur de ska gå tillväga. Slutligen diskuteras om improvisationsundervisning bör användas mer, hur undervisningen kan utformas samt när det är lämpligt att börja med improvisationsundervisning. Kopplingen i Skolverkets styrdokument mellan improvisationsundervisning och måluppfyllelse i ämnet diskuteras också.

  • 319.
    Landh, Evelina
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Arrangering för vokalgrupp2018Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med detta arbete är att synliggöra processen vid arrangerandet av en låt för vokalgrupp i den afroamerikanska genren. Bland annat musikteoriprofessorn Roine Janssons idéer om vokalgruppsarrangering, The Real Groups- och Trey McLaughlins vokalgruppsarrangemang har inspirerat detta arbete. För att undersöka processen har den dokumenterats genom loggboksskrivande, sparade sibeliusutkast och videoinspelningar från träffar med en ihopsatt vokalgrupp som testar arrangemanget allteftersom det utformats. Undersökandet av vad en kreativ process innebär har också stått i fokus. I mitt resultat har det kommit fram vad jag har lagt störst vikt vid. Det har varit variation, dynamisk balans, låta röster härma andra instrument, sociala aspekter vid arrangerandet och att ha tid och att bejaka och testa allt. Jag har till stor del arbetat efter eget tycke och smak med att arrangera och experimentera för att hitta en helhet så som jag vill ha den och som fungerar för sångare i målgruppen. I diskussionen tar jag upp insikter om arrangering och vad som har gynnat kreativiteten.

  • 320.
    Langenbruch, Jana
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för klassisk musik. Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Konsten att utsmycka en melodi: att lära ut ornamentation inom tidig musik2014Studentarbete övrigt, 5 poäng / 7,5 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Denna uppsats undersöker på vilka sätt fyra professionella blockflöjtister lärde sig att ornamentera inom tidig musik. Fokus ligger på deras utbildningsväg före högskolestudier. Det undersöks vilka olika metoder deras lärare använder sig av och på vilka sätt källstudier från 1500- till 1700-talet spelar en roll inom ramen för deras undervisning.

  • 321.
    Lardén, Helena
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Musikaktiviteter för barn i förskoleåldern.1995Studentarbete övrigt, 5 poäng / 7,5 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 322.
    Larsson, Christina
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Rörande metaforer: om figurativt språkbruk i individuell sångundervisning2010Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 323.
    Larsson, Fredrik
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Vad är det som gör en bra baslärare till just en bra baslärare?2009Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 324.
    Larsson, Karl
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Reflektioner om musikteori: en undersökning om hur musikteoriämnets problem och utvecklingspotential uppfattas och tolkas av elever och en lärare på en gymnasieskola2014Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Med diskussioner om allt sämre förkunskaper i musikteori hos bland annat studenterna vid Kungl. Musikhögskolan i Stockholm väcks tanken att söka sig längre bak i ledet för att reflektera över hur ämnet ser ut, upplevs och arbetas med på gymnasiet.

    I denna uppsats undersöks elevers och en lärares uppfattning till musikteoriämnet. Finns det gemensamma åsikter om ämnets svårigheter och förbättringspotential? Med de tillfrågade diskuteras också eventuell synergi med andra ämnen, och då särskilt med matematikämnet. Granskningen och fakta har inhämtats genom enkätstudie, observationer och intervju på ett musikestetiskt gymnasium i Stockholm.

    Undersökningen visar att eleverna har samma upplevelser av vad som är svårt och skulle kunna förbättras med ämnet. Såväl läraren som eleverna anser att det finns positiva synergieffekter med ämnesövergripande arbeten, exempelvis med matematik då dessa ämnen förefaller likna varandra på flera punkter.

    Vad som också framkommit av undersökningen ifråga om förbättringspotential är att en elevcentrerad undervisningsform med kärnfulla, korta genomgångar, mycket repetition, praktiskt arbete och verklighetsförankring är gynnsamt för musikteorin.

  • 325.
    Leanderson-Andréas, Elinne
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Input - output: låtskrivandes utveckling genom samspel2013Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Det här projektet handlar om att utveckla mitt låtskrivande och vikten av att få både input och output från mina medmusiker och därigenom inspiration till att komponera och arrangera. Jag skriver låtar i genren pop/singer-songwriter men då jag själv är violinist har jag valt att spela med bara stråkinstrument och sång. Bandet består av mig som sjunger och spelar fiol, en cellist och en violinist som även sjunger. I arbetet kan man läsa om processen genom komponerande, arrangerande och repeterande av de fyra låtarna jag har skrivit. Målet är att skriva låtar, arrangera dem, repetera dem, spela in dem i studio, mixa låtarna och sedan spela dem på en konsert. Dessutom finns det ett mål att utvecklas musikaliskt och personligt och våga stå för den musik jag skriver. Nu finns låtarna upplagda på internet (http:// soundcloud.com/violinne) och jag är mycket nöjd med resultatet.

  • 326.
    Leanderson-Andréas, Elinne
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Samlärande i musikundervisning2013Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I denna uppsats syftar jag till att undersöka hur, när och på vilka sätt samlärande kan ske i

    musikundervisning. Genom observationer och intervjuer på barn undersöks hur och på

    vilket sätt barn lär av varandra på musiklektioner. Med samlärande menas allt lärande

    som sker mellan människor och begreppet utgår ifrån hur vi i en lärprocess kan

    förespråka delaktighet, kommunikation och mångfald av idéer och tankar. Vygotskij och

    Piaget har haft stor inverkan på samarbetes roll i våra läroplaner och det framgår främst

    genom ett demokratiperspektiv på undervisningen. Dock tycks betydelsen av barns

    samverkan i läroplanerna minskat genom åren. För att barn ska lära sig av varandra är det

    ett antal faktorer som spelar in. Bland annat har läraren en stor roll för att uppmuntra

    eleverna till att samarbeta. Utifrån Vygotskijs teorier om den proximala utvecklingszonen

    har det vuxit fram ett antal olika modeller för kamratsamverkan, som används i

    undervisning. I musikundervisning kan elever praktisera samlärande på ett konkret sätt,

    både för att lära sig samarbeta men också som metod till musikalisk utveckling. På

    lektionerna kan elever lära sig av varandra och med varandra, och genom att se varandras

    kunskaper som en tillgång blir eleverna jämlika och kunskapsutbytet mer demokratiskt.

  • 327.
    Lekander, Catharina
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Musikterapi och symboliseringsförmåga: inom psykodynamisk teoribildning2008Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 328.
    Lempiäinen, Kristoffer
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Floating: Metoder för att skriva låtar2019Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Denna rapport fokuserar på ämnet att skriva låtar med olika metoder, och handlar huvudsakligen om tre metoder som jag har använt mig av. Det tas även upp om begreppen kreativitet och flow, och hur det tillämpades kring låtskrivarprocessen. I bakgrunden presenteras det tidigare studier och litteratur som berör dessa ämnen. Som metod utgick jag ifrån Metod 1 – att få helt fritt komponera och skriva idéer, Metod 2 – att använda sig av en rytm, och Metod 3 – att skriva med struktur. Dessa metoder har tagits från Lathund För Låtskrivare och andra artiklar som berör låtskrivning. Resultatet blev att omkring 70 låtar skapades. Tio valdes ut att bli färdigställda, samt sju stycken valdes ut för konsert. Slutsatsen blev att Metod 1 användes betydligt mer än Metod 2 och 3, eftersom jag upplevde mer kreativitet och flow under den metoden. Detta tas upp mer ingående i resultat och diskussion. 

  • 329.
    Leopoldson, Max
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Improvisationsutveckling genom plankning och transkription2018Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Inom musikalisk improvisation finns mycket litteratur som tar upp metoder för att utveckla sig som improvisatör. Jag upplever att det i ämnet finns en tvetydig diskurs i huruvida musikern ska bygga sin egen röst gentemot att influeras av andra. I denna studie vill jag hämta inspiration från tre solister vars spel jag ser upp till, genom att lyssna på och lära mig solona (planka), samt skriva ner (transkribera) och analysera vilket språk och vilka improvisationsmetoder solisterna använder i sitt spel. Med hjälp av både litteratur inom improvisationsmetodik och intervjuer med musiker och pedagoger inom jazz hoppas jag få djupare förståelse och komma närmare ett svar på frågan: Är plankning och transkription bra metoder för att bli en bättre improvisatör?

    I denna studie har jag kommit fram till att plankning och transkription bidrar till nya influenser och tvingar en utanför sin bekvämlighetszon. Dessa metoder är bra komplement till att öva upp sin egen röst. Genom analys och inövning utvecklas nya verktyg att använda i sitt musicerande. Jag anser att man måste få influenser utifrån för att få idéer i sitt eget skapande. Att endast blicka in i sig själv för att hitta inspiration hämmar förståelsen för andra musiker, och förmågan att musicera och improvisera med andra musiker påverkas därefter. Att planka och transkribera för mycket kan dock hämma ens egna musikaliska idéer. Ju mer välutvecklad ens inre röst och instrumentala kunskaper är, desto mer receptiv är man för att hämta inspiration från andra musiker.

  • 330.
    Lerme, Hilda
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Att bli en medveten låtskrivare: vägen till texterna2014Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 331.
    Lerme, Hilda
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Att fånga en sång: Metoder för musikalisk instudering i sångundervisning på gymnasiet2015Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Utgångspunkten för denna undersökning är att ta reda på hur sånglärare på gymnasiet talar med elever om instudering och att få en inblick i vilka metoder de erbjuder sina elever att använda sig av när de ska lära sig en ny sång, samt att undersöka eventuella skillnader i pedagogiska infallsvinklar mellan de olika sånglärarna. Jag vill också ta reda på hur de intervjuade sånglärarna förhåller sig till läroplanen Lgy11 när det kommer till musikalisk instudering. Studien genomförs med hjälp av kvalitativa intervjuer med fem sånglärare, verksamma i gymnasieskolan i Sverige. Resultatet visar att samtliga sånglärare har skapat egna metoder för musikalisk instudering utifrån olika medierande redskap. De huvudsakliga redskap som används är texttolkning, lyssning, visuella bilder, interpretation och i viss mån notbild. En stor skillnad i de olika lärarnas instuderingsmetoder ligger i hur man ställer sig till användandet av notläsningsträning i undervisningen.

  • 332.
    Lillqvist, Eva
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Lyssna på djupet: litteraturstudie om symbolers och symboliseringens betydelse i musikterapi2016Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Lillqvist, Eva: Lyssna på djupet – En litteraturstudie över symbolers och symboliseringens betydelse i musikterapi. Uppsats på 15 hp inom ramen för Magisterprogrammet i musikpedagogik med inriktning musikterapi vid Kungliga Musikhögskolan, KMH i Stockholm, 2016.

    Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka symbolers och symboliseringens betydelse och användning i musikterapi. Uppsatsen har en kvalitativ forskningsansats med hermeneutiskt inslag och är en deskriptiv litteraturstudie utifrån texter om psykisk ohälsa, kommunikation, symbolspråk och musikterapi. Resultaten har erhållits från texter om symbolbildning, psykisk ohälsa ur feministiskt perspektiv, musikterapins lekområde, kommunikationselement i terapeutiskt arbete och användning av symboler i musikterapi och angränsande områden. Begreppet symbol och symbolisering beskrivs från olika infallsvinklar för att i uppsatsens senare del, resultera i konkreta exempel på hur detta används i olika former av musikterapi. Den symbolterapeutiska ansatsen åskådliggörs från olika perspektiv. Konklusionerna blir en vidgad och fördjupad teoretisk förståelse av hur symboler används i terapeutiskt arbete i allmänhet och musikterapeutiskt arbete i synnerhet samt insikten att det finns en stor potential att utveckla och fördjupa i detta arbete.

  • 333.
    Lindberg, Elin
    et al.
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Ersson, Christina
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Hur får elever motivation till att lära?: en jämförande studie av Kulturskolan och Lilla Akademien2017Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med studien var att undersöka hur elever får motivation till att lära. Hur två olika skolor, Kulturskolan och Lilla Akademien, arbetar med motivation i ämnet fiolundervisning. I studien behandlades områden som motivation, lärande och övning. Båda skolorna granskades för att påvisa om det fanns likheter och skillnader i hur elever förhåller sig till övning och motivation. Studierna är genomförda på Kulturskolan i Stockholm samt på Lilla Akademien. Studiens material har insamlats genom fältstudier och kvalitativa intervjuer. Studiens resultat indikerar att det är viktigt att elever lär sig hur de ska öva för att få progression i sitt spel, utveckla sitt lärande och få motivation. Det som även spelar stor roll i motivation, är det sociala klimatet och den positiva upplevelsen av att spela. Studien visar på att, för att nå ett professionellt spel, behövs det ett tydligt mål.

  • 334.
    Lindberg, Hanna
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Hoppas att du har förstått: Om multisensoriskt arbete med grundläggande sångteknik i kör2019Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Körrepetitionen är en gruppundervisningssituation där samtliga korister förväntas lära utifrån samma förutsättningar, trots att vi människor har olika sätt att tänka samt föredrar olika slags metoder och instruktioner. De fakta att många av röstinstrumentets delar sitter gömda inne i kroppen samt att eventuella missförstånd kan leda till långvariga röstproblem gör körledarens uppgift utmanande.

    I det här arbetet undersöktes resultatet av multisensoriska tillvägagångssätt i arbete med röst- vård och grundläggande sångteknik i kör. Ett multisensoriskt övningspass utformades och testades på medlemmarna i två blandade vuxenkörer, som sedan fick fylla i ett frågeformulär i form av en digital enkät. Enkätsvaren visade på att majoriteten av respondenterna uppfattade ledarens syfte med övningarna samt uppskattade övningspassets variation. De flesta angav att de föredrog övningsmomenten med taktil och kinestetisk stimulering. Kanske eftersom dessa tydligt frångick de vanligaste metoderna för arbete med sångteknik i kör. Resultatet argumen- terar för varierad och mångsidig undervisning som tillgodoser olika personers sätt att lära.

  • 335.
    Lindberg, Hanna
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Röstens fysioterapi: om förebyggande och kurativt arbete mot röststörningar orsakade av ihållande muskelspänningar2020Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Muskuloskeletala besvär som triggerpunkter eller generellt ökad muskeltonus utgör ett stort hälsoproblem i dagens samhälle. Spända axlar och käkar är exempel på reflexmässiga skyddsreaktioner vid negativ, okontrollerbar stress. Sådana ihållande muskelspänningar kan på flera sätt hämma sångrösten samt orsaka röststörningar. I det här arbetet har fyra personer, som i sin tur representerar olika discipliner vad gäller arbete med röst, intervjuats; en sångpedagog, en logonom, en logoped och en fysioterapeut. Detta i syfte att belysa hur ihållande muskelspänningar kan påverka sångrösten samt på vilka sätt sångare kan motverka röststörningar orsakade av muskelspänningar.

    Utifrån en fenomenografisk ansats gjordes insamlingen av forskningsmaterial genom kvalitativa intervjuer med låg grad av standardisering och struktur. Därefter användes fenomenografiska analysmetoder vilka bland annat visade på att muskelspänningar hos sångare ofta förekommer i nacke, käke och tunga samt att ihållande muskelspänningar kan ge upphov till symtom som minskat tonomfång, minskad uthållighet och värk eller smärta i nacke, huvud och hals. De kan även leda till kompensatoriska beteenden som exempelvis förändrad sångteknik. Sångare under stress bör vara extra vaksamma då de psykologiska faktorerna har stor inverkan på kroppens muskeltonus. Röststörningar orsakade av ihållande muskelspänningar kan bland annat motverkas genom fysisk träning och stretch samt ökad medvetenhet om god sångteknik och röstfysiologi.

  • 336.
    Lindberg Karlsson, Gunilla
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Räcker gruppundervisning?: En jämförelse mellan professionella orkestermusikers tidiga studier och Kulturskoleutredningens undervisningsmål2018Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    43 musiker i 4 olika professionella orkestrar i Sverige har deltagit i en enkätstudie med syftet att kartlägga omfattningen av deras individuella respektive gruppbaserade undervisning innan de påbörjat högre musikstudier. Ingen i den undersökta gruppen hade enbart haft gruppundervisning innan högre musikstudier. Endast 3 av 43 undersökta musiker har någon gång haft uteslutande gruppundervisning och då har det endast rört sig om musikstudier i de allra yngsta åldrarna, upp till 10 år. Resultatet av studien visar att Kulturskoleutredningens (SOU 2016:69) förslag att elever ska utöva konstuttryck i första hand i grupp kan minska möjligheten för elever att få en utbildning som kan leda till en professionell karriär. Kulturskolans roll som enda institution i Sverige som kan erbjuda barn subventionerad instrumentalutbildning diskuteras. Om Kulturskoleutredningens förslag om mer gruppundervisning leder till att yrkesförberedande studier endast finns inom privatfinansierade skolor minskar likvärdigheten i musikutbildning för barn.

  • 337.
    Lindberg, Maria
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Kommunikativa handlingsmönster i enskild sångundervisning: observationsstudie av tre sångpedagoger på gymnasiets estetiska program2015Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Studiens syfte är att undersöka på vilka sätt sångpedagogerna kommunicerar med eleven: vilka kommunikativa verktyg använder sångpedagogen och hur kombineras dessa i olika handlingsmönster. Studien begränsas till att analysera den del av sånglektionen som specifikt handlar om övningar. Studien analyserar inte kommunikationens effektivitet, utan fokus ligger på att kartlägga kommunikationen i tidigare nämnda del av lektionen. Analysen visar på tre typer av handlingar: inramning, inspiration och återkoppling. I dessa handlingar är fyra olika handlingsmönster vanligast förekommande: spegling, överdrift, markör och erbjudande. I handlingsmönstren använder sig sångpedagogen av olika kommunikativa verktyg. Dessa kombineras på olika sätt beroende på sammanhang, kommunikatörerna och innehållet i kommunikationen. Den enskilda sånglektionen är en lärandemiljö där sångpedagogen är viktig för den kunskap som erbjuds eleven. Kunskap förmedlas med hjälp av olika typer av kommunikativa verktyg såsom ord, gester och minspel.

  • 338.
    Lindberg, Maria
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Strategier för gruppundervisning i sång: observationsstudie av sångundervisning på kulturskola och gymnasium2016Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    The study examines strategies used by voice coaches in small groups and how they apply cultural-mediating tools. The analysis is primarily based on Hultberg’s theory of cultural-psychological model of musical learning by making music (2009). However, here the strategies are defined as cultural tools through which knowledge is mediated, rather than as part of the framework.  Three voice coaches have been observed through video recordings: two at Swedish kommunala kulturskolor (municipal cultural schools) and one at a gymnasium’s (high school) arts program. The study focuses on similarities rather than differences between the voice coaches. According to the study, the voice coaches use ten thematically different strategies, which they combine in different ways and together with other kinds of cultural-mediating tools. The strategies are: routine, questions, placement, mirroring, focusing, openness, peer resources, listening and performance, body awareness, and happiness. According to the analysis, it is possible to adapt the education to the individual abilities of each student through the use of these strategies. In addition, the distributed knowledge becomes an asset for the individual student as well as for the group through interaction. 

  • 339.
    Lindberg, Mats
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Hur skiljer sig musikaliskt kunskapande och musicerande åt mellan självlärda och skolade musiker?2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie är att undersöka skolade och icke skolade

    yrkesmusikers syn på sitt eget lärande, övande och musicerande. Studien

    grundas i huvudsak på den halvstrukturerade intervjuformen med fyra

    yrkesmusiker verksamma främst inom det kommersiella musikfältet så som

    blues, pop, rock, underhållningsmusik och i viss mån även jazz.

    Undersökningen visar att det råder vissa skillnader mellan de båda

    gruppernas syn på sin egen musikövning. Den oskolade gruppen tog väldigt

    tidigt avstånd från traditionell lärarledd musikundervisning som verkade

    hämmande på deras egen drivkraft, passion och skaparglädje. Konsekvensen

    blev att inte behärska notläsning och musikteori samt att den individuella

    övningen blev mycket ostrukturerad och tidskrävande, något de ångrar

    mycket idag. Den skolade gruppen hade inte en lika tydlig och självständig

    inställning till sitt musicerande i tidig ålder men fick däremot en musikalisk

    drivkraft av att lära sig strukturerad övning och musikteori. Min studie visar

    på olika aspekter som kan ge bäring åt att utveckla hjälpmedel och metoder i

    en undervisningssituation där traditionella musikundervisningsmetoder

    påvisar begränsningar.

  • 340.
    Lindblad, Katarina
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Samtalet i musikterapi: en hermeneutisk analys av tre sessioner2012Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Den här uppsatsen handlar om samtalet i musikterapi, ett ämne som är sparsamt beskrivet i litteraturen. En kort beskrivning av musikterapi som klinisk och aka- demisk disciplin ges, och en litteraturgenomgång görs av några böcker kring sam- talsmetodik och det lilla som finns skrivet om samtal i musikterapi. Studien byg- ger på tre musikterapisessioner arrangerade speciellt för studien och intervjuer med de tre musikterapeuterna. Sessionerna filmades och intervjuerna spelades in och skrevs ut. Det är en kvalitativ studie upplagd som en experimentell, instru- mentell, flerfaldig fallstudie. Det teoretiska perspektivet är hermeneutik och ana- lysmetoden hermeneutisk tolkningsanalys. Analysen av filmerna är inspirerad av fenomenologi. I uppsatsen ges en beskrivning i kondenserad form av de tre mu- sikterapisessionerna och intervjuerna sammanfattas. Därefter redogörs för analys- resultatet som framstår som tvådelat. Första delen är en tematisering av de verbala interventioner som förekommer under de studerade sessionerna. Interventionerna tematiseras som frågor, andra interventioner, tystnad, paradoxer och omformule- ringar, metaforer och tolkningar. Hur de talar om musik lyfts fram i ett särskilt avsnitt. Andra delen är ett utforskande av vilka funktioner samtalen tycks ha un- der dessa sessioner. Tanken prövas att de kan; leda till ökad trygghet, som i sin tur kan leda till att ett verkligt möte kan uppstå; fördjupa klientens upplevelse; tyd- liggöra klientens livsberättelse.

  • 341.
    Lindeborg, Ronny
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Från musikbildningsarbete till kommunal musikskola. Vägen mot musikpedagogiska traditioners institutionalisering i Stockholm 1954-19611999Studentuppsats (Examensarbete)
  • 342.
    Lindeborg, Ronny
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Skolblåsorkestern - reproduktionsapparat eller utvecklingsmiljö.1991Studentuppsats (Examensarbete)
  • 343.
    Lindell, Samuel
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Kreativitet i gruppundervisning: instrumentallärares strategier för individualisering i heterogena elevgrupper2019Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Denna studie syftar till att undersöka instrumentallärares syn på individualisering för elever i gruppundervisningssituationer i de fall gruppen kan betraktas som heterogen i ett eller flera avseenden. Samtidigt undersöks även för- och nackdelar med både gruppundervisning och individuell undervisning. Som metod används kvalitativa semistrukturerade intervjuer med två verksamma instrumentallärare och observationer av två grupplektioner med dessa lärare.

    Empirin från denna studie har jämförts med tidigare studier inom ämnet. Den tidigare forskning som granskats har delats in i tre delar – gruppundervisning som undervisningsform, individualisering i gruppundervisning samt kreativitet och dess roll inom musikundervisning.

    Resultatet från studien visar att instrumentallärare använder sig av flera pedagogiska strategier för att främja individualisering och kreativa uttryck i heterogena elevgrupper. Exempel på strategier som framkom innefattar vikten av lärarens förmåga till flexibilitet och individanpassning, fasta ramar som verktyg för att möjliggöra elevers kreativa uttryck och betydelsen av sociala upplevelser för att stärka den sociala sammanhållningen i en grupp. Utfallet pekar även på flera för- och nackdelar med såväl gruppundervisning som individuell undervisning. Informanterna menar dock att det skulle vara önskvärt att ge både individuell och gruppundervisning till alla elever. Studien visar att möjlighet till kreativa uttryck spelar en avgörande roll för att främja elevers musikaliska och sociala utveckling.

  • 344.
    Lindner, Jonatan
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Mötas i Musik: En musikterapeutisk metod utforskad med stöd av grundad teori2018Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Uppsatsen är en metodbeskrivning av musikterapimetoden Mötas i Musik (MiM) som har genomförts inom Vuxenhabiliteringen i Region Örebro län och riktats till personer med diagnos inom Autismspektrumtillstånd (AST) och normal begåvning. Syftet med uppsatsen är att med stöd av grundad teori kartlägga, beskriva och analysera musikterapimetoden MiM. Resultatet visar att innehållet i MiM kan beskrivas utifrån kärnkategorin mötet och underkategorierna struktur, inbjudan, deltagande, samspel, utmaning, anpassning, trygghet, mod samt delad glädje. Avslutningsvis diskuteras innehållet i MiM i relation till andra musikterapeutiska metoder, hur MiM kan möta de svårigheter som är vanligt förekommande hos personer med diagnos inom AST och normal begåvning samt hur innehållet i MiM kan ses i ljuset av uppsatsens teoretiska referensram Symbolisk interaktionism.

  • 345.
    Lindsjö, Anton
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Lära utan lärare: hur lärarens närvaro påverkar vilka redskap för lärande som eleverna tillägnar sig under ensemblelektionerna2016Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med undersökningen var att studera hur dagens gymnasieelever interagerar och lär i skolans ensembleverksamhet. Uppsatsen utgick från ett sociokulturellt perspektiv för att lyfta de lärprocesser som sker i det sociala samspelet mellan elever och lärare. Två ensemblelektioner observerades. En av dessa var lärarledd medan den andra till största delen pågick utan lärarens närvaro. Dessa två undervisningssituationer kom att påvisa två fundamentalt olika kulturella praktiker med olika spelregler och förutsättningar för lärande.Resultatet visade att lärarens närvaro påverkar vilka musikkulturella redskap för lärande som eleverna erbjuds och utvecklar. Även deras roller i musikskapandet påverkades. I den lärarledda undervisningen låg fokuset på att höja den musikaliska kvaliteten och läraren fungerade som förmedlare av redskap för att förhöja denna. Eleverna överlät åt läraren att leda undervisningen och ta musikaliska beslut gällande musikens karaktärsdrag. Detta fick konsekvensen att eleverna utvecklade redskap för kalibrering och nyansering av musiken istället för redskap för egna musikaliska värderingar. I den lärarlösa undervisningen tog eleverna själva initiativ till att reflektera över musiken och det kollektiva framförandet för att sedermera ta musikaliska beslut. De utvecklade därför sociala och pedagogiska redskap för eget värderande av musiken på ett sätt som snarare påminner om den informella replokalens förutsättningar, men de fick inte samma tillgång till redskap för djupare nyanser. Undersökningen visar alltså att lärarens närvaro eller icke närvaro ger helt olika förutsättningar för att utveckla musikkulturella redskap.

  • 346.
    Lindström, Åsa
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Musikupplevelser vid förvärvad hjärnskada: en intervjustudie av musikterapeuters erfarenheter2013Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Ämnet är musikterapi med hjärnskadade personer, skrivet inom ramen för Magisterprogrammet i musikpedagogik med inriktning musikterapi vid Kungl. Musikhögskolan i Stockholm, 2012. Syftet med uppsatsen är att bidra till ökad kunskap om hur det är att tolka och förstå hjärnskadade personers sätt att kommunicera i en musikterapisituation, då dessa har nedsatt kommunikationsförmåga, afasi, svårt med empati, ett utslätat känsloliv, stel mimik och liknande. Uppsatsen har en kvalitativ forskningsansats med hermeneutiska inslag och metoden är semistrukturerade intervjuer. Undersökningsgruppen utgörs av tre professionellt utövande musikterapeuter som alla tre har erfarenhet av musikterapeutiskt arbete med personer som drabbats av grava, förvärvade, hjärnskador. Forskningsfrågan är: På vilka sätt uppfattar tre musikterapeuter hjärnskadade patienters upplevelser av musikterapi?

  • 347.
    Lindén, Christopher
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Co-writing eller självständigt låtskrivande2020Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med detta arbete är att undersöka om och hur den kreativa processen skiljer sig åt när jag skriver musik självständigt eller ihop med andra, så kallad co-writing. Även hur ramverk och begränsningar påverkar kreativiteten har varit av intresse. Under arbetets gång har jag skrivit musik självständigt och i sessioner med andra och fört loggbok över mina upplevelser och tankar. Loggboken har varit underlaget för min analys och resultat. Resultatet visar att co-writing är en metod som fungerar bra för mig. Arbetsformen innebar att processen blev mer effektiv, mindre präglad av självtvivel och mer lustfylld än när jag skrev musik självständigt. Den visar också att begränsningar så som tidsramar eller att skriva för ett visst antal instrument kan fungera som en katalysator för kreativitet. 

  • 348.
    Linnros, Emma
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Livspusslet: vägen till två genomarbetade låtar2014Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 349. Loimusalo, Nina
    Memorizing silently to perform tonal and nontonal notated music: A mixed-methods study with pianists2018Ingår i: Psychomusicology, ISSN 0275-3987, E-ISSN 2162-1535, Vol. 28, nr 4, s. 222-239Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Musicians use silent music reading for memorizing, and this includes different types of mental imagery and analytical functions. The aim of this mixed-methods study was to address the effects of musical expertise, general level cognitive traits, and situational strategies on pianists’ performances after silent memorizing of notated music. We also compared pianists’ silent memorizing strategies between tonal and nontonal music. Thirty pianists performed short musical excerpts from memory after silently reading the notation for 1 minute. Following this, they described their memorizing strategies in an interview, and completed tests of cognitive style, aural skills, working memory, and music-processing style. The performances were assessed in terms of “recall rate” separately for both hands (accuracy of memorization) and “overall impression” (pianistic fluency and style). In tonal music, pianists’ aural imagery focused on imagining the melody, whereas in nontonal music, aural imagery typically focused on rhythmic aspects. In tonal music, conceptual strategies were related to traditional music analysis, whereas in nontonal music they were more piecemeal and atomistic in nature. According to linear mixed-effect models, right-hand recall rate was associated with higher aural skills, but left-hand recall rate was related to verbal cognitive style and analytical music-processing style, that is, more frequent use of music analysis in regular practice. Better performances in terms of overall impression were related to higher aural skills. Music education develops skills and strategies that are effective for memorizing, and beyond one’s working memory capacity. However, cognitive styles may also play a role in musicians’ silent memorizing.

  • 350. Loimusalo, Nina
    et al.
    Huovinen, Erkki
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Puurtinen, Marjaana
    Successful approaches to mental practice: A case study of four pianists2019Ingår i: Music Performance Research, ISSN 1755-9219, E-ISSN 1755-9219, Vol. 9, s. 101-127Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Musicians often use mental practice for enhancing performance, but individuals may have different preferences and skills in their characteristic, individually successful ways of carrying out such practice. In this study, we focus on the approaches to mental practice of four pianists who, according to the ratings of a panel of expert judges, showed outstanding improvement in their performances following their mental practice of a new piece in at least one of the two conditions: silent reading of the score or reading the score while simultaneously listening to the music. The four pianists’ approaches to mentalpractice were studied through self-reports in post-task interviews that were compared with eye-tracking data gathered during the actual mental practice. In successful mental practice, the pianists relied on their experience and the skills they had practised in audiation, use of recordings, imaginary rehearsal, and structural analysis. The results encourage musicians to explore their characteristic approaches to mental practice, and to deliberately practise and develop versatile mental practice skills in order to apply them flexibly in different musical situations. Eye tracking was found to be a useful tool for validating and supplementing musicians’ subjective self-descriptions and for revealing covert mental processes in the context of music reading.

45678910 301 - 350 av 629
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf