Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
567891011 351 - 400 av 564
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 351.
    Miller, Fredrik
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Teorin i praktiken: Harmoniska samband mellan musikteori och jazzimprovisation2019Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 352.
    Modin, Christer
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Vad säger läroplanen?: en kritisk analys av kursplanerna för musik i grundskolans Läroplaner Lgr 80, Lpo 94 och Kp 20002003Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 353.
    Molin, Robin
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Improvisation på kontrabas: Skillnader i improviserat musicerande efter en tids strukturerad övning2020Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med detta arbete är att undersöka vilka skillnader i mitt eget improviserade musicerande på kontrabas som går att urskilja efter en tids strukturerad övning. Ur detta syfte utvecklades naturligt följdfrågan vilken metod som skulle användas. Följaktligen utforskar denna uppsats även min metod för övning. För att undersöka detta gjordes en introspektiv studie på min egen övning med hjälp av loggbok och videodokumentation samt en analys av mitt eget spel där jag jämförde skillnader i mitt spel innan- och efter en övningsperiod. I studien har jag analyserat mitt spel på två musikstycken. En inspelning på varje stycke före- och efter övningsperioden gjordes för att identifiera skillnader. Jag har även tagit hjälp av en lärare i improvisation för analys. Resultat visar att 32 övningspass som sträckte sig mellan en och två timmar gav en tydlig utveckling i mitt spel utifrån följande kriterier; sound, intonation, tajming, upplevd frihet i improvisation, upplevd förmåga att lyssna in och kommunicera med medmusiker samt tematik. Min metod för övning ändrades under undersökningens gång för att passa kriterierna. Från början användes en mer strikt modell och senare i undersökningen användes en friare modell för övning.

  • 354.
    Murley, Oliver
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Musikproduktion 1 på gymnasiet: Kunskap om arbetsmiljöfrågor och vad som uppfattas centralt i kursen Musikproduktion 12019Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Studiens syfte har varit att få fördjupad kunskap om hur gymnasielärare förhåller sig till den särskilda betoningen på kunskaper om arbetsmiljöfrågor i Musikproduktion 1 och vad som uppfattas centralt i kursen. För att få en djupare förståelse om vad som kan uppfattas som centralt har begreppet musikproduktion redogjorts med hjälp av tidigare forskning. Detta arbete har genomförts med kvalitativa intervjuer med fyra stycken verksamma gymnasielärare inom ämnet musikproduktion. Fyra olika uttryck för förståelse har framkommit med hänsyn till ämnets syfte, det centrala innehållet och kunskapskraven. För samtliga informanter läggs det huvudsakliga fokuset på skapande och kreativitet i kursen Musikproduktion 1 och detta anses centralt i kursen. Studiens resultat visar att dessa fyra intervjuade gymnasielärare inte lägger särskild betoning på kunskaper om arbetsmiljöfrågor med fokus på elsäkerhet, ergonomi, hörselvård, belysning, arbetstidsregler och arbetsmiljöregler i utformningen eller genomförandet av kursen. De teoretiska utgångspunkterna för denna studie har grundat sig i ett läroplansteoretiskt perspektiv tillsammans med ett ramfaktorteoretiskt tänkande och klassifikation, inramning och makt och kontroll.

  • 355.
    Mutso, Andres
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Att förbereda elever för Kulturskolans Avancerade Program2014Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I detta examensarbete redovisar fyra kulturskolelärare sina egna åsikter om vilka förutsättningar som behövs för att förbereda elever för Kulturskolans Avancerade Program (KAP). Arbetet handlar om erfarna lärares uppfattningar om förutsättningar och hinder som instrumentalelever i Kulturskolan Stockholm möter på vägen från breddutbildning till KAP. Under de senaste femton åren har Kulturskolan Stockholm så småningom gått över till gruppundervisning och idag finns det ingen enskild undervisning kvar alls. Man kan säga att den borgerliga musiktraditionen i instrumentalundervisningen har ersatts till den folkliga musiktraditionen.

    I mitt examensarbete berättar fyra instrumentallärare i Kulturskolan Stockholm hur en sådan drastisk förändring har påverkat deras arbete med de elever som gärna skulle vilja fördjupa sig i sina musikstudier, lära sig spela riktigt bra och gå vidare till KAP.

    Statistiken och intervjusvar visar att under de senaste åren har elevantagandet till KAP minskat dubbelt och enligt lärarna har nivån sjunkit både i breddutbildningen och i KAP. Lärarna tycker att detta har hänt på grund av att enskild undervisning inte längre finns kvar och att eleverna ganska sent brukar börja spela sitt instrument.

    Lärarna berättar också vad de har för möjligheter att hjälpa de mer begåvade elever som vill satsa lite mer fast det inte finns mycket de kan göra för dem. Slusatsen blir att Kulturskolan inte ger de begåvade eleverna rätt förutsättningar för att utveckla sig speltekniskt eftersom det viktigaste för Kulturskolan är att ta in så många barn som möjligt för att överleva. Detta innebär att den enda möjliga undervisningsformen bara kan vara gruppundervisning.

  • 356.
    Nes, Ina Ingeborg
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Selvbevisst kreativitet: metakognisjonens overforingsverdi i den kreative prosessen i musikalsk komposisjon2015Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 357.
    Nes, Ina Ingeborg
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Å lage musikk til hellige tekster: Komposisjon for to- og trestemmig jentekor utfra Baha'i-tekster2014Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [no]

    Denne oppgaven handler om komponering av jentekor-arrangement til Baha'i-tekster, og prosessen rundt. Det kunstneriske målet har vært å komponere enkle, sangbare melodier til tekster som er mye brukt i Baha’i-miljøet, ved å utgå fra det som kan oppleves som tekstens melodiøsitet og budskap. Problemstillinger som diskuteres er hvorvidt bevisstheten rundt komponeringsprosessen hjelper eller vanskeliggjør den, hvor mye resultatet farges av metoden, samt hva som er mest fordelaktig av å ha en analytisk eller en følelsesmessig inngang. Det antydes at bevisst styrte, og mer automatiske eller vanemessige komponeringsmetoder kan ha ulike fordeler, at komponering med instrument tilgjengelig og utilgjengelig kan gi ulike resultat, og at økt kunnskap om metoder kan gi større variasjon i resultatet.

  • 358.
    Nielsen, Martin
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Det invandrade musikarvet2017Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 359.
    Nielsen, Martin
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Utvecklas genom praktiken: aktionsforskning, musikundervisning och specialpedagogik2018Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 360.
    Nielsen, Rosemarie Maiyanne Sölvi
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Stemmen som terapeutisk redskab i gruppeterapi: udvikling af en gruppeterapeutisk metode2015Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [da]

    Denne D-uppsats i Musikterapi ved Kungliga Musikhögskolan i Stockholm undersøger på et fænonomenologisk grundlag, hvordan fem kvinder i et gruppeterapiforløb oplevede at arbejde med stemmen som terapeutisk redskab. Det overordnede formål med projektet var at udvikle en metode til at arbejde med stemmen som terapeutisk redskab.  

    I et eksperimentelt projekt over ti sessioner af hver to timers varighed, blev der arbejdet med forskellige aspekter af det at arbejde med stemmen, herunder afslapning/mindfulness før alle praktiske øvelser, vejrtræknings- og stemmetekniske øvelser og forskellige stemmeimprovisations øvelser. Maleri og tegning blev taget ind som en ekstra dimension i forhold til at arbejde med de psykologiske processer. Sessionerne blev filmet som dokumentation og siden blev sessionerne transkriberet, beskrevet og analyseret. Alle samtaler i gruppeterapien udgik fra Irving D.Yaloms eksistentielle psykologiske vinkel. Via en fænomenologisk forskningsmetode og med triangulering af spørgeskemaer er øvelserne og deres effekter på deltagernes oplevelse af blandt andet selvværd, det at tage sin plads og præstation, blevet undersøgt. Resultaterne indikerer 1) at afslapning/mindfulness kan have en positiv indvirkning på deltagernes personlige processer, 2) at stemmetekniske øvelser kan åbne op for flere forskellige personlige processer, herunder processer relateret til sociale regler, selvværd, præstation og det at blive mere bevidst om ens egen krop og dens funktioner i forhold til stemmen og vejrtrækningen. Resultaterne indikerer også, at vejrtrækningsøvelser og afslapning påvirker hinanden gensidigt og at vejrtrækningsøvelser kan bruges som individuelt værktøj i relation til angstdæmpning. Improvisationsøvelser findes at kunne åbne for meget forskellige personlige processer alt efter stemmetekniske forudsætninger. Følelser af frihed i forhold til stemmeidealer, manglende teknik, indlejrede sociale konventioner, forhold til autoriteter og regler, samt følelsen af at lege og eksperimentere, er nogen af de temaer som deltagerne oplevede der kom fokus på. Deltagerne oplevede at de var i stand til at overføre disse oplevelser til deres private livsforhold og at de her kunne skabe en forandring. I forhold til Male/tegne øvelsen viser resultaterne at deltagerne oplevede at kunne uddybe deres udfordringer og processer yderligere, og at de oplevede øvelsen overraskende nem, kravløs og legende.

     

    Et uforudset resultat var, at det at arbejde med en medfølende intention i forhold til en selv, viste sig at være den allerstørste faktor for at forløbet udgjorde en terapeutisk forskel for de deltagende.

    Generelt oplevede deltagerne selve gruppeterapien som en støttende og kærlig proces og derfor inspirende i forhold til den enkeltes udfordring og proces.

  • 361.
    Nilsson, Anna
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Motivation i kulturskolan: hur pianolärare och deras elever förhåller sig till motivation att spela piano i relation till not- och gehörsbaserad undervisning2017Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna undersökning är att studera hur ett antal pianolärare, verksamma på olika kulturskolor, ser på motivation och om det tycks finnas en relation mellan notbunden samt gehörsbaserad undervisning och motivation. Även elever till dessa lärare kommer att bli intervjuade om hur de ser på motivation för att undersöka om det finns en eventuell skillnad i uppfattning hos läraren och eleven när det gäller motivation. Vad lärarna och eleverna ger uttryck för kommer att formas i olika teman och på så sätt forma ett resultat. I diskussionen av studiens resultat tolkas konstruktionerna av begreppet motivation kopplat till tidigare forskning. Inom den svenska kommunala musik-och kulturskolan förekommer en mängd mål som skall följas, men är jämförelsevis med grund- och gymnasieskolan inte lika strikt eftersom det är en frivillig verksamhet. Lärarna som undervisar på kultur-och musikskola kan forma sin undervisning mer individuellt som även är tydligt i verksamheten. Kvalitativa intervjuer har gjorts med verksamma pianopedagoger och elever med olika musikalisk bakgrund på olika kulturskolor. Genom att analysera materialet utifrån analysverktyget diskursteori har diskurser tagits fram under sex olika teman om hur begreppet motivation framställs. Analysen visar att ämnet motivation är något som många ser som svårdefinierat och menar att det är fler än en parametrar som ger upphov till motivation. Ett exempel är att motivation först skapas av en yttre motivation som sedan utvecklas till en inre motivation. Några lärare uttrycker att motivation har en relation till genre, medan andra menar att motivation inte är något som skapas utav endast en musikgenre utan det är variation, vad som spelas på lektionerna samt hur det lärs ut som är det mest centrala och som genererar motivation. Några lärare som blivit intervjuade nämner ”den traditionella” undervisningen i musikskolan, där den klassiska musiken med ’mästare och lärling’-synen dominerade, som är på väg att förändras. Med förändring menas att fokus ligger mer på eleven och att utifrån elevens premisser forma lektionerna, samspelet i form av gruppundervisning som motivationshöjande faktor, att faktorerna roligt och lustfyllt kommer före övning och läxor m.m. De lärarkategorier som presenteras i inledningen visar efter analys att de flesta pianolärare som blivit intervjuade befinner sig under Grund och Elevorienterad.

  • 362.
    Nilsson, Elin
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Improvisation i kulturskolans fiolundervisning2014Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 5 poäng / 7,5 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Denna uppsats handlar om improvisation i fiolundervisning och om vad som avgör om fiollärare använder sig av improvisation i undervisningen eller ej. Tre fiollärare har intervjuats om sina tankar kring improvisation, om sin bakgrund och sin undervisning. Resultatet visar på att fiollärarnas bakgrund och de möjligheter de getts att improvisera som barn och ungdom har stor betydelse för om och hur de använder sig improvisation i sin undervisning.

  • 363.
    Nilsson, Erik
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Att improvisera med glädje: En intervjustudie av tre jazzmusikers upplevelser av attlära sig improvisation2019Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Improvisation är en form av musicerande där musik skapas i stunden utifrån uppsatta regler och ramar. Denna form av musicerande ses av flera som ett glädjefullt och intressant sätt att musicera då det tillåter spontant musikaliskt uttryck. Det finns dock de som har negativa erfarenheter av improvisation då det kan ses som abstrakt och skrämmande på grund av dess oförutsägbarhet. Flertalet forskare lyfter de positiva effekter som kunskaper inom improvisation kan ge. Denna studie undersöker därför hur ett glädjefullt förhållande till improvisationsmusicerande kan skapas och ställer då frågan: Vilka faktorer möjliggör upplevelsen av glädje under ett lärande av jazzimprovisation?I bakgrunden presenteras olika sätt att definiera improvisation samt belyser teorier kring lärarande av improvisation. Bakgrunden lyfter också affektteorier hämtade från utvecklingspsykologi och musikpsykologi vilka har använts som teoretiskt perspektiv. Studien har skett genom att genomföra kvalitativa intervjuer med tre yrkesverksamma jazzmusiker. Intervjuerna har haft för avsikt att undersöka intervjupersonernas upplevelser av att lära sig improvisation och därför har följande teman berörts under intervjuerna: Intervjupersonernas musikaliska bakgrund, deras erfarenhet av improvisation, deras betydelsefulla erfarenheter av improvisation, deras betydelsefulla erfarenheter av lärande av improvisation, viktiga egenskaper de ser hos en improvisatör och viktiga egenskaper de ser hos den som undervisar i improvisation. I analysen av det insamlade materialet från intervjuerna kom fem teman fram som kan ses som möjliggörande faktorer till att improvisera glädjefullt vilka är: Tryggt sammanhang, Inspiration, Redskap och nycklar, Utmaningar och slutligen Reflektion. De teman som framkom i analysen visade sig också ha skett under formella undervisningsformer, i informella former av musicerande och i gränslandet mellan det formella och det informella vilket tas upp i denna uppsats diskussionskapitel.

  • 364.
    Norborg, Marcus
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Att skriva en hit: tre producenter och låtskrivares tankar kring att skriva och producera framgångsrik popmusik2017Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna uppsats har varit att undersöka ett antal producenter och låtskrivares tankar kring arbetet med att skapa en framgångsrik poplåt. Insamlandet av data har skett i form av semistrukturerade intervjuer och med utgångspunkt i ett fenomenologiskt inspirerat angreppssätt där strävan varit att parentessätta forskarens förförståelse i syfte att beskriva respondenternas subjektiva erfarenheter på ett så troget sätt som möjligt. Resultatet har så småningom analyserats dels utifrån forskning kring olika sociokulturella faktorer bakom preferensskapande samt även utifrån mer kognitiva förklaringsmodeller för vad vår hjärna reagerar positivt på när det kommer till musik. Med utgångspunkt i dessa teorier har resultatet strukturerats upp under fem rubriker. Under enkelhet och familjaritet kontra oväntade inslag framläggs vikten av att finna en balans mellan det enkla och familjära och det oväntade. Under tajming kontra tidlöshet behandlas betydelsen av tidsenlighet och tidsanda samtidigt som vad man skulle kunna kalla tidlös musik också diskuteras. Rubriken PR, image och budskap tar upp tankar kring hur medieexponering samt skapandet av en medveten image och ett specifikt budskap kan hjälpa poplåtar att slå igenom. Under samarbete och hårt arbete berörs betydelsen av att hitta rätt människor att arbeta med samt även hur det kanske i slutändan inte går att komma ifrån att framgång kräver hårt arbete. Slutligen pratar de intervjuade under medvetet kontra lustfyllt arbete om hur kalkylerande strategier kring låtskrivande och produktion måste paras med en lustfyllt ingång till arbete. I uppsatsen slutskede diskuteras bland annat hur den vanlig förekommande föreställningen om kreatörens suveränitet kan innebär ett förnekande av externa faktorers inflytande på framgång. Resultatets värde för musikundervisning och samhället berörs slutligen. 

  • 365.
    Nordell, Per
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Saxofon och musikgenrer: saxofonlärares arbete med genrebredd i kulturskolan2012Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Denna studie syftar till att fördjupa kunskapen om saxofonlärares syn på och metodik kring genrer och genrebreddning. Genom att undersöka hur saxofonlärare arbetar i kulturskolan vill jag se vilka undervisningsmetoder som är framgångsrika. Jag beskriver tre huvudgenrer: klassisk musik, jazzmusik samt folkmusik. Undersökningsmetoden består av kvalitativa intervjuer med tre saxofonlärare.Lärarna ansåg att begreppet genre är svårt att definiera och väljer därför andra ord i sin undervisning. De menade att genrebreddning var viktigt och tyckte att eleverna blev mer kompletta som saxofonister om de spelade i flera olika genrer. Forskningen kring området är inte omfattande, men den forskning som jag har hittat visar att en blandning av notläsning, gehörsspel och improvisation är ett framgångsrikt sätt att arbeta på, vilket också saxofonlärarna ger uttryck för.

  • 366.
    Nordfalk, Birgitta
    Kungl. Musikhögskolan.
    Sjung för livet: en studie av relationerna mellan konstnärliga mål och pedagogiska medel i Musikhögskolans i Stockholm sångundervisning1993Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 367.
    Nyberg, Johan
    Kungl. Musikhögskolan.
    Man kan aldrig kunna allt om musik - det känns verkligen stort: en pragmatisk studie om gymnasieungdomars begreppsliggörande av kunskap och lärande i musik2011Licentiatavhandling, monografi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

     In my profession as a music teacher in upper secondary school, I have often encountered students who express a dichotomy between their association of music in everyday life and music in school. This display of conflict can for instance surface when it becomes obvious to them that working with and learning music may comprise more than performative or aesthetic aspects. The purpose of this research project is to investigate into how students in Swedish Upper secondary school’s music programme conceptualize and communicate musical knowledge and learning, by using pragmatist philo- sophy and narrative inquiry and analysis. The reason for this is my belief of the need for understanding each other when it comes to learning as well as teaching. This is what constitutes the basis of a democratic society, where every voice has the right to be heard and listened to, but in which this right needs to be made possible. It is also my belief that when this is made possib- le, making your voice heard also includes a responsibility on behalf of both speaker and listener. This qualitative study has been conducted in parallel with scientific studies at the National School of Research in Education (NFS) and is based on the participation of 29 students attending 4 different schools with National and Specially designed Upper secondary school music programmes. The method for gathering of data consisted of two steps, the first being a questionnaire with open questions answered by the students on their own, which were then analyzed and used as a basis forming a interview template. In the second stage focus group interviews were conducted. The empirical data has then been analyzed using narrative analysis, and the re- sults are presented in two steps, the first being a narrative representation in the form of a dialogue between two voices: a researcher and a student. In the second step this dialogue was analyzed further in comparison with the prag- matist key concepts of experience, action and meaning, and the notion of resistance as a prerequisite for learning. Overall, the results show that re- gardless of school, form and type of programme, none of the informants state that, during their years as students in school/music education, they have been asked to reflect upon these matters before, what they regard as musical knowledge and how to learn – something they do not express any greater concern about. Furthermore, the results show that the students participating in this research conceptualize musical knowledge as a three-part combina- tion of theory, practice and expression/emotion that cannot be fully separab- le; knowledge that is manifested through action and valued differently de-pending on surroundings – hence contextualized. According to the students, musical learning in school is also dependent upon action, and is made pos- sible through the will to practice and thereby develop innate abilities. In this, curricula and teacher(s’) experience(s) are seen as key factors, while musical learning outside school is regarded as less regulated. My hope is that by gi- ving room for the students´voices to be heard, this research may be of avail to school practitioners, educators and researchers. If learning of music on a deep level is made possible through inclusion of those who are seen as lear- ners, those who are seen as teachers – as well as those who have the power to shape educational prerequisites – need to address this issue, and start ma- king it possible for music students’ voices to be heard in music education. This because – in accordance with what Deweyean pragmatism asserts – it is crucial that the teacher is the one who through his or her professionality ta- kes responsibility for making a dialogue with the students possible, and through this will be able to teach, guide and form the education in accordan- ce and balance with students’ experiences, interests and the demands of mu- sicianship as well as curricula.

  • 368.
    Nygren, Elin
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Spegling, härbärgering och grundning: en studie av tre begrepp i det terapeutiska rummet2016Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Spegling, härbärgering och grundning - En studie av tre begrepp i det terapeutiska rummet, av Elin Nygren, är en uppsats inom ramen för Magisterprogrammet i musikpedagogik med inriktning musikterapi vid Kungl. Musikhögskolan i Stockholm.

    Syftet med uppsatsen har varit att i litteraturstudier samt i intervjuer undersöka begreppen spegling, härbärgering och grundning. Intervjuerna har haft i fokus att utforska hur fyra terapeuter kliniskt använder begreppen och hur musik kan utveckla dessa. Uppsatsen grundar sig i de utvecklingspsykologiska teorierna och i Wigrams teorier om musikterapeutiska improvisationstekniker.

    Resultatdelen i uppsatsen är en sammanställning av intervjuerna efter att de bearbetats enligt modellen Tematisk analys. I denna del redovisas hur terapeuterna beskriver det metodiska användandet av begreppen anpassat efter de olika målgrupper som de arbetar med. Vid sammanställning av intervjuerna blev det tydligt att de fyra terapeuterna har en överensstämmande syn kring de tre begreppens funktion för terapeuten och en överensstämmelse i sina definitioner av dem. Det framkom också att musik i många delar är analogt med Sterns vitalitetsaffekter och kompatibelt med hur vi människor kommunicerar.

  • 369.
    Nygårds, Magnus
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    I steget mellan två läroplaner2012Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Följande undersökning handlar om hur lärare och blivande lärare ser på ämnet musik och estetiska lärprocesser i förhållande till den nya läroplanen Lgr11. Fokus för undersökningen ligger på de som undervisar eller ska undervisa i kärnämnen det vill säga svenska, engelska eller matematik i grundskolan årskurs 3–6. Metoden har varit intervjuer av tre kategorier: lärare, lärarstudenter och lärarutbildare. De intervjuades svar har sedan jämförts med Lpo94, Lgr11 och den nya lärarutbildningen (2011) för att se hur dessa fyra harmonierar med varandra. Bakgrunden till undersökningen är en frågeställning hur förutsättningarna för att integrera ämnet musik med andra ämnen ser ut i grundskolan, i samband med införandet av den nya läroplanen. Kommer det att bli lättare eller svårare att samarbeta över ämnesgränserna? Resultatet antyder att den största problematiken ligger i de nya styrdokumentens (Lgr11) utformning, vilka ökar den generella arbetsbördan för lärarna. Resultatet antyder också att den nya lärarutbildningen motarbetar den nya läroplanens syfte i vissa avseenden.

  • 370.
    Nylander, Peter
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Pentatonik för gitarrister: en studie av gitarristers pentatoniska förkunskaper inom högre musikutbildning2018Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie är att undersöka gitarrlärares syn på studenters förkunskaper inom pentatonik då de börjar inom högre musikutbildning. Metoden för studien bygger på kvalitativa intervjuer av tre erfarna gitarrpedagoger med flera decennier bakom sig inom högskola och folkhögskola. Studien har sin utgångspunkt ur ett sociokulturellt perspektiv. Resultatet visar på att lärarna uppfattar att studenter besitter förkunskaper inom pentatonik men att det finns tydliga kunskapsluckor. 

  • 371.
    Nylin, Sebastian
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Arrangering för sologitarr2018Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Detta arbetegår ut på att hitta konkreta tekniker för hur populärmusik kan arrangeras för sologitarr, specifikt inom genren fingerstyle. Utgångspunkten för arrangemangen har varit att i så stor grad som möjligt behålla de rytmiska, harmoniska och melodiska komponenter som originallåtarna innehåller.Med hjälp utav allmänna arrangeringsmetoder såväl som tekniker specifika för gitarren har arrangemangen växt fram. Digital inspelning har varit den främsta källan till dokumentation. Utöver dessa inspelningar har valda stycken noterats för analys. Detta har resulterat i fyra kompletta arrangemang och ett oavslutat. Alternativa stämningar och capotasto har i hög grad används för att bättra gitarrens kompabilitet med grundmaterialet. Genomatt manipulera stämningen efter låten behov blir det möjligt att förlägga stora delar av både melodin och ackorden på öppna strängar, vilket i min mening ger arrangemanget en större öppenhet och ett bättre flyt än om gitarrens normalstämning hade använts.I slutändan formades arrangemangen för mycket av mina egna tekniska förutsättningar, vilket lede till ett i mitt tycke alltför homogent slutresultat. Då arrangemangen endast spelats av mig har det varit svårt att separera min roll som arrangör från den som gitarrist, och vad jag själv har kunnat åstadkomma på instrumentet har dikterat slutresultatet mer än önskvärt.

  • 372.
    Nylin, Sebastian
    et al.
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Hoas, Viktor
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Engagemang och material i elgitarrundervisning: En undersökning av elgitarrlärares upplevelse av engagemang i relation till undervisningsmaterial2019Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I detta arbete undersöks det hur sex stycken elgitarrlärare på estetiskt gymnasium jobbar med engagemang i förhållande till lektionsmaterial. Syftet är att få kunskap om hur gitarrlärare på gymnasiet arbetar med lektionsmaterial för att stimulera elevens engagemang. I undersökningen intervjuades sex stycken gitarrlärare som undervisar eller har undervisat på estetiskt gymnasium. Empirin analyserades efter grundad teori och resulterade i tre stycken teorier. Första teorin visar på hur lärarnas ansvar över lektionsmaterialet är beroende av elevens engagemang eftersom eleven visar större benägenhet att själv föra fram sin utveckling ifall den har hög nivå av engagemang. Den andra teorin visar på hur lärares konstruktion eller val av material är ett resultat av en kombination av avstamp, ramar, process och mål som läraren genom många komplexa variabler behöver ta hänsyn till. Tredje teorin visar på hur lärarna ställer sig själva som komplement till de mer visuella inlärningstrender så som Youtube-videor då de anser att till exempel gehöret blir lidande samt att de använder multimedia som verktyg för att effektivisera lektionsmaterialet. Teorierna bidrar till insikt i hur elgitarrlärare på estetiskt gymnasium uppfattar engagemang och hur de anpassar sig till elevens individuella engagemang både i sitt val av material och hur de väljer att förhålla sig till materialet.

  • 373.
    Nyqvist, Daniel
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Strategier för flow och kreativitet: Att behålla flöde i en låtskrivarprocess2020Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 374.
    Näslund, Thomas
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Jakten på ramfaktorteorin: en kritisk studie av svensk skolutveckling i ett trettioårsperspektiv; om skolans förändrade styrning och villkor för ämnen som musik2010Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 375.
    Olausson, Anders
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Om vi gör roliga saker så får vi glada elever: En undersökning av påverkansfaktorer och kvalitetskriterier för estetiska projekt i skolmiljö2018Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    En undersökning av estetiska projekt i skolmiljö. I undersökningen intervjuas en musiklärare, en förskoleklasslärare och en musikterapeut som representanter för olika yrkesgrupper som arbetar med estetiska projekt i skolmiljö. Studiens syfte är att undersöka vilka påverkansfaktorer och kvalitetskriterier som beskrivs i forskning eller av studiens informanter. Perspektivet är musikpedagogiskt men även estetiskt verksamhet med andra estetiska uttryck än musik undersöks och skillnader och likheter diskuteras. I analys och diskussionsdelarna används bl.a. Anne Bamfords och Tomas Saars forskning för att förklara och sätta in informanternas utsagor i ett större sammanhang.

  • 376.
    Ollinen, Karolina
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Att skriva låtar: är snäva ramar en hjälp?2014Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Denna uppsats handlar om att skriva låtar utifrån tre förutbestämda strategier. Jag valde att skriva med utgångspunkt från strategierna skriva texten först, utgå ifrån en trumloop och utgå ifrån textmässig hook i låtformen AADA.Förhoppningen med de givna förutsättningarna var att främja skapandeprocessen, korta startfasen, minska självkritiken, utveckla textskrivandet, bredda typen av karaktär på låtar och till sist variera den typ av form som låtarna vanligtvis utmynnar i. Under mitt arbete har jag kommit fram till att tydliga ramar underlättar och för arbetet framåt.

  • 377.
    Ollinen, Karolina
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Personligt uttryck i sång och sångundervisning2015Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I denna studie undersöks sångelevers upplevelser kring personligt uttryck i sång och sångundervisning. Personligt uttryck är ett begrepp som förekommer i styrdokumenten för gymnasieelever på program med estetisk inriktning. I studien genomfördes tre kvalitativa forskningsintervjuer där informanterna bestod av sångelever från år tre på gymnasieprogram med estetisk sånginriktning.

    Resultatet av studien visar att de intervjuade sångeleverna tycker att personligt uttryck handlar mycket om identitet, ”att hitta sig själv”, självförtroende och att därigenom kunna uttrycka sig i sång. Studien visar att relationen till sångpedagogen är något som påverkar arbetet med personligt uttryck. Metoderna sångeleverna mött i sin sångundervisning är textanalys, inlevelseförmåga, improvisation, kroppsmedvetenhet, teknik, teater och även analyser av sig själva genom film- och ljudinspelningar. Studiens resultat visar att det finns ett behov för eleverna att diskutera och reflektera mer om ämnet i sin sångundervisning.

  • 378.
    Olof, Lundberg
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Den föreställda övningen: Att effektivisera övning utan instrument2020Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Under hösten 2019 har jag undersökt två strategiers effektivitet vid instudering av noterat musikmaterial skrivet för klassisk kontrabas utan användning av instrument. Jag har under fyra tillfällen undersökt och modifierat strategier framtagna med hjälp av tidigare forskning på området. Innan första tillfället var strategierna rent teoretiskt framtagna och otestade från min sida. Efter det första undersökningstillfället gjorde jag en analys av de olika strategiernas effektivitet för att sedan modifiera dem. Detta ledde fram till en slutgiltig metod som applicerades vid ett sista femte undersökningstillfälle. De två strategierna som har undersökts benämns som Visualisering och Praktiskt föreställande.

  • 379.
    Olofson, Olof
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Pedagogiska metoder för improvisation2017Studentarbete övrigt, 10 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 380.
    Olsson, Cecilia
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Musikundervisning i gymnasiesärskola2012Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 381.
    Olsson, Elin
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Att stärka självförtroende och motivation hos elever i kulturskolan2020Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I detta arbete undersöks lärare vid kulturskolans syn på begreppen självförtroende och motivation samt hur de arbetar för att främja detta hos sina elever. Studien genomfördes på en kulturskola i Sverige, där 20 pedagoger deltog. I fyra fokusgrupper diskuterade informanterna fyra frågor. Gruppdiskussionerna spelades in med hjälp av ljudupptagning som senare låg till grund för analysen.Undersökningen visade att kommunikation var den mest betydande faktorn för fungerande undervisning och för att lärare och elev ska förstå varandra så bra som möjligt. Inom de frågor som ställdes till informanterna vid undersökningstillfället, återkom resonemanget att alla elever är unika. Det krävs därför av pedagogerna att undervisningen utgår från att varje enskild elev ska känna sig bekräftad och sedd. För att eleverna ska kunna skaffa sig det mod som krävs för att våga behöver miljön i klassrummet vara tillåtande och innefatta uppgifter på rätt nivå för att undvika känslor av misslyckande hos eleven. Intresset hos elever frambringas genom lustfyllda aktiviteter, en vilja att lära sig samt engagerade lärare. Genom att eleverna ingår i ett sammanhang där de får spela med andra och trivas i gruppen skapas en plattform att växa och stärkas på.

  • 382.
    Olsson, Emil
    Kungl. Musikhögskolan.
    Vad är gehör: om en central musikpedagogisk fråga1994Studentarbete övrigt, 5 poäng / 7,5 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 383.
    Olsson, Simon
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    ADHD i musikklassrummet2019Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie är att undersöka vilka förutsättningar musikklassrummet ger med hänsyn till elever med ADHD. Med ett ramfaktorteoretiskt perspektiv undersöks resursrelaterade ramar där fokus ligger på den fysiska miljön. Studien söker svara på frågeställningen:

    Vad i klassrumsmiljön kan försvåra elevernas möjligheter att nå målen för musikundervisningen, och vad kan underlätta?

    Musikklassrum på tre olika grundskolor har undersökts med hjälp av observation. Observationerna genomfördes när inga elever närvarade. Det insamlade materialet analyserades med hjälp av studiens bakgrundsdel, framför allt den forskning som beskriver problemområden inom ADHD.

    Studiens resultat visar på att det finns mycket i musikklassrummen som kan vara försvårande. Röriga miljöer med många sinnesintryck försvårar för elevers koncentration och möjlighet att orientera sig i rummet. Olika föremål i rummet kan distrahera och locka elever till impulsiva handlingar. Underlättande inslag i klassrumsmiljön är digitala verktyg, genomtänkt och ordnad inredning av rummet, samt stängd förvaring av material.

  • 384.
    Olsson, Simon
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Körarrangemang: inspiration av sångaren Artur Erikson2017Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 385.
    Olsson, Viktor
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Medveten röstuppvärmning för körsångare: Uppvärmning och uppsjungning – hur påverkar det körer?2020Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    En god röstvård inom vokal musik börjar med medvetenhet och förståelse för vikten av uppvärmning och uppsjungning. Följande studie behandlar dessa begrepp inom körsammanhang, utifrån ett kollektivt perspektiv. Dess syfte är att undersöka vilken roll den kollektiva uppvärmningen i kör spelar, vilken påverkan den har för körklangen samt sångarnas hälsa och välmående både som individer och som grupp. Studien delar in uppvärmning i tre kategorier; Körsång, Hälsa och Gemenskap utifrån Thomas Caplins (2000) sju underrubriker till repetitionsförberedelse. Forskningsunderlaget baseras på en kvantitativ enkätundersökning med utgångspunkt i uppvärmning och uppsjungning i kör. Som ett kvalitativt komplement till enkäten och studien genomfördes fyra olika ljudupptagningar på ett körstycke. Detta stycke spelades in fyra gånger under en och samma repetition och mellan varje tagning fick kören utöva någon form av förberedelse av musiken. Inspelningarna jämfördes senare med varandra i ett datorbaserat ljudbehandlingsprogram, i vilket det gick att både visuellt och audiellt observera likheter och skillnader mellan tagningarna. Resultatet visar att uppvärmning och uppsjungning har verkan på den musikaliska slutprodukten och att majoriteten av de tillfrågade i enkätundersökningen ansåg att kollektiv uppvärmning främst syftar till att utveckla sångarnas gehör och stärka körens gemensamma klang framför att förebygga slitage och skärpa körens närvaro.

  • 386.
    Palm, Anna
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Metoder för vokalgrupp: Om repetitionsarbete utifrån fyra musikaliska aspekter.2019Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Denna studie handlar om repetitionsarbete med en vokalgrupp bestående av fem musikhögskolestudenter med fokus på populärmusikaliska genrer. Fyra teman i det musikaliska hantverket används som analysverktyg: intonation, timing, samklang och interpretation. Fysiken bakom intonation i a cappellasång tas upp, liksom definition av timing och sväng, samklang i fråga om vokalformning med mera, samt tankar om vad interpretation innebär. Vad definierar dessa teman och hur samverkar de? Hur arbetar en vokalgrupp med dem? Kan man kanske fastställa någon slags mall för arbetsgången? 

    Vokalgruppen träffades vid fyra tillfällen och repeterade ett musikstycke, en repetition leddes av en lärare. Repetitionerna spelades in och analyserades utifrån de fyra temana och flera metoder och funderingar kring dem preciseras och diskuteras. 

    Jag kommer i studien fram till ett förslag på en arbetsgång för repetitionsarbete och definierar och diskuterar några metoder som kan hjälpa fram till ett önskat resultat. Några tankar om det psykiska klimatet i en ensemble kom även upp som en viktig aspekt vid sidan av det musikaliska arbetet.

  • 387.
    Palm, Daniel
    et al.
    Kungl. Musikhögskolan.
    Lidholm, Jonas
    Kungl. Musikhögskolan.
    Analogt vs digitalt. En studie i huruvida en digital plug-in låter annorlunda än sin analoga förebild2008Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 388.
    Paulsson, Ola
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Att arrangera TV-spelsmusik2018Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Under de senaste 20 åren har TV-spelskonserter blivit mer vanliga och framförs med varierad kvalité. Detta arbete bottnar i problematik kring orkesterns storlek och att ge musikerna en givande stämma att spela. Fokus ligger på att skriva arrangemang för mindre ensemble och skapa roliga stämmor som inte är för enkla eller för svåra.

         Projektet genomfördes med hjälp av återkoppling från andra musiker, datorprogram, hemsidor och tidigare forskning. Arbetet resulterade i ackumulerad fördjupad kunskap inom arrangering och två medleyn: Final Fantasy Battle och Final Fantasy Soft, som består av musik från Final Fantasy-serien. Originalmusiken är skriven av kompositören Nobuo Uematsu och i denna uppsats beskrivs hur det var att bearbeta hans verk. Under arbetets gång har några utmaningar utkristalliserat sig och behövt tacklas: Hur fångas lyssnaren? Hur får man arrangemangen spelbara? Hur gör man musiken rolig att spela?

        Att arrangera TV-spelsmusik visade sig vara mer omfattande än förväntat. Men under arbetets gång har genvägar uppkommit, till exempel bearbetning av existerande arrangemang med digitala verktyg. 

  • 389.
    Paulsson, Ola
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Fokuserat Spel: Hur koncentrationen visar sig under rudimentär övning för slagverk2019Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I detta arbete undersöks det hur koncentration visar sig under rudimental övning för slagverk i enskild övning och gruppövning. Syftet är att utifrån fenomenologins livsvärld se hur koncentrationen visar sig och hur den rör sig under övningstillfällena. Undersökningen innefattar fem stycken slagverkare som övar samma övningsrutin vid två tillfällen, enskilt och i grupp. Som metoder användes en kvalitativ forskningsintervju i form av en ostrukturerad loggbok, videoinspelning och en halvstrukturerad gruppintervju. Analysen av videoinspelningen resulterade i observationer hur deltagarnas fördelade uppmärksamhet rörde sig och hur det påverkade övandet. Intervjun strukturerades upp efter olika teman: delad uppmärksamhet, störningsmoment, automatisering, självmedvetenhet, målmedvetenhet och övriga observationer. Under analysen av empirin från intervjun, videoinspelningen och loggboken från den enskilda övningen och gruppövningen uppkom en liknelse av koncentrationen likt en treenighet. Treenigheten är en metafor hur koncentrationen kommunicerar mellan tre roller och hur dessa förhåller sig till varandra. I termer av konsekvenser av studien innebär pedagogiska implikationer angående mål, tydlighet, variation, svårighetsgrad, tillit, nervositet och distraktioner samt hur gruppövning kan komplettera den enskilda övningen.

  • 390.
    Pemsel, Maria
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Musik och lärande: ugna vuxnas syn på musikundervisning2012Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    The intention of my studies is to explore the field of musical learning from the pupil's point of view. This master thesis is the second of two Grounded Theory studies based on interviews.In study no1 Learning of music from the pupils' point of view (Pemsel, 2009) I asked ten pupils, soon to be graduates, to express their own experience of musical learning. The selection of informants was made after reading a questionnaire an- swered by a group of 60 pupils attending different programs at a typical Swedish upper secondary school. The ten selected informants had all chosen several music courses their latest years in school. The questionnaire had two purposes; one was to construct musical profiles of the pupils, the other was to select informants for the interviews. The pupils were asked how much, and what kind of music educa- tion they had experienced. They were also asked to describe good and bad memo- ries of music education. The selected informants had all chosen to attend several music courses in their final years at school. They had in the questionnaire shown that they could express themselves in terms of learning music, and also that they had both positive and negative memories of musical learning environments. The most interesting findings in the first study were the personal navigation and the different choices the pupils made during their way towards musical learning. They learned music in a way that could be compared to the balls movements in a "flipper game", changing directions aiming to find knew musical knowledge. This was all illustrated in The Map of Musical Learning.In study no 2 Music and learning, young adults perspective of music education, I interviewed five post pupils 19-25 years old. They had as pupils chosen to learn something else other than music in upper secondary school. To select informants the so-called "snowball method" was used. A web questionnaire was made in purpose to profile the informants. "The Map of Musical Learning" was used to create an equal dialogue in the interviews. During the interview the Informants were asked to construct their own maps, and explain what that picture symbolised in their lives. In study no 2 I've been looking for answers on the following ques- tions; –What are pupils’ views on music and learning, and on what grounds do students select other courses over music? The results showed that not choosing music could be an active choice toward other interests. The choice not to continue taking music lessons was due to different levels (depending on informant) of neg- ative experiences. Some informants had good experiences of expressing them- selves in other art forms, but not in music. Others didn’t need music teachers; they were experienced and could learn on their own. From pupil's point of view music education could be improved, but the beginner and the experienced music pupil expressed different needs of teaching methods. They all felt that they were not surveyed how they wanted to learn music.

  • 391.
    Persson, Birgitta
    Kungl. Musikhögskolan.
    Kvinnliga komponister.1989Studentarbete övrigt, 5 poäng / 7,5 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 392.
    Persson, Mikael
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Inte bara musik.: Om elevers positionerande i grundskolans musikklassrum.2019Doktorsavhandling, monografi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    The aim of this dissertation is to study how positioning among students in the music classroom interplays with music teaching activities as practised in Swedish comprehensive schools. The study uses a videoethnographic technique for documenting interactions between students in two different music classrooms. The one is in a music profile school with students for whom music may be assumed to be important, the other is in a standard curriculum school with students who do not have any special relation to music. However, both schools recruit students who come from educated, economically stable homes in white middle class society in Sweden and thus share a similar background. The students’ interactions are transcribed in great detail and analysed using concepts from positioning theory, conversation analysis and discursive psychology.

    The results show great differences between the two music classrooms. In the Ordinary School, the dominant positions are conformity, humour, insecurity and rationality. In the Music Profile School the dominant positions are rebelliousness, seriousness, confidence and emotionality. In terms of gender, the Music Profile School classroom could be described as a predominantly masculine practice which diminishes the opportunity for students who wish to attain the position musician and at the same time express femininity.

    These differences in the students’ positioning affects the possibility for such music educational practices as peer-learning to take place. Differences in positioning also affect what work needs to be done in terms of classroom management.

    By focusing on how positions are achieved through interaction, rather than on what the positions consist of, I hope to open possibilities for the individual music teacher to become aware of which students are being favoured in his or her own classroom. I also hope that this research will help to promote change that could result in greater social justice in the music classroom. How this is to be done will, however, need to be the subject of future research.

  • 393.
    Persson, Mikael
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Musical instruments and the doing of gender in music education2017Ingår i: Symposia IV: Questions and Dilemmas when Exploring Music Education and Gender in Scandinavian countrie, Göteborg: Göteborgs universitet, 2017, s. 13-13Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    We already know that music instruments are gendered and that this affects the students’ choices of instruments. What is yet to be explored is how these instruments effects the production of gender in the actual classroom. The elaboration of material feminist theories opens up possibilities to study not only what musical instruments represents culturally or discursively, but also how these instruments are entangled in the production of gender in the music classroom. A more elaborated understanding of the relation between gender production and musical instruments could open for new ways of approaching the gender equality issue in music education.

  • 394.
    Persson, Mikael
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Playing music as positioning: an intersectional analysis of gender and class in the secondary school music classroom2017Ingår i: ABSTRACTS PHD IN PROGRESS NNMPF 2017, Göteborg: Göteborgs universitet, 2017, s. 1-3Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 395.
    Persson, Mikael
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Positioning as a constant process.: Reproduction of and deviation from gendered power structures in the music classroom.2019Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    In this paper I would like to discuss different ways to understand students’ agency in the music classroom in order to facilitate analysis of both deviation from and reproduction of gendered structures in the music classroom. In order to discuss this, I will present two different discourses available for the individual music teacher to make sense of both deviation from and reproduction of gendered structures within the music classroom. The first of these is derived from a market discourse, promoting an understanding of agency to infinite witch helps explaining deviation from gendered structures. The second one is rather theoretical and is derived primarily from post-structuralist thinkers such as Foucualt, Laclau and Mouffe and are rather pointing towards a rather narrow understanding of agency which is helpful to understand reproduction of gendered structures in the music classroom. I am persuaded that there is a need for a theoretical approach that completes both these tasks. Failing to do so will risk opening a space for two very extreme and unfortunate understandings of agency to gain ground among both scholars and among music teachers. There are many different ways to solve this issue, but I will argue that a combination of theoretical approaches from the fields of positioning theory, discursive psychology and conversation analysis could be helpful. In order to discuss these issues, I will start by using a situation from my own thesis. The theoretical approach is also described in my thesis.

  • 396.
    Perulf, Sophie
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Den hållbara rösten2014Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Denna studie undersöker hållbart röstanvändande. Undersökningen görs genom en kvalitativ enkätstudie i vilken fem sångpedagoger svarar på hur de arbetar med sina elever för att bygga upp det de anser är sund röstteknik som förebygger rösttrötthet. Undersökningens resultat indikerar att det finns två viktiga faktorer i sund röstteknik: att sångaren är medveten om hur rösten fungerar, det vill säga dess anatomi och fysiologi, samt att sångaren känner till sin rösts begränsningar. Resultaten indikerar även att en viktig faktor i rösttekniken är det subglottala trycket i förhållande till stämbands- slutningen.

  • 397.
    Petersson, Erik
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Fläskkorvsmetodiken: progressiva pedagogiska idéer kring barn, musik och kreativitet2016Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Detta är en kvalitativ studie av de pedagogiska idéer som legat till grund för barnmusikverksamheten ”Farbror Fläskkorvs Musikverkstad”. Verksamheten bedrevs huvudsakligen i Stockholms innerstad mellan 1985 och 2007 och tusentals förskole- och fritidshemsbarn har kommit i kontakt med den. Studien baseras på intervjuer och en gruppdiskussion med tre av verksamhetens nyckelpersoner.

    De idéer som intervjupersonerna beskriver och diskuterar kan kopplas till progressiv pedagogik. Verksamheten har präglats av ett situationsbaserat och processinriktat pedagogiskt arbetssätt och stor hänsyn har tagits till barnens perspektiv. En central aspekt har varit att stärka barnens musikaliska kunskaper och färdigheter genom att skapa lustfyllda aktiviteter.

    Studiens resultat presenteras i relation till ett urval av pedagogisk litteratur med progressiv inriktning. Vidare görs en kritisk diskussion av progressivismens idéer jämfört med traditionell pedagogik.

  • 398.
    Petersson, Erik
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Håll käften, slappna av och våga rocka Europa!: en studie av den sociala kulturen och arbetssättet i ett rockband på turné2014Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Detta är en studie av den sociala kulturen och arbetssättet hos ett specifikt rockband. Studien har utförts med element av etnografisk forskningsmetod och ger läsaren en bild av hur det kan se ut och kännas att delta i en rockturné i Europa. Resultatet ger en inblick i det vardagliga livet och den mellanmänskliga interaktionen hos deltagarna i turnén, samt författarens egna tankar kring arbetet med att utföra studien.

  • 399.
    Pettersson, Linnea
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Övning för lärande - lärande för övning: en kvalitativ intervjustudie av sångpedagogers arbete med elevers självständiga övning2017Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Självständig övning inom sång är ett relativt outforskat område, däremot finns det forskning om musikalisk övning ur bredare perspektiv. Föreliggande studie undersöker självständig övning som en del av sångundervisningen och hur lärarledd övning inverkar på sångelevers musikaliska utveckling. Syftet var att få kunskap om hur ett urval av sångpedagoger förhåller sig till sångelevers självständiga övning som en del av deras musikaliska utveckling. Studien genomfördes utifrån ett sociokulturellt perspektiv som teoretisk utgångspunkt. Metoden var kvalitativ med intervjuer av halvstrukturerad karaktär där sex sångpedagoger intervjuades.

    Resultaten visar på att musikalisk övning är mångfacetterat och inkluderar många olika aktiviteter som normalt inte skulle härledas till självständig övning. Resultaten visar även på att den självständiga övningen är beroende av olika faktorer för att kunna genomföras optimalt. Medvetenhet om sin egen förmåga ligger här tungt vilket ter sig olika beroende på sångarens ålder och mognad. Undervisningen bör anpassas till individen med tanke på förutsättningar och mål. Elever kan dra nytta av en stöttande handledare som kan bryta ner det som ska läras i mindre begreppsliga delar vilka eleven genom härmning kan lära sig och sedan använda på egen hand.

    Slutsatsen av studien är att vidare forskning om förhållandena mellan självständig och lärarledd övning behöver genomföras för att kunna utröna exakt vilka faktorer som är avgörande för den musikaliska utvecklingen som sångare. I studien föreslås även att en tydlig begreppsdefinition behöver klargöras vad gäller övningsbegreppet som kan etableras i institutioner för att på så sätt skapa ett gemensamt språk kring vad övning kan innebära.

  • 400.
    Phillips, Emelie
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Arbetskarta för sångpedagoger: ett strukturerande hjälpmedel för sångundervisning2014Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
567891011 351 - 400 av 564
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf