Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
567891011 351 - 400 av 524
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 351.
    Näslund, Thomas
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Jakten på ramfaktorteorin: en kritisk studie av svensk skolutveckling i ett trettioårsperspektiv; om skolans förändrade styrning och villkor för ämnen som musik2010Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 352.
    Olausson, Anders
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Om vi gör roliga saker så får vi glada elever: En undersökning av påverkansfaktorer och kvalitetskriterier för estetiska projekt i skolmiljö2018Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    En undersökning av estetiska projekt i skolmiljö. I undersökningen intervjuas en musiklärare, en förskoleklasslärare och en musikterapeut som representanter för olika yrkesgrupper som arbetar med estetiska projekt i skolmiljö. Studiens syfte är att undersöka vilka påverkansfaktorer och kvalitetskriterier som beskrivs i forskning eller av studiens informanter. Perspektivet är musikpedagogiskt men även estetiskt verksamhet med andra estetiska uttryck än musik undersöks och skillnader och likheter diskuteras. I analys och diskussionsdelarna används bl.a. Anne Bamfords och Tomas Saars forskning för att förklara och sätta in informanternas utsagor i ett större sammanhang.

  • 353.
    Ollinen, Karolina
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Att skriva låtar: är snäva ramar en hjälp?2014Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Denna uppsats handlar om att skriva låtar utifrån tre förutbestämda strategier. Jag valde att skriva med utgångspunkt från strategierna skriva texten först, utgå ifrån en trumloop och utgå ifrån textmässig hook i låtformen AADA.Förhoppningen med de givna förutsättningarna var att främja skapandeprocessen, korta startfasen, minska självkritiken, utveckla textskrivandet, bredda typen av karaktär på låtar och till sist variera den typ av form som låtarna vanligtvis utmynnar i. Under mitt arbete har jag kommit fram till att tydliga ramar underlättar och för arbetet framåt.

  • 354.
    Ollinen, Karolina
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Personligt uttryck i sång och sångundervisning2015Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I denna studie undersöks sångelevers upplevelser kring personligt uttryck i sång och sångundervisning. Personligt uttryck är ett begrepp som förekommer i styrdokumenten för gymnasieelever på program med estetisk inriktning. I studien genomfördes tre kvalitativa forskningsintervjuer där informanterna bestod av sångelever från år tre på gymnasieprogram med estetisk sånginriktning.

    Resultatet av studien visar att de intervjuade sångeleverna tycker att personligt uttryck handlar mycket om identitet, ”att hitta sig själv”, självförtroende och att därigenom kunna uttrycka sig i sång. Studien visar att relationen till sångpedagogen är något som påverkar arbetet med personligt uttryck. Metoderna sångeleverna mött i sin sångundervisning är textanalys, inlevelseförmåga, improvisation, kroppsmedvetenhet, teknik, teater och även analyser av sig själva genom film- och ljudinspelningar. Studiens resultat visar att det finns ett behov för eleverna att diskutera och reflektera mer om ämnet i sin sångundervisning.

  • 355.
    Olofson, Olof
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Pedagogiska metoder för improvisation2017Studentarbete övrigt, 10 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 356.
    Olsson, Cecilia
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Musikundervisning i gymnasiesärskola2012Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 357.
    Olsson, Emil
    Kungl. Musikhögskolan.
    Vad är gehör: om en central musikpedagogisk fråga1994Studentarbete övrigt, 5 poäng / 7,5 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 358.
    Olsson, Simon
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    ADHD i musikklassrummet2019Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie är att undersöka vilka förutsättningar musikklassrummet ger med hänsyn till elever med ADHD. Med ett ramfaktorteoretiskt perspektiv undersöks resursrelaterade ramar där fokus ligger på den fysiska miljön. Studien söker svara på frågeställningen:

    Vad i klassrumsmiljön kan försvåra elevernas möjligheter att nå målen för musikundervisningen, och vad kan underlätta?

    Musikklassrum på tre olika grundskolor har undersökts med hjälp av observation. Observationerna genomfördes när inga elever närvarade. Det insamlade materialet analyserades med hjälp av studiens bakgrundsdel, framför allt den forskning som beskriver problemområden inom ADHD.

    Studiens resultat visar på att det finns mycket i musikklassrummen som kan vara försvårande. Röriga miljöer med många sinnesintryck försvårar för elevers koncentration och möjlighet att orientera sig i rummet. Olika föremål i rummet kan distrahera och locka elever till impulsiva handlingar. Underlättande inslag i klassrumsmiljön är digitala verktyg, genomtänkt och ordnad inredning av rummet, samt stängd förvaring av material.

  • 359.
    Olsson, Simon
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Körarrangemang: inspiration av sångaren Artur Erikson2017Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 360.
    Palm, Anna
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Metoder för vokalgrupp: Om repetitionsarbete utifrån fyra musikaliska aspekter.2019Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Denna studie handlar om repetitionsarbete med en vokalgrupp bestående av fem musikhögskolestudenter med fokus på populärmusikaliska genrer. Fyra teman i det musikaliska hantverket används som analysverktyg: intonation, timing, samklang och interpretation. Fysiken bakom intonation i a cappellasång tas upp, liksom definition av timing och sväng, samklang i fråga om vokalformning med mera, samt tankar om vad interpretation innebär. Vad definierar dessa teman och hur samverkar de? Hur arbetar en vokalgrupp med dem? Kan man kanske fastställa någon slags mall för arbetsgången? 

    Vokalgruppen träffades vid fyra tillfällen och repeterade ett musikstycke, en repetition leddes av en lärare. Repetitionerna spelades in och analyserades utifrån de fyra temana och flera metoder och funderingar kring dem preciseras och diskuteras. 

    Jag kommer i studien fram till ett förslag på en arbetsgång för repetitionsarbete och definierar och diskuterar några metoder som kan hjälpa fram till ett önskat resultat. Några tankar om det psykiska klimatet i en ensemble kom även upp som en viktig aspekt vid sidan av det musikaliska arbetet.

  • 361.
    Palm, Daniel
    et al.
    Kungl. Musikhögskolan.
    Lidholm, Jonas
    Kungl. Musikhögskolan.
    Analogt vs digitalt. En studie i huruvida en digital plug-in låter annorlunda än sin analoga förebild2008Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 362.
    Paulsson, Ola
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Att arrangera TV-spelsmusik2018Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Under de senaste 20 åren har TV-spelskonserter blivit mer vanliga och framförs med varierad kvalité. Detta arbete bottnar i problematik kring orkesterns storlek och att ge musikerna en givande stämma att spela. Fokus ligger på att skriva arrangemang för mindre ensemble och skapa roliga stämmor som inte är för enkla eller för svåra.

         Projektet genomfördes med hjälp av återkoppling från andra musiker, datorprogram, hemsidor och tidigare forskning. Arbetet resulterade i ackumulerad fördjupad kunskap inom arrangering och två medleyn: Final Fantasy Battle och Final Fantasy Soft, som består av musik från Final Fantasy-serien. Originalmusiken är skriven av kompositören Nobuo Uematsu och i denna uppsats beskrivs hur det var att bearbeta hans verk. Under arbetets gång har några utmaningar utkristalliserat sig och behövt tacklas: Hur fångas lyssnaren? Hur får man arrangemangen spelbara? Hur gör man musiken rolig att spela?

        Att arrangera TV-spelsmusik visade sig vara mer omfattande än förväntat. Men under arbetets gång har genvägar uppkommit, till exempel bearbetning av existerande arrangemang med digitala verktyg. 

  • 363.
    Paulsson, Ola
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Fokuserat Spel: Hur koncentrationen visar sig under rudimentär övning för slagverk2019Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I detta arbete undersöks det hur koncentration visar sig under rudimental övning för slagverk i enskild övning och gruppövning. Syftet är att utifrån fenomenologins livsvärld se hur koncentrationen visar sig och hur den rör sig under övningstillfällena. Undersökningen innefattar fem stycken slagverkare som övar samma övningsrutin vid två tillfällen, enskilt och i grupp. Som metoder användes en kvalitativ forskningsintervju i form av en ostrukturerad loggbok, videoinspelning och en halvstrukturerad gruppintervju. Analysen av videoinspelningen resulterade i observationer hur deltagarnas fördelade uppmärksamhet rörde sig och hur det påverkade övandet. Intervjun strukturerades upp efter olika teman: delad uppmärksamhet, störningsmoment, automatisering, självmedvetenhet, målmedvetenhet och övriga observationer. Under analysen av empirin från intervjun, videoinspelningen och loggboken från den enskilda övningen och gruppövningen uppkom en liknelse av koncentrationen likt en treenighet. Treenigheten är en metafor hur koncentrationen kommunicerar mellan tre roller och hur dessa förhåller sig till varandra. I termer av konsekvenser av studien innebär pedagogiska implikationer angående mål, tydlighet, variation, svårighetsgrad, tillit, nervositet och distraktioner samt hur gruppövning kan komplettera den enskilda övningen.

  • 364.
    Pemsel, Maria
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Musik och lärande: ugna vuxnas syn på musikundervisning2012Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    The intention of my studies is to explore the field of musical learning from the pupil's point of view. This master thesis is the second of two Grounded Theory studies based on interviews.In study no1 Learning of music from the pupils' point of view (Pemsel, 2009) I asked ten pupils, soon to be graduates, to express their own experience of musical learning. The selection of informants was made after reading a questionnaire an- swered by a group of 60 pupils attending different programs at a typical Swedish upper secondary school. The ten selected informants had all chosen several music courses their latest years in school. The questionnaire had two purposes; one was to construct musical profiles of the pupils, the other was to select informants for the interviews. The pupils were asked how much, and what kind of music educa- tion they had experienced. They were also asked to describe good and bad memo- ries of music education. The selected informants had all chosen to attend several music courses in their final years at school. They had in the questionnaire shown that they could express themselves in terms of learning music, and also that they had both positive and negative memories of musical learning environments. The most interesting findings in the first study were the personal navigation and the different choices the pupils made during their way towards musical learning. They learned music in a way that could be compared to the balls movements in a "flipper game", changing directions aiming to find knew musical knowledge. This was all illustrated in The Map of Musical Learning.In study no 2 Music and learning, young adults perspective of music education, I interviewed five post pupils 19-25 years old. They had as pupils chosen to learn something else other than music in upper secondary school. To select informants the so-called "snowball method" was used. A web questionnaire was made in purpose to profile the informants. "The Map of Musical Learning" was used to create an equal dialogue in the interviews. During the interview the Informants were asked to construct their own maps, and explain what that picture symbolised in their lives. In study no 2 I've been looking for answers on the following ques- tions; –What are pupils’ views on music and learning, and on what grounds do students select other courses over music? The results showed that not choosing music could be an active choice toward other interests. The choice not to continue taking music lessons was due to different levels (depending on informant) of neg- ative experiences. Some informants had good experiences of expressing them- selves in other art forms, but not in music. Others didn’t need music teachers; they were experienced and could learn on their own. From pupil's point of view music education could be improved, but the beginner and the experienced music pupil expressed different needs of teaching methods. They all felt that they were not surveyed how they wanted to learn music.

  • 365.
    Persson, Birgitta
    Kungl. Musikhögskolan.
    Kvinnliga komponister.1989Studentarbete övrigt, 5 poäng / 7,5 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 366.
    Persson, Mikael
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Inte bara musik.: Om elevers positionerande i grundskolans musikklassrum.2019Doktorsavhandling, monografi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    The aim of this dissertation is to study how positioning among students in the music classroom interplays with music teaching activities as practised in Swedish comprehensive schools. The study uses a videoethnographic technique for documenting interactions between students in two different music classrooms. The one is in a music profile school with students for whom music may be assumed to be important, the other is in a standard curriculum school with students who do not have any special relation to music. However, both schools recruit students who come from educated, economically stable homes in white middle class society in Sweden and thus share a similar background. The students’ interactions are transcribed in great detail and analysed using concepts from positioning theory, conversation analysis and discursive psychology.

    The results show great differences between the two music classrooms. In the Ordinary School, the dominant positions are conformity, humour, insecurity and rationality. In the Music Profile School the dominant positions are rebelliousness, seriousness, confidence and emotionality. In terms of gender, the Music Profile School classroom could be described as a predominantly masculine practice which diminishes the opportunity for students who wish to attain the position musician and at the same time express femininity.

    These differences in the students’ positioning affects the possibility for such music educational practices as peer-learning to take place. Differences in positioning also affect what work needs to be done in terms of classroom management.

    By focusing on how positions are achieved through interaction, rather than on what the positions consist of, I hope to open possibilities for the individual music teacher to become aware of which students are being favoured in his or her own classroom. I also hope that this research will help to promote change that could result in greater social justice in the music classroom. How this is to be done will, however, need to be the subject of future research.

  • 367.
    Persson, Mikael
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Musical instruments and the doing of gender in music education2017Ingår i: Symposia IV: Questions and Dilemmas when Exploring Music Education and Gender in Scandinavian countrie, Göteborg: Göteborgs universitet, 2017, s. 13-13Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    We already know that music instruments are gendered and that this affects the students’ choices of instruments. What is yet to be explored is how these instruments effects the production of gender in the actual classroom. The elaboration of material feminist theories opens up possibilities to study not only what musical instruments represents culturally or discursively, but also how these instruments are entangled in the production of gender in the music classroom. A more elaborated understanding of the relation between gender production and musical instruments could open for new ways of approaching the gender equality issue in music education.

  • 368.
    Persson, Mikael
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Playing music as positioning: an intersectional analysis of gender and class in the secondary school music classroom2017Ingår i: ABSTRACTS PHD IN PROGRESS NNMPF 2017, Göteborg: Göteborgs universitet, 2017, s. 1-3Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 369.
    Perulf, Sophie
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Den hållbara rösten2014Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Denna studie undersöker hållbart röstanvändande. Undersökningen görs genom en kvalitativ enkätstudie i vilken fem sångpedagoger svarar på hur de arbetar med sina elever för att bygga upp det de anser är sund röstteknik som förebygger rösttrötthet. Undersökningens resultat indikerar att det finns två viktiga faktorer i sund röstteknik: att sångaren är medveten om hur rösten fungerar, det vill säga dess anatomi och fysiologi, samt att sångaren känner till sin rösts begränsningar. Resultaten indikerar även att en viktig faktor i rösttekniken är det subglottala trycket i förhållande till stämbands- slutningen.

  • 370.
    Petersson, Erik
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Fläskkorvsmetodiken: progressiva pedagogiska idéer kring barn, musik och kreativitet2016Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Detta är en kvalitativ studie av de pedagogiska idéer som legat till grund för barnmusikverksamheten ”Farbror Fläskkorvs Musikverkstad”. Verksamheten bedrevs huvudsakligen i Stockholms innerstad mellan 1985 och 2007 och tusentals förskole- och fritidshemsbarn har kommit i kontakt med den. Studien baseras på intervjuer och en gruppdiskussion med tre av verksamhetens nyckelpersoner.

    De idéer som intervjupersonerna beskriver och diskuterar kan kopplas till progressiv pedagogik. Verksamheten har präglats av ett situationsbaserat och processinriktat pedagogiskt arbetssätt och stor hänsyn har tagits till barnens perspektiv. En central aspekt har varit att stärka barnens musikaliska kunskaper och färdigheter genom att skapa lustfyllda aktiviteter.

    Studiens resultat presenteras i relation till ett urval av pedagogisk litteratur med progressiv inriktning. Vidare görs en kritisk diskussion av progressivismens idéer jämfört med traditionell pedagogik.

  • 371.
    Petersson, Erik
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Håll käften, slappna av och våga rocka Europa!: en studie av den sociala kulturen och arbetssättet i ett rockband på turné2014Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Detta är en studie av den sociala kulturen och arbetssättet hos ett specifikt rockband. Studien har utförts med element av etnografisk forskningsmetod och ger läsaren en bild av hur det kan se ut och kännas att delta i en rockturné i Europa. Resultatet ger en inblick i det vardagliga livet och den mellanmänskliga interaktionen hos deltagarna i turnén, samt författarens egna tankar kring arbetet med att utföra studien.

  • 372.
    Pettersson, Linnea
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Övning för lärande - lärande för övning: en kvalitativ intervjustudie av sångpedagogers arbete med elevers självständiga övning2017Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Självständig övning inom sång är ett relativt outforskat område, däremot finns det forskning om musikalisk övning ur bredare perspektiv. Föreliggande studie undersöker självständig övning som en del av sångundervisningen och hur lärarledd övning inverkar på sångelevers musikaliska utveckling. Syftet var att få kunskap om hur ett urval av sångpedagoger förhåller sig till sångelevers självständiga övning som en del av deras musikaliska utveckling. Studien genomfördes utifrån ett sociokulturellt perspektiv som teoretisk utgångspunkt. Metoden var kvalitativ med intervjuer av halvstrukturerad karaktär där sex sångpedagoger intervjuades.

    Resultaten visar på att musikalisk övning är mångfacetterat och inkluderar många olika aktiviteter som normalt inte skulle härledas till självständig övning. Resultaten visar även på att den självständiga övningen är beroende av olika faktorer för att kunna genomföras optimalt. Medvetenhet om sin egen förmåga ligger här tungt vilket ter sig olika beroende på sångarens ålder och mognad. Undervisningen bör anpassas till individen med tanke på förutsättningar och mål. Elever kan dra nytta av en stöttande handledare som kan bryta ner det som ska läras i mindre begreppsliga delar vilka eleven genom härmning kan lära sig och sedan använda på egen hand.

    Slutsatsen av studien är att vidare forskning om förhållandena mellan självständig och lärarledd övning behöver genomföras för att kunna utröna exakt vilka faktorer som är avgörande för den musikaliska utvecklingen som sångare. I studien föreslås även att en tydlig begreppsdefinition behöver klargöras vad gäller övningsbegreppet som kan etableras i institutioner för att på så sätt skapa ett gemensamt språk kring vad övning kan innebära.

  • 373.
    Phillips, Emelie
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Arbetskarta för sångpedagoger: ett strukturerande hjälpmedel för sångundervisning2014Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 374.
    Phillips, Emelie
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Hur möter läromedel i musik kursplanens krav på centralt innehåll i undervisningen?: en kvalitativ textanalys av läromedel i musik för årskurs 7-92015Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med uppsatsen är att undersöka fyra läromedel i musik för årskurs 7-9 för att belysa hur de förhåller sig till kursplanens centrala innehåll i ämnet musik. Jag har i huvudsak undersökt hur läromedlen behandlar det som musikundervisningen förväntas innehålla enligt det centrala innehållet, men också vilka likheter och skillnader som förekommer mellan de analyserade läromedlen i hur de presenterar de olika momenten ur kursplanens centrala innehåll. Jag har också undersökt på vilket sätt och i vilken omfattning läromedlen presenterar uppgifter som avser att teoretisk kunskap omsätts till praktiskt musicerande. I undersökningen har jag gjort en kvalitativ textanalys där innehållet i läromedlen har analyserats och jämförts mot centrala innehållet i Lgr 11. Urvalet består av fyra läromedel som alla riktas till årskurs 7-9 och som utger att de förhåller sig till Lgr 11. Resultatet visar att de analyserade läromedlen förhåller sig till det centrala innehållet i olika omfattning och behandlar de kunskaper som centrala innehållet anger på skilda sätt men inget av läromedlen möter helt och hållet det centrala innehållet i Lgr 11. Alla läromedel förenar teoretiska kunskaper med praktiskt musicerande i viss utsträckning men i olika omfattning och har ett innehåll som till större del är teoretiskt.

  • 375.
    Polotto, Gabriel Rufino
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Lärares syn på sin påverkan av traditionella genusstrukturer i musikklassrummet2018Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Att genus tar plats och formas i musik-klassrummet har uppmärksammats sedan länge inom forskningen. Lärarens roll lyfts fram som central i det här området. Syftet med denna uppsats är därför att studera hur lärare ser på sin roll och möjlighet att påverka genusstrukturer i klassrummet. För att uppfylla syftet studerar jag lärarens roll bland annat med hjälp av bedömning, både formativ och summativ. Som teoretisk ram använder jag teorier om skapande och återskapande av genus och third space, med performativitiet och interaktion som huvudkoncept. Metoden är kvalitativ, med data från intervjuer med aktiva lärare ur ett socialkonstruktivistiskt perspektiv. Resultaten visar att lärarna beskriver att de upplever att de kan påverka genusstrukturen i sina klassrum, men bedömning framhålls inte som det mest centrala verktyget. Dessutom skildras inte elevernas privata sfär som bara en förstärkning av traditionella genusstrukturer, utan också som källa för förändring. Traditionell genusstruktur återfinns också i det köns-homogena klassrummet.

  • 376.
    Pontara, Ellen
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Flamencosång: en studie av flamencosångens betydelse för tre flamencosångare2014Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 377.
    Prim, Joel
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Planka trummor: om att höra, minnas och spela2018Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Detta arbete handlar om vilka förmågor som kan vara bra att utveckla för trummisar då de plankar. Att planka syftar till att ta ut en låt på gehör. Detta kräver vissa strategier för att förstå och minnas det man plankat i efterhand. Förståelsen för hur hjärnan och framför allt minnet fungerar och vad pedagogiken, i detta arbetets fall rytmikens Dalcrozemetod, säger om att lära sig rytmer och musik. Detta kan hjälpa en att förstå varför det ibland är svårt och vad man kan göra åt det. Genom intervjuer med tre trummisar som har olika bakgrund och profession inom olika genrer, har jag samlat information som jag analyserat och jämfört. Arbetet tyder på att sammanhanget, både när man plankar och därefter spelar, har en stor del i valet av hur plankningen ska gå till och att olika verktyg, så som gehör, anteckningar, noter samt intresse kombineras på olika sätt beroende på sammanhanget. 

  • 378.
    Prim, Joel
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Tekniker av olika slag: Om hanteringen av trumstockar2019Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I detta arbetet undersöker jag slagtekniker vid användningen av trumstockar. Definitionen av slagtekniker i detta arbete är; ”hanteringen av trumstocken under slagets gång”. Slagteknikerna behövs för att kunna spela olika slagvarianter och variationer av dem på ett avslappnat och kontrollerat sätt. Dessa varianter kan spelas i till exempel olika tempon och dynamik. För att komma till stadiet att bemästra detta krävs övning och förståelse för meningen med att lära sig slagteknikerna och att hitta balansen mellan att spela tekniskt och att ”spela med känsla”. 

     

    Jag undersöker hur slagteknikerna kan användas vid ett trumset med ett så kallat matched grip vilket betyder att trumstockarna greppas likadant i båda händerna. Slagteknikerna undersöks genom att studera slagvarianter och grepp. En enskild slagvariant kan utföras med hjälp av en eller flera bemästrade slagtekniker som innefattar hantering av grepp och kontroll av leder till exempel handleder och fingrar. För att undersöka variationerna av teknikerna som valts att studeras har en fenomenografisk analys av femtiosex Youtubefilmer genomförts. Variationerna av slagvarianterna blev indelade i sex beskrivningskategorier som tar upp hur trumstockarna greppas, hur lederna i axeln, armbågen, handleden och fingrarna rör sig vid användningen av slagvarianter, vilka styrkor och svagheter lederna har i utförandet av olika slag med trumstockar och hur de olika lederna kan samarbeta vid hanteringen av trumstockar. 

     

    För att undersöka hur slagteknikerna används i praktiken då dessa inte är i fokus utfördes en undersökning där två trumslagare filmades. Undersökningen visar att användningen av trumstockens studs är en viktig och gemensam nämnare i de flesta slagvarianterna. I praktiken tycks inte variationen av hur trumstockarna greppas och vinklas användas i lika stor utsträckning som variationerna av slagvarianterna. Undersökningen visar en didaktisk plattform som har tydligare fokus på variationerna av sätt att hantera trumstockarna både mellan de olika slagvarianterna men även inom enskilda slagvarianter.

  • 379.
    Pucek, Sara
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Sång mot seger: den unisona sången inom svensk arbetarrörelse2013Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Denna undersökning handlar om den svenska arbetarrörelsens musikaliska historia, och unison sång som framkallare av samhörighet och gemenskap. Den är genomförd ur ett historiskt perspektiv, med betoning på musikens ideologiska och sociala betydelse inom en politisk folkrörelse. Undersökningen fokuserar främst på arbetarrörelsens historia gällande vokal musik, och gör jämförelser med hur det ser ut inom rörelsen idag. Den huvudsakliga tyngdpunkten för undersökningen ligger i unison sång med politiska budskap, så kallad kampsång. Metoden består i litteraturanalys av främst äldre kampsånger, äldre i bemärkelsen uppkomst runt tiden vid sekelskiftet 1900. Genom att studera texter och jämföra dem ur ett historiskt perspektiv, samt melodierna och deras upphov, ges en historisk inblick i gängse praxis för kampsånger vid den aktuella tiden. Vid sidan av litteraturanalys genomförs intervjuer och mailintervjuer, för att tillfoga den historiska delen information om hur det ser ut inom arbetarrörelsen idag gällande unison sång och musikutövning.

    Den hypotes jag har arbetat utifrån är att musik har verkat som en enande kraft emellan människor inom den svenska arbetarrörelsen. Genom det har den indirekt haft betydelse för rörelsens politiska och sociala genomslagskraft under 1900- talet. Med denna hypotes följer ett antal frågeställningar som också har fungerat som riktlinjer för vad jag har eftersökt under arbetets gång.

    Tidigare genomförd forskning visar att såväl unison sång som instrumental musik alltid har haft en betydande plats inom arbetarrörelsen, och att nyskriven sångrepertoar vid olika tidpunkter har fungerat som redskap för att förstärka kraften i politiska och fackliga manifestationer knutna till rörelsen. Resultaten av undersökningen visar liknande funktioner, men också att sångtraditionen och syftet med den delvis har förändrats under 1900-talet. Resultaten har under hela processen med insamling av empiri bearbetats analytiskt, och därför redovisas resultat och analys här gemensamt.

    Uppsatsens diskussionskapitel tar slutligen upp historik och fakta om några teman som jag inte anser nödvändigt att vara insatt i inledningsvis, men som komplement till de undersökningsresultat som redovisas.

  • 380.
    Pyykönen, Krista
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    A Handful of Considerations: Perspectives on Left-handedness in Violin Playing and Violin Pedagogy2015Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    The topic of this study is left-handedness as a phenomenon in violin playing and classical violin pedagogy. The aim of the study is to investigate what kind of knowledge and approaches are crucial for taking left-handedness into account when teaching left-handed violinists in the normatively right-handed violin pedagogy.

    The body of knowledge arises from literature on hemispheric lateralization, left-handedness, attributes of violin playing, and earlier studies on hand-preference and musical performance, hemispheric adaptations to musical training, and children’s conceptions of left and right. A background-study was carried out on left-handedness in guitar playing.

    The study employs abductive reasoning, has an auto-ethnographic thread and draws on the hermeneutical epistemology. The theoretical framework rests on the cultural-psychological perspective on music education.

    The data was collected in two parts using qualitative ethnography-inspired methods. First qualitative thematic interview was used for gathering strategically sampled data from expert respondents on violin playing, pedagogy and violin-making. Secondly non-participant observation and follow-up interview was used for examining a beginner violin lesson.

    The findings of the study suggest that violin pedagogues need knowledge of the lateralization effects on violin playing and methodological understanding for pupils’ handedness and maturity of motor development. The data suggests that left-handedness is not a disadvantage in violin playing when provided with education that recognizes it. Reversed violin playing is considered as an alternative for strongly left-handed pupils. The data shows that violin education needs open discussion on left-handedness in terms of prejudices in orchestras, and raised awareness on the availability of left-handed instruments. 

  • 381.
    Påhlsson, Fredrik
    Kungl. Musikhögskolan.
    Datorn i musikundervisningen: idag och i morgon1997Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 382.
    Påhlsson, Fredrik
    Kungl. Musikhögskolan.
    Likvärdig bedömning i musik: lägesbeskrivning av arbete med likvärdig bedömning av musikaliska kunskaper i grundskolans obligatoriska musikkurs2011Licentiatavhandling, monografi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    A major dilemma for music teachers in Sweden is that the educational system since 15 years dictates that local adaptations should be made, since all students shall be assessed equivalently. In this study I have examined what strategies music teachers have in the grading process, and specifically how they do to grade equivalently. Previous research shows that Swedish music teachers have difficulties when it comes to make use of regulatory documents. Working conditions for Swedish music teachers also often differ from other teacher groups (e.g. it is usually only one music teacher at a school) and therefore, and because of the fact that the area is largely unexplored, new knowledge and understanding is needed.The thesis consists of two parts: A web survey (quantitative and qualitative parts) and core questions in the survey (on how to grade equivalently in music). I emanate in my reasoning from a music teacher’s awareness but with an open approach. With socioculture influences and a critical approach I question the prevailing circum- stances. With the qualitative approach, I aim to get close to the material and identify music teachers' strategies for assessment in accordance with the requirements of national equivalence.More than 600 music teachers contributed to the survey, representing around 50% of all final grades that are written each year in Swedish compulsory school music. The outcomes show that during the last decade an ongoing professionalization has taken place among music teachers. The findings also include knowledge about how impor- tant note taking is for equivalence and the problems music teachers have with physi- cal conditions for the teaching (such as group sizes and instrumentation). Also the gut felling, as a cultural tool, is observed in a particular way in the assessment work. Last, the picture of “music teachers as their own curriculum” is suggested to be revised. Since music teachers need to adjust to local conditions, and now have a greater knowledge and experience in the mechanism of grading equivalently, it is suggested that music teachers are forced to be their own curriculum.

  • 383.
    Rabson Minoura, Kenji
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Repertoire Memorization in Jazz Vol. 2: Do College Jazz Programs Address the Subject?2016Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    The aim of this study is to explore to what extent and how different jazz programs on the college level include repertoire memorization in their curriculums. By repertoire memorization I mean the study and memorization of a certain amount of standard jazz repertoire, which include songs from the so-called great American songbook and tunes by jazz composers that are commonly played by jazz musicians around the world.  Whether the schools include repertoire memorization in their official curriculum or course descriptions or leave the subject to the discretion of the individual instructors is explored. Methods for teaching the subject, methods of assessing the students’ memorization, and views of different jazz department heads regarding the importance of the subject are also investigated.

    A sociocultural perspective is adopted in the study to see if academia attempts to address or perhaps recreate some of the sociocultural contexts that jazz learning existed in before jazz was included in music conservatories and universities.

    Eleven jazz programs and one jazz educator were asked to be a part of the study and of those, four schools responded. The data was collected in email correspondence with the four different department heads that were from the United States, Finland and Sweden (two schools).

    The results showed that the programs in Finland and the United States placed great importance on the subject and use required repertoire lists that the students were tested on. One of the Swedish programs had suggested repertoire lists for students without formal testing and the other Swedish program left the subject up to the individual instructors although the subject did seem to be encouraged. One unexpected observation from the repertoire lists used from the schools in Finland and the United States was that there were a surprisingly large number of songs that were not in common to both lists.

  • 384.
    Raissi, Raeel
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Musikskapande med iPad: en kvalitativ studie om elevers upplevelser av musikskapande med iPad i årskurs 92018Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Skapande i olika former är något som vi människor hållit på med under en lång tid. Att skapa musik är också något som musikundervisningen i skolan ska syfta till. Så väl skolan som samhället håller på att digitaliseras allt mer vilket lett till att skapandet i musikundervisningen numera ofta sker med iPads. Så är åtminstone fallet på den skolan som jag besökt i Stockholm där jag intervjuat tre elever i årskurs 9 i en fokusgrupp. Målet med intervjun var att få en djupare inblick i elevernas tankar och upplevelser kring musikskapande med iPad. Syftet med denna studie är således att undersöka hur elever i årskurs 9 upplever iPad som musikskapande verktyg. Via en kvalitativ forskningsmetod har datainsamlingen från fokusgruppen analyserats utifrån ett hermeneutiskt perspektiv. Resultaten pekar på att eleverna till övervägande del upplever iPad som positivt och att det är ett självklart redskap att skapa musik med. Dock visar resultaten att användandet av iPad minskar möjligheten att samarbeta i musikskapandet och att grupparbeten är svåra.

  • 385.
    Randin, Matilda
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Sångundervisning för flickor i målbrottet2017Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Genom historien har diskussionen om målbrott ofta varit förknippat till män och mäns röstutveckling. Så sent som på 80-talet kom forskare fram till att även kvinnor genomgår denna fysiska förändring i sina röster som då klassificerades som ett målbrott. Det kvinnliga målbrottet har hamnat i skymundan i forskning och diskussioner, trots att sång i många sammanhang anses vara feminint kodat (Bergström-Källén 2011; Green 2002). Syftet med studien har varit att få en uppfattning om hur sångpedagoger reflekterar kring sin undervisning med flickor som genomgår ett målbrott. Detta för se om det fanns skillnader i tankesättet till det manliga målbrottet ur ett genusperspektiv. Undersökningen genomfördes med hjälp av intervjuer med fyra olika sångpedagoger av blandade åldrar. Samtliga intervjuer spelades in och transkriberades för att likheter och skillnader i pedagogernas svar skulle kunna urskiljas.Resultatet visar att en flicka i målbrottet bör få jobba med repertoar som är bekväm och i det röstläge där flickan har kontroll. Då pedagogerna var eniga om att en flicka i målbrottet ofta har ett lågt självförtroende är det väsentligt att inte pusha henne för hårt. Analysen har sedan resulterat i ett arbetssätt som kan ge pedagoger en fingervisning i hur ett arbete kan se ut med en flicka i målbrottet. Av analysen kan nyckelord plockas ut som Egaliseringsövningar, repertoar i litet omfång ochSamtal om målbrottet. Samtalet om målbrott bör ske men om flickan visar tecken på lågt självförtroende kan till exempel begreppet röstförändring vara ett alternativ.

  • 386.
    Ranung, Milja
    Kungl. Musikhögskolan.
    Såväl känsla som tanke. En studie av ett gränsöverskridande projekt vid Musikhögskolans rytmiklärarlinje i Stockholm.1998Studentuppsats (Examensarbete)
  • 387.
    Rask, Martin
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Musiklektionens fem första minuter: En observationsstudie över tre pedagogers inledning på musiklektionen2017Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    In this paper, it was examined how three educators, working in the same musicproficientschool, with varied long experience in the profession, used the lesson's firstfive minutes to capture the focus of the student group. The survey was an unstructuredobservation study, where the observer filmed all three educators, on ten occasions each.The observer was non-participating and was previously known to all student groupsand educators. The material has been analysed from a social psychological perspective and has had the following questions as a starting point: Is there individual contact between the pedagogues and students before the lesson has begun? Where is the pedagogue placed in the room when the start of the lesson is initiated? How do they stand physically? What methods does the pedagogue use to get the student group intofocus? What does the educators say when the group is focusing? The result indicates a variety of methods between the three educators, where their different professional experience showed, but not in a way that affected the quality of the education. Clear structure varied with creative variation to capture the student´s attention during the firstfive minutes of the lesson.

  • 388.
    Rasmusson, Incca
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Rytmikens och solfègens ursprung: Emile Jaques-Dalcroze och hans samtid2017Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Den schweiziske musikern och pedagogen Emile Jaques-Dalcroze utvecklade under sin livstid den rörelsebaserade musikpedagogiska metod som i dag går under namnet rytmik. Syftet med denna magisteruppsats är att undersöka uppkomsten och den tidiga utvecklingen av Jaques-Dalcrozes ursprungliga rytmik och framför allt solfège – rörelsebaserad gehörsträning – som är ett av dess huvudmoment. För att finna svar på frågan om hur Jaques-Dalcrozes egen historia påverkade hans val av pedagogisk inriktning för hans gehörsundervisning och på frågan om på vilket sätt samtiden påverkade framväxten och mottagandet av solfègen, undersöks Jaques-Dalcrozes liv fram till 1906 samt kulturella, pedagogiska och andra samhälleliga strömningar under 1800-talet. Utgångspunkten är i historisk metod och med ett hermeneutiskt perspektiv och resultatet presenteras i en delvis biografisk form. Undersökningen visar att Jaques-Dalcroze tveklöst influerades av samtiden och påverkades av människor som kom i hans närhet, framför allt hans pianolärare de Senger, Prosnitz och Lussy, violinisten Ysaÿe, psykologen Claparède och Jaques-Dalcrozes kollegor Gorter, Boepple och Chassevant. Pestalozzi, Nägeli och Fröbel var pedagoger vars idéer återspeglas i Jaques-Dalcrozes metod. De olika influenserna i synergi med hans egen personliga historia och förutsättningar var det som ledde fram till utvecklingen av rytmiken.

  • 389.
    Rehn, Vanja
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Att skriva musik: magi eller teori?2013Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    The aim of this project was for me to write two complete songs and to get to know my creative process better. I wrote two songs, made musical arrangements for them, transcribed the music in Sibelius, rehearsed the material with two musicians and at last recorded it in a studio. Throughout this I kept track of my own creative process. The project resulted in two complete songs with arrangement. I learned that I have some difficulty handling adversities in my songwriting, and that it was not so easy to get to know my own creative process as I thought. But the most important thing I will bring with me from this project is the great value of being truly proud of something I created of my own.

  • 390.
    Rehn, Vanja
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Döm mig inte!: Upplevelser av sångsvårigheter och dess orsaker2014Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna uppsats är att undersöka sångsvagas upplevelse av sin sångröst samt att ta del av deras beskrivningar om varför de anser sig ha sångsvårigheter. Tidigare forskning visar att sång är viktigt för barns sociala och kommunikativa utveckling, men också att en trygg och positiv undervisningssituation krävs för att elever ska kunna utveckla sin sångförmåga. Om undervisningssituationen blir det motsatta kan det ge hämmningar för livet när det gäller elevens lust till sång eller musik.

    Den här undersökningen har avgränsats till att nära studera fyra människors upplevelser av sin sångutveckling och sina sångsvårigheter. Kvalitativa djupintervjuer har använts som datainsamlingsmetod och resultatet från det undersökta materialet visar bland annat att när deltagarna känt sig bedömda av någon har deras sångutveckling hämmats. Det är dock inte enbart musiklärare som står för hämmande bedömning, då undersökningsresultaten visar att även vänner och familj kan bidra med en sådan negativ påverkan.

    Ingen av de fyra deltagarna beskriver sig själva som sjungande människor utan talar snarare om sin sällan förekommande sång som ett nynnande. Dock beskriver några av undersökningsdeltagarna att de kan sjunga lustfyllt när de känner att det inte finns risk för att de blir bedömda. Därför är en viktig slutsats att människors upplevda sångsvårigheter mer kan bero på hur deras sång har bedömts av musiklärare eller närstående än deras faktiska sångförmåga.

  • 391.
    Renberg, Viktor
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Lärares lärande – erfarenhet, kunskap och färdigheter inom musikproduktion2016Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Musikproduktion är ett relativt nytt skolämne som ställer krav på lärarens kompetens i bland

    annat ljudteknik, arrangering, komposition och omvärldsbevakning inom populärmusik. En

    lärarutbildning med fördjupande studier i ämnet startades inte förrän 2011 så

    musikproduktions-lärare som är verksamma idag har därför hämtat sina kunskaper på annat

    håll.

    Syftet med studien är därför att undersöka lärares syn på sina musikaliska erfarenheter,

    teoretiska kunskaper och praktiska färdigheter och dess tillämpning i undervisning i

    musikproduktion.

    Tre lärare verksamma i Stockholms län har intervjuats och resultatet visar att erfarenheter

    ifrån arrangering, komposition och studiosammanhang är värdefulla i mötet med eleverna.

    Det verkar även vara en stor fördel att behärska ett eller flera ackordsinstrument som

    exempelvis piano och gitarr. Även lärarens vana att lyssna till och analysera musik är en

    påverkande faktor för undervisningen.

    Det ställs idag mycket höga krav på lärarens ämneskunskap och tidigare forskning visar att de

    behöver vara multikompetenta. Utmaningen som lärare i musikproduktion står inför är att

    ständigt utveckla sin kompetens för att bidra till en undervisning som känns meningsfull och

    verklighetsförankrad för eleverna i en ständigt växlande och nyskapande musikbransch.

  • 392.
    Risberg, Ingrid
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Med fokus på körsång i musikundervisning: en studie av musiklärares interaktion med kör i musikklass2014Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    In musikklasser in the Swedish compulsory school a special musical training focusing on choral singing is offered students from the age of ten to sixteen. Regarding singing with children, choir teaching in these classes represents conventions developed in accordance with the Swedish choral tradition. Students are trained in large groups of (30-60); in parallel, they receive individual singing voice training in order for the choir to perform with a communal musical expression. This complexity places high demands on the choir teachers' ability to foster the specific musical skills required in a choir.

    Starting out from a cultural-psychological theoretical perspective, this study explores two choral teachers' interaction with their choir classes, respectively, by means of a method inspired by ethnography. Participating students were aged 10 and 11. Observation data of four lessons was collected, two with each teacher. Lessons were documented by field notes, one lesson of each teacher was video-documented. Analysis included three methods of data transcription: First of all, by writing thick descriptions. After that all events during the lesson were written down in a timetable and finally, a short representative sequence from each lesson was transcribed into a music score. Thus, the variety of methods enabled a deep analysis of data.

    The results show, on the one hand, that the teachers use a similar overall pattern for interaction. On the other hand, within this overall pattern they interact with their students in different ways that are being described as personal designs of interaction according to which each teacher uses the available cultural tools in individually different combinations when distributing knowledge to the students. In spite of this, differences in quality between the performances of the two choir classes were not recognised during the observed lessons. Accordingly, one conclusion of this study is that the overall music cultural context has a larger impact on students' ability to perform choral music than teachers' personal design of interaction.

  • 393.
    Risberg, Ingrid
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Variation och samstämmighet: en studie om hur elever i musikklasser med körinriktning beskriver sång och sin egen röst2012Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Elever i musikklasser med körinriktning i grundskolan ingår i en lokalt situerad musikkultur som är formad av traditioner med rötter i förra seklets första hälft. I denna tradition har konventioner om sång med barn utvecklats. Undervisning i musikklasser sker i stora grupper men den enskilda eleven internaliserar kunskapen om att sjunga individuellt. Varje elev bidrar med sitt individuella kunnande i musicerande tillsammans med andra. Studiens syfte var därför att belysa enskilda elevers lärande om att sjunga. Deltagarna i studien var musiklärare och elever i en årskurs fyra och en årskurs fem i musikklasser med körinriktning. Data samlades in genom observation och videodokumentation av en körlektion i respektive klass och genom enskilda intervjuer med åtta elever. Data analyserades ur ett kulturpsykologiskt perspektiv med fokus på kulturella redskap. Betydelsen av den individuella musikkulturella inramningens synliggjordes liksom elevernas strävan efter kvalitet. Samstämmighet visade sig mellan elevernas beskrivningar av förutsättningar för lärande, där den viktigaste faktorn som eleverna lyfte fram var möjligheten att få sjunga i ett, för eleven, bekvämt sångläge. Ett övergripande mönster i resultaten var att elever uppmärksammar de kulturella verktyg som distribueras i undervisningen med stor variation.

  • 394.
    Ritchey, Viktor
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Det harmoniska gehöret: En kartläggning kring pedagogik för att utveckla gehörets harmoniska aspekter2019Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna forskningsstudie är att undersöka hur fenomenet gehör kan uppfattas och förstås på olika sätt, vilket i sig ligger till grund för hur gehör och harmonik kan läras ut. Studien genomförs med en fenomenografisk ansats med tre stycken kvalitativa intervjuer med gehörslärare från olika bakgrunder, arbetserfarenheter och utbildningar för att jämföra och kartlägga deras undervisning. Tidigare forskning visar att begreppet gehör kan vara mångtydigt. Begreppet beskrivs som förmågan att höra, minnas och gestalta olika musikaliska strukturer men också som förmågan att kunna musicera frasmässigt korrekt eller som en ren underkategori till det bredare begreppet musikalitet. Resultatet visar att gehör kan uppfattas från såväl ett praktiskt som ett abstrakt synsätt och att undervisningssättet i vissa avseenden påverkas av uppfattningen av begreppets betydelse. Informanterna anser att musikteori och gehör är nära sammankopplat och att det mest effektiva sättet att förstå harmonik är genom att spela ett ackordinstrument, men även andra typer av metoder för att arbeta med gehöret presenteras och dessa kan fungera som ett utmärkt komplement till spelandet. Denna uppsats förmedlar en insikt i dagens gehörsundervisning och ger förslag på undervisningsmetoder till framtida gehörslärare med fokus på harmonik.

  • 395.
    Roberts, Rebecka
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle. Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik- och medieproduktion.
    Inspelningsteknik och inspelningsmiljö: hur spelar man in Bluegrass?2015Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bluegrass är en energi- och glädjerik genre som kräver mycket samspel och kommunikation mellan alla musicerande. Detta gör det svårt att fånga genren bra under organiserade inspelningsförhållanden utan att tappa själen i musiken. Syftet med mitt arbete är att undersöka hur olika inspelningssätt, såväl tekniska som miljömässiga, påverkar musiker, instrument, ljud och känsla. Tre olika inspelningar har genomförts, en utomhusinspelning, en inspelning i studiomiljö samt en inspelning under en livekonsert. En mix mellan utomhus- och studioinspelningen skulle med facit i hand varit det allra bästa. Inspelningstekniken och miljön behöver anpassas efter den ensemble som ska spelas in. Allt beror på i vilket sammanhang musikerna känner sig avslappnade och trivs bäst. Det viktigaste som inspelningstekniker och producent är att skapa rätt förutsättningar för musikerna och att inspelningstekniken anpassas efter det sammanhanget.

  • 396.
    Roberts, Rebecka
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Vilka roller kan en musikproducent ha?: en studie om rollen som musikproducent samt tillhörande ämneskunskaper2016Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Musikproduktion är ett brett ämnesområde som innefattar flera olika yrkesroller som t.ex producent, inspelningstekniker, studiomusiker, låtskrivare etc. Olika inspelningssammanhang kräver olika roller beroende på vem eller vilka man jobbar tillsammans med. Paletten av kunskaper inom dessa olika yrkesroller behöver vara bred och översiktlig samtidigt som den i vissa situationer behöver vara mer djupgående inom ett specifikt avgränsat område. I den här studien kommer yrkesrollen som musikproducentens roll vara i fokus. Vilka olika roller kan en musikproducent ha? Vilka kunskaper kräver dessa roller? Är vissa kunskaper viktigare att ha än andra?

    Dessa frågeställningar utforskades genom två fallstudier inom området musikproduktion. Den första fallstudien genomfördes med fokus på det yrkesverksamma fältet och består av intervjuer med yrkesverksamma musikproducenter. Den andra fallstudien hade fokus på utbildningsfältet och är en studie av den konstnärliga kandidatutbildningen i Musik- och Medieproduktion vid Kungliga Musikhögskolan. 

    Tre kunskapsområden identifierades: musik, teknik och sinne för branschen. Resultatet visade på att "sinne för branschen" var det viktigaste kunskapsområdet för en musikproducent. Det trädde fram fem olika roller som en musikproducent kan få: musikproducenten som arrangör/kompositör, tekniker, ledare, coach och entreprenör, vilka beskrivs ingående under respektive fall med tillhörande kunskaper.

    I samband med studien utvecklade författaren en ny metod för datainsamling: interaktiv enkät.

  • 397.
    Rogeland, Mikael
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Kan metrik göra dig till en bättre sångare?: en fallstudie om undervisning av två sångelever med bristande taktkänsla2013Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 398.
    Rohlin Westin, Heidi
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Vad bör en altblockflöjtskola innehålla? Elva blockflöjtslärares syn på hur ett läromedel ska utformas2009Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 399.
    Rostvall, Anna-Lena
    et al.
    Kungl. Musikhögskolan.
    West, Tore
    Kungl. Musikhögskolan.
    Interaktion och kunskapsutveckling: en studie av frivillig musikundervisning2001Doktorsavhandling, monografi (Övrigt vetenskapligt)
  • 400.
    Roswald, Heléna
    Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle.
    Gränsen mellan nära och för nära relation lärare–elev2012Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Den här undersökningen syftar till att undersöka var gränsen går mellan en nära och en för nära relation lärare–elev. För att undersöka detta har jag försökt ta reda vad tidigare forskning säger om lärare–elev-relationer, samt genom intervjuer ta reda på lärares uppfattningar i ämnet nära relationer.

    Jag har försökt närma mig gränsen från flera håll, genom att titta på olika aspekter av relationer. Jag har tittat närmare på bra lärare–elev-relationer och relationer som på något sätt påverkar lärare eller elever negativt.

    Av min undersökning kan jag dra slutsatsen att det finns lärare–elev-relationer som är så nära att lärare eller elever i någon mån påverkas negativt. Gränsen är ingen tydlig gräns, utan snarare en mängd gränser, och jag drar slutsatsen att ämnet borde diskuteras mer för att minska risken att en relation blir för nära.

567891011 351 - 400 av 524
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf