Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
45678910 301 - 350 av 586
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 301.
    Langenbruch, Jana
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för klassisk musik. Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Konsten att utsmycka en melodi: att lära ut ornamentation inom tidig musik2014Studentarbete övrigt, 5 poäng / 7,5 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Denna uppsats undersöker på vilka sätt fyra professionella blockflöjtister lärde sig att ornamentera inom tidig musik. Fokus ligger på deras utbildningsväg före högskolestudier. Det undersöks vilka olika metoder deras lärare använder sig av och på vilka sätt källstudier från 1500- till 1700-talet spelar en roll inom ramen för deras undervisning.

  • 302.
    Lardén, Helena
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Musikaktiviteter för barn i förskoleåldern.1995Studentarbete övrigt, 5 poäng / 7,5 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 303.
    Larsson, Christina
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Rörande metaforer: om figurativt språkbruk i individuell sångundervisning2010Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 304.
    Larsson, Fredrik
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Vad är det som gör en bra baslärare till just en bra baslärare?2009Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 305.
    Larsson, Karl
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Reflektioner om musikteori: en undersökning om hur musikteoriämnets problem och utvecklingspotential uppfattas och tolkas av elever och en lärare på en gymnasieskola2014Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Med diskussioner om allt sämre förkunskaper i musikteori hos bland annat studenterna vid Kungl. Musikhögskolan i Stockholm väcks tanken att söka sig längre bak i ledet för att reflektera över hur ämnet ser ut, upplevs och arbetas med på gymnasiet.

    I denna uppsats undersöks elevers och en lärares uppfattning till musikteoriämnet. Finns det gemensamma åsikter om ämnets svårigheter och förbättringspotential? Med de tillfrågade diskuteras också eventuell synergi med andra ämnen, och då särskilt med matematikämnet. Granskningen och fakta har inhämtats genom enkätstudie, observationer och intervju på ett musikestetiskt gymnasium i Stockholm.

    Undersökningen visar att eleverna har samma upplevelser av vad som är svårt och skulle kunna förbättras med ämnet. Såväl läraren som eleverna anser att det finns positiva synergieffekter med ämnesövergripande arbeten, exempelvis med matematik då dessa ämnen förefaller likna varandra på flera punkter.

    Vad som också framkommit av undersökningen ifråga om förbättringspotential är att en elevcentrerad undervisningsform med kärnfulla, korta genomgångar, mycket repetition, praktiskt arbete och verklighetsförankring är gynnsamt för musikteorin.

  • 306.
    Leanderson-Andréas, Elinne
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Input - output: låtskrivandes utveckling genom samspel2013Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Det här projektet handlar om att utveckla mitt låtskrivande och vikten av att få både input och output från mina medmusiker och därigenom inspiration till att komponera och arrangera. Jag skriver låtar i genren pop/singer-songwriter men då jag själv är violinist har jag valt att spela med bara stråkinstrument och sång. Bandet består av mig som sjunger och spelar fiol, en cellist och en violinist som även sjunger. I arbetet kan man läsa om processen genom komponerande, arrangerande och repeterande av de fyra låtarna jag har skrivit. Målet är att skriva låtar, arrangera dem, repetera dem, spela in dem i studio, mixa låtarna och sedan spela dem på en konsert. Dessutom finns det ett mål att utvecklas musikaliskt och personligt och våga stå för den musik jag skriver. Nu finns låtarna upplagda på internet (http:// soundcloud.com/violinne) och jag är mycket nöjd med resultatet.

  • 307.
    Leanderson-Andréas, Elinne
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Samlärande i musikundervisning2013Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I denna uppsats syftar jag till att undersöka hur, när och på vilka sätt samlärande kan ske i

    musikundervisning. Genom observationer och intervjuer på barn undersöks hur och på

    vilket sätt barn lär av varandra på musiklektioner. Med samlärande menas allt lärande

    som sker mellan människor och begreppet utgår ifrån hur vi i en lärprocess kan

    förespråka delaktighet, kommunikation och mångfald av idéer och tankar. Vygotskij och

    Piaget har haft stor inverkan på samarbetes roll i våra läroplaner och det framgår främst

    genom ett demokratiperspektiv på undervisningen. Dock tycks betydelsen av barns

    samverkan i läroplanerna minskat genom åren. För att barn ska lära sig av varandra är det

    ett antal faktorer som spelar in. Bland annat har läraren en stor roll för att uppmuntra

    eleverna till att samarbeta. Utifrån Vygotskijs teorier om den proximala utvecklingszonen

    har det vuxit fram ett antal olika modeller för kamratsamverkan, som används i

    undervisning. I musikundervisning kan elever praktisera samlärande på ett konkret sätt,

    både för att lära sig samarbeta men också som metod till musikalisk utveckling. På

    lektionerna kan elever lära sig av varandra och med varandra, och genom att se varandras

    kunskaper som en tillgång blir eleverna jämlika och kunskapsutbytet mer demokratiskt.

  • 308.
    Lekander, Catharina
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Musikterapi och symboliseringsförmåga: inom psykodynamisk teoribildning2008Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 309.
    Lempiäinen, Kristoffer
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Floating: Metoder för att skriva låtar2019Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Denna rapport fokuserar på ämnet att skriva låtar med olika metoder, och handlar huvudsakligen om tre metoder som jag har använt mig av. Det tas även upp om begreppen kreativitet och flow, och hur det tillämpades kring låtskrivarprocessen. I bakgrunden presenteras det tidigare studier och litteratur som berör dessa ämnen. Som metod utgick jag ifrån Metod 1 – att få helt fritt komponera och skriva idéer, Metod 2 – att använda sig av en rytm, och Metod 3 – att skriva med struktur. Dessa metoder har tagits från Lathund För Låtskrivare och andra artiklar som berör låtskrivning. Resultatet blev att omkring 70 låtar skapades. Tio valdes ut att bli färdigställda, samt sju stycken valdes ut för konsert. Slutsatsen blev att Metod 1 användes betydligt mer än Metod 2 och 3, eftersom jag upplevde mer kreativitet och flow under den metoden. Detta tas upp mer ingående i resultat och diskussion. 

  • 310.
    Leopoldson, Max
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Improvisationsutveckling genom plankning och transkription2018Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Inom musikalisk improvisation finns mycket litteratur som tar upp metoder för att utveckla sig som improvisatör. Jag upplever att det i ämnet finns en tvetydig diskurs i huruvida musikern ska bygga sin egen röst gentemot att influeras av andra. I denna studie vill jag hämta inspiration från tre solister vars spel jag ser upp till, genom att lyssna på och lära mig solona (planka), samt skriva ner (transkribera) och analysera vilket språk och vilka improvisationsmetoder solisterna använder i sitt spel. Med hjälp av både litteratur inom improvisationsmetodik och intervjuer med musiker och pedagoger inom jazz hoppas jag få djupare förståelse och komma närmare ett svar på frågan: Är plankning och transkription bra metoder för att bli en bättre improvisatör?

    I denna studie har jag kommit fram till att plankning och transkription bidrar till nya influenser och tvingar en utanför sin bekvämlighetszon. Dessa metoder är bra komplement till att öva upp sin egen röst. Genom analys och inövning utvecklas nya verktyg att använda i sitt musicerande. Jag anser att man måste få influenser utifrån för att få idéer i sitt eget skapande. Att endast blicka in i sig själv för att hitta inspiration hämmar förståelsen för andra musiker, och förmågan att musicera och improvisera med andra musiker påverkas därefter. Att planka och transkribera för mycket kan dock hämma ens egna musikaliska idéer. Ju mer välutvecklad ens inre röst och instrumentala kunskaper är, desto mer receptiv är man för att hämta inspiration från andra musiker.

  • 311.
    Lerme, Hilda
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Att bli en medveten låtskrivare: vägen till texterna2014Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 312.
    Lerme, Hilda
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Att fånga en sång: Metoder för musikalisk instudering i sångundervisning på gymnasiet2015Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Utgångspunkten för denna undersökning är att ta reda på hur sånglärare på gymnasiet talar med elever om instudering och att få en inblick i vilka metoder de erbjuder sina elever att använda sig av när de ska lära sig en ny sång, samt att undersöka eventuella skillnader i pedagogiska infallsvinklar mellan de olika sånglärarna. Jag vill också ta reda på hur de intervjuade sånglärarna förhåller sig till läroplanen Lgy11 när det kommer till musikalisk instudering. Studien genomförs med hjälp av kvalitativa intervjuer med fem sånglärare, verksamma i gymnasieskolan i Sverige. Resultatet visar att samtliga sånglärare har skapat egna metoder för musikalisk instudering utifrån olika medierande redskap. De huvudsakliga redskap som används är texttolkning, lyssning, visuella bilder, interpretation och i viss mån notbild. En stor skillnad i de olika lärarnas instuderingsmetoder ligger i hur man ställer sig till användandet av notläsningsträning i undervisningen.

  • 313.
    Lillqvist, Eva
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Lyssna på djupet: litteraturstudie om symbolers och symboliseringens betydelse i musikterapi2016Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Lillqvist, Eva: Lyssna på djupet – En litteraturstudie över symbolers och symboliseringens betydelse i musikterapi. Uppsats på 15 hp inom ramen för Magisterprogrammet i musikpedagogik med inriktning musikterapi vid Kungliga Musikhögskolan, KMH i Stockholm, 2016.

    Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka symbolers och symboliseringens betydelse och användning i musikterapi. Uppsatsen har en kvalitativ forskningsansats med hermeneutiskt inslag och är en deskriptiv litteraturstudie utifrån texter om psykisk ohälsa, kommunikation, symbolspråk och musikterapi. Resultaten har erhållits från texter om symbolbildning, psykisk ohälsa ur feministiskt perspektiv, musikterapins lekområde, kommunikationselement i terapeutiskt arbete och användning av symboler i musikterapi och angränsande områden. Begreppet symbol och symbolisering beskrivs från olika infallsvinklar för att i uppsatsens senare del, resultera i konkreta exempel på hur detta används i olika former av musikterapi. Den symbolterapeutiska ansatsen åskådliggörs från olika perspektiv. Konklusionerna blir en vidgad och fördjupad teoretisk förståelse av hur symboler används i terapeutiskt arbete i allmänhet och musikterapeutiskt arbete i synnerhet samt insikten att det finns en stor potential att utveckla och fördjupa i detta arbete.

  • 314.
    Lindberg, Elin
    et al.
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Ersson, Christina
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Hur får elever motivation till att lära?: en jämförande studie av Kulturskolan och Lilla Akademien2017Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med studien var att undersöka hur elever får motivation till att lära. Hur två olika skolor, Kulturskolan och Lilla Akademien, arbetar med motivation i ämnet fiolundervisning. I studien behandlades områden som motivation, lärande och övning. Båda skolorna granskades för att påvisa om det fanns likheter och skillnader i hur elever förhåller sig till övning och motivation. Studierna är genomförda på Kulturskolan i Stockholm samt på Lilla Akademien. Studiens material har insamlats genom fältstudier och kvalitativa intervjuer. Studiens resultat indikerar att det är viktigt att elever lär sig hur de ska öva för att få progression i sitt spel, utveckla sitt lärande och få motivation. Det som även spelar stor roll i motivation, är det sociala klimatet och den positiva upplevelsen av att spela. Studien visar på att, för att nå ett professionellt spel, behövs det ett tydligt mål.

  • 315.
    Lindberg, Hanna
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Hoppas att du har förstått: Om multisensoriskt arbete med grundläggande sångteknik i kör2019Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Körrepetitionen är en gruppundervisningssituation där samtliga korister förväntas lära utifrån samma förutsättningar, trots att vi människor har olika sätt att tänka samt föredrar olika slags metoder och instruktioner. De fakta att många av röstinstrumentets delar sitter gömda inne i kroppen samt att eventuella missförstånd kan leda till långvariga röstproblem gör körledarens uppgift utmanande.

    I det här arbetet undersöktes resultatet av multisensoriska tillvägagångssätt i arbete med röst- vård och grundläggande sångteknik i kör. Ett multisensoriskt övningspass utformades och testades på medlemmarna i två blandade vuxenkörer, som sedan fick fylla i ett frågeformulär i form av en digital enkät. Enkätsvaren visade på att majoriteten av respondenterna uppfattade ledarens syfte med övningarna samt uppskattade övningspassets variation. De flesta angav att de föredrog övningsmomenten med taktil och kinestetisk stimulering. Kanske eftersom dessa tydligt frångick de vanligaste metoderna för arbete med sångteknik i kör. Resultatet argumen- terar för varierad och mångsidig undervisning som tillgodoser olika personers sätt att lära.

  • 316.
    Lindberg Karlsson, Gunilla
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Räcker gruppundervisning?: En jämförelse mellan professionella orkestermusikers tidiga studier och Kulturskoleutredningens undervisningsmål2018Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    43 musiker i 4 olika professionella orkestrar i Sverige har deltagit i en enkätstudie med syftet att kartlägga omfattningen av deras individuella respektive gruppbaserade undervisning innan de påbörjat högre musikstudier. Ingen i den undersökta gruppen hade enbart haft gruppundervisning innan högre musikstudier. Endast 3 av 43 undersökta musiker har någon gång haft uteslutande gruppundervisning och då har det endast rört sig om musikstudier i de allra yngsta åldrarna, upp till 10 år. Resultatet av studien visar att Kulturskoleutredningens (SOU 2016:69) förslag att elever ska utöva konstuttryck i första hand i grupp kan minska möjligheten för elever att få en utbildning som kan leda till en professionell karriär. Kulturskolans roll som enda institution i Sverige som kan erbjuda barn subventionerad instrumentalutbildning diskuteras. Om Kulturskoleutredningens förslag om mer gruppundervisning leder till att yrkesförberedande studier endast finns inom privatfinansierade skolor minskar likvärdigheten i musikutbildning för barn.

  • 317.
    Lindberg, Maria
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Kommunikativa handlingsmönster i enskild sångundervisning: observationsstudie av tre sångpedagoger på gymnasiets estetiska program2015Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Studiens syfte är att undersöka på vilka sätt sångpedagogerna kommunicerar med eleven: vilka kommunikativa verktyg använder sångpedagogen och hur kombineras dessa i olika handlingsmönster. Studien begränsas till att analysera den del av sånglektionen som specifikt handlar om övningar. Studien analyserar inte kommunikationens effektivitet, utan fokus ligger på att kartlägga kommunikationen i tidigare nämnda del av lektionen. Analysen visar på tre typer av handlingar: inramning, inspiration och återkoppling. I dessa handlingar är fyra olika handlingsmönster vanligast förekommande: spegling, överdrift, markör och erbjudande. I handlingsmönstren använder sig sångpedagogen av olika kommunikativa verktyg. Dessa kombineras på olika sätt beroende på sammanhang, kommunikatörerna och innehållet i kommunikationen. Den enskilda sånglektionen är en lärandemiljö där sångpedagogen är viktig för den kunskap som erbjuds eleven. Kunskap förmedlas med hjälp av olika typer av kommunikativa verktyg såsom ord, gester och minspel.

  • 318.
    Lindberg, Maria
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Strategier för gruppundervisning i sång: observationsstudie av sångundervisning på kulturskola och gymnasium2016Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    The study examines strategies used by voice coaches in small groups and how they apply cultural-mediating tools. The analysis is primarily based on Hultberg’s theory of cultural-psychological model of musical learning by making music (2009). However, here the strategies are defined as cultural tools through which knowledge is mediated, rather than as part of the framework.  Three voice coaches have been observed through video recordings: two at Swedish kommunala kulturskolor (municipal cultural schools) and one at a gymnasium’s (high school) arts program. The study focuses on similarities rather than differences between the voice coaches. According to the study, the voice coaches use ten thematically different strategies, which they combine in different ways and together with other kinds of cultural-mediating tools. The strategies are: routine, questions, placement, mirroring, focusing, openness, peer resources, listening and performance, body awareness, and happiness. According to the analysis, it is possible to adapt the education to the individual abilities of each student through the use of these strategies. In addition, the distributed knowledge becomes an asset for the individual student as well as for the group through interaction. 

  • 319.
    Lindberg, Mats
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Hur skiljer sig musikaliskt kunskapande och musicerande åt mellan självlärda och skolade musiker?2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie är att undersöka skolade och icke skolade

    yrkesmusikers syn på sitt eget lärande, övande och musicerande. Studien

    grundas i huvudsak på den halvstrukturerade intervjuformen med fyra

    yrkesmusiker verksamma främst inom det kommersiella musikfältet så som

    blues, pop, rock, underhållningsmusik och i viss mån även jazz.

    Undersökningen visar att det råder vissa skillnader mellan de båda

    gruppernas syn på sin egen musikövning. Den oskolade gruppen tog väldigt

    tidigt avstånd från traditionell lärarledd musikundervisning som verkade

    hämmande på deras egen drivkraft, passion och skaparglädje. Konsekvensen

    blev att inte behärska notläsning och musikteori samt att den individuella

    övningen blev mycket ostrukturerad och tidskrävande, något de ångrar

    mycket idag. Den skolade gruppen hade inte en lika tydlig och självständig

    inställning till sitt musicerande i tidig ålder men fick däremot en musikalisk

    drivkraft av att lära sig strukturerad övning och musikteori. Min studie visar

    på olika aspekter som kan ge bäring åt att utveckla hjälpmedel och metoder i

    en undervisningssituation där traditionella musikundervisningsmetoder

    påvisar begränsningar.

  • 320.
    Lindblad, Katarina
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Samtalet i musikterapi: en hermeneutisk analys av tre sessioner2012Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Den här uppsatsen handlar om samtalet i musikterapi, ett ämne som är sparsamt beskrivet i litteraturen. En kort beskrivning av musikterapi som klinisk och aka- demisk disciplin ges, och en litteraturgenomgång görs av några böcker kring sam- talsmetodik och det lilla som finns skrivet om samtal i musikterapi. Studien byg- ger på tre musikterapisessioner arrangerade speciellt för studien och intervjuer med de tre musikterapeuterna. Sessionerna filmades och intervjuerna spelades in och skrevs ut. Det är en kvalitativ studie upplagd som en experimentell, instru- mentell, flerfaldig fallstudie. Det teoretiska perspektivet är hermeneutik och ana- lysmetoden hermeneutisk tolkningsanalys. Analysen av filmerna är inspirerad av fenomenologi. I uppsatsen ges en beskrivning i kondenserad form av de tre mu- sikterapisessionerna och intervjuerna sammanfattas. Därefter redogörs för analys- resultatet som framstår som tvådelat. Första delen är en tematisering av de verbala interventioner som förekommer under de studerade sessionerna. Interventionerna tematiseras som frågor, andra interventioner, tystnad, paradoxer och omformule- ringar, metaforer och tolkningar. Hur de talar om musik lyfts fram i ett särskilt avsnitt. Andra delen är ett utforskande av vilka funktioner samtalen tycks ha un- der dessa sessioner. Tanken prövas att de kan; leda till ökad trygghet, som i sin tur kan leda till att ett verkligt möte kan uppstå; fördjupa klientens upplevelse; tyd- liggöra klientens livsberättelse.

  • 321.
    Lindeborg, Ronny
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Från musikbildningsarbete till kommunal musikskola. Vägen mot musikpedagogiska traditioners institutionalisering i Stockholm 1954-19611999Studentuppsats (Examensarbete)
  • 322.
    Lindeborg, Ronny
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Skolblåsorkestern - reproduktionsapparat eller utvecklingsmiljö.1991Studentuppsats (Examensarbete)
  • 323.
    Lindell, Samuel
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Kreativitet i gruppundervisning: instrumentallärares strategier för individualisering i heterogena elevgrupper2019Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Denna studie syftar till att undersöka instrumentallärares syn på individualisering för elever i gruppundervisningssituationer i de fall gruppen kan betraktas som heterogen i ett eller flera avseenden. Samtidigt undersöks även för- och nackdelar med både gruppundervisning och individuell undervisning. Som metod används kvalitativa semistrukturerade intervjuer med två verksamma instrumentallärare och observationer av två grupplektioner med dessa lärare.

    Empirin från denna studie har jämförts med tidigare studier inom ämnet. Den tidigare forskning som granskats har delats in i tre delar – gruppundervisning som undervisningsform, individualisering i gruppundervisning samt kreativitet och dess roll inom musikundervisning.

    Resultatet från studien visar att instrumentallärare använder sig av flera pedagogiska strategier för att främja individualisering och kreativa uttryck i heterogena elevgrupper. Exempel på strategier som framkom innefattar vikten av lärarens förmåga till flexibilitet och individanpassning, fasta ramar som verktyg för att möjliggöra elevers kreativa uttryck och betydelsen av sociala upplevelser för att stärka den sociala sammanhållningen i en grupp. Utfallet pekar även på flera för- och nackdelar med såväl gruppundervisning som individuell undervisning. Informanterna menar dock att det skulle vara önskvärt att ge både individuell och gruppundervisning till alla elever. Studien visar att möjlighet till kreativa uttryck spelar en avgörande roll för att främja elevers musikaliska och sociala utveckling.

  • 324.
    Lindner, Jonatan
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Mötas i Musik: En musikterapeutisk metod utforskad med stöd av grundad teori2018Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Uppsatsen är en metodbeskrivning av musikterapimetoden Mötas i Musik (MiM) som har genomförts inom Vuxenhabiliteringen i Region Örebro län och riktats till personer med diagnos inom Autismspektrumtillstånd (AST) och normal begåvning. Syftet med uppsatsen är att med stöd av grundad teori kartlägga, beskriva och analysera musikterapimetoden MiM. Resultatet visar att innehållet i MiM kan beskrivas utifrån kärnkategorin mötet och underkategorierna struktur, inbjudan, deltagande, samspel, utmaning, anpassning, trygghet, mod samt delad glädje. Avslutningsvis diskuteras innehållet i MiM i relation till andra musikterapeutiska metoder, hur MiM kan möta de svårigheter som är vanligt förekommande hos personer med diagnos inom AST och normal begåvning samt hur innehållet i MiM kan ses i ljuset av uppsatsens teoretiska referensram Symbolisk interaktionism.

  • 325.
    Lindsjö, Anton
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Lära utan lärare: hur lärarens närvaro påverkar vilka redskap för lärande som eleverna tillägnar sig under ensemblelektionerna2016Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med undersökningen var att studera hur dagens gymnasieelever interagerar och lär i skolans ensembleverksamhet. Uppsatsen utgick från ett sociokulturellt perspektiv för att lyfta de lärprocesser som sker i det sociala samspelet mellan elever och lärare. Två ensemblelektioner observerades. En av dessa var lärarledd medan den andra till största delen pågick utan lärarens närvaro. Dessa två undervisningssituationer kom att påvisa två fundamentalt olika kulturella praktiker med olika spelregler och förutsättningar för lärande.Resultatet visade att lärarens närvaro påverkar vilka musikkulturella redskap för lärande som eleverna erbjuds och utvecklar. Även deras roller i musikskapandet påverkades. I den lärarledda undervisningen låg fokuset på att höja den musikaliska kvaliteten och läraren fungerade som förmedlare av redskap för att förhöja denna. Eleverna överlät åt läraren att leda undervisningen och ta musikaliska beslut gällande musikens karaktärsdrag. Detta fick konsekvensen att eleverna utvecklade redskap för kalibrering och nyansering av musiken istället för redskap för egna musikaliska värderingar. I den lärarlösa undervisningen tog eleverna själva initiativ till att reflektera över musiken och det kollektiva framförandet för att sedermera ta musikaliska beslut. De utvecklade därför sociala och pedagogiska redskap för eget värderande av musiken på ett sätt som snarare påminner om den informella replokalens förutsättningar, men de fick inte samma tillgång till redskap för djupare nyanser. Undersökningen visar alltså att lärarens närvaro eller icke närvaro ger helt olika förutsättningar för att utveckla musikkulturella redskap.

  • 326.
    Lindström, Åsa
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Musikupplevelser vid förvärvad hjärnskada: en intervjustudie av musikterapeuters erfarenheter2013Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Ämnet är musikterapi med hjärnskadade personer, skrivet inom ramen för Magisterprogrammet i musikpedagogik med inriktning musikterapi vid Kungl. Musikhögskolan i Stockholm, 2012. Syftet med uppsatsen är att bidra till ökad kunskap om hur det är att tolka och förstå hjärnskadade personers sätt att kommunicera i en musikterapisituation, då dessa har nedsatt kommunikationsförmåga, afasi, svårt med empati, ett utslätat känsloliv, stel mimik och liknande. Uppsatsen har en kvalitativ forskningsansats med hermeneutiska inslag och metoden är semistrukturerade intervjuer. Undersökningsgruppen utgörs av tre professionellt utövande musikterapeuter som alla tre har erfarenhet av musikterapeutiskt arbete med personer som drabbats av grava, förvärvade, hjärnskador. Forskningsfrågan är: På vilka sätt uppfattar tre musikterapeuter hjärnskadade patienters upplevelser av musikterapi?

  • 327.
    Linnros, Emma
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Livspusslet: vägen till två genomarbetade låtar2014Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 328. Loimusalo, Nina
    Memorizing silently to perform tonal and nontonal notated music: A mixed-methods study with pianists2018Ingår i: Psychomusicology, ISSN 0275-3987, E-ISSN 2162-1535, Vol. 28, nr 4, s. 222-239Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Musicians use silent music reading for memorizing, and this includes different types of mental imagery and analytical functions. The aim of this mixed-methods study was to address the effects of musical expertise, general level cognitive traits, and situational strategies on pianists’ performances after silent memorizing of notated music. We also compared pianists’ silent memorizing strategies between tonal and nontonal music. Thirty pianists performed short musical excerpts from memory after silently reading the notation for 1 minute. Following this, they described their memorizing strategies in an interview, and completed tests of cognitive style, aural skills, working memory, and music-processing style. The performances were assessed in terms of “recall rate” separately for both hands (accuracy of memorization) and “overall impression” (pianistic fluency and style). In tonal music, pianists’ aural imagery focused on imagining the melody, whereas in nontonal music, aural imagery typically focused on rhythmic aspects. In tonal music, conceptual strategies were related to traditional music analysis, whereas in nontonal music they were more piecemeal and atomistic in nature. According to linear mixed-effect models, right-hand recall rate was associated with higher aural skills, but left-hand recall rate was related to verbal cognitive style and analytical music-processing style, that is, more frequent use of music analysis in regular practice. Better performances in terms of overall impression were related to higher aural skills. Music education develops skills and strategies that are effective for memorizing, and beyond one’s working memory capacity. However, cognitive styles may also play a role in musicians’ silent memorizing.

  • 329. Loimusalo, Nina
    et al.
    Huovinen, Erkki
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Puurtinen, Marjaana
    Successful approaches to mental practice: A case study of four pianists2019Ingår i: Music Performance Research, ISSN 1755-9219, E-ISSN 1755-9219, Vol. 9, s. 101-127Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Musicians often use mental practice for enhancing performance, but individuals may have different preferences and skills in their characteristic, individually successful ways of carrying out such practice. In this study, we focus on the approaches to mental practice of four pianists who, according to the ratings of a panel of expert judges, showed outstanding improvement in their performances following their mental practice of a new piece in at least one of the two conditions: silent reading of the score or reading the score while simultaneously listening to the music. The four pianists’ approaches to mentalpractice were studied through self-reports in post-task interviews that were compared with eye-tracking data gathered during the actual mental practice. In successful mental practice, the pianists relied on their experience and the skills they had practised in audiation, use of recordings, imaginary rehearsal, and structural analysis. The results encourage musicians to explore their characteristic approaches to mental practice, and to deliberately practise and develop versatile mental practice skills in order to apply them flexibly in different musical situations. Eye tracking was found to be a useful tool for validating and supplementing musicians’ subjective self-descriptions and for revealing covert mental processes in the context of music reading.

  • 330.
    Lorentzi, Ebba
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Keyboardist eller pianist?: en jämförelse mellan två musikerroller2018Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med undersökningen är att jämföra keyboardistrollen med pianistrollen samt undersöka vad keyboard-musicerande innebär idag genom att utgå från tre perspektiv; musikerroller, ljudteknik och bransch. Musikerroller syftar på relationen mellan pianistrollen och keyboardistrollen. Ljudteknik handlar om de tekniska kunskaper och hantverket som måste innehas av en keyboardist. Bransch berör framtid och utveckling i musiklivet som sedan följs av en diskussion om hur pianoundervisningen kan komma att se ut i framtiden.

    Studien genomfördes med en intervjudel där tre aktiva musiker intervjuades var för sig. Den andra metoddelen bestod i att jag dokumenterade min förberedelse inför en konsert där jag agerade både keyboardist och pianist.

    Resultatet visar bland annat att keyboard-musicerande idag framförallt innebär att avsätta förberedelsetid för programmering och lära sig hantverket, ha en vilja att utvecklas inom ljudteknik och känna att det finns ett intresse i den delen av musicerandet.

  • 331.
    Lundberg, Robin
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle. Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik- och medieproduktion.
    Fysisk träning som sånguppvärmning: En fallstudie2019Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Denna uppsats ämnar ta reda på hur fysisk träning fungerar som sånguppvärmning på en van sångare. Tidigare forskning har visat övervägande positiva effekter av fysisk träning sånguppvärmning, men de flesta tidigare studierna fokuserar på kvinnliga sångare. Denna uppsats är en pilotstudie och är således en test av metod inför kommande större studie. En testperson i 28 års-ålder rekryterades via bekvämlighetsurval till studien. Han utförde två olika typer av sånguppvärmningar vid två olika testtillfällen, en traditionell sånguppvärmning samt en fysisk träning som uppvärmning. Därefter sjöng han en sång som spelades in i musikstudio för att sedan fylla i en enkät som innehöll frågor om hur han upplevde att hans röst kändes vid framförandet av sången. Svaren från enkäten visar att testpersonen upplevde att han hade en större och tätare klang, han hade mer vibrato och var mer egaliserad i registerövergångar efter att ha utfört den fysiska träningen som uppvärmning. Endast en testperson ingår i denna studie vilket gör att det inte är rimligt att dra allomfattande slutsatser från resultatet. Metoden i sin helhet fungerar väl, det kan dock vara lämpligt att göra ändringar gällande antalet testpersoner samt utformningen av den fysiska träningen i kommande studier.

  • 332.
    Lundgren, Anna
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Musik, idrott och prestation2012Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Detta arbete består av en undersökning om hur en musiklärare och en idrottstränare jobbar med deras elever respektive spelare inför en prestation. Undersökningen inkluderar också hur musikläraren och idrottstränaren jobbar med efterarbetet av en prestation. Genom kvalitativa intervjuer och observationer har jag undersökt deras olika metoder. Resultaten visar att både musikläraren och idrottstränaren jobbar aktivt med både förberedelden och efterarbetet av prestationen. Det finns många likheter och olikheter i deras undervisningsprocess som kommer fram i resultaten. Men det går inte utifrån resultaten att dra några generella slutsater som likheter och olikheter för arbete med prestationer inom musik respektive sport.

  • 333.
    Lundgren, Hampus
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Iscensätta övning: gitarrlärares iscensättande av övningsstrategier på enskilda gitarrlektioner2017Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Studiens syfte var att undersöka och analysera hur gitarrlärare iscensätter övningsstrategier i enskild undervisning på gymnasial nivå eller motsvarande. I studien har ett multimodalt och designteoretiskt perspektiv använts. Relevant har varit att observera hur lärare, medvetet eller omedvetet, använder olika teckensystem för att gestalta tänkbara övningsstrategier i undervisningssituationer. I studien har videoobservation använts som metod och tre gitarrlärare har observerats vid varsitt lektionstillfälle. Urvalet har bestått av lärare från två olika musikskolor samt en privatlärare. Undervisningen har bedömts vara på gymnasial nivå eller högre. Resultatet belyser på vilket sätt många olika teckensystem används parallellt för iscensättandet, och vilka typer av strategier de kan sägas representera. I studien identifieras två huvudtyper av iscensättande; det performancebaserade och det pedagogiska. I studiens avslutande diskussion problematiseras hur dessa kan ha potentiella för- och nackdelar för enskilt övande.

  • 334.
    Lundgren, Jennie
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Att bereda plats för lärande. Tre rytmiklärares uppfattningar om olika vägar till inlärning2007Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 335.
    Lundgren, Markus
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Ljudmiljön i musiksalen: trummornas ljudvolym2013Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 336.
    Lundin, Mathias
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Hammondorgeln i musikundervisning: En intervjustudie2019Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Det har dykt upp en mängd nya s.k. Hammondkloner på marknaden i försök att digitalt återskapa Hammondsoundet. Syftet med denna studie är att utforska om Hammondorgeln har ersatts av digitala Hammondkloner i musikutbildning på högskola, folkhögskola och inom privatundervisningen i Sverige. Studien genomfördes metodiskt med tre kvalitativa forskningsintervjuer och observation av två privatundervisningar i Hammondorgel. Resultatet är att det går att utbilda sig i att spela Hammondorgel B3 med Leslie 122 på högskola och inom privatundervisning i Sverige och att Hammondorgeln ännu inte har ersatts helt av Hammondkloner i undervisning i att spela Hammondorgel. Det är däremot ovisst huruvida man kan utbilda sig att spela riktig Hammondorgel på folkhögskola av det som framgår utav min forskning.

  • 337.
    Lundstedt, Camilla
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Flow & sång. Att hitta närvaro, uttryck och att beröra2008Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 338.
    Lundström, Maria
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    ”Jag kan se musik i allt”: studenters upplevelser av rytmikens påverkan på deras konstnärliga utveckling2015Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Den här undersökningen beskriver hur en del av de studenter som deltog i rytmikundervisning vid Kungl. Musikhögskolan i Stockholm under åren 2009- 2014 upplevde rytmikämnets påverkan på deras egen konstnärliga utveckling. Undersökningen har genomförts utifrån praxis i det som kallas grundad teori (grounded theory). De data som ligger till grund för undersökningen har samlats in genom intervjuer i fokusgrupper, där ämnen som konstnärlighet inom rytmiken, lärarrollen, undervisningssituationen och andra aspekter diskuterades. Genom analys av intervjudata formuleras i denna undersökning en grundad teori om hur deltagarnas konstnärlighet utvecklades av att ha rytmik, och hur det kommer sig att metoden kan ha den här effekten på sina utövare.

  • 339.
    Lundström, Maria
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Resilient musik: ett perspektiv på hållbart musicerande2013Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Resiliens är ett begrepp som används inom ekologin för att beskriva socio-ekologiska systems förmåga att stå emot eller återhämta sig från påfrestningar. Detta arbete utforskar möjligheten att applicera tankar och teorier om resiliens på musikskapande, utifrån mitt eget musicerande, och prövar hur ett resilient perspektiv kan stärka och berika musikalisk verksamhet.

  • 340.
    Löfberg, Anton
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    I dirigentens verktyglåda2019Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med detta arbete är att undersöka vilka redskap två dirigenter använder under orkesterrepetitioner, hur deras repetitionsteknik är utformad, samt att undersöka hur för- och efterarbetet sker. Metoderna var observationer under repetitioner, enkät till musikerna i orkestern samt intervjuer med dirigenterna som analyserades med hjälp av tematisk analys. Resultatet visar bland annat att dirigenterna i undersökningen använde sig av snarlika fysiska och intellektuella redskap och att skillnaden i deras repetitionsteknik låg i en dirigents önskan att vara mer effektiv under repetitionen. Arbetet synliggör vilken påverkan dirigentens repetitionsteknik och användandet av olika redskap har på orkestern, samt att om redskapen används på oreflekterat sätt kan de skapa hinder för andra redskap och orkestern.  

  • 341.
    Löfberg, Anton
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Är det så jag låter?: hur inspelning kan ge elever insikt i sitt musikaliska lärande2018Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med detta arbete var att undersöka om man med inspelning som verktyg kunde vidareutveckla musikaliska kvalitéer som upptäckes genom att lyssna på sig själv via en inspelning. Ifall detta verktyg kunde skapa motivation till lärande undersöktes också. Detta har gjorts genom att spela in två elever vid tre olika tillfällen vardera. Efter varje tillfälle har eleverna fått lyssna på sin inspelning och hitta något som de vill utveckla, för att sedan komma på hur de ska öva det momentet. Elevernas tankar skrevs både ner i en loggbok och spelades in. Efter alla inspelningstillfällen var klara gjordes enskilda intervjuer med eleverna. Arbetet resulterade i slutsatsen att man kunde använda inspelningen som verktyg för att vidareutveckla musikaliska kvalitéer. Eleverna uttryckte också att metoden var ett bra verktyg för dem att få insikt i vad de skulle kunna utveckla i sin egna musikalitet. Resultatet visade också på att verktyget kunde leda till motivation. 

  • 342.
    Lönn, Jesper
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Bortom tekniken: musikaliskt uttryck inom trumsetsundervisning2017Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 343.
    Lönn, Jesper
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Kan en tjej vara trummis?: Om genusnormer vid trumsetet2018Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Föreliggande uppsats handlar om varför det finns betydligt färre kvinnor än män som spelar

    trummor. I en intervjustudie har jag försökt att få svar på vad som driver fyra professionella

    kvinnliga trumslagare till att fortsätta musicera. Vad har drivit dem och vad anser de vara

    väsentligt för att fler tjejer ska satsa på att spela trummor? Respondenternas svar på vad som

    har drivit dem och vad de anser vara väsentligt för att fler tjejer ska börja spela har blivit i

    stort sätt detsamma. I resultatdelen har jag presenterat det jag har fått fram och delat in

    resultatet i olika teman som varit särskilt framstående.

    Förebilder är ett av dem teman som framkommer i resultatdelen. Förebilder har varit varit

    viktigt både för respondenternas egna driv till att fortsätta och som en möjlig orsak till den

    skeva fördelningen mellan kvinnor och män bakom trummorna. Informanterna har talat om

    hur ett inre driv är helt avgörande för om du ska kunna ta ditt musicerande vidare. De har

    också talat om hur de upplever att det fortfarande finns en manlig norm och en betydande del

    av intervjuerna har handlat om vad som behövs för att förändra normen.

    Den här uppsatsen kan möjligen bidra med en knuff i rätt riktning till att såväl tjejer som

    killar upplever att trumsetet är ett instrument som är tillgängligt för dem.

  • 344.
    Malmborg, Lena
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    "Jag sjunger och spelar piano" En kartläggning av tio tjejers attityd till att musicera2005Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 345.
    Manell, Anna
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Sponsring av kultur- och musikskola2009Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 346.
    Mannikoff, Jon
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Kollegialt lärande för instrumentallärare: en studie om Learning study som modell för utveckling av kollegialt lärande i musik- och kulturskola2018Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie har varit att undersöka på vilket sätt Learning study kan fungera som modell för att utveckla kollegialt lärande och bidra till utbyte av erfarenheter mellan lärare i kommunal musik- och kulturskola. För att undersöka detta har ett arbetslag bestående av fyra gitarrlärare vid en kommunal musikskola fått genomföra en gemensam Learning study, med författaren som handledare. I studien användes en kombination av observation och intervju som metod för att följa arbetet och ta del av de deltagande lärarnas upplevelse av Learning study. Resultatet visade att det, genom att använda modellen Learning study, skapades kollegiala samtal och erfarenhetsutbyten som de deltagande lärarna knappt upplevt tidigare, trots lång erfarenhet i yrket. Likaså är ett resultat att modellen inspirerat lärarna till att prova nya idéer i den egna undervisningen.

  • 347.
    Marklund, Elisabeth
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Musik i palliativ vård: en intervjustudie med vårdpersonal2013Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Denna uppsats har som syfte att undersöka om musik används i palliativ vård i Sverige och hur det i så fall beskrivs, motiveras och dokumenteras. Det är en kvalitativ intervjustudie med hermeneutisk förståelseansats. Intervjuer har genomförts med fem personer med olika yrkesprofession inom palliativ vård (sjuksköterska, sjukgymnast, arbetsterapeut, kurator och överläkare). Kontakt med de intervjuade har upprättats genom ett upprop i ett nyhetsbrev som ges ut av Svenskt Palliativt Nätverk, SPN. I uppsatsen ges en teoretisk bakgrund om palliativ vård, kris, etik, död, existentiella frågor, musik, musikterapi samt musikterapi i palliativ vård. Resultatet visar att de intervjuade använder musik i sitt vårdarbete men ingen är professionell musiker eller utbildad musikterapeut. Musikanvändningen beskrivs av informanterna genom konkreta exempel från vårdsituationer och den motiveras dels utifrån personliga erfarenheter av musikupplevelse dels med allmänna reflektioner över musikens olika möjligheter till påverkan fysiskt, psykiskt och socialt i livets slutskede.

  • 348.
    Martin-Löf, Cecilia
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Pojkröst och flickröst, är det någon skillnad?2007Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 349.
    Martinsson, Anna
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Hur skriver jag en visa jag vill höra?: En analys av vistexter med syftet att ta fram en mall för skapandet av en vistext.2019Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Mitt arbete har handlat om att ta fram en mall för att skriva en egen vistext. För att börja mitt arbete ville jag ta reda på hur jag definierar en visa, om jag kan skilja texten och musiken åt i en visa och hur jag kan definiera vad jag tycker är ”bra”. Jag upptäckte att det inte fanns så mycket material att hitta kring hur jag skulle kunna gå tillväga för att skriva en egen vistext. Därför blev syftet med mitt arbete att svara på dessa frågeställningar: ”Vilka gemensamma nämnare finns det i de vistexter jag själv anser är ”bra”?” och ”Hur skulle en mall kunna se ut för att skriva en vistext, baserat på de gemensamma nämnarna?” Som metod valde jag att analysera texterna i fyra visor som jag själv tycker om. Dessa analyserade jag med hjälp av de så kallade metafunktionerna. De fyra visor jag valde var Trubbel, Flickan och kråkan, I den stora sorgens famn och Är du fortfarande arg. Mitt resultat blev att det fanns en del gemensamma nämnare i texterna hos de fyra visor jag analyserat. Det fanns likheter i användning av rim, melodirepetition, användning av jag/du perspektivet och att ha med någonting som berör i texten. De gemensamma nämnare använde jag mig sedan av som en mall för att skriva en egen vistext. Min egen visa blev en sång som jag själv tycker väldigt mycket om. Visan som jag skrev utifrån min analys visade på att det går att skapa en mall för att skriva en vistext. Att arbeta med att skapa mallen gav mig också en bättre överblick över min egen skaparprocess och varför jag skapar. Däremot räcker inte min mall till för hela processen i skapandet eftersom den inte täcker in hur själva idén till en låt kommer till. Mallen skulle kunna användas i ett pedagogiskt syfte framöver och det vore en intressant komplettering att undersöka närmare hur själva startidéen för en låt kommer till. 

  • 350.
    Martinsson, Camilla
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Att börja med sopran- eller altblockflöjt. Vad är bäst för eleven?2009Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
45678910 301 - 350 av 586
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf