Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
45678910 301 - 350 av 977
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 301.
    Gullö, Jan-Olof
    et al.
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik- och medieproduktion.
    Pohjola, Mika
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle. Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik- och medieproduktion.
    Reynisson, Hannes Haukur
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik- och medieproduktion.
    Viklund, Mattias
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik- och medieproduktion.
    Three studies on creativity in record production2017Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 302.
    Gullö, Jan-Olof
    et al.
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik- och medieproduktion.
    Schyborger, Peter
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik- och medieproduktion.
    Thyrén, David
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Core leadership skills in music production as learning outcomes in higher education2020Ingår i: MEIEA 2020 Summit, Washington: MEIEA , 2020Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    ABSTRACT 

    During the last two decades, many Swedish songwriters and music producers have been internationally successful. At the same time, more and more students in Swedish higher education have studied music production and other courses with music in combination with design and new media technology. In this research project Searching for Sophia in music production we study how various aspects, including the development of the music and media industry as well as individual initiatives, have contributed to the growing Swedish export of music. The term Sophia refers to ancient Greek knowledge typology and is used to summarize the theoretical framework of the project. Sophia is understood as wisdom, or sagacity, and can be described as the ability to think and act using knowledge, experience, understanding and reason. Previous research clearly shows a variety of competences that are used and needed among musicians, music producers and others active in the art of music production.  Leadership is a very important aspect of music production and that's why we explore what we can learn from Denniz PoP's (1963-1998) leadership when he collaborated with his closest colleagues, including multiple award-winning songwriter/producer Max Martin.  The empirical source material includes interviews as well as radio and television programs, literature and an extensive inventory of Swedish music industry and consumer magazines. The results include a 7-step model for music production but also indicate that Denniz PoP's true expertise was his ability to make others in a team grow and perform well. And what best characterizes that form of expert knowledge can certainly be described in many ways. Core characteristics appear to be thoughtfulness combined with both creative ability and perseverance as well as a sense of order and discipline, aspects that may be very challenging to fully implement as learning outcomes in music production education.

  • 303.
    Gullö, Jan-Olof
    et al.
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik- och medieproduktion.
    Thyrén, David
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    A comparative study of professional music production methods in theage of streaming2020Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Although Sweden is a small country, the Swedish music exports have been successful for many years. In our ongoing research project: Searching for Sophia in music production, we study how various aspects linked to music production may have contributed to the Swedish music industry´s international achievements. In this sub-study we focus on production methods available today, including digital production tools for music, and compare those with the production methods that were used before the age of streaming, in the late 1990s. Several previous studies focus on the technological development of digital music production tools. However, surprisingly little attention has been directed towards how such tools can affect professional musical creativity and productivity. This sub-study includes a case study of the Swedish music producer Dag Volle (1963–1998), also known as Denniz PoP. Volle had some unique music producer skills and also developed new innovative music production methods. Previous research has so far largely ignored his works despite his importance for the success of Swedish music exports. Denniz PoP is also remembered as mentor of Martin Sandberg [Max Martin] and therefore we analyze how the new tools and methods, that have been added over the years, may have affected the creative process of Sandberg and other successful Swedish music producers. The empirical material includes published sources of various kinds as well as interviews, conversations and written communication with some of Volle's closest associates who still are internationally active as music producers. The results indicate, firstly, that digital tools can help but also hinder creativity, and secondly, that several of the most important aspects of Volle's strategy as a music producer, for example to be driven by intrinsic motivation and by implementing music productions through collaborative processes, are still very relevant today - in the age of streaming.

  • 304.
    Gullö, Jan-Olof
    et al.
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik- och medieproduktion.
    Thyrén, David
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Challenging Changes for Future Music Production2020Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    In recent years, there have been major changes in society on many levels. Such changes are of course of great importance to many urban residents. The changes we are referring to in this paper, are how people listen to music. On the streets and walkways in e.g. Stockholm, the capital of Sweden, large hordes of young men and women nowadays travel on electric scooters and almost everyone wears headphones and listens to music. Also on commuter trains, subways and buses, most of the travelers also wear headphones and listen to music. Thus, music is constantly present in these people's lives. But at the same time, music clubs and other music establishments, are often finding it increasingly difficult to achieve profitability due to a declining audience interest. Also traditionally successful music arenas such as the opera houses have problems to attract audiences, despite extensive and often very costly marketing. However, the big arena concerts with international artists still attract large crowds. This means that listening to music has evolved into something that usually happens entirely individually or on occasions in very large contexts, like e.g. at arena concerts. In this paper we highlight some of the challenges that young music producers face, due to the changing society, as they develop their artistic activities. The Swedish music industry has for many years been internationally successful and we present some core explanations of the success and also reflect on how societal development may need changes for future urban music development.

  • 305.
    Gullö, Jan-Olof
    et al.
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik- och medieproduktion.
    Thyrén, David
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Hur kan kärlek till musik, entreprenörskap, samarbetsförmåga och inre motivation förklara det svenska musikundret?2019Ingår i: / [ed] Karin Johansson & Tobias Lund, 2019Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Hur kan kärlek till musik, entreprenörskap, samarbetsförmåga och inre motivation förklara det svenska musikundret? 

    Även om Sverige är ett litet land är den svenska musikexporten mycket framgångsrik och den svenska musikbranschen har fortsatt växa under många år. Det finns flera faktorer som bidragit till denna utveckling och vi har i detta forskningsprojekt studerat hur olika aspekter kopplade till musikproduktion kan ha betydelse för den svenska musikens internationella framgångar. Utvecklingen och spridningen av avancerad informations- och kommunikationsteknologi har bidragit till förändrade arbetsmetoder för musikproduktion och ofta sker arbetet i samarbeten av olika slag. Men den tekniska utvecklingen kan också ses som en demokratiseringsprocess eftersom många numera har tillgång till avancerade verktyg för musikproduktion och ljudinspelning, t ex i persondatorer. Trots denna utveckling, som lett till att fler än någonsin erhåller upphovsrättslig ersättning från Stim, är det ändå fortfarande få musikproducenter och andra upphovsrättstagare, jämfört med andra musikyrken, som är professionellt verksamma i en omfattning som motsvarar heltidsarbete. Under de senaste decennierna har musikproduktion också blivit en allt viktigare del av den högre musikutbildningen i Sverige. Därför har vi denna studie undersökt uppfattningar om innehåll i högre utbildning i musikproduktion. Undersökningsdeltagarna utgörs dels av framgångsrika yrkesverksamma och dels av studenter i musikproduktionsutbildning. Data har samlats in genom enkäter och intervjuer. Vi har dessutom genomfört en omfattande analys av musiktidskrifter med relevans för musikproduktion samt en analys av kursplaner i musikproduktion. Undersökningens resultat visar på stora skillnader, rörande uppfattningar och förhållningssätt, mellan vad de yrkesverksamma visar och lyfter fram som viktigt och vad studenterna tycker och vad som återfinns i de analyserade kursplanerna. Men det finns också likheter. Några av de aspekter som framför allt de yrkesverksamma lyfter fram är vikten av att utveckla entreprenöriella färdigheter, vikten av att ha en kärlek till musik, att det är viktigt att vilja och kunna samarbeta med andra och vikten av att drivas av inre motivation.  

    Jan-Olof Gullö, professor musik- och mediaproduktion, Kungl. Musikhögskolan i Stockholm jan-olof.gullo@kmh.se

    David Thyrén, lektor musik och samhälle, Kungl. Musikhögskolan i Stockholm david.thyren@kmh.se

  • 306.
    Gullö, Jan-Olof
    et al.
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik- och medieproduktion.
    Thyrén, David
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Music production in Swedish higher education: History and future challenges2019Ingår i: Svensk tidskrift för musikforskning, ISSN 0081-9816, E-ISSN 2002-021X, Vol. 101, s. 185-199Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Although there is a growing interest for music production in Swedish higher education, where many students today study the subject, we argue that music production may in many ways still be noticed as a blind spot in research. This paper explores how research and education in music production has emerged, in Sweden but also internationally, against the background of the ongoing research project Searching for Sophia in music production. This project investigates how various aspects linked to music production and music education have contributed to the Swedish music industry’s international achieve- ments. First, the development of music production courses and programmes in higher education is described, from the pioneering years in the 1980s until present. Next, we discuss key concepts in music production including the different phases of a music pro- duction and the role of the music producer. Thereafter we focus on four selected aspects of music production: creativity, innovation, motivation, and entrepreneurship. Further, future implications are discussed concerning the changes in how music is composed and produced, marketed, distributed, and how music is consumed today.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Music production in Swedish higher education History and future challenges Jan-Olof Gullö and David Thyrén 2019 STM–SJM vol. 101 (2019) 185-199
  • 307.
    Gullö, Jan-Olof
    et al.
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik- och medieproduktion.
    Thyrén, David
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Musikproduktion & entreprenörskap: en kartläggning av den mediala beskrivningen av detsvenska musikundret under 1980- och 90-talet2018Ingår i: Vart är musiken på väg?: Perspektiv från forskning, bransch och politiker, Stockholm: Mirac & KMH , 2018Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    En utgångspunkt för denna studie är att ur ett musikhistoriskt perspektiv studera musikproduktion och entreprenörskap, inom det svenska musikundret, med internationellt framgångsrika producenter som Denniz PoP, Max Martin och Shellback samt musikproduktionsbolag som Cheiron och Maratone som studieobjekt. Här presenteras en initial kartläggning av den svenska mediala beskrivningen av det svenska musikundret under 1980- och 90-talet. Det empiriska underlaget i denna delstudie är de svenska musiktidskrifterna: Musikermagasinet [årgång 1985-2000], Musikindustrin [årgång 1998- 2002], Schlager [årgång 1980-1985], Showtime [årgång 1981-1990], SKAP-Nytt [årgång 1990-2000] Slitz [årgång 1986- 1996] och STIM-Magasinet [årgång 1980-2000]. Resultatet av kartläggningen påvisar en indifferent attityd hos medierna gentemot exempelvis Denniz PoP:s musikproduktion när denne var verksam. Trots stora internationella framgångar var Denniz PoP i stort frånvarande i den samtida branschpressen. Mediebilden förändrades dock efter Denniz PoP:s frånfälle 1998. Samtidigt framträder också, mer eller mindre mellan raderna, bilden av hur framgångar inom det svenska musikundret realiserades genom ett långsiktigt och målmedvetet arbete i ett avgränsat nätverk av musikentreprenörer som i stort verkade i skuggan den mediala exponeringen. De hade en arbetsprocess som gick ut på att starta upp olika projekt, knyta till sig kreativa och begåvade musiker eller DJ ́s med hög arbetskapacitet och ta med de skickligaste vidare till nya projekt. I det undersökta materialet förefaller formell musikutbildning inte ha varit ett viktigt kriterium för framgång i den tidens musikbransch. Istället framstår skicklighet i teambuilding i form av nätverksbyggande ha varit en viktig framgångsfaktor. Vår analys visar också att det finns viktiga aktörer som är mer ouppmärksammade i medierna. Musikentreprenören Tom Talomaa (f. 1954) har varit verksam bl.a. genom klubb- (BZ, Ritz), restaurangverksamhet (East) samt musikproduktionsbolagen Cheiron och Maratone i exklusivt partnerskap med Denniz PoP och Max Martin. Men trots att Tom Talomaa alltså starkt bidragit till det svenska musikundret har hans gärning inte uppmärksammats i tidigare forskning och i det undersökta mediematerialet är han alltså i stort frånvarande. Denna undersökning ingår som en delstudie i projektet Searching for Sophia in Music Production Education.

  • 308.
    Gullö, Jan-Olof
    et al.
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik- och medieproduktion.
    Thyrén, David
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Searching for Sophia in Music Production Education – Twenty years ago today: a revaluation of the heritage of Swedish record producer Denniz Pop2018Ingår i: Crosstown Traffic: Popular Music Theory and Practice, Huddersfield: IASPM UK&I; ASARP; Dancecult & ISMMS , 2018Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    In the project Searching for Sophia in Music Production Education, amultidisciplinary team of Swedish researchers study various formal and informallearning processes connected to education in music production in higher education.This paper is part of that project. Previous research shows a variety of competencesthat are used and needed among musicians, music producers and other professionalsactive in the art of music production. Our interest has a background in the worldwideexport of music from the Nordic countries. Several of the Nordic internationalsuccessful songwriters, musicians and music producers have more of an informalbackground than a scholastic formal education. The term Sophia [wisdom] refers toancient Greek knowledge typology and is used to summarize the theoreticalframework of the project.In this paper, we focus on the Swedish record producer Denniz Pop [Dag Volle, 1963-1998]. Denniz Pop enjoyed substantial international success in the 1990´s, creatingthe Cheiron studios in Stockholm, recording and producing e.g. Ace of Base,Backstreet Boys, Michael Jackson, and many others. He was the mentor of songwriter& record producer Max Martin [Karl Martin Sandberg, b. 1971]. The paper ties inwith a planned biography on Denniz Pop, coinciding with the 20th anniversary of hisuntimely death in 1998. In the biography, we conduct five case studies: focusing oninterviews with Denniz Pop`s inner family; fellow record producers and closecolleagues; artists; music journalists; and musicologists.

  • 309.
    Gullö, Jan-Olof
    et al.
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik- och medieproduktion.
    Thyrén, David
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Searching for Sophia in Music Production Education: an analysis on the description of the ‘Swedish Music Wonder’ in Swedish music business press during the magic years in the 1980´s and 90´s2019Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Searching for Sophia in Music Production Education – an analysis on the description of the ‘Swedish Music Wonder’ in Swedish music business press during the magic years in the 1980´s and 90´s    

    In this paper we primarily focus on the media coverage of Denniz PoP in the 1980´s and 90´s. The empirical source material includes: Musikermagasinet[1985-2000], Musikindustrin[1998-2002], Schlager[1980-1985], Showtime[1981-1990], SKAP-Nytt[1990-2000], Slitz[1986-1996] and STIM-Magasinet[1980-2000]. The results of the analysis indicate that the Swedish music business press had an indifferent attitude towards the music production of Denniz PoP [Dag Volle, 1963–1998] during his productive years. Despite his international success, the coverage of Denniz PoP was noticeably lacking in Swedish music media during his lifetime. However, that started to change after he died in 1998. The results also indicate that the ´Swedish Music Wonder´ was accomplished through dedication and hard work on a long-term basis in a delimited network of music entrepreneurs who worked in the shadow of media exposure. They started up various projects, headhunted young, creative and talented musicians and DJ´s, brought the most skilled ones in, trained them in a kind of informal master and apprentice-practice, and then started up new projects all over again. Formal music education does not appear to have been a vital criterion in the music business of the day. Instead, skillfulness in teambuilding and networking was important success factors. Finally, the analysis indicates that some of the most vital creators of the ´Swedish Music Wonder´ are almost totally absent in the Swedish music business press from the period examined. That includes the music entrepreneur and businessman Tom Talomaa (b. 1954), who – apart from owning important music clubs and restaurants – was, and still is, an exclusive business partner with first Denniz PoP, and then Max Martin, co-owning the highly successful music production companies Cheiron and Maratone. In this project: Searching for Sophia [Wisdom] in Music Production Education, a team of researchers study formal and informal learning processes in music production.           

     

    J-O Gullö & David Thyrén 

    Department of Music and Media Production & Music Education 

    Royal College of Music in Stockholm 

  • 310.
    Gulyas, Georg
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Dynairstudie: en studie om klassiska gitarristers ergonomi vid tillämpning av balansdyna2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I studien utforskas klassiska gitarristers sittställning avseende ergonomi vid tillämpning av balansdyna. Syftet är att undersöka hur klassiska gitarrister påverkas av att öva när de sitter på en balansdyna. Nio deltagare har under sex månaders tid använt en dyna med luft, s.k. Dynair, att sitta på när de övat. Genom videoanalys och semistrukturerade intervjuer utforskas hur deltagarnas ergonomi påverkas av att använda balansdynan. Studiens slutsats är att deltagarna blir mer stillasittande men samtidigt mer aktiverade i coremuskulatur och nedre rygg. Resultaten visar en svag tendens till att deltagarna får en mer upprätt hållning och upplever avslappning i övre rygg. Efter studien hade deltagarna blivit mer medvetna om sin ergonomi och sin sittställning.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 311.
    Gunnars, Elin
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Självständig instudering: när jag studerade in Eugène Ysaÿe Sonata No. 2 första satsen2013Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Mitt projekt har handlat om att ta steget till att bli mer självständig vid instuderingen av nya stycken. Att våga göra saker utan lärarens hjälp och lita på sin egen intuition och kunskap. Jag valde att arbeta med stycket Sonat no. 2 ”Obsession” av Eugène Ysaÿe (1858-1931) eftersom att det är för solo violin vilket innebar att jag inte kunde få någon påverkan ifrån någon annan och att det har varit ett stycke som jag länge har velat lära mig. Jag beskriver hur jag gått tillväga för att lära mig det, om tankar som jag fått från kurslitteraturen och om hur det har känts att inte ha den tryggheten som ens lärare ger.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 312.
    Gunnars, Hanna
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Samma röst i olika genrer: Hur jag som sångare anpassar min röst efter olika musikaliska genrer2020Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    Gunnars_Samma röst i olika genrer
    Ladda ner (mp3)
    A Chloris
    Ladda ner (mp3)
    All I ask
    Ladda ner (mp3)
    Likt fågelen i skogen
  • 313.
    Gunnars, Hanna
    et al.
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Coldenberg, Fanny
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Prestationsångest i sångundervisning: Åtta sångpedagogers arbete med mentala blockeringar hos sina elever2021Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I denna studie undersöktes hur sångpedagoger ser på prestationsångest och mentala blockeringar hos sina elever. Prestationsångest hos sångare är ett relativt outforskat område, men det är en känsla som drabbar de flesta som utövar musik. Syftet med studien var att undersöka hur sångpedagoger både resonerar kring och hur de hanterar sina elevers prestationsångest och andra mentala blockeringar. Arbetet genomfördes i första hand genom en enkät som sedan låg till grund för intervjuer med åtta verksamma sångpedagoger. Studien vilar på en sociokognitiv teori. Resultatet visar att alla sångpedagoger frekvent möter elever med prestationsångest och att de alla har liknande verktyg för att hantera det. En upptäckt som gjordes var att det sällan talas om prestationsångest i musikundervisning, där många paralleller gjordes till idrottspsykologi som är ett mer utforskat ämne. Sångpedagogerna använde många verktyg som tangerade mental träning men ingen av dem ansåg sig använda någon särskild metod. Det är i nuläget ovanligt att lyfta mental träning i musikundervisning men ett konstaterande som görs är att sångpedagogen måste lära sig att hantera elevers prestationsångest för att kunna hjälpa dem vidare i utvecklingen. Resultatet visar att ett gemensamt ordförråd och gemensamma verktyg att ta till vore gynnsamt.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Prestationsångest i sångundervisning_Coldenberg_Gunnars
  • 314.
    Gustafsson, Stina
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    En fråga om vikt: Hur påverkas sångrösten hos klassiska sångerskor av övervikt?2011Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Jag har valt att fördjupa mig i frågan kring om sångrösten hos klassiska sångare påverkas av övervikt, och i så fall hur. Frågan är belyst från tre håll; aspekterna fysiologi, psykologi och historia finns med. Jag har intervjuat Johan Sundberg, professor i Musikakustik samt läst en mängd böcker, artiklar, uppsatser och forskningsrapporter i ämnet. Undersökningen visar att bland annat bukmuskulaturen, tyngdkraften i strupen samt syresättningen av blodet påverkas av övervikt. Det är också tydligt att sång påverkar den inre människan positivt, dvs. att man känner positiva känslor efter att ha sjungit. Denna känsla påverkas också av att kroppen utsöndrar hormon när man sjunger som verkar i positiv riktning. Att klassiska sångare rent historiskt sett haft en högre del som varit överviktiga har sin förklaring i idealet i samhället under operans storhetstid samt subkulturens sociala manér och livsstil.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 315.
    Gustafsson, Tobias
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Brasslek och dess inverkan på barnens embouchure2008Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    2008_52_Gustafsson.pdf
  • 316.
    Gustafsson, Tobias
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Självstudie – Lärprocess av latinamerikanskt slagverk2019Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Under det här projektet har jag genomfört en studie där jag ska försöka lära mig spela bongos och congas genom en självstyrd lärprocess. Studien har genomförts i form av att jag har dokumenterat och kategoriserat min övning för att ta lärdom av lärprocessen både i egenskap av musiker och hur jag sedan kan använda min förvärvade kunskap pedagogiskt som lärare i framtida scenarion. Projektet har varit till stor hjälp för att tydligare åskådliggöra hur en lärprocess och dess komponenter kan se ut för mig för att effektivisera min egen övning och att införskaffa kunskap om hur jag genom självstyrt lärande kan lära mig ett nytt instrument. Att ha genomgått en lärprocess som denna har bidragit till att jag tydligare har kunnat identifiera vad i lärandet jag effektivt kan utföra på egen hand och vad som mer direkt kan kopplas till lärarens feedback och hur dennes input i vissa fall kan ha en särställning. 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 317.
    Gustafsson, Tobias
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Teknik för ridecymbal: Om tekniker vid trumspel inom jazzgenren2023Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Det finns en uppsjö av böcker och filmer som förklarar ridecymbalteknik och hur olika ridecymbalmönster ska spelas. Däremot saknas beskrivningar på ridecymbalteknik kopplat till handrörelser istället för rytmisering. I den här uppsatsen har ridecymbaltekniker undersökts och hur dessa kan läras ut inom ramen för kategorin tutorials på Youtube. Först studerades 18 Youtube-klipp och därefter genomfördes en kategorisering av ridecymbalteknikerna utifrån ett tekniskt perspektiv. Därefter valdes fem stycken av dessa tutorials som sedan analyserades utifrån ett multimodalt perspektiv. Studien har resulterat i att jag har fått mer kunskaper om ridecymbaltekniker och hur multimodalitet kan användas i undervisning både digitalt som analogt och betonar hur tutorials på Youtube kan ses som ett komplement till den traditionella undervisningen. Studiens fördjupning har även gett upphov till utökade tekniska och multimodala mer detaljerade kunskaper som kan kopplas till tidigare studier om exempelvis timing och multimodala aspekter som handlar om lektionsupplägg och lärarpersonligheter. 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 318.
    Gustavsson, Christina
    et al.
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Kaipanen, Pietu
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Varför har jag inte lust att spela? En studie om gitarrelevers möjliga orsaker till speltrötthet, och hur man som lärare kan arbeta för att motverka dessa.2003Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 319.
    Gusterman, Elin
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Kulturen i fokus: en mikroetnografisk studie om mötet mellan musiklärare och elevgrupper2017Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Denna mikroetnografiska studie handlar om möten mellan olika kulturer i musikklassrummet, samt hur dessa kan gestalta sig. Vad som sker i mötet mellan musiklärare och elevgrupper med utgångspunkt i att musikläraren inte har så mycket undervisningstid med eleverna i relation till andra skolämnen. Syftet med studien är att skapa medvetenhet kring ledarskap i musikklassrummet. Studien innefattar sex olika musiklektioner i tre olika musikklassrum. Observationer har dokumenterats genom fältanteckningar samt ljudupptagningar. Även informella samtal med undervisande musiklärare har förts för att uppnå en så bred empiri som möjligt. Studiens resultat belyser olika förhållningssätt kring ordning och ledarskap i musikklassrummet samt hur detta kan tänkas forma olika klasskulturer och vad för konsekvenser detta medför. 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 320.
    Gyll, Frida
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Musiklärare och musiker: Hur musikintresset påverkar arbetet2021Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I det här arbetet har jag undersökt relationen mellan rollerna musiker och lärare i musikläraryrket och musiklärarutbildningen, och hur det egna musikintresset påverkar musikläraryrket. Genom semistrukturerade intervjuer har fyra musiklärare, två från gymnasiet och två från grundskolan medverkat. Historiskt har musikerrollen ansetts ha högre status än lärarrollen och bland de medverkande musiklärarna var musikintresset en central anledningen till yrkesvalet. Många som söker sig till musikläraryrket och musikhögskolan har haft med sig musik sedan barndomen vilket kan påverka det musikaliska identitetsskapandet. Genom de fyra deltagande musiklärarna går det att utröna att musikerrollen och lärarrollen ter sig olika beroende på om man jobbar på gymnasium eller på grundskola, det egna musiklivet påverkar motivationen till musiklärarjobbet och huvudinstrumentet har betydelse för undervisningen. Två av de medverkande har trummor som huvudinstrument och tänker musik genom trummorna och en annan av de medverkande har piano som huvudinstrument och leder mycket från pianot. 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 321.
    Gärtner, Vera
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Hälsoklanger: sökandet efter ljudens och musikens goda inverkan på människan2017Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Ljudens och musikens påverkan på människan har alltid intresserat mig i egenskap av violinbyggarmästare men också som cellopedagog. Forskningen inom detta område är starkt begränsad och rör till största delen terapeutiska metoder och då främst musikterapi. Dock använder sig musikterapeuter inte av utifrån kommande frekvenser i sitt arbete och de alternativa terapeuterna har inte vetenskapliga belägg för frekvensernas verkan.

    Syftet med studien har varit att utföra en grundforskning om hälsoklanger som kan inspirera till vidare forskning om hur utifrån tillförda ljud och musik påverkar människan samt exemplifiera hur några musikterapeuter och tomatiskonsulter i Sverige och Tyskland erbjuder musik och ljud som behandlings- eller träningsform. Studien genomfördes genom en kombination av kvantitativa och kvalitativa metoder: med en enkätundersökning, intervjuer samt personlig kommunikation med musikterapeuter och alternativa terapeuter, en stressforskare och två tomatiskonsulter. Resultaten tyder på att ljud och musik både kan ha stimulerande och lugnande inverkan på människan, men att en tillförlitlig vetenskaplig värderingsmetod saknas för dem som erbjuder behandlingar. En fortsatt forskning blir att vidare undersöka hur utifrån tillförda ljud och musik påverkar människan. Förutsättningen för att kunna mäta detta är att de valda ljud- eller musikavsnitten inte förekommer enbart punktuellt utan under en längre sammanhängande tidsperiod samt att tillgång finns till därför passande medicinsk mätutrustning och en undersökningsgrupp vars storlek utgår från ett antagande om hur stora effekter man kan förvänta sig på en viss definierad utfallsvariabel (2.7 Musikens påverkan på kropp och själ).

    Studien kan i bästa fall även ge inspiration till fortsatt forskning kring förbättring av negativa bullriga ljudmiljöer.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 322.
    Göransson, Daniel
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    ”Jag tycker det är värdelöst”: en diskursanalytisk studie om hur musikgymnasiets slagverkslärare ser på betygsättning2018Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie är att undersöka vilka diskurser som ligger till grund för betygssättning i trumset i musikgymnasiet. Forskningsfrågor var om lärarna bedömer olika, hur de motiverar sina bedömningar och hur de samtalar om bedömning. Två elever filmades och videoklippen skickades till trumlärare som arbetar på musikgymnasium. De fick dels ange bokstavsbetyg A, C eller E, dels motivera sin bedömning i frisvar. Efter detta samlades tre lärare i en fokusgrupp där de fick diskutera bedömning. Ett diskursanalytiskt perspektiv användes vid behandlingen av datan.

    Resultatet pekar på att lärarna bedömer dessa klipp olika. Det ena klippet gav en jämn spridning av betygen A, C och E och det andra C och E. De diskurser som hittades i frisvaren på mailenkäten var en diskurs kring ”rätt och fel”-spelande, en diskurs om musikaliskt uttryck, en processinriktad diskurs och en diskurs som betonar helhetsbild. Dessa diskurser återkommer även i fokusgruppen, där det även framkommer att lärarna tycker att det är svårt att sätta rättvisa betyg. Det fanns inte något samband mellan vilka betyg lärarna satte på videoklippen och de diskurser de verkade inom när de motiverade sina betyg, däremot verkade de lärare som satt de högsta betygen arbeta på de skolor som är svårast att komma in på. 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    "Jag tycker det är värdelöst" Daniel Göranson
  • 323.
    Göstason, Mirjam
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Att ta plats i musik: ensembleundervisning utifrån genusperspektiv2017Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Ofta i media står det att tjejer måste våga ta mer plats, detta förekommer bland

    annat i sammanhang som handlar om pop-/rockmusik. Att ta plats kan göras på

    flera olika sätt, både audiellt, kroppsligt och kunskapsmässigt men också rumsligt

    (Björck, 2011). Uppdelningen i musik mellan vilka som spelar vilka instrument är

    heller inte jämn mellan tjejer och killar (Olofsson 2012; Bladh 2008; Jacobson,

    2013).

    Denna uppsats handlar om ensembleundervisning i gymnasiet utifrån ett

    genusperspektiv med fokus på platstagande men också bemötande lärare–elev.

    Empirin har tagits fram med hjälp av deltagande observation samt filmning av

    ensemblelektioner och uppspel. Resultatet visar att skillnaden i kroppsligt och

    kunskapsmässigt platstagande skilde mycket bland eleverna men inte generellt

    mellan könen. I audiellt platstagande var det dock en viss skillnad, tjejerna tog där

    för sig mindre genom att de generellt hade lägre ljudvolym eller spelade

    försiktigare. En viktig aspekt av resultatet att ta med i framtiden är att det gör

    skillnad att jobba med jämställdhet, att alla ska ta plats, och att elever får både

    manliga och kvinnliga förebilder för att inte instrument eller genrer ska kopplas

    ihop med kön, vilket det delvis gör idag. Skolan som observerades i denna

    undersökning har gjort just det, jobbat på ett medvetet sätt kring könsroller.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 324.
    Hagberg, Jesper
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Musikaliska utmaningar och pedagogiska anpassningar för personer med absolut gehör2019Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Absolut gehör (AG) är förmågan att identifiera eller frammana en specifik tonhöjd utan användning av en referenston. AG kan vara till stor hjälp för de som har det, men det kan även orsaka problem när musik transponeras eller stäms i andra stämningar än vad vi är vana vid. Syftet med denna studie är att få djupare förståelse för vilka musikaliska hinder AG- innehavare kan möta och hur kör- och gehörsundervisning kan förbättras för dem. Tre personer med självidentifierat AG intervjuades om hur deras gehör påverkar deras musicerande och hur de har upplevt gehörsundervisningen under sin musikaliska utbildning. Resultaten visade att transponering generellt utgjorde ett problem för alla tre medan musik i olika stämningar generellt inte gjorde det. Det framkom också att den gehörsundervsning de hade erfarenhet av inte hade anpassats tillräckligt. Resultaten diskuteras utifrån hur man som körledare och gehörslärare kan anpassa sin undervisning för att bättre kunna inkludera AG- innehavare med hjälp av bland annat god tonartsförberedelse och transponerade övningar.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 325.
    Hagberg, Jesper
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Musiklärares bakgrund och noter i undervisningen2021Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Föreliggande uppsats syftar till att undersöka vad fyra musiklärare på högstadiet har för musikalisk bakgrund och hur de använder sig av traditionell västerländsk notskrift i undervisningen. Tidigare forskning tar upp noters likhet med skriftspråk, noters roll i musikundervisning och identitet och förebilder i musik. Som teoretisk utgångspunkt har sociokulturellt perspektiv använts. Halvstrukturerade intervjuer genomfördes med fyra musiklärare i högstadiet och analyserades med tematisk analys. Resultaten visade att noter främst användes i undervisning i trumspel och melodispel på piano och mer sällan i undervisning i sång, gitarr och ackordspel på piano. Det framkom även att de musiklärare som hade en mer populärmusikalisk bakgrund tenderade att använda noter mindre i undervisningen än de med en klassisk bakgrund. Vidare diskuteras ur vilka perspektiv sambandet mellan musikalisk bakgrund och notanvändning kan förstås, praktiska aspekter av att undervisa med eller utan noter och hur musikundervisning speglar noters samhällsstatus.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 326.
    Hage, Cecilia
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Samma arena?: en studie om hur genus konstrueras i musikterapeutledd musikundervisning för elever i grundsärskolans träningsinriktning2015Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Denna studie undersöker om/hur genusmönster produceras i det verbala språket inom musikundervisning, ledd av musikterapeut, i grundsärskolans träningsinriktning.

    Undersökningen utgår från forskningsfynd gällande pedagogers reproducerande av genusmönster inom området skola och förskola och ämnar undersöka de av dessa fynd som faller inom ramen för den verbala kommunikationen inom kontexten musikundervisning i grundsärskolans träningsinriktning.

    Fem lektioner i fem klasser/grupper fördelade på tre musikterapeuter har studerats. Sammanlagt 23 elever, 9 flickor och 14 pojkar finns med i materialet. Lektionerna filmades och utskrifter av lektionerna skrevs, utifrån vilka analysen gjordes.

    Resultatet indikerar att samma genusmönster som observerats i tidigare forskning gällande förskola och grundskola endast observeras i enstaka delar av materialet samt att vissa genusmönster försvinner och andra förändras vilket indikerar att elever inom ramen för musikundervisning i grundsärskolans träningsinriktning befinner sig i en annorlunda kontext vad gäller genus än barn i förskola och grundskola.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 327.
    Hagerman, Frans
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    ”Det är ur görandet tankarna föds” – från idé till komposition : En studie av kompositionsprocesser i högre musikutbildning.2016Doktorsavhandling, monografi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    “Doing gives birth to ideas”. From ideas to composition: a study of composition processes in higher music education. Recent technological developments have challenged the historical methods of composing music for acoustical instruments using traditional scores. However, composers in the Western art music traditionstill continue to use them when they explore the realm of sounds intraditional instruments and possible ways to communicate their intentions. The aim of the present study is to describe the development process in the composition of score-based music intended to be performed by a mixed ensemble of wind, string and percussion instruments. Three composer students from an undergraduate program in Western art music composition each participated during two semesters in the data collection. The data consists of a series of composition sketches, qualitative interviews, voice logs, music recordings and observations of rehearsals and concerts. The analysis focused on shedding light on the participants’ ways of developing the content as the processes of composition unfold. The main methods of analysis were to compare different versions of the same composition and, on the basis of this comparison, to ask analytical questions of the participants. A result common to the three participants, is the conclusion that they start with rudimentary structures and gradually elaborate them so that they become more detailed and sophisticated, for example, more varied in instrumentation. This elaboration is supported by the use of written notes – scaffolds – that guide the development of the structure in different directions. Seven types of scaffolds, that represent different strategies to formulate and solve compositional problems, were found in the empirical data. The study contributes to wider understanding of the importance of making handwritten sketches throughout the process of developing musical ideas. Despite recent technological developments, there is evidence that hand-sketching still serves as an intuitive tool for meaningmaking, in combination with other tools such as acoustical instruments and new music technology.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    ”Det är ur görandet tankarna föds” – från idé till komposition.pdf
  • 328.
    Hagos, Alexander
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    När Musiken Tystnar: en studie om tre olika personers uppfattning, upplevelser och minnen av musik2016Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med detta arbete var att undersöka och förstå vad musikminne kan vara för tre olika musikaliskt aktiva personer. Vad säger intervjupersonerna om sin upplevelse av musik och minne, och hur kan detta jämföras med tidigare forskning i området. Målet med studien var att utöka förståelse och medvetenhet om musik och hur man kan uppfatta detta på ett individuellt plan. Vidare var mitt mål att kunna utveckla delar av musikundervisningen och öka förståelsen för musiklyssnande som fenomen.

    Genom att intervjua tre personer om sina upplevelser av musik, och även gjort lyssningstest, har jag kunnat jämföra de svar jag fått, samt resultaten av lyssningstesten. Lyssningstesten gick ut på att respondenten fick uppmaning att nynna på låtar de spontant kommer ihåg, eller arbetat med för att se om det stämde överrens med originalinspelningar (ljudfiler), av låtarna i fråga om tonart och melodi.   

    Genom studien har jag kommit fram till att musikminne är högst individuellt. Precis som att vi kan ha olika uppfattningar om en låt, eller höra olika saker via selektering, så kan vi ”skapa” våra egna subjektiva minnen av det vi hör. Jag har kommit fram till att det finns ett flertal intressanta aspekter som påverkar vad vi kommer ihåg av en låt viket gör det svårt att dra en generell slutsats om hur vårt minne för musik fungerar, däremot har jag kommit fram till ett antal intressanta aspekter som påverkar vårt minne för musik. En aspekt som kommit fram i undersökningen är att musikminne är nära relaterat till det vi har aktuellt i vårt minne genom repetition eller det som är närliggande i tid, och eller har en stark koppling till det som attraherar oss personligen.

    Jag hade även en egen teori om att det finns någon form av ”exakt musikminne”, dvs. en nivå av minnesframplockning, där en person kan minnas musiken ”som den låter”. Dvs, i rätt tonart, tempo med mera. Resultaten visar att det skulle kunna vara möjligt att något sådant existerar, men det är dock svårt att bevisa.

  • 329.
    Hallingfors, Marie
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Släpp loss musiken: musikterapi och psykologiska motstånd hos personer med ätstörningsproblematik2009Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 330.
    Hallonsten, Tomas
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Digital (r)evolution?: tre pedagogers upplevelser av musikskapande med digitala verktyg i grundskola, gymnasium och högskola2018Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    In the Swedish school debate there is a great deal of confidence in the ability of digital tools to increase the learning levels of students and teachers in different ways. The music subject is no exception. The purpose of this paper was to investigate how music teachers in different levels perceive digital tools in music education. In order to get an overall picture, qualitative interviews were conducted with three teachers selected from different levels of school: an independent primary school with digital music profile, a municipal secondary school with aesthetic emphasis on music as well as a music school with music and media production. Music education is increasingly about writing, recording and recording songs using the digital tools whose influence on content and working methods is in the process of exploring. The empirical study material has been collected using qualitative interviews, which were then analyzed from a hermeneutic perspective. The results point to the enormous possibilities of digital tools, but also the difficulties that accompany them. If they are reduced to an instrument of amusement, the risk is that they curse the music subject instead of enriching it. Thus, the digital tools place high demands on teachers to use them in a manner that truly serves the purpose of teaching. 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Hallonsten_Tomas_KPU_uppsats
  • 331.
    Halvarsson, Sandra
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Att vara en ensemble: hur fungerar våra röster tillsammans?2013Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Varför fungerar det bättre att spela med vissa personer än andra? Vad är det som gör samklang? Vad är samklang? Hur musicerar olika personer tillsammans?

    Jag och två sopraner har bildat en ensemble för att sjunga luciasånger och för att sjunga på äldreboenden. Luciatåget har gjorts vid flera tillfällen varav ett tillfälle har dokumenterats.

    Huvudfokus för detta arbete har varit samklang och interpretation. Det innebär att vi i samband med repetitioner har fokuserat på interpretation genom att analysera sångsätt, frasering, nyanser, artikulation, intonation, uttal, balans och tolkning. Interpretation är för mig som musiker ett samlingsbegrepp för de verktyg som krävs för att kunna musicera: bland annat sångsätt, frasering, nyanser, artikulation, intonation, uttal och balans. Men interpretation är även hur jag som musiker tolkar musiken. Om det är en sång: vad jag sjunger om, hur jag sjunger den, vem jag sjunger till. För att få en fördjupad kunskap om innebörden av interpretation har jag tagit del av litteratur där andra musikutövare beskriver olika sätt att arbeta och deras tankar om musik. Dessutom har innehåll i litteratur bekräftat mina egna erfarenheter och tankar vad det gäller interpretation.

    Att få musicera med andra har varit kul och lärorikt. Ett sidoresultat kan beskrivas som att vi har växt som ensemble: var och en har gjort en resa både personligt och musikaliskt. Resultat i detta arbete ska uppfattas som att interpretation är en process vilken leder fram till samklang. I detta arbete har jag fått fördjupad kunskap om interpretation och ensemblesång. Genom att gå in noggrant i interpretation har jag märkt hur många smågrenar det finns av ämnet och hur många stora grenar det finns i musikens träd.

    Det konstnärliga framförandet har dokumenterats i form av en video och ljudupptagning, vilket är bifogad den uppsats som finns i Kungl. Musikhögskolans bibliotek.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 332.
    Halvarsson, Sandra
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Jaget i musiken: en undersökning av två musiker och två dansares upplevelser av hur deras jag kommer till uttryck i konsten2014Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att undersöka och problematisera hur jaget påverkar musiker och dansare. Viktiga faktorer som formar jaget är utbildningsbakgrund och erfarenhet inom det konstnärliga ämnet. Därför åsyftas att även ta reda på hur de faktorerna påverkar jaget. Jag ville ha andra konstnärliga utövares tankar om ämnet därför valde jag att intervjua fyra personer, två musiker och två dansare. Mina informanter skulle vara högskoleutbildade, aktiva och ha minst 20 års erfarenhet inom musik eller 10 års erfarenhet inom dans. Jag ställde frågor utifrån följande underrubriker: Utbildning och Verksamhet, Undervisning, Jaget och Identiteten och Framtidsvision. I uppsatsen redogör jag för en person i taget och för att ytterligare stärka informanternas utsagor kompletterar jag med litteratur. I analysdelen jämför jag och tolkar informanternas svar och i diskussionsdelen kopplar jag jämförelsen och mina tankar till relevant litteratur. Enligt min tolkning så har alla informanterna i stort sett samma tanke om hur de ser på jaget. Dock verkar dansarna mer besvärade av jaget än musikerna. Utbildning och erfarenhet är faktorer som har format deras ”jag” där deras lärare har varit en av inspirationskällorna. Jag tycker det har varit intressant att lyssna till informanterna eftersom de har gett mig uppslag till att tänka vidare och bidragit till att jag nu känner mig tryggare i mitt eget musicerande. Jag hoppas att det här är ett arbete som kan vara till nytta för alla som någon gång haft en fundering kring ett konstnärligt ämne eller icke konstnärligt ämne.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 333.
    Halén, Ola
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Stenhård i fejset men jävligt lös i magen: den relationella kampen mellan lärare och elev.2016Självständigt arbete på grundnivå (högskoleexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Musik finns i alla kulturer och berör oss alla på olika sätt. Syftet med denna uppsats är att söka en djupare förståelse för vad en musikgenre kan betyda för elever. Studien går ut på att undersöka hur elever använder musiken för att klara av sin vardag både vad gäller skola och fritid. Det har i utredningar visats att musik är viktig för inlärning av kärnämnen. I mitt arbete som musiklärare har jag fått höra från elever att de inte skulle komma till skolan om det inte var för musikämnena. Det är musiken som gör skolan intressant och som gör att de orkar delta även i andra ämnen. Läraren är viktig för elevernas utbildning. En modern lärare använder sig av relationellt lärande. Metoden går ut på att läraren skapar en relation där eleven ges förtroende och stort utrymme i undervisningen. I relationen måste läraren släppa på sin auktoritet och en kamp kan då uppstå mellan lärare och elev, vilket kräver både kunskap och mod av läraren. 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 334.
    Hammarlund, Ingrid
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Digital Kulturarena som resurs i vård av äldre: En pilotstudie av Ingrid Hammarlund2019Rapport (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Kulturarenan möjliggör kulturförmedling digitalt på skärm till människor i vård och omsorg. Den utgör en samlingsplats för kultur online och drivs av Betaniastiftelsen som ett redskap för att låta konst och kultur ta plats inom e-hälsa. På Kulturarenan erbjuds ett brett kulturutbud från hela landet för både barn, vuxna och äldre. Innehållet kommer från några av landets största kulturinstitutioner. Tanken är att tillgängliggöra ett kulturutbud digitalt till dem som inte kan ta sig till kulturscenerna och därigenom kunna vara en meningsfull resurs för ökad livskvalitet för patienter, närstående och personal inom vård och omsorg. All vård skall bedrivas utifrån forskning och beprövad erfarenhet. Ett växande intresse ses idag inom både medicinsk, psykologisk, kulturvetenskaplig och konstnärlig forskning för fördjupad förståelse av konstens och kulturens betydelse för människans upplevelse av livskvalitet, välbefinnande och hälsa. Det finns god forskningsevidens för musik som hälsofrämjande intervention för folkhälsa, medicinsk rehabilitering och i vård av personer med demenssjukdom.

    Syfte: I samband med Betaniastiftelsens introduktion av Kulturarenan åtog sig Institutionen för musik, pedagogik och samhälle vid Kungl. Musikhögskolan (KMH) att genomföra en pilotstudie för att genom intervjuer undersöka hur personal inom äldrevård och omsorg uppfattar Kulturarenan som resurs i det dagliga omvårdnadsarbetet utifrån målet helhetssyn på människans behov i vården och ett friskt och sunt åldrande. Syftet med denna studie har varit att undersöka om och på vilket sätt Kulturarenans programinnehåll med musik kan vara en resurs för hälsa och välbefinnande i vården av äldre. I vilken mån och på vilket sätt kan en digital kulturarena användas för att främja livskvalitet och välbefinnande för äldre?

    Metod: Studien har genomförts genom fyra halvstrukturerade intervjuer med personal inom två äldre- och omsorgsboenden. Data har analyserats tematiskt genom kvalitativ innehållsanalys.

    Avgränsning: Vid intervjuerna framkom att man hittills endast hade använt sig av musikprogrammen på Kulturarenan. Denna pilotstudie har därför avgränsats till informanternas svar gällande dessa. Det finns god forskningsevidens på tvärvetenskaplig grund för att musikanvändning ger ökat välbefinnande i vård och omsorg av äldre samt hur musikterapi främjar återhämtning efter svår sjukdom, underlättar psykisk och fysisk rehabilitering samt fungerar friskvårdande och stressförebyggande i folkhälsoperspektiv.

    Resultat: I intervjuerna framträder intresse för den stimulans den digitala Kulturarenan kan tillföra vården ur ett personcentrerat omvårdnadsperspektiv och som meningsfull resurs för reflektion över den existentiella dimensionen i vård och omsorgsarbetet. En arbetsrelaterad utmaning är att själv hinna bekanta sig med programmen för att på ett meningsfullt sätt kunna välja bland utbudet. Fortbildning om möjliga samspel mellan kulturupplevelser och ökad livskvalitet i vård och omsorg samt uppföljande upplevelsebaserad vägledning framhålls som betydelsefullt för god användning av Kulturarenan i vårdteamet.

    Resultatet diskuteras avslutningsvis ur omvårdnadsperspektiv, existentiellt hälsoperspektiv och kultur- och kunskapsperspektiv.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 335.
    Hammarström, Erik
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Musiklärarbegreppet: Diskurser om dess inre väsen2022Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I den här uppsatsen undersöker jag musiklärarbegreppet utifrån musiklärares syn på musik, musik som skolämne och utifrån sin roll som yrkesverksamma. Detta genomförs genom att analysera tre stycken musiklärares studentuppsatser för att se vilka uppfattningar om musiklärarskapet som framkommer där. I den uppfattade yrkesroll som de ger uttryck för så intresserar jag mig för frågeställningar om identitet och tidigare musikalisk bakgrund inom musiklärarskapet. Syftet med min uppsats är att undersöka hur musiklärarbegreppet kommer till uttryck hos dessa tre uppsatsskribenter och deras informanter, vilka aspekter och perspektiv som framträder där, och hur de relaterar till varandra. Som metod har jag använt diskursanalys för att komma åt de underliggande meningar och uppfattningar som framträtt när jag analyserat texterna, och dessa har jag sedan synliggjort och diskuterat. Resultatet visar att begreppet musiklärare rymmer många olika inriktningar och betydelser för olika lärare, vilka samsas under samma yrkestitel. Dels finns de musiklärare som har en uttalad musikerbakgrund som kombineras med musikläraridentiteten, och dels finns musiklärare som ser musikämnet mer som ett skolämne bland andra, och inte alls kopplar ihop sin roll med ett musikerskap. Dessutom verkar typ av musiklärarutbildning och deltagande i musikaliska sammanhang utanför skolmiljön vara faktorer som påverkar uppfattningen om musiklärarbegreppet. 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 336.
    Hanberg, Manfred
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Valfrihet I Musikundervisningen: En studie i hur lärare och elever reflekterar kring hur elevens valfrihet motiverar i musikämnet2023Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie är att bidra med kunskap kring hur lärare och elever reflekterar kring elevernas valfrihet i musikundervisningen. 

    Tidigare studier visar att elevers delaktighet i den generella undervisningen främjar deras motivation. Motivation kan delas in i inre och yttre motivation där den inre tenderar vara starkast i längden och främja individens välmående. 

    Data har insamlats genom fyra kvalitativa intervjuer med två lärare och två elever. Relevant material har kategoriserats och analyserats ur ett diskursanalytiskt perspektiv. 

    Resultatet visar att en musikelevs starkaste motivatorer är nöje och nytta. Att en elev får vara delaktig i valet av arbetsuppgifter, låtar att spela eller liknande, hänger ihop både med nöje och nytta, då elever tendera välja sådant som antingen är roligt eller nyttigt för dem. Om eleverna får välja alltför fritt så finns risken att de väljer olämpliga uppgifter, av till exempel musik av för hög svårighetsgrad, vilket påverkar utbildningens kvalitet negativt. 

    Detta forskningsresultat kan med fördel användas av lärare och elever för att närmare förstå och effektivare arbeta med att avväga mängden valfrihet för eleverna i musikämnet.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Hanberg_Manfred_FG1300_KPU_HT22_Självständigt_arbete-Valfrihet_i_musikundervisningen-v3.pdf
  • 337.
    Hansson, Annika
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Frälsarkransen och musikterapi: radbandet Frälsarkransen utifrån ett musikterapeutiskt perspektiv2016Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Studiens syfte är att belysa symboliseringsprocesser i Frälsarkransen utifrån ett musikterapeutiskt perspektiv och vidare utforska hur och på vilket sätt Frälsarkransen kan kopplas samman med musikterapi och hur de kan berika varandra. Uppsatsen är skriven utifrån ett hermeneutiskt perspektiv med förståelse som kunskapsideal. I hermeneutikens tolkningsvärld växlar man mellan del- och helhetsperspektiv vilket på ett konkret sätt kan överföras på Frälsarkransen där pärlornas olika innebörd bildar en helhet.

    Uppsatsen inleds med en översikt över studerad litteratur om musik och hälsa, musikterapi, musikpsykologi, psykologi, symbolisering samt andlighet för att ge bredare förståelse utifrån uppsatsens ämne. Den innehåller även ett sammandrag av Martin Lönnebos bok om Frälsarkransen samt en kvalitativ intervju med Martin Lönnebo. En studie där Frälsarkransen undersöks som musikterapeutisk metod har även genomförts. Allt vävs sedan utifrån uppsatsens syfte samman i den avslutande diskussionen. Slutsatsen är att Frälsarkransen kan kopplas samman med musikterapi och att de kan berika varandra i musikterapeutiska symboliseringsprocesser.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 338.
    Hansson Lasses, Karin
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Skolkonserter, varför då?2016Självständigt arbete på grundnivå (högskoleexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Det senaste decenniet har barns rätt till kulturella upplevelser i skolan fastslagits i styrdokument för både skola och kulturliv, och Skapande Skola är den senaste stora satsningen på kulturområdet nationellt. Det finns goda förutsättningar för samarbete mellan symfoniorkester och skola.

    Den här uppsatsen syftar till att undersöka hur lärare i årskurs 4–6 uppfattar Gävle symfoniorkesterns skolkonserter som en resurs i deras undervisning i musik. Det empiriska underlaget består dels av enkätfrågor till nitton lärare som besökt skolkonserter med sina elever och djupare intervjuer med två av dem.

    Det viktiga med skolkonserter enligt lärarna, är att ge eleverna en upplevelse av musik som de oftast inte har tidigare erfarenhet av. Det är också ett av de viktigaste syftena med musikundervisningen i skolan, menar de. Lärarna uppskattar också den demokratiska aspekten av att alla barn får ta del av symfoniorkesterns konserter. Uppsatsen visar att skolkonserter är ett uppskattat inslag i skolan, men att arbetet kring dessa skulle kunna utvecklas. Som det är nu kopplas oftast inte konserterna till musikundervisningen. Lärarhandledningar och tid för planering är önskvärt.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Skolkonserter
  • 339.
    Hansson, Sofia
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Jag var "fel" i skolan: tysta elever ur lärares perspektiv2015Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Jag har många gånger känt mig ”fel” under min skolgång. Utåtriktad, att ta för sig etc. har intalats som positiva egenskaper, medan exempelvis tyst och introvert ofta används i negativ benämning. Vad innebär det att vara introvert eller extrovert? Det är biologiskt mätbart och ärftligt. Våra hjärnor fungerar faktiskt olika. Det styrs av hur vi reagerar på ett ämne som dopamin, och hur våra blodflöden styrs i hjärnan. Introverta visar bland annat högre aktivitet i områden som står i förbindelse med känslocentra i limbiska systemet. Detta innebär bland annat att introverta aktiverar känslor som rädsla och skräck lättare i pressade situationer. Myers Briggs Type Indicator (MBTI) är ett personlighetstest som mäter bland annat extraversion och introversion. Femfaktorteorin mäter också detta, och är idag den enda erkända personlighetsmodellen inom psykologin. Kulturella långtidsstudier visar på att det finns en ökad trend kring utåtriktat beteende sen 50-talet. Att ta plats har blivit en positiv egenskap som uppmanas och hyllas, vår tids ideal. Det finns flera konkreta exempel på vetenskaplig dokumentation om vad som skiljer introverta och extrovert åt i det centrala nervsystemet, i praktiken. Bland annat förbättras extrovertas verbala förmåga i en kombination av tidspress och koffein, vilket är det motsatta hos introverta. Det är viktigt att inte glömma bort att man fungerar olika och har olika förutsättningar. Introverta behöver avskildhet för att överhuvudtaget kunna vara kreativa och produktiva.

    Mitt syfte är att undersöka hur lärare upplever och tänker om de inåtvända eleverna i skolan. Jag har använt elektroniska enkäter som metod för att samla in mina svar. Man kan ana en okunskap kring introversion och extroversion som jag grundar i litteratur och hur majoriteten av lärarna beskriver vad de tänker när de hör ”introvert”. Jag ser också en tendens till okunskap när jag ser till deras svar kring hur de vill göra för att anpassa efter varje individ i klassrummet. Ambitionen verkar vara att anpassa för varje individ, men verkar trots allt ganska ofta falla in på att anpassa efter en mer extrovert personlighet. 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 340.
    Hansson, Sofia
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Uttryck i rörlig bild: Att göra en egen musikvideo med enkla medel2014Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Är det möjligt att göra en kvalitativ musikvideo med en liten budget? Flera hävdar att detta är möjligt om man planerar detaljrikt och använder sig av olika knep, som bland annat att inte använda sig av för många miljöer utan istället använda sig av färre miljöer, men från flera olika vinklar och perspektiv för att få till en bra variation.

    Mitt projekt grundar sig i att undersöka detta närmare. En utmaning blev det att göra allt på egen hand, men resultatet växer fram till en musikvideo som dels innehåller klipp från skogmiljöer till en animation som knyter samman det hela till låtens kärna.

    Kärnan i detta är att dela med mig av min process, så att andra som också vill göra en musikvideo kan se vad som går att göra med enkla medel och förhoppningsvis inspireras.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 341.
    Haraldsson, Jonathan
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Ergonomi: om blivande instrumentalpedagogers fysiska hälsa2012Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med arbetet är att undersöka hur blivande instrumentalpedagoger i högre musikutbildning beskriver sin fysiska hälsa gällande ergonomiska besvär och har detta fått några konsekvenser för studenten. Som bakgrund har jag använt mig av litteratur som berör ergonomi både i rollen som musik- och instrumentlärare men även andra jobb som inte är kopplade till musik. Som metod i studien valde jag att använda en kvantitativ forskningsmetod. En enkät har skickats ut till alla studenter som studerar sitt fjärde år på de sex olika musikhögskolorna i Sverige. Resultatet av undersökningen visar på att många lider av besvär till följd utav sitt musicerande. I studien framkommer även att många har fått besvär när de väl påbörjat sina studier på högskolorna. Många av de som deltog i undersökningen anser även att högskolorna borde beröra ämnet ergonomi mer under utbildningen.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 342.
    Havsed, Ida
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Att komponera för kör: en studie om barnröstens utveckling2014Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    Att komponera för kör, slutrapport, Ida Havsed
  • 343.
    Havsed, Ida
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Svängigt pianospel: pianopedagogers definitioner och undervisningsperspektiv av timing och sväng2015Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Timing och sväng är begrepp som återkommit frekvent i min musikutbildning. Min upplevelse är att ämnet är viktigt, men att det samtidigt saknas forskning på området. Studien syftar till att få en djupare insikt i hur pianopedagoger definierar begreppen timing och sväng samt hur de ser på undervisning när det gäller dessa. Jag är intresserad av att hitta didaktiska redskap och metoder för att på ett konkret sätt kunna tillämpa timing och sväng i pianoundervisningen.

    Undersökningen genomfördes med hjälp av en kvalitativ intervju-form där jag intervjuade fyra pianopedagoger, med inriktning jazz, verksamma på olika musikhögskolor och konservatorier. Resultatet visar, enligt respondenternas tolkning, att timing och sväng spelar en viktig roll i musiken i stort. För att komma åt detta i pianoundervisningen presenteras olika redskap. Viktiga aspekter för att spela svängigt pianospel är exempelvis kopplingen till kroppen, dynamik och underdelningar. Resultatet visar också att timing och sväng handlar om att göra musiken levande. 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 344.
    Hedberg, Daniel
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Musikämnets digitala pedagogik: En kvalitativ studie om hur digitala verktyg tillämpas av pedagoger i musikundervisning på gymnasiet2020Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Digitala verktyg har idag fått en allt större betydelse inom skolan och dess musikundervisning där såväl läromedel som pedagogiska strategier har kommit att utvecklas igenom den digitala närvaron i rummet. Syftet med denna studie var därav att undersöka digitala verktyg samt hur de tillämpas av pedagoger inom musikundervisning på gymnasiet. Vidare åsyftades också att undersöka vilka möjligheter/svårigheter som pedagogerna själva upplevde att digitala verktyg kunde bidra till. Studien utgick sedan ifrån hermeneutik och en kvalitativ metod där intervjuer med tre pedagoger på en gymnasieskola genomfördes för att bilda det analytiska materialet. Resultatet av studien visar på en återkommande tillämpning av digitala verktyg inom såväl hårdvara som mjukvara samtidigt som pedagogerna också tillämpar digitala verktyg inom ett stort antal olika områden. Pedagogerna upplevde dessutom att möjligheter/svårigheter kunde uppstå via ett tillgängligt musikaliskt material och en förenklad anpassning samtidigt som tekniska problem och juridiska aspekter kunde skapa utmaningar.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 345.
    Hedberg, Emil Oskar Emanuel
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Slav under halsen: en undersökning av gitarrens asymmetri- och matrisegenskap och hur lärare upplever att egenskaperna påverkar gitarrelevers taktila association mellan musikteori och praktik2016Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna uppsats är att undersöka hur tre olika gitarrlärare upplever att gitarrens asymmetri- samt matrisegenskap kan påverka elevers förståelse för greppbrädan och musikteori. Syftet är också att undersöka hur lärarna relaterar musikteori till greppbrädan, hur de använder sig av olika mönster och visualiseringstekniker - så som CAGED-systemet, ett system som är baserat på de öppna ackorden C, A, G, E och D - och vilka verktyg de använder för att visa hur teoretiska kunskaper kan omsättas i praktiken. I den tidigare forskningen och gitarr-metodböckerna, som denna uppsats presenterar, avslöjas motsättningar om hur gitarrister bör visualisera mönster på greppbrädan, vad konsekvenserna är när tillförlitligheten till det motoriska minnet är för stort, om CAGED-systemet är bra eller dåligt för att visualisera ackord samt skalor över greppbrädan, hur mönster som t.ex. ackorddiagram ska användas etc. Gitarrlärarnas åsikter om uppsatsens ämne är erhållna via semi - strukturerade intervjuer. Lärarna har undervisat i elgitarr- samt akustisk gitarr på olika lärosäten som t.ex. kommunala musikskolan, studieförbund, gymnasium, högskola etc. Genom intervjuerna avslöjas det att ingen av de tre lärarna begrundar särskilt mycket över asymmetri- samt matrisegenskapen och hur egenskaperna möjligtvis kan påverka elevers förståelse för greppbrädan. Lärarnas musikteoriundervisning tar heller inte upp en stor del av deras lektionstimmar. Däremot bekräftar två av gitarrlärarna, samt den tidigare forskningen, att brukandet av mönster som t.ex. ackorddiagram, grepptabeller, CAGED-systemet m.m. uppmanar gitarrister att förlita sig, i alltför hög grad, på sitt motoriska minne. Detta kan undergräva gitarristers förståelse för greppbrädan. Gitarrlärare bör vara medvetna om detta problem för att deras elever skall kunna utvecklas som gitarrister och musiker. Kritik kan riktas mot några av de olika litterära texter som har använts i denna uppsats eftersom de inte har genomgått någon referentgranskning. Lärarnas expertis angående uppsatsens frågor kan kritiseras och varför lärarna valdes för denna studie kan därför ifrågasättas. Dock, när det gäller valet av informanterna, så finns det – som i all kvalitativ forskning – en fråga kring hur generella uppsatsens slutsatser är och därför, i framtiden kanske slumpmässiga val av informanter är nödvändiga. 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 346.
    Hedström, Daniel
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Kulturskoleundervisning på skoltid: Om kulturskolornas närvaro i den obligatoriska skolan2020Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Uppsatsen handlar om de kommunala musik- och kulturskolornas undervisning av elever under ordinarie skoldag i grundskolan. Skolinspektionen utfärdar ett vite om 500 000 kronor i juni 2019 gentemot Gislaveds kommun eftersom musikskolan där undervisar under skoltid. Elever som går ifrån ordinarie undervisning riskerar att inte nå målen i skolan menar Skolinspektionen och att sådan frånvaro strider mot skollagen. Musik- och kulturskolorna har under lång tid undervisat vissa elever under deras ordinarie skoldag och för att ta reda på attityderna för eller emot detta har jag valt att intervjua rektorer och lärare i grundskolan. Skolorna som blir föremål för mina intervjuer ligger i olika delar av landet och uppvisar skillnader i storlek och om de ligger i tätort eller på landsbygden. Alla skolorna har det gemensamt att de har elever som går till sin kulturskolelektion på skoltid. Syftet är att undersöka hur grundskolans rektorer och lärare ser på kulturskolornas närvaro under skoldagen, och om hur de ställer sig till att elever går till sina kulturskolelektioner under ordinarie skoltid. Resultatet av undersökningen är inte entydigt utan visar på en splittring mellan skolorna i hur rektorer och lärare ser på kulturskolornas undervisning under skoldagen. Tendensen är att man i glesbygdsskolor är mer positiv och i tätort mer negativ till kulturskoleundervisning på skoltid. Arbetet ger ingen generell bild av attityder eftersom urvalet är för litet men det ger en bild av de enskilda rektorernas och lärarnas attityder till kulturskoleundervisning på skoltid. I diskussionen diskuterar jag den osäkerhet som råder kring hur man i skolan kan förhålla sig till kulturskoleundervisning på skoltid. Ramarna för hur skolorna kan agera är motstridiga med regering och inspekterande myndighet som resonerar olika i frågan.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 347.
    Hedström, Malin
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Körsång som friskvård2011Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna uppsats är att undersöka hur körsångare upplever sitt sjungande och varför de vill sjunga i kör. Syftet är även att undersöka om körsångarna medvetet sjunger i kör för de positiva effekterna som kunnats visas i tidigare forskning. Metod för denna undersökning har varit semistrukturerade och ostrukturerade intervjuer med sex informanter samt observation av en kör på 30 personer.Resultaten visade att det inte går att säga att man som amatörsångare alltid sjunger i kör för den sociala gemenskapen, och de positiva effekter som kan uppstå i samband med körsång. Genom undersökningen har jag heller inte kunnat se att körsångare alltid upplever dessa positiva effekter av att sjunga i kör. Slutsatsen är att alla människor, oavsett om de sjunger i amatörkör eller avancerad kör kan få ut olika hälsoeffekter av att delta i körsång Det går inte att säga att alla amatörsångare får ut en likartad hälsoeffekt och professionella sångare en annan hälsoeffekt, utan deras upplevelser av hälsoeffekt skiljer sig från person till person.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 348.
    Hedström, Peder
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    En instuderingsstudie av Heitor Villa-Lobos andra etyd2014Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 349.
    Hedström, Peder
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Musikalisk mångfald?: analys av musik- och kulturskolornas situation i ett föränderligt kulturliv2014Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Föreliggande studie syftar till att undersöka och analysera Sveriges kommunala musik- och kulturskolors situation i ett föränderligt kulturliv. För att åstadkomma detta tillämpas en kombinerad forskningsmetod i form av en kvantitativ enkätundersökning samt kvalitativa intervjuer med fokusgrupper och en person med verksamhetsansvar över en kulturskola.

    Någon samlad, instrumentalspecifik antagningsstatistik över elever vid Sveriges musik- och kulturskolor finns för närvarande inte att tillgå. För att ge en fingervisning om hur många elever som deltar i ett avgränsat urval av musikkurser har en enkätundersökning skickats ut till 48 skolor. Underlag från tidigare undersökningar har använts i sammanställningen av resultaten. Uppgifter lämnade av enkätdeltagarna visar fortsatt sjunkande deltagarantal för ett flertal instrument. Vidare tycks eleverna bli färre i högre takt än tidigare. För att undersöka hur unga människor resonerar kring instrumentval och musicerande har kulturskolelever indelade i fyra fokusgrupper intervjuats. Genom samtalen framträder generellt sett negativa inställningar till instrument och musik förknippade med särskilda attribut eller förhållningssätt. En verksamhetsansvarig vid kulturskolan intervjuas för att belysa studiens ämne ur ett strukturellt perspektiv. Samtalet kom att handla om skolans förhållande till uppdragsgivaren, brukaren och samhället i stort samt i vilken mån dessa intressen prioriteras. I den avslutande diskussionsdelen problematiseras vanligt förekommande resonemang gällande det traditionella musicerandets återväxtsvårigheter.

  • 350.
    Hedén, Katrina
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Vad är det jag hör – Vad är det du gör?: vokal uppförandepraxis inom olika genrer2016Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Hur kan vi veta vad det är för slags musik vi hör? Vad är det som är det typiska i varje genre och som gör dem så unika? Hur kan vi veta hur vi ska sjunga i olika genrer för att få den speciella fraseringen, utsmyckningarna, vokalljudet och svänget?

    Denna studie undersöker vokal genrespecifik uppförandepraxis i folksång, klassisk sång och rocksång, samt hur sångpedagoger uppfattar sig arbeta med sångelever inom respektive genre. Intervjuer med verksamma sångpedagoger har genomförts. I resultatet av studien framträder ett antal parametrar för vad som är vokal genrespecifikt uppförandepraxis i folksång, klassisk sång och rocksång. Resultatet förde också bland annat med sig en modell som visar en genrers uppbyggnad. Genrerna kan inte jämföras sinsemellan under samma premisser då de verkar under olika verksamhetssystem. Undersökningen visar hur pedagoger uppfattar sig undervisa genrespecifikt samt vilka redskap och begrepp dessa använder i undervisningen.

    Resultatet i denna studie kan ha betydelse för sångare och sångpedagoger som vill närma sig en, för dem, ny genre men också få verktyg att kartlägga en redan bekant musikalisk stil. 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
45678910 301 - 350 av 977
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf