Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
45678910 301 - 350 av 2456
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 301.
    Bremer, Matilda
    Kungl. Musikhögskolan.
    Rätt musik för rätt instrument?: den Tidiga Musikens plats i dagens blockflöjtsundervisning2011Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna uppsats är att ta reda på hur dagens blockflöjtspedagoger arbetar med Tidig Musik med sina elever, och hur dessa elever mottar den repertoaren. Jag har också ställt mig frågande till den ”popifiering” som jag tycker pågår i blockflöjtsundervisningen, där man i allt större utsträckning rör sig bort från blockflöjtens ursprungsrepertoar.

    Jag har djupintervjuat tre erfarna blockflöjtspedagoger, och utifrån dessa intervjuer kunnat dra slutsatsen att det visst spelas mycket Tidig Musik med blockflöjtseleverna, och att pedagogerna själva inte upplever någon egentlig motsättning mellan Tidig Musik och den populärmusikaliska repertoaren. Dessutom verkar det som att eleverna själva instinktivt uppskattar och accepterar den Tidiga Musiken, eftersom den fungerar bra och låter fint på instrumentet. Därmed finns det ett egenvärde i att spela just Tidig Musik på just blockflöjt.

  • 302.
    Bremer, Mikael
    Kungl. Musikhögskolan.
    Vänsterhandsteknik för klassisk gitarr2010Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 303.
    Bretschneider, Sophie
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för klassisk musik.
    Examensarbete2012Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 304.
    Broberg, Elvira
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för klassisk musik.
    Virtuos romantik i trumpetklang: en studie om Vassily Brandts Trumpet Concerto No. 12017Självständigt arbete på grundnivå (konstnärlig kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 305.
    Brockland, Tomas
    Kungl. Musikhögskolan.
    Att utveckla treackordsblues. Ett specialarbete om ackordsuppbyggnad för gitarr1995Studentuppsats (Examensarbete)
  • 306.
    Brodin, Gusten
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för folkmusik.
    Examensarbete fiol: Examenskonsert Gusten Brodin & Stilanalys: Bengt Löfberg2019Självständigt arbete på grundnivå (konstnärlig kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 307.
    Brodin, Jonas
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för klassisk musik.
    Launy Grøndahls trombonkonsert: En studie om den performativa och musikaliska aspekten av ett solistiskt framträdande2019Självständigt arbete på grundnivå (konstnärlig kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Dagens solistiska framträdanden inom den klassiska musiken kan se olika ut, men det finns särskilda aspekter och kvalitéter som kännetecknar de mest framstående solisternas framföranden. Det kan handla om hur solisten kommunicerar med andra personer i rummet, vad kroppsspråket uttrycker, med mera. Den här skriftliga reflektionen inom ett konstnärligt examensarbete behandlar och redovisar en process rörande instudering av olika framförandepraxis och senare även tillämpning av dessa på Launy Grøndahls trombonkonsert. I inspiration av framstående solister som Christian Lindberg och Martin Fröst är studiens syfte att som solist utveckla en förmåga att ge en tilltalande helhetsbild för publiken, där inte bara det musikaliska spelar in, utan även det performativa runt omkring. Detta har resulterat i en klar och tydlig bild av viktiga punkter som bör ligga i fokus vid ett framträdande av trombonkonserten, och även andra stycken inom liknande genrer och sammanhang. Fördjupning i detta ämne är viktigt då dessa aspekter tenderar att utelämnas inom de flesta musikutbildningarna i Sverige, och särskilt vid utbildningar inriktade på klassisk musik.

  • 308.
    Brokvist, Robin
    et al.
    Kungl. Musikhögskolan.
    Ferm, Christer
    Kungl. Musikhögskolan.
    Musikskoleelevers instumentval - föräldrarnas påverkan?2008Studentuppsats (Examensarbete)
  • 309.
    Broman, Gustav
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för jazz.
    Utanför Komfortzonen.: det är Hajk2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 310.
    Bromander, Frida
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för klassisk musik.
    Examenskonsert2011Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 311.
    Bromander, Vilhelm
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för jazz.
    Pratar om musik2011Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 312.
    Bromander, Vilhelm
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för jazz.
    Solokontrabas: hur akustik, intonation och perception inspirerat till ny musik.2017Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    Acoustics, intonation and perception are fields that musicians deal with every day. Even so, they are rarely taught extensively in musical education. In my artistic project I investigated how new knowledge in these fields could work as a musical resource and inspire to new solo music for double bass.

     My method has been to compose studies, to make use of this new knowledge in a musical setting. In the etudes I have isolated small areas such as; beating, multiphonics, overpressure, just intonation intervals, the pitch-rhythm continuum, difference tones and microtonal modulation.

    This work has changed my view of the concept tone, interval and consonance/dissonance. Working this way has triggered a lot of inspiration and productivity for new unexpected music. This text could be useful for double bass or string players, composers for double bass, musicians that want inspiration in solo playing or incorporate Just Intonation in their musical language.

  • 313.
    Brorsson Trell, Charlotte
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Relationskompetens: att bygga relationer i individuell instrumentalundervisning2013Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Undersökningen har syftat till att beskriva en lärares syn på hur hon gör när hon arbetar med att skapa, bevara och fördjupa den professionella relationen till sin elev i individuell instrumentalundervisning. För att nå syftet har jag intervjuat två instrumentallärare på en kulturskola. De teoretiska begreppen och verktygen för arbetet med relationen, fann jag i det terapeutiska och psykologiska fältet. Det är med hjälp av dessa som jag beskriver vad lärarna säger att de gör, som leder till att kontakt skapas, bevaras och fördjupas.De tendenser som jag tycker mig se, är att de verktyg lärarna mest använder sig av, är de som handlar om att vara en vanlig och ansvarsfull medmänniska, som har ett intresse av att bidra till andra människors växande. De första gångerna de träffar en elev inriktar de sig på att skapa en kontakt. De ser att denna kontakt är inkörsporten till själva undervisningen. Lärarna beskriver att de lägger mycket tid på samtal med eleverna i syfte att lära känna dem. De letar efter gemensamma nämnare, exempelvis en gemensam bekant, i syfte att skapa kontakt. Att bjuda på sig själv och personlig information är också ett sätt att söka kontakt. De lyssnar noga efter något intresse som eleven har och följer upp det. Oftast är det inte något som har med musik att göra som skapar kontakten utan något personligt. Elever är olika konstaterar lärarna. Några får man kontakt med snabbt och några får man aldrig kontakt med. Lärarna slutar dock aldrig att försöka. När kontakt sedan finns och undervisningen är i full gång behöver man tänka på att bevara och ibland fördjupa kontakten. Lärarna beskriver då att de fortsätter lyssna och minns informationen för att sedan kunna återkoppla till sådant som eleven vid ett tidigare tillfälle har berättat om, exempelvis ett kalas, och fråga hur det var osv. Att inte döma eller kommentera uppenbara tecken på att en elev mår dåligt och relationen då blir osäker, är ett sätt att bevara relationen. I diskussionen tas några verktyg upp som, om lärarna hade tillgång till dem, skulle kunna öka kvaliteten i relationen. Exempel på ett sådant är verktyget, att förvänta sig lite mer än eleven själv. Detta verktyg skulle kunna tänkas göra att eleven känner sig sedd utifrån sin fulla potential och därmed leda till en djupare relation. Gemensamma samtal i kollegiet kring teoretiska begrepp och hur man arbetar med relationen till sina elever, är vidare ett verktyg som inte används. Att ha sådana samtal på agendan skulle kunna leda till att relationerna till eleverna förbättras och därmed gör undervisningen mer effektiv.

  • 314.
    Broström, Cecilia
    Kungl. Musikhögskolan.
    En levande kropp. Röster om anorexi/bulimi och rörelsens betydelse för vägen mot ett tillfrisknande.1999Studentuppsats (Examensarbete)
  • 315.
    Brott, Alexander
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för jazz.
    Att planera en turné: skriftlig reflektion inom självständigt, konstnärligt arbete2013Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 316.
    Brott, Alexander
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för jazz.
    Floater: The Elusive Search For My Own Voice2015Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 317.
    Brunnander, Berit
    Kungl. Musikhögskolan.
    Sanna sjunger. En musikterapeutisk fallstudie.1997Studentuppsats (Examensarbete)
  • 318.
    Brunström, Joakim
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för komposition, dirigering och musikteori.
    Den kreativa processens fem faser: genomlysta av arbetet med mitt examensstycke Prästen - Tiggaren - Kavaljeren2013Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 319.
    Brändström, Cecilia
    Kungl. Musikhögskolan.
    Kaos eller kreativitet. En studie i hur fem musiklärare skapar och upprätthåller arbetsro i musikundervisningen2008Studentuppsats (Examensarbete)
  • 320.
    Brännholm, Svante
    Kungl. Musikhögskolan.
    Musik som motorisk stimulans för en CP-skadad tonåring1984Studentuppsats (Examensarbete)
  • 321.
    Bråsjö, Staffan
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Mitt i prick: Tonbildningsmetodik i barnkör2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Uppsatsens syfte är att ge inblick i hur erfarna körledare arbetar med röstutveckling hos barn i

    lågstadieåldern. De huvudsakliga områden som undersöks är körledarnas arbete med

    tonträffning, intonation, tonkvalitet, resonans och huvudklang. På grund av körsångens

    komplexa natur avhandlar arbetet även i viss mån övriga aspekter såsom andning, hållning

    och organisering av kören. Uppsatsen bygger på material från tre kvalitativa intervjuer med

    erfarna körledare. Resultatet visar att de tre körledarna använder sig av likartade metoder.

    Samtliga betonar vikten av att körledaren själv har en god röstkvalitet, att körsången sker i ett

    högt register anpassat till barnens röster och att körundervisningen bör fokusera på

    gehörsutveckling snarare än detaljarbete med resonans och tonkvalitet. Resultatet visar även

    att körledarnas metoder till stor del överensstämde med och i viss mån även utgick ifrån de

    källor som tas upp i uppsatsens litteraturkapitel. Uppsatsen visar på vilka metoder som

    används av erfarna barnkörledare och understryker även relevansen av den befintliga

    litteraturen i ämnet.

  • 322.
    Bunne, Sten
    Kungl. Musikhögskolan.
    Musik- och kulturskola i förändring - av musiklärare upplevda möjligheter och svårigheter2005Studentuppsats (Examensarbete)
  • 323.
    Bunne, Sten
    Kungl. Musikhögskolan.
    Är musikkultur något annat nu? Politikers och musiklärares agerande på fältet kommunal musik- och kulturskoleverksamhet2006Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 20hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    The present work was an attempt to examine the impact of politicians ́ and music teachers ́ habitus respectively on their practice in the field of swedish community music- and cultural schools. The perspective was borrowed from the french sociologist Pierre Bourdieu whose terminology includes the concepts of field, habitus and cultural capital (resources). Though there are many agents in the field restrictions were made to the two mentioned above to be examined and interviewed. Likewise restrictions were made concerning the cathegories of capital (resources) that were investigated. Among these habitus/taste was chosen as the most interesting one since it deals with values. The issues called “actual questions” were the changing preferences with the pupils, the impact of media, the power of politicians, the turning of music schools into cultural schools, the cooperation with common schools and the possibilities for pupils with functional disorders. In addition value related issues were examined such as cultural wiews, democracy and the question wether music is regerded as a goal in itself or as a means for reaching other goals. Four politicians were interviewed and also a representative from the headmasters national organisation SMoK. Material from five previous interviews with music teachers made in an earlier work by the author was used. Conclusions were drawn and questions were raised related to twenty three subjects generated from three central questions for research. One major conclusion was that politicians tend to form progressive and demanding tasks for the music-/cultural schools according to the concept of Culture for all not knowing what the consequences may be for the music teachers pedagogic approach. Thus the politicians seem to regard the music teachers as a resource for something they are not a resource for today. This can partly be explained through differencies in habitus. Both politicians and music teachers would benefit from gaining more and deeper knowledge about the functions of music and for what goals on the individual- group- and society levels music can be used a tool or a veichle.

  • 324.
    Bylund, Hanna
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för jazz.
    MAZE2018Självständigt arbete på grundnivå (konstnärlig kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    This bachelor thesis declares my journey of writing music. The name and theme of the project is Maze, which is a description of me exploring my musical identity and personal development. Throughout this project I have processed all my thoughts through my cognitive behavioral therapy, to find a deeper meaning to my musicianship. I have also analyzed methods in lyric-writing and interviewed artists about their experiences. I have incorporated these learnings into my own music - to improve my craftsmanship in songwriting. The goal of this project is to be well-aware of my musical and personal patterns and to show my musical range in a concert that sums up my four years at the Royal College of Music in Stockholm.

  • 325.
    Byström, Kristoffer
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik- och medieproduktion.
    Färdigställande av album: inspelning och reflektion kring distribution2012Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 326.
    Byström, Lena
    Kungl. Musikhögskolan.
    Barnvisor på spanska, finska, serbokroatiska1985Studentarbete övrigt, 5 poäng / 7,5 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 327.
    Byun, Junghyun
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för klassisk musik.
    Practicing methods for a stage performance: my daily practice plan2008Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 328.
    Bäck, Signe
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Uttryck och avtryck: en explorativ studie av en skapandeprocess samt dess uttrycks avtryck på en publik2019Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [fi]

    Denna studie undersöker en explorativ skapandeprocess av en musik- och videoproduktion, samt hur dess resultat i sina olika delar påverkar en grupp lyssnare och tittare. Den övergripande teoretiska utgångspunkten för studien är Vygostkijs kreativitetsforskning. Undersökningen av skapandeprocessen har inslag av hermeneutisk vetenskapssyn och empirinära forskning. Metoden för insamling av publikens beskrivna reaktioner på produktionen är av kvalitativ art. Tio studenter agerar testpersoner och får i grupper lyssna på enbart musiken, titta på enbart videon, eller se och höra musikvideon i sin helhet. Deltagarna besvarar ett antal frågor om sina upplevelser, vilka sedan analyseras och jämförs med varandra och med mina intentioner. Resultaten visar att en förutsättning för ett explorativt skapande är en viss erfarenhet inom det aktuella området, samt att struktur behöver arbetas fram under processens gång för att skapa mening. Lyssnargruppernas svar visar på likheter och olikheter inom och mellan grupperna, att flera av deltagarnas svar överensstämmer med mina intentioner, och att ljud och bild genererar olika typer av associationer.

  • 329.
    Bäckelid Sunbring, Emma
    Kungl. Musikhögskolan.
    Musikmetodik i ett specialpedagogiskt perspektiv?2008Studentuppsats (Examensarbete)
  • 330.
    Bäckerud, Marcus
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för klassisk musik.
    Violinens akustik2019Självständigt arbete på grundnivå (konstnärlig kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Fiolbyggare världen över har i åratal försökt bygga violiner som låter lika bra som en Stradivari, men flertalet violinister föredrar fortfarande 1700-talsinstrumenten före en nybyggd kopia. Kan det vara så att de bästa violinerna i världen byggdes för 300 år sedan och ingen lyckats återskapa dessa mästerverk? I arbetet undersöks klangen av nybyggda fioler och gamla Stradivarivioliner både genom inspelningar och frekvensanalys i ljudbehandlingsprogrammet Audacity. Även andra gamla fina instrument av byggare som Andrea Guarneri och G. B. Guadagnini ingår i studien. Läsare får både lyssna till samtliga instrument och se hur frekvensgrafer ser ut för varje instrument i olika register. Av graferna kan utläsas att Stradivariviolinerna har aningen starkare övertoner runt 4000 Hz jämfört med sina moderna kopior.

  • 331.
    Bäcklund, Linnéa
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik- och medieproduktion.
    Från konstnärlig idé till konstnärligt ID: En introspektiv studie i fundamentala preferenser, autenticitet och andra musikaliska val2019Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Detta är en introspektiv studie om preferenser, autenticitet, andra musikaliska val och erfarenheter som formar ens uttryck och konstnärliga ID. Syftet med denna studie är att konkretisera vad som utgör mitt konstnärliga ID för att undersöka vilka konstnärliga aspekter och tendenser som förekommer i ett mindre urval av egna låtar och dess produktioner. Genom detta söker jag få större förståelse för vad ett konstnärligt ID är, vad som egentligen utgör det samt mitt egna uttryck. Studiens syfte är också att skaffa kunskap om vilka preferenser jag har och vilket arbetssätt som, för mig, genererar autenticitet.

    Efter en genomgång av min konstnärliga bakgrund, för att påvisa vad som format mig som musikskapare innan denna studie, har jag utfört min empiriska inventering. Där har jag brutit ner text, melodi, konceptuella idéer och produktionselement och på så vis analyserat mitt låtmaterials beståndsdelar. Jag upptäckte under arbetets gång att skriva mina låtar till akustiska instrument - för att på det viset skapa råmaterialet - innan produktionen tar vid, är arbetssättet som för mig skapar mest autenticitet. Jag kunde vidare, tack vare min djupdykning i det färdigproducerade materialet, urskilja tydliga komponenter som är återkommande i mina produktioner. Genom detta blev mina preferenser och tendenser tydliga och jag kunde därmed dra slutsatsen att grundstenarna i mitt konstnärliga ID utgörs av: Hur jag använder text på ett bildligt sätt, att jag överlag styrs sceniskt i mitt musikskapande, mitt melodispråk, hur jag nyttjar min röst samt generella ljudpreferenser. Men jag insåg även att ens konstnärliga ID utgörs av mer än bara grundstenarna. Dessa bör enbart ses som fundament, men ett komplett konstnärligt ID är i övrigt expansivt, rörligt och påverkas av ens sammanhang. Det vill säga allt som på något sätt lämnar ett intryck hos en själv, i kombination med ens egna driv och nyfikenhet. Jag upplever att jag efter denna studie fick en större förståelse för mitt egna uttryck samt ett förhöjt självförtroende i mitt egna skapande. Jag har fått insikt i vad mitt konstnärliga ID utgörs av.

  • 332.
    Bäcklund, Stefan
    Kungl. Musikhögskolan.
    Avslappning i musikundervisningen2003Studentuppsats (Examensarbete)
  • 333.
    Bäckman, Marta
    et al.
    Kungl. Musikhögskolan.
    Starborg, Maria
    Kungl. Musikhögskolan.
    La Rythmique; en översättning och kommentar till delar av Jaques-Dalcrozes första volym.1988Studentarbete övrigt, 5 poäng / 7,5 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 334.
    Bäckström, Agnetha
    Kungl. Musikhögskolan.
    Prestationsångest eller kreativitet. Tankens inverkan på det musikaliska resultatet.1998Studentuppsats (Examensarbete)
  • 335.
    Bäckvall, Maria
    et al.
    Kungl. Musikhögskolan.
    Holdar, Ulrika
    Kungl. Musikhögskolan.
    Notre Dames1991Studentarbete övrigt, 5 poäng / 7,5 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 336.
    Bäckvall, Nis
    Kungl. Musikhögskolan.
    Musikvär(l)den2007Studentuppsats (Examensarbete)
  • 337.
    Bärlund, Ludvig
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för klassisk musik.
    Examenskonsert2011Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 338.
    Bådagård, Matilda
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för jazz.
    Livsbejakande: Brassegung fyller Mosebacke2010Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 339.
    Bådagård, Matilda
    Kungl. Musikhögskolan.
    O cantor carioca: Vägen till det brasilianska sångsoundet2009Studentarbete övrigt, 5 poäng / 7,5 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I detta arbete försöker jag sätta fingret på vad det är som gör att en sångare låter brasiliansk. Jag har försökt fokusera på det rent sångtekniska och undersökt och jämfört fem utvalda sångare/sångerskor som betytt mycket för brasiliansk musik. Jag har begränsat mig till samba från Rio de Janeiro. I min förundersökning har jag genom litteraturstudier och genom att skriva ner mina egna erfarenheter försökt ringa in hur sång används i Brasilien.

    Min undersökning har jag delat upp i två delar. En vetenskaplig del då jag själv gjort en röstanalys av varje sångare, samt intervjuat en sakkunnig på området, Margareta Thalén, som är sångpedagog och logonom. Den andra delen består av en intervju med en brasiliansk sambasångare, Will da Mangueira, som sjunger i den berömda sambaskolan Mangueira. Med denna intervju ville jag undersöka hur brasilianarna själva ser på sin sång.

    Resultatet var som väntat svårt att analysera. Ämnet är stort och det blir lätt att man utgår från ”tycke och smak”. Det jag har kommit fram till är ändå att det finns några gemensamma komponenter för de sångare jag har undersökt. Mycket handlar om frasering, men även hur man gestaltar en text och använder språkets ljud i tonbildningen, samt vilket register man väljer att använda.

    Titeln O cantor carioca är på portugisiska och betyder Sångaren från Rio de Janeiro (Carioca kallas de som är födda i Rio de Janeiro.)

  • 340.
    Bådagård, Signe
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för jazz.
    Bli vän med sin egen musik: Från fritonal jazz till kommersiell pop (och vart på skalan däremellan hör jag hemma?)2018Självständigt arbete på grundnivå (konstnärlig kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    This bachelor thesis aims to give the reader an understanding of my musical journey during the years at the Royal College of Music in Stockholm, as well as in my life before that. I describe my struggling with what genre I want to identify with as a composer and vocalist because of my love for pop music, coming from a heavily jazz influenced background (and studying at a Jazz Institution).

    I describe the work I put in the five songs that is the result of this project and I present the people that have been involved (such as co-writers, mixing engineers, producers and band members). 

    I talk about my love for improvisation and jazz and how I feel that I can incorporate that into my more and more commercial sounding pop songs.

    The last parts of the thesis will include reflections on my lyrics as well as all the different ways of composing music I have come to use and love.

  • 341.
    Bårman, Oscar
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för jazz.
    Ett dyk i George Russells musik – eller hur man tar sig vatten över huvudet2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 342.
    Böen Lauritzen, Are
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för klassisk musik.
    Determining the qualities of cane2011Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 343.
    Börelius, Johan
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Berättarkonst: interpretation av operaarior2017Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 344.
    Börjeson, Björn
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Ingen bokstav i världen berättar vad jag kan!: upplevelsen av att sätta och få betyg i musik på gymnasiet2013Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 345.
    Cajler, Bartosz
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för klassisk musik.
    Music competitions: demands and expectations2008Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 346.
    Calissendorff, Maria
    Kungl. Musikhögskolan.
    De verkar förstå ändå. Samspel lärare -förälder ur ett interaktionistiskt perspektiv1997Studentuppsats (Examensarbete)
  • 347.
    Calissendorff, Maria
    Kungl. Musikhögskolan.
    Triangeldramat. Lyckad trio eller tvångsmodell? (Föräldrar och barn i musikundervisningen)1995Studentuppsats (Examensarbete)
  • 348.
    Calite, Iveta
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för klassisk musik.
    Piano Concerto in G by Maurice Ravel: The performance preparation process in the context of various influences on the performer2019Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    In this study, I do a research on my own ways and the influences that helped me to prepare Ravel’s Piano Concerto in G interpretation and performance. Is it an intuition, inspiration from a recording or something I have learned in a master- class. I went through Ravels’ piano music to see the development of the interpretation that blossomed into the Concerto. I looked at the preparation process that I did on my own, then together with the second pianist and at the end with the conductor. I have described my feelings after the performance as well as looked into different recordings of famous artists.

    The various influences are hard to measure since the artistic process is always under a constant change and development but looking closer to the sources of inspiration made me realize that everything I have experienced in connection to Ravel’s music has influenced my understanding and interpretation of the Concerto, most of all the master-classes with J.Hlinka, P.Roberts and M.Sturfält.

  • 349.
    Calite, Iveta
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för klassisk musik.
    Scriabin's "Black Mass": The Ninth Piano Sonata of Alexander Scriabin2014Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    The purpose of this study is to analyse Alexander Scriabin’s Sonata No.9 ”Black Mass” from a musical perspective. This work includes a biography of the composer that helps to discover his philosophical ideas and the background of his musical world. His mental state and the surroundings of the time were among the biggest influences on his music. There is no comparison to his imaginative world.

    This work includes a chapter about Scriabin’s 10 Sonatas where I have reviewed the main characteristics of each of the sonatas. It also includes an overview of the particular 9th Sonata.

    The analysis of this sonata is from a musical point of view. The analysis focuses on the tools Scriabin was using to evoke a mystical and demonic atmosphere of the piece.

     

    I have analysed the importance of the musical motives – the way of building the form with the motives and transforming the initial ideas of the main themes.

    I have also analysed the interpretations of three world famous interpreters of Scriabin’s music, as well as some significant background connected to Scriabin if applicable. All of the interpreters are extremely different in their manner of playing Scriabin’s music and I have tried to find out the ways in which they have become so different.

  • 350.
    Calle, Lindkvist
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för komposition, dirigering och musikteori.
    Utommusikalisk form: situationer som formidé i kammaroperan Utomjording2019Självständigt arbete på grundnivå (konstnärlig kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
45678910 301 - 350 av 2456
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf